Sara Johnsson och Mathilda Waltersson NV3 2005/2006 VIRTUE

Transkript

1 VIRTUE Utförd av: Sara Johnsson & Mathilda Waltersson Nv3 Fågelviksskolan

2 Innehållsförteckning 1. Förord... s.3 2. Sammanfattning... s.4 3. VIRTUE... s.5 4. Introduktion... s Bakgrund... s Syfte... s Frågeställningar... s Litteraturanknytning... s.7 5. Geografisk områdesbeskrivning... s Vättern... s Örlen... s Mullsjön... s Bottensjön... s Metoder... s Rackkonstruktion... s Skivanalys... s Vattenanalys... s De kemiska parametrarna... s.13 7.Resultat... s Skivanalys... s Våt biomassa... s Torr biomassa... s Täckningsgrad... s Vattenanalyser... s Kemiska parametrar... s Organismer funna på plattorna... s Den föregående gruppens resultat av organismer, 2004/ s Beskrivning av organismer... s Diskussion och slutsats... s.29 2

3 10. Referenser... s Litteraturlista... s Hela böcker... s Internet... s Tidskrifter... s Personliga kontakter... s Ordförklaringar... s Bilagor... s Tabeller över biomassa... s Tabeller över vattenanalyser... s Systematik... s.48 3

4 1. Förord Vi vill tacka vår handledare Staffan Nilsson som har varit ett stöd i vårt arbete med Virtue. Vi vill också tacka Roger Lindblom som vi har haft kontakt med under projektets gång och som har hjälpt oss med information och materiel. Tack till Anders Larsson som jobbar med att fotografera organismerna till Virtues hemsida och tack till Urban Olsson för hjälpen vi fick vid Zoologiska Institutionen i Göteborg, hösten Ett varmt tack till Marie Kron som har underlättat vårt arbete genom att stå till förfogande. Vi vill även tacka våra andra NV-lärare som alltid har funnits till hands och uppmuntrat oss på olika sätt. Leif Wiik har ställt upp med rackplats i Viken, tack för detta och ditt positiva engagemang. Till sist vill vi tacka våra familjer som har ställt upp med lån av bilar närhelst vi har behövt. Tack! MEN inga projekt är en dans på rosor. Vi har både stött på små och stora problem. T.e. rack har blivit stulna och förstörda. Vissa har försvunnit med upptagna bryggor. Griniga, motsträviga gubbar har vi också stött på. En del otur med vädrets makter har vi också haft; väldig snöyra och tjock is. Vi är väldigt besvikna på skolan som lovar ersättning för ALLT, men som när det väl kommer till kritan gnäller för några få körda mil. Kommunikationen mellan den ansvarige rektorn och lärare borde kanske bli bättre. Men i det stora hela har det varit väldigt roligt. Foto från Miljövårdsteknikslabbet 4

5 2. Sammanfattning Virtueprojektet är ett internationellt arbete som skolor och universitet över hela världen arbetar med. En liten del av detta gigantiska arbete har nu vi bidragit med. Virtueprojektet går ut på att undersöka organismvärlden i söt- och havsvatten. På grund av vår geografiska placering mitt i Sverige har vi arbetat med sötvattensjöar. Dom som inte vet bättre tror att det inte går att undersöka organismer i sötvattensjöar (att det inte finns några organismer) men, vår skola har nu överbevisat dessa tvivelaktiga röster. Detta kommer ni att upptäcka när ni läser resten av arbetet. Med så enkla medel som plaströr och plastskivor har vi lyckats få se ett rikt organismliv i våra kringliggande sjöar. Vi har inriktat oss på sjöarna Vättern, Örlen, Bottensjön och Mullsjön. I dessa ligger det i huvudsak två rack i varje sjö. Dessa skivor har vi sedan analyserat på skolan med ljusmikroskop och upptäckt små söta djur som klockdjur och rent skräckinjagande som parasitkvalster. För att få en helhet på sjöns allmänna tillstånd och orgnismbestånd har vi tagit vattenprover från sjöarna en gång i månaden. Parametrarna vi har undersökt är ph, alkalinitet, färgtal, fosfat och nitrat. Vi har varit förlänade ett besök på Zoologiska Institutionen i Göteborg. Där fick vi hjälp med lite artbestämning av Urban Olsson och Anders Larsson. Vi hoppas att ni kommer att finna mycket nöje i att läsa detta arbete. Vi hoppas att vårt engagemang och vår fascination för detta lyser igenom väl. Detta projekt har legat varmt om hjärtat hos oss. Foto från Viken, Örlen. 5

6 3. VIRTUE VIRTUE är ett internationellt arbete om havs- och sötvattenorganismer. Arbetet sker på alla nivåer, från skolprojekt till forskning på universitetsnivå. VIRTUE är dels ett utbyte mellan deltagande skolor och institutioner, dels är det en modell för undervisning- en modell som kretsar kring diskussion och ifrågasättande, snarare en instudering av vad som står i en bok. säger Roger Lindblom från Göteborg. Det finns registrerade deltagare i hela världen, bland annat i Kamerun, Ghana, Indien, Italien, Norge, Ryssland, Sri Lanka, Thailand och USA. VIRTUE:s hemsida är: Där finns samlad information från andra länder och skolor. Ombord på Ostindiefararen Götheborg III bedrivs forskning om djur och väter. Här finns bland annat marinbiologer och oceanografer som samlar in ryggradslösadjur för att vid ett senare tillfälle studera dessa närmare. För ytterligare information och bilder gå in på: 6

7 4. Introduktion 4.1 Bakgrund Vårt intresse av det här projektet började gro en höstdag år 2004, när vi såg den föregående gruppens arbete om Virtue. När det sedan var dags att välja ämne för vårt eget projektarbete kom detta projekt åter igen upp. Vi tyckte det kändes som ett väldigt praktiskt arbete där vi fick chansen att arbeta på ett nytt sätt. Med uppmuntran från våra lärare och lite information valde vi att arbeta med Virtue-projektet. Det kändes som ett omvälande och fritt arbete där man får ta mycket ansvar själv. Vilket passar oss bra. 4.2 Syfte Vi har valt att placera rack i Vättern, Örlen, Mullsjön och Bottensjön. De tre första sjöarna har en tidigare grupp arbetat med. Vi ska bekräfta den förra gruppens resultat, för att visa att de organismerna eisterar i sötvattensjöar. En jämförelse mellan de olika sjöarna och dess omgivning kommer också att göras. 4.3 Frågeställningar Vi har valt ett antal specifika frågor att inrikta vårt arbete på. Hur skiljer sig påväten mellan sjöarna? Hur påverkas påväten av årstiderna? Vad är sjöarnas nuvarande kemiska tillstånd? Vilka organismer finns på plattorna och därmed i sjöarna? Kan vi bekräfta de tidigare organismer som hittats? Hur påverkas påväten av båtfärgen? Foto från Vättern, Hjohamn 7

8 4.4 Litteraturanknytning Vi har använt oss av ett antal olika böcker och tidskrifter. För artbestämning har vi använt Mikrobilder- liv i damm och sjö (Åke Sandall, Hans Berggren, 1981). Vi tycker boken har varit informativ och en viktig hjälp vid artbestämningen. Detta använde vi när vi skrev lite kort fakta om organismerna. Bra illustrationer med färgbilder och bra fakta om arterna. Sedan har vi använt oss utav Vad jag finner i sjö och å (Georg Mandahl-Barth, 1970). Boken har varit väldigt bra vid artbestämningen. Boken innehåller tydliga, färglagda illustrationer. Boken innehåller även fakta om de olika arterna. Boken Vätplanktonflora (Toni Tikkanen, Torbjörn Willén, 1992). Den här boken har vi använt oss minst av. Den är nog mer lämpad för personer med större kunskap om plankton och kieselalger. Den har varit svår att leta i och det har varit ganska otydliga illustrationer och bristfällig beskrivning. När vi systematiserade har vi använt oss av boken Zoologisk morfologi-systematik och fylogeni (Bengt Silverin, Björg Silverin, 2002). Vi använde oss av denna bok när vi skrev fakta om organismerna. Vid systematiken fick vi även mycket hjälp av Staffan Nilsson. Boken var ganska svår att förstå men ändå väldigt omfattande vilket underlättade vårt arbete. Vid våra vattenanalyser har vi använt boken Mäta vatten (Stefan Bydén, Anne-Marie Larsson, Mikael Olsson, 2003). Den sista boken/tidskriften vi har använt är Småkryp i sötvatten (Georg Mandahl-Barth, 1977). Den här har vi använt oss utav ytterst lite. Vi har via Internetsidan Eniro hittat kartor från Lantmäteriet på de områden vi lagt i racken. Vid faktaundersökning om VIRTUE använde vi bland annat Forskningsprojekt i Linnés kölvatten (Bilaga från länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2006). För vägledning har vi haft tillgång till VIRTUE, sötvattensprojekt ( Linda Almström, Hannah Karlsson och Pernilla Svensson, 2005). Göran Wass har hjälpt oss när vi gjorde diagram till våra olika resultat. Foto från Örlen, Viken 8

9 5. Geografisk områdesbeskrivning 5.1 Vättern Placering av rack i Vättern Vättern är en oligotrof sjö med klart och rent vatten. Sjön är Sveriges andra största sjö med en har area på 1912 km 2. Den har en ma längd på 135 km och en ma bredd på 31 km Sjöns största djup ligger på 128 m och är beläget söder om Visingsö. Vättern har en volym på 74 km 3. Det tar ungefär 60 år innan allt vatten i sjön har bytts ut. Vättern har ett tillrinningsområde på 4448 km 2 och ca 150 åar och bäckar rinner ut i sjön. Isen lägger sig i snitt bara vart sjunde år på Vättern. Vätternsänkan är ungefär miljoner år gammal. Sjön är en viktig vattentäckt för ca invånare som dagligen tar Bild: Lantmäteriverket sitt dricksvatten från sjön. Vi har lagt ut två rack i Vättern Ett ligger i en fiskehamn i Brevik, Brevik Fiskehamn, och i hamnen i centrala Hjo. Racket i Brevik Fiskehamn har legat väldigt skyddat mot både nyfikna blickar och stormar. Detta rack ligger på 0,5 meters djup. Däremot har vi i Hjo hamn varit utsatta för sabotage där någon bränt av snöret och tagit med sig racket. Detta ligger på 0,35 meters djup. 9

10 5.2 Örlen Örlen är en mesotrof sjö. Den är 15 km 2 och det största djupet ligger på 25 meter. Barrskogen dominerar runt omkring Örlen och dess botten är dyig. Vätligheten i sjön består till största delen av sjögräs och av vass. Våra rack ligger i en småbåtshamn i Strandstaden Fagersanna respektive vid en privat brygga i Viken. Vid Gäddgatan finns mycket lövskog. Vi har placerat vårt rack på samma ställe som den föregående gruppens eftersom det var det enda stället som var tillräckligt djupt; 0,5 meter. Området runt viken är beläget av mycket betesmark med mestadels kor och jordbruk. Här ligger racket på ett djup av 0,35 m. Placering av rack i Örlen Bild: Lantmäteriverket Bild: Lantmäteriverket 10

11 5.3 Mullsjön Mullsjön är en grund sjö som på sommarmånaderna blir varm väldigt fort. Den är ca 400 ha stor och har ett största djup på 3,5 m. Det är en eutrof sjö med mycket jordbruk i omnejden. Mullsjön har bra vattenkvalitet med ett siktdjup på ca 3 m. Mullsjön är en av länets fiskrikaste sjöar. Placering av rack i Mullsjön Mullsjön är väldigt långgrund så det har varit svårt att hitta lämpliga platser att lägga ut rack på. Vi lade ut rack i varpet och barrstigen. Tyvärr blev båda racken båda perioderna saboterade. Racket vid Varpet låg på 0,5 meters djup och platsen på barrstigen var alltför grund så här var racket tvunget att ligga ner på marken. Vilket medför att vi inte har några resultat Bild: Lantmäteriverket från Mullsjön. Eventuellt ska vi lägga ut ett rack i sjön på våren för att se om vi kan få något resultat. 5.4 Bottensjön Bottensjön är belägen väster om Vättern, vilken den också är sammankopplad med genom Göta kanal. Bottensjön är en ganska grund och näringsrik sjö med ganska rent vatten. Bottensjön är 13 km 2 med det största djupet 13 meter. Placering av rack i Bottensjön Vi lade bara ut ett rack i Bottensjön. Det ligger på 0,5 meters djup i en liten småbåtshamn nära Vaberget Ekenäs. Det andra racket som vi hade tänkt lägga ut råkade vi lägga i fel sjö. Eftersom vi hade många rack utplacerade och lite med tid övergav vi senare Bottensjön helt. Bild: Lantmäteriverket 11

12 6. Metoder Vi hämtar vatten, från rackplatserna, en gång i månaden för att göra kemiska analyser. Vid de flesta tillfällena har vi använt vanliga plastflaskor, men någon enstaka gång (när vattnet varit kallt) har vi använt oss av Rutnerhämtare. Eftersom denna var ganska otymplig så testade vi att använda diskhandskar, eftersom dessa skyddar något mot kyla. Men detta råkade leda till diskmedel i vattenproverna. Under vintermånaderna har vi använt oss av isspett och ya för att komma igenom isen. På de ställen där det varit långt ner till vattnet har vi använt oss av en grep, i denna knöt vi fast flaskan och därefter tryckte vi ner den under vattnet. Racken har vi tagit upp vid lämpliga tillfällen då de har legat i minst en månad. Skivorna undersöker vi med hjälp av stereolupp. Racken ligger placerade i Breviks Fiskehamn, Hjo hamn, Gäddgatan Fagersanna, Viken, Varpet, Barrstigen och Bottensjö hamn. 6.1 Rackkonstruktion Vi hade ett demorack att utgå ifrån när vi byggde våra egna rack. Racken är uppbyggda av två PVC-rör med olika diametrar, genomskinliga CD-skivor och polyesterlina. Som tyngd använde vi oss av plastflaskor fyllda med sand. Till att börja med hade vi utsågade frigolitbitar som flytbojar, vilka vi efter ett tag avskaffade på grund av för stor uppmärksamhet. Först sågade vi det ena PVC-röret (12,1mm) i en meter långa delar som utgjorde stommen i racket. Det andra PVC-röret (15,8mm) sågade vi i flera delar som var ca fem cm långa. Dessa utgör mellanrummen mellan skivorna. I varje ände av racken borrade vi ett hål där vi trädde igenom ett buntband för att hålla ihop konstruktionen. På varje rack finns det totalt 20 skivor som sitter ihop två och två. Detta på grund av att det blir olika påvät och olika organismer på en över respektive underskiva. Skivorna har vi fått av Roger Lindblom, professor vid Zoologiska institutionen i Göteborg. Vi har även konstruerat ett litet rack som är en mindre version av det stora. Detta används när vi transporterar skivor med påvät från sjön till skolan. Foto av de nybyggda racken. Foto av när vi bygger tillbehör till racken. 12

13 6.2 Skivanalys Vi börjar med att väga alla skivor i vått tillstånd. Av dessa skivor valde vi ut par nummer 1, 5 och 10 som vi sedan analyserade ingående. Dessa skivor lade vi i petriskålar med en diameter något större än skivorna. Resterande skivor lade vi ut på tork. Vid skivanalyserna har vi använt oss av skolans stereoluppar, vilka inte är de bästa! Under projektets gång har vi fått etra punktljus vilket har förbättrat ljuset någorlunda. Vi har använt oss av böckerna: Mikrobilder-Liv i damm och sjö. Vad jag finner i sjö och å. Vätplanktonflora Övrig litteratur i form av häften från Göteborgs Zoologiska Institution. När dessa böcker har varit otillräckliga har vi bett Staffan om hjälp. Mannen som kan allt! När alla skivor är analyserade så väger vi dem i torrt tillstånd. Därefter diskar vi dem och väger anbart den torra, rena skivan, detta för att kunna ta reda på våt biomassa och torr biomassa. På så sätt får vi reda på hur mycket som har vät på skivorna under de olika perioderna. Foto från skivanalys 6.3 Vattenanalyser Varje månad åker vi och hämtar vattenprover från Vättern, Örlen Mullsjön och Bottensjön. Så fort vi kan analyserar vi vattnet från sjöarna, detta för att få så bra resultat som möjligt. Flaskorna måste fyllas ända upp till kanten eftersom syret i vattnet kan ge felaktiga resultat. De parametrar vi undersöker är: ph Alkalinitet Nitrat Fosfat Färgtal Temperatur Dessa parametrar visar sjöns nuvarande tillstånd. Foto från Miljövårdstekniklabbet 13

14 6.3.1 De kemiska parametrarna Nitrat För att mäta nitrathalten i vattenproverna använder man sig av skolans hackmaskiner. Hackmaskinen ställs in med rätt kodnummer för att mäta just den specifika parametern. Med hjälp av olika reagenskuddar påvisas nitrathalten i vattenprovet. Efter den sista reagenskudden färgas provet rosa-rött om nitrat påvisas i provet. Med en laserstråle mäter hackmaskinen nitrathalten. Hackmaskinen har gränsvärdena ml/l. Hackmaskinen indikerar att provet innehåller mer än 0.44 ml/l nitrat om denna blinkar. Då får man späda provet med avjonat vatten. ph ph mäts med en så kallad ph-meter, som man börjar med att kalibrera. Sedan sätter man elektroden i provet och låter ph stabilisera sig under ungefär 10 minuter. Därefter läser man av ph-värdet. Alkalinitet Först gör man ett blidtest på avjonat vatten. Sedan titrerar man provvattnet med saltsyra. Ju mer saltsyra man får titrera desto högra alkalinitet har vattenprovet. Apparaturen är sammankopplad med en behållare innehållande natriumkalk vilket tar bort koldioiden i provet. När provet blivit grå-rött är mängden saltsyra ekvivalent med alkaliniteten. Sedan använder man sig av formeln: C( a b) A V för att beräkna alkaliniteten. Färgtal Färgtal är ett mått på vattnets humushalt. Maskinen som används kallas för komparometer. I denna placeras ett vasselrör med avjonat vatten och ett vasselrör med provvatten. Det får sedan stå och sedimentera minuter. En färgskiva placeras ovanför det avjonade vattnet. Därefter jämför man vattnets färg. Fosfat Hackmaskinen används även till att få fram fosfathalten i vattenproverna. Här använder man sig av en reagenskudde som färgar vattenproverna blått om det finns fosfat i provet. Därefter fungerar det på samma sätt som för nitrat. 1 1 Se boken Mäta vatten 14

15 7. Resultat 7.1 Skivanalys Våt biomassa Våt biomassa period juni-augusti Vikt (g) Vättern Örlen Bottensjön Skiva Anmärkning: Rack om 20 plattor. Detta gäller för alla diagram Våt biomassa period juni-november Vikt (g) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Örlen Skiva 15

16 Våt biomassa period augusti (2005)-januari (2006) 3 2,5 Vikt (g) 2 1,5 1 0, Skiva Vättern Örlen Våt biomassa period november (2005)-april (2006) Vikt (g) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Våt biomassa Skiva 16

17 7.1.2 Torr biomassa Torr biomassa period juni-augusti 2 1,5 Vikt (g) 1 0,5 0-0, Vättern Örlen Bottensjön -1 Skiva Anmärkning: Vi har fått en negativ ael, detta beroende på mätfel. Torr biomassa period juni-november 0,3 0,25 Vikt (g) 0,2 0,15 0,1 0,05 Örlen Skiva 17

18 Torr biomassa period augusti (2005)-januari (2006) 2 1,5 Vikt (g) 1 0,5 Vättern Örlen 0-0, Skiva Anmärkning: Vi har fått en negativ ael. Detta beror på mätfel. Torr biomassa period november (2005)-april (2006) 0,4 0,2 Vikt (g) 0-0,2-0, Torr biomassa -0,6-0,8-1 Skiva 2 Anmärkning: Vi har fått en negativ ael. Detta beror på mätfel. 2 För en ingående analys av våt/torr biomassa se 9. Diskussion och slutsats. 18

19 7.1.3 Täckningsgrad Vi undersökte ett urval av skivorna för att se hur stor del av skivan som är täckt av organismerna. Vi räknar antalet organismer inom tre 22 cm stora rutor. Medelvärdet tas ut från dessa rutor, vilket sedan motsvarar procenttalet på hela skivan. Period: 27/6-31/ Anmärkning: Täckningsgraden ska tas på blöta skivor, vilket vi inte visste i början. Detta medför att de första resultaten inte riktigt stämmer. Vättern- Brevik Fiskehamn Skiva nr 3 Över Under Täckningsgrad (%) 14,7 7,67 Skiva nr 9 Över Under Täckningsgrad (%) 23,7 4,3 Örlen- Gäddgatan Skiva nr 3 Över Under Täckningsgrad (%) 4,3 16 Skiva nr 9 Över Under Täckningsgrad (%) 25 16,7 Bottensjön- Hamnen Skiva nr 3 Över Under Täckningsgrad (%) 5,67 21,3 Skiva nr 9 Över Under Täckningsgrad (%) Datum: 27/6-2/ Anmärkning: Täckningsgrad på blöta skivor. Örlen- Viken Skiva nr 10 Över Under Täckningsgrad (%) ,3 Skiva nr 5 Över Under Täckningsgrad (%) ,7 Skiva nr 1 Över Under Täckningsgrad (%) 42 32,3 19

20 Datum: 31/ / Anmärkning: * Dessa täthetstal är gjorda inom två rutor pga. båtfärgen. # Dessa skivor hade i stort sett ingen biomassa, vilket gjorde att vi satte tätheten till noll procent. Vätter- Brevik Fiskehamn Skiva nr 10 Över * Under # Täckningsgrad (%) 7 0 Skiva nr 5 Över Under Täckningsgrad (%) 49,7 28 Skiva nr 1 Över # Under # Täckningsgrad (%) 0 0 Örlen- Gäddgatan Skiva nr 10 Över * Under Täckningsgrad (%) 8,5 58,7 Skiva nr 5 Över Under Täckningsgrad (%) 12,3 185 Skiva nr 1 Över * Under Täckningsgrad (%) 40,5 158 Datum: 2/ / Anmärkning: Vättern- Hjohamn Skiva nr 10 Över Under Täckningsgrad (%) 16,3 17,3 Skiva nr 5 Över Under Täckningsgrad (%) 22,3 13 Skiva nr 1 Över Under Täckningsgrad (%) 5,

21 7.2 Vattenanalyser Kemiska parametrarna ph ph / / / / / / Brevik Gäddg. B.hamn Varpet Hjohamn Viken Barrstig. Lövstig. Platser Anmärkning: Legenderna visar datum för hämtning av vattenprover. Detta gäller för alla diagram. Alkalinitet Alkalinitet 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 7/ / / / / / Platser 21

22 Färgtal Färgtal / / / / / / Platser Anmärkning: På detta diagram har vi en logaritmisk skala eftersom det var så låga värden och ett skyhögt värde. För att tydligare se ändrade vi skalan. Fosfat Fosfat 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 7/ / / / / / Platser 22

23 Nitrat Nitrat 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 7/ / / / / / Platser Temperatur Temperatur i grader Celsius / / / / / / Platser 23

24 7.3 Organismer funna på plattorna Familj Art Vättern Örlen Bottensjön Mullsjön Blågröna Anabaena circinalis bakterier Chroococcus limneticus Chroococcus turgidus Gomphosphaeria naegeliana Oscillatoria Kiselalger Diatomaphycea sp. Fragilaria sp. Fragilaria capucina Fragilaria crotonensis Tabellaria flocculosa Guldalger Dinobryon bavaricum Dinobryon divergens Pedinella heacostata Ciliater Ciliater sp. Trumpetdjur Klockdjur Grönalger Chlorophyta sp Closterium Chlorophyta micrasterias Pandorina morum Pleurotaeniue Pleurotaenium Nässeldjur Vanlig hydra Långarmad hydra Mossdjur Ectoprocta sp. Geléartad mossdjurkoloni Plattmask Virvelmask sp. Kedjevirvelmask Ringmask Borstknippeförsedd rörglattmask Slamglattmask Den tungade naididen Vanlig bottenslamrörmask Chaetogaster sp Större kedjeglattmask Fiskigel Hundigel Blötdjur Navlad skivsnäcka Glatt skivsnäcka Stor posthornssnäcka Hjuldjur Rotatoria sp. Hjuldjur 24

25 Tulpanhjuldjur Igellikt hjuldjur Krönt hjuldjur Rundmaskar Nematoda sp Spindeldjur Parasitkvalster Större äggkvalster Kräftdjur Hoppkräfta Hinnkräfta Musselkräfta Elefanthinnkräfta Hjälmvattenloppa Bottenhoppkräfta Kornvattenloppa Soldjur Myriophys peradoa Insekter Nattsländelarv sp Svalbonätbyggare Algrörlevande fjädermygglarv Långfotad dansmygglarv Mygglarv sp Pergamenthusbyggare Frossmygglarv Flaskhusbyggare Röd fjädermygglarv Platt dagssländelarv Blåögd flicksländelarv Nymf av rödögd flickslända Röd flickslända Rörtunnelbyggare Sandrörbyggare Anmärkning: Vi har inga resultat av organismer från Mullsjön p.g.a. att våra rack blev saboterade. Vi har få resultat från Bottensjön p.g.a. tidsbrist. 25

26 7.3.1 Föregående grupps resultat av organismer, 2004/2005 Familj Art Vättern Örlen Mullsjön Amöbor Nakenamöba Skalamöborna Ciliater Trumpetdjur Klockdjur Nässeldjur Sötvattenshydra Virvelmask Virvelmask Aschelminthes Hjuldjur Krönt hjuldjur Tulpanhjuldjur Gastrotricha Nematod Kräftdjur Hinnkräfta Musselkräfta Insekter Fjädermygglarv Flaskhusbyggare Björndjur Björndjur Kiselalger Cymbella Tabellaria flocculosa Tabellaria fenestrata Grönalger Chlorophyta Coleochaete orbicularis Guldalger Chrysophyceae 26

27 8. Beskrivning av organismer Blågröna bakterier, Cyanophyta Detta är en gammal och primitiv alggrupp. De har celler som innehåller färgämnen som är vattenlösliga. Dessa färgämnen löses ut när algerna dör, därför kan man se färgade bälten vid vattenblomning. Cellerna innehåller även gasvakuoler vilket medför att de ofta kan flyta på ytan. Vissa blågröna bakterier bildar giftiga ämnen som hämmar andra alger. Andra är kvävefierare. De trivs vid hög temperatur, alltså är de vanligt förekommande under sommaren. Blågröna bakterier, Chroococcus turgidus Dessa är en primitiv blågrön bakterie som består av enskilda, kulformade celler. Dessa kan under en kort tid efter delning sitta ihop i små kolonier med högst fyra halvklotformade celler. Cellerna är klart blågröna och omges av ett geléhölje. Varje cell blir mellan 8-32 m. Arten trivs i näringsrika dammar och lever huvudsakligen fastsittande. Blågröna bakterier, Oscillatoria Är ett formrikt släkte med uppemot 150 arter. De förekommer i eutrofa vatten, både fritt och på bottnarna. De ger gärna upphov till vattenblomning, vilket i sin tur kan indikera på övergödning. Kiselalger, Diatomaphyceae Som man förstår byggs kiselalgernas skal upp av kisel. Skalen har ett antal porer. De innehåller lite klorofyll men mer karotin och olja vilket ger kiselalgernas färg. Kiselalgernas seuella förökning är inte känd. De undviker helst lågt ph. Kiselalgerna finns fastsittande på stenar, vattenväter och liknande. De kan bland annat förflytta sig med hjälp av slem som utsöndras från porerna. Kiselalger, Fragilaria crotonensis Denna kiselalg består av smala celler som är fästade vid varandra i mittpartiet. Längden är m, bredden är 2-3 m på mitten och i ändarna 1 m. Arten är allmän i sjöar och dammar. Guldalger, Chrysophyceae Guldalgerna har rörliga celler. Cellväggarna är tunna och saknar cellulosa. De omger sig med små så kallade hus, dessa består till en liten del av cellulosa. Guldalger, Dinobryon bavaricum Denna guldalg påträffas främst i oligotrofa sjöar och i brunvattensjöar. Denna guldalg har ett cylindriskt hus med tydligt avsatt och långsamt avsmalnande nederdel. 27

28 Guldalger, Dinobryon divergens Det här är en annan guldalg som bildar kolonier som har cylindriska hus som är bredast på mitten med konisk nederdel. Den förekommer allmänt i näringsrika som näringsfattiga vatten. Ciliater, Ciliata Ciliaterna är ofta frilevande i både sötvatten och saltvatten. Ciliaterna kan också leva i symbios med andra djur. De kan t.e. finnas i vätätande djurs tarmar där de hjälper till att bryta ner cellulosa till enklare sockerarter. Cilierna används till rörelse och näringsupptag. Ciliaterna har två cellkärnor. En makrokärna och en mikrokärna. Mikrokärnan används vid fortplanting och makrokärnan ansvarar för andra funktioner. Klockdjur, Vortice lla sp Djuret utan stjälk ät väldigt litet, bara 0,06 mm. De bildar stora kolonier på upp till flera hundra individer. När djuret blir rädd dras stjälkarna ihop till små spiraler. De är mycket allmänna på vattenväter men finns även på vatteninsekter, snäckor mm. Trumpetdjur, Sténtor Sténtor polymo rphus är transparent och är 1 mm lång. Denna är ytterst allmän i stillastående och långsamt flytande vatten. Sténtor i gneus är röd och Sténtor coeru leus är blå. Grönalger, Chlorophyta Grönalgen är sötvattnets största alggrupp med 8000 arter. Det de alla har gemensamt är den gröna färgen. Cellväggen består av två skikt. Det ytter innehåller pektin och det inre cellulosa. Upplagsnäringen som är stärkelse samlas i små kroppar som heter pyrenoider. Grönalgerna trivs med lågt ph och i brunfärgat vatten. Grönalg, Chlorophyta closterium Detta släkte innehåller ett stort antal olikformade arter; de kan vara raka eller böjda. Closterium-arterna är symmetriskt uppbyggda med celler som alla består av två likadana cellhalvor som är sammankopplade med varandra genom ett ljusare parti. Släktet tillhör gruppen konjugater, vilket betyder att de både kan försöka sig genom delning och könlig fortplantning. De flesta förekommer fastsittande på väter, stenar och dylikt. 28

29 Nässeldjur, Cnidaria Sötvattenhydran tillhör gruppen hydroiderna som lever solitärt. Om hydran blir störd av någonting drar den ihop sig till en klump. Alltså har hydran ett nervsystem, med ett stort antal nervceller, men däremot ingen hjärna. Dess fot avger ett sekret som bidrar till att den kan fästa sig på underlaget. När hydran förflyttar sig voltar den framåt för att sedan fästa till marken igen. De har både könlig och könlös fortplantning. Vissa arter är hermafroditer och vissa är skildkönade. Hydrans kroppsvägg består av två skikt; den yttre av epidermis och den inre av gastrodermis. Mellan dessa finns en stödjelamell. Alla hydror är rovdjur, de dödar sina byten med tentaklerna och giftet i nässelcellerna. En mätt hydra låter tentaklerna svänga passivt med vattenströmmen. En hungrig hydra sveper med tentaklerna i jakt på mat. Hydra Vanlig hydra, Hy dra vulga ris Den vanliga hydran eisterar både i stillastående och rinnande vatten. Den sitter fast på vattenväter eller på botten. Utan fångstarmarna är den ungefär 10 mm. Långarmad hydra, Pelmato hydra oliga ctis Foto: Anders Larsson Den utsträckta kroppen kan bli upp till 30 mm och fångstarmarna fler gånger så långa. Ringmask, Annelida Den tungade naididen, Styla ria lacu stris Denna organism är igenkännlig på sin långa tunga och därav namnet. Den är mycket allmän i sjöar. Den tungade naididen är 18 mm lång. Hundigel, Herpobde lla octocula ta Hundigeln är 5 cm lång. Den är brunaktig med åtta ögon som sitter i tre grupper. Det är vår vanligaste igel som lever av maskar och insektslarver. Hjuldjur Hjuldjur, Rotatoria Hjuldjuret har sitt namn efter hjulorganet som sitter kring munöppningen. Det är ett kransformat organ med små hår eller cilier. När den svänger med cilierna ser det ut som ett snurrande propeller, på detta sätt får den näringspartiklarna till munnen. De är rovdjur, vät- och detritusätare. Foto: Anders Larsson Det finns omkring 950 arter sötvattenslevande hjuldjur i Sverige. Hjuldjuret är flercelliga och har runt 1000 celler. Vissa av dom har taggar eller borst som skyddar dom mot fiender. Kroppen avslutas med en fot med en eller två tår. Hjuldjuret har 2-3 ögonfläckar som gör att de kan skilja på ljus eller mörker. Dess fortplantning är cyklisk. 29

30 Krönt hjuldjur, Stephano ceros eichho rni är 1-1,5 mm och fastsittande. Krönt hjuldjur Tulpanhjuldjur, Kerate lla cochlea ris Detta tulpanhjuldjur är 0,1-0,2 mm lång. Den är mycket allmän i sjöar och dammar. Kroppen är omgivet av pansar Djuret välar form under olika årstider. Foto: Anders Larsson Spindeldjur, Arachnida Det finns 2500 arter sötvattenskvalster. De vuna djuren har 8 ben och de unga har 6 ben. De är ofta starkt färgade i grönt, gult eller/och rött. De finns i alla slags vatten. De lever på levande eller döda vätdelar. Parasitkvalster, Unioni cola ypsilo phora Parasitkvalster är 1-1,5 mm stor. Vissa parasiterar i de stora musslorna, andra finns i svampdjur. De vuna djuren lever pelagiskt. De är rovdjur och suger kroppsvätska ur sina byten Kräftdjur, Crustacea Musselkräftan har två skalhalvor mellan vilka ben och antenner sticker fram. De simmar genom att väelvis slå med de båda antennparen. De livnär sig på vätrester, kiselalger och bakterier. De trivs i alla slags vatten och befinner sig ofta bland vattenväter. Musselkräfta Allmän musselkräfta, Cy pria ophta lmica Denna musselkräfta är 0,7 mm lång och är allmän i vätrika dammar. Hinnkräfta, Chydorus sphaericus Foto: Anders Larsson Detta kräftdjur är ovalt till cirkelrund. Dess färg är grå, grön eller brunaktig. De finns i alla typer av vatten, gärna nära strandzonen. Men de kan även förekomma i det fria vattnet. Honorna blir m. Med hjälp av de bortsförsedda benen bildar djuret en ström mot munöppningen där den filtrerar planktonalgerna. Det andra antennparet används som simorgan. Djuret har två skalhalvor och där emellan finns 4-6 par ben. Insekter, Uniramia Insekter är den artrikaste av alla djurgrupper. Algrörlevande fjädermygglarv, Psectrocla dius sp. Denna mygglarv är ca 10 mm lång och kan leva i rör gjorda av algtrådar. Flaskbyggare, Oyethi ra costa lis 30

31 Röret är 4 mm långt och de befinner sig i stillastående eller svagt rinnande vatten. 9. Diskussion och slutsats I den här teten ska vi försöka svara på de frågor vi ställde i början av projektet. Hur skiljer sig påväten mellan sjöarna? Vättern har haft mest påvät på plattorna av alla sjöarna. Men detta har mest bestått av väter. Påväten har skiljt sig markant även när det gäller över- och underskivor i sjöarna. Överskivorna har haft mer vätlighet än underskivorna. Detta på grund av att överskivorna tar emot nedfallande väter och partiklar och även tar emot mer solljus. Den har haft en tät organismpopulation men Örlen har haft ännu mer. Bottensjöns plattor har varit fulla av olika slags maskbon och då kan man dra slutsatsen att det finns mycket maskar i Bottensjön. Man hittade mer större djur på överskivan så som insekter, blötdjur, kräftdjur. På undersidan har nässeldjur, ciliater och hjuldjur dominerat. 3 Täckningsgraden är också ett sätt att se hur påväten skiljer sig mellan sjöarna. Den är inte en så tillförlitlig metod att använda sig av eftersom man bara kan räkna på en del av skivan. Vi har fått värden mellan %. Detta visar att det är en väldigt svår metod att använda. Vi har upptäckt att det bara är underskivor som får en täckningsgrad på över 100 %, vilket vi tycker är ganska konstigt. En förklarande orsak kan vara att klockdjur och trumpetdjur finns i stora mängder på underskivan. Det är under vintern vi haft en täckningsgrad på 0 %, eftersom det då nästan inte funnits några organismer på skivorna. Hur påverkas påväten av årstiderna? Här har man sett en markant skillnad. Vid första upptaget i augusti var det avsevärt mycket mer organismer och vätlighet än vid den tredje upptagningen i januari. Insekterna har sin topperiod under sommar- och hösthalvåret och försvinner nästan helt under vinterhalvåret. Detta gäller även för kräftdjuren. De verkar inte tåla den kylan som är i sjön under vintern. Däremot så klarar sig ciliaterna och hjuldjuren bra även under kyla. Vid en djupare analys av Örlen perioden juni-januari ser man att den våta biomassan är störst i juni och sedan avtar kraftigt längre in på hösten och vintern. Vi har märkt att biomassan har varit störst runt mittenplattorna. Detta kan vi inte riktigt förklara eftersom det borde vara de översta plattorna som har mest biomassa. En teori kan vara att vågor sköljer bort mycket av vätligheten på de översta plattorna vid höststormarna. Vilket medför att de översta plattornas resultat borde vara högre. Anmärkningsvärt är den stora skillnaden på torr biomassa period augusti-januari. 3 För mer information om påvät se bilaga

32 Vad är sjöarnas nuvarande kemiska tillstånd? Alla sjöarna har haft ett ph runt 6-7. Sjöarna är då relativt neutrala, varken försurade eller för basiska. Värdet är lite för lågt för att stämma överens med livsmedelsverket bedömningen av tjänligt dricksvatten. Detta värde har bedömningen tjänligt med anmärkning. Anledningen till att vi reagerade för detta är att många tar sitt dricksvatten från Vättern. Värden på alkalinitet ligger mellan 0,2-0,7 mmol/l. Detta visar att sjöarna ligger i klass 1 och det betyder att sjöarna har mycket god buffertkapacitet. I och med detta ser vi att ph-värdena stämmer bra överens med alkalinitetsvärdena. Om man ser på datumet 7/ ser man att Hjohamn har det största alkalinitetsvärdet på 0,61 medan Lövstigen har ett värde på 0,22. alltså har Vättern en bättre förmåga att motstå försurning än Mullsjön. Färgtalet som visar på halten humusämnen i sjöarna har varierat kraftigt. I det stora hela kan man gradera sjöarna från minst till störst halt humusämnen på följande vis; Vättern, Bottensjön, Örlen och Mullsjön. Örlen har haft ett chockerande toppvärde på 300 mg/l vilket ger ett starkt färgat vatten. Under denna period regnade det väldigt mycket och då kan det ha sköljts ner mycket partiklar från omgivningen till sjön. Vättern har haft de lägsta värdena på färgtal, vilket stärker att Vättern är en oligotrof sjö. Fosfatkoncentrationen är ett mått på den tillgängliga fosforn i vattnet. Vi har haft relativt låga fosfathalter i alla sjöarna. Varpet har haft ett högt och ett lågt värde. Skillnaden här kan bero på väterna vid sin assimilation har tagit upp det tillgängliga fosfatet i ytvattnet. Det senare högre värdet kan bero på att sjöns höstcirkulation av vattnet drivit upp mer fosfat till ytvattnet. Detta är även det största värdet vi har haft i någon av sjöarna. Nitrat används av primärproducenterna som nitratkälla. Nitrathalter runt och över 5 mg/l kan indikera på utsläpp av avloppsvatten och utsläpp från jordbruksmarker. Nitratvärdet har varierat kraftigt mellan sjöarna. Vättern har haft det absolut högsta värdet vid alla provtillfällena. Detta kan bero på utsläpp från jordbruksmarker runt Vättern. 4 Vilka organismer finns på plattorna och därmed i sjöarna? Vi har funnit väldigt mycket organismer i sjöarna. De organismer som har varit väldigt bestående under hela projektets gång är algrörlevande fjädermygglarver, ciliater, grönalger och kiselalger. Ciliaterna har varit väldigt frekventa i alla sjöarna. Grönalger och kiselalger har det funnits mest av under sommarmånaderna, det har varit störst variation av kiselalger i Örlen. Blågröna bakterier såg vi mest av på hösten/vintern. Detta borde bero på att vi inte var tillräckligt uppmärksamma på dom i början av projektet. Guldalger har vi sett mest av på hösten. En organismgrupp man kan se en tydlig minskning av framåt hösten/vintern är hydrorna. På sommaren kunde man se flera hydror på samma platta, vilket sedan minskade. Vi har haft ett stort antal olika ringmaskar varav den tungade naididen har dominerat. Hjuldjuren har varit mest dominerande i Örlen i jämförelse med de andra sjöarna. Alla arterna har funnits i ungefär lika stor mängd. Hoppkräfta och hinnkräfta har varit två mycket vanliga arter av kräftdjur under sommaren och förhösten. Men de försvann helt under vintern och börjar nu komma på våren igen. Svalbonätbyggare har funnits mest på sommaren. 5 4 För ingående granskning av provresultat se bilaga För mer ingående studier se bilaga

33 Kan vi bekräfta de tidigare organismer som hittats? Vid en jämförelse med den förra gruppens arbete har vi funnit de flesta organismer de har hittat. Men det finns några som vi inte alls har funnit, så som amöbor och björndjur. Detta kan bero på att vi inte har vetat hur dessa djur ser ut eller att de är svåra att upptäcka. Vi har inte sett guldalgen Chrysophyceae, men vi har funnit andra arter av guldalger. Grönalger och kiselalger har vi hittat andra arter av än vad som står i deras arbete. Den enda arten vi gemensamt har hittat är Tabellaria flocculosa. I det stora hela har vi funnit fler organismer och fler olika arter än den förra gruppen. Hur påverkas påväten av båtfärgen? Vi har gjort ett försök och målat vissa skivor med röd båtfärg. Det var dock ingen riktig bottenfärg. Detta för att se om organismerna påverkas av starka färger eller de giftiga ämnena som kan finnas i färgen. Det vi har kommit fram till är att vätligheten knappt påverkas av färgen men att organismerna tyr sig till den omålade sidan av skivan. Det har varit svårt att dra en slutsats av detta försök eftersom vi bara har haft båtfärg på vissa skivor under vinterhalvåret. 33

34 10. Referenser 10.1 Litteraturlista Hela böcker Silverin, B. och Siverin, B. (2002) Zoologisk morfologi-systematik och fylogeni. (1:a upplagan). Lund: studentlitteratur. Sandhall, Å. och Berggren, H. (1981) Mikrobilder-Liv i damm och sjö. (1:a upplagan). Stockholm: Esselte studium. Mandahl-Barth, G. (1974) Vad jag finner i sjö och å. (4:e omarbetade upplagan, 2:a tryckningen). Köpenhamn: Hjalmar Joensen A/S. Stockholm: AWE/GEBERS. Tikkanen, T. och Wllén, T. (1992) Vätplanktonflora. (upplaga) Eskilstuna: Tunatryck AB. Bydén, S. Larsson A-M. och Olsson M. (2003) Mäta Vatten. (3: e upplagan). Göteborg Universitet Internet Tidskrifter Mandahl-Barth, G. (1977) Småkryp i sötvatten. (upplaga X) Sollentuna: Fältbiologerna. Bilaga från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2006) Forskningsprojekt i Linnés kölvatten. Almström, L. Karlsson, H. och Svensson, P. (2005) VIRTUE, sötvattensprojekt. (1:a upplagan) Tibro: Fågelviksgymnasiet 34

35 10.2 Personliga kontakter Vi har varit på studiebesök i Göteborg på Zoologiska Institutionen. Där fick vi hjälp av Urban Olsson och Anders Larsson med artbestämning. Anders Larsson lovade att han skulle ta kort på våra plattor, därför lämnade vi kvar en del skivor. Roger Lindblom var till stor hjälp i början av projektarbetet, med bl.a. skivor och muntlig uppmuntran. Det hade varit roligt att träffa honom. Göran Wass har hjälpt oss med användning av Ecel. Foto från Örlen, Viken Foto från Vättern, Hjohamn 35

36 11. Ordförklaringar/Beskrivningar VIRTUE: Virtual University Education Eutrof: Näringsrik Oligotrof: Näringsfattig Mesotrof: Varken näringsfattig eller näringsrik Detritus: Rester av döda väter och djur Plankton: Plankton är väter och djur som lever i det fria vattnet Biomassa: Levande och död materia som ingår i levande organismer Vakuol: Hålrum i celler Symbios: Samverkan mellan flera organismer Hermafroditer: Könsbytare Primärproducenter: Är plankton, blågröna alger och väter. Kallas även autrofa organismer. Pelagiskt: Ute i det fria vattnet Parametrar: Olika kemiska beteckningar t.e. ph Reagenskudde: Innehåller kemikalier som används vid analyser Destillerat vatten: Avjonat vatten Kalibrera: Inställning av ph-meter för att ge rätt mätvärden Titrera: Tillsätta i små mängder Systematik: Gruppering av organismer s: sällsynt t.a: tämligen allmän a: allmän ph: ph är ett mått på hur mycket vätejoner det finns i vattnet. ph log H ph är högre på kvällen än på morgonen, vilket beror på att väternas assimilation på dagen förbrukar koldioiden i vattnet ( ph-värdet blir högre). Däremot så är ph: et lägre under natten då väterna avger koldioid. ph påverkas av hur mycket koldioid som finns i vattnet. Fosfat: I aeroba vatten finns det löst oorganiskt fosfor. Fosfatkoncentrationen är vanligtvis lägre än vad väter och plankton kan ta upp. Fosfatkoncentrationen utgör ett mått på den tillgängliga fosforn för väterna i vattnet. Hög koncentration av fosfat är en indikation på en eutrofiering. Eftersom väternas assimilation använder det tillgängliga fosfaten kan även en eutrof sjö ha låg fosfatkoncentration i vattnet. Om fosfatet tillförs, t.e genom enskilda avlopp eller jordbruk, reagerar sjöns vegetation med en snabb tillvät. När döda celler från både väter och djur bryts ned frigörs fosfat igen. Därför blir bottenvattnet och sedimenten rik på fosfor. 36

37 Färgtal: Orsaken till att olika vatten har olika färg är att de har en viss halt av humusämnen samt järn- och manganföreningar. Färgvärdet uttrycks som mg platina per liter. Gränsvärdet för tjänligt dricksvatten är 15 mg Pt/l på vattentäckts områden och 30 mg Pt/l som dricksvatten. Färgvärdet används mest som ett mått på humuskoncentrationen när det gäller näringsfattiga och sura sjöar. Humus är ett samlingsbegrepp för organiska syror, vilka uppstår vid nedbrytning av organiskt material. Nitrat: Nitrat är en oorganisk kväveform som används av primärproducenterna som kvävekälla. En hög nitrathalt kan ge en kraftig algtillvät. En för hög nitrathalt i dricksvattnet kan ge barn en sjukdom som heter methemoglobinemi. Denna sjukdom medför att blodets syrgastransport försämras. Alkalinitet: Alkaliniteten är ett mått på sjöns buffrande förmåga; hur bra den kan motstå en ph-sänkning vid ett ökat tillskott av vätejoner. Joner som påverkar sjöns alkalinitet är vätekarbonatjoner, karbonat- och hydroidjoner. En sjö som vid normala fall har en god alkalinitet kan få en så kallad surstöt vid e. snösmältning eller kraftigt surt regn. Alkaliniteten anges i enheten mmol/l. Foto från Miljövårdstekniklabbet 37

38 12. Bilagor 12.1 Tabeller över biomassa Vättern Brevik Fiskehamn disk våt (g) torr (g) skiva (g) våt biomassa (g) torr biomassa (g) nr 10 över 11, , ,3385-3,83-0,1219 nr 10 under 9,4582 8,4221 7,9215 1,5367 0,5006 nr 9 över 10,5314 8,0967 7,9215 2,6099 0,1752 nr 9 under 8,3331 7,7068 7,9215 0,4116-0,2147 nr 8 över 17, , ,3385 1,975 0,3539 nr 8 under 8,5458 7,2898 7,9215 0,6243-0,6317 nr 7 över 22, , ,3385 6,7399 1,0847 nr 7 under 17,08 15, ,3385 1,7415 0,5402 nr 6 över 20, , ,3385 5,1936 0,7634 nr 6 under 16, , ,3385 1,1528-0,1356 nr 5 över 21,685 16, ,3385 6,3465 1,0243 nr 5 under 16, , ,4721 1,0885 0,0341 nr 4 över 20, , ,3385 5,615 0,8876 nr 4 under 16, , ,3385 1,4122 0,2243 nr 3 över 23,125 16, ,3385 7,7865 1,4709 nr 3 under 16, , ,3385 0,836-0,2757 nr 2 över 19, , ,9423 4,4478 0,6453 nr 2 under 16, , ,3041 1,6627 0,0386 nr 1 över 22, , ,9354 7,0694 1,1822 nr 1 under 17,033 15, ,5448 1,4882 0,

39 Vättern Brevik Fiskehamn Vikt (g) Skivor Våt biomassa Vättern Brevik Fiskehamn 1,6 1,4 1,2 Vikt (g) 1 0,8 0,6 0,4 0, Torr biomassa Skivor 39

40 Vättern Brevik Fiskehamn 2 disk våt (g) torr (g) skiva (g) våt biomassa (g) torr biomassa (g) nr 10 över 9,978 8,9246 8,8773 1,1007 0,0473 nr 10 under 8,0228 7,6442 7,6358 0,387 0,0084 nr 9 över 8,994 7,7579 7,6873 1,3067 0,0706 nr 9 under 8,4233 7,7478 7,7054 0,7179 0,0424 nr 8 över 17, , ,312 1,9985 0,0928 nr 8 under 16, , ,32 1,2378 0,0313 nr 7 över 17, , ,3219 2,0378 0,1072 nr 7 under 16, , ,2933 1,2324 0,0208 nr 6 över 17, , ,5504 1,9642 0,0847 nr 6 under 16, , ,5525 0,9254 0,0178 nr 5 över 17, , ,7244 2,1613 0,0381 nr 5 under 8,1722 7,6532 7,6592 0,513-0,006 nr 4 över 8,3242 7,6801 7,7561 0,5681-0,076 nr 4 under 8,2211 7,9328 7,942 0,2791-0,0092 nr 3 över 8,2481 7,8563 7,8834 0,3647-0,0271 nr 3 under 8,1137 7,6926 7,6889 0,4248 0,0037 nr 2 över 8,4235 7,8734 7,9525 0,471-0,0791 nr 2 under 8,648 7,8638 7,8682 0,7798-0,0044 nr 1 över 9,0227 8,5166 8,5195 0,5032-0,0029 nr 1 under 7,9998 7,6518 7,6526 0,3472-0,

41 Vättern Brevik Fiskehamn 2,5 2 Vikt (g) 1,5 1 Våt biomassa 0, Skiva Vättern Brevik Fiskehamn Vikt (g) 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 Torr biomassa Skiva 41

42 Örlen Gäddgatan disk våt (g) torr (g) skiva (g) våt biomassa (g) torr biomassa (g) nr 10 över 17, , ,136 2,1995 0,2058 nr 10 under 17, ,593 15,8433 1,6262-0,2503 nr 9 över 17, , ,7591 1,7926 0,1126 nr 9 under 16, , ,4322 1,0205 0,0465 nr 8 över 17, , ,3266 2,5491 0,281 nr 8 under 16, , ,0409 1,4528 0,07 nr 7 över 16, , ,0508 1,7445 0,1515 nr 7 under 16,653 15,116 15,1015 1,5515 0,0145 nr 6 över 19, , ,3385 4,3174 0,1156 nr 6 under 16, ,108 15,3385 1,4868-0,2305 nr 5 över 11,825 7,9225 7,694 4,131 0,2285 nr 5 under 9,2194 7,8201 7,7872 1,4322 0,0329 nr 4 över 18, ,195 14,9243 3,5506 0,2707 nr 4 under 17, , ,0219 2,027 0,0535 nr 3 över 19,684 15, ,2073 4,4767 0,2454 nr 3 under 17, , ,9754 2,2987 0,0659 nr 2 över 19, , ,0476 4,1382 0,2548 nr 2 under 17, , ,0563 2,1184 0,0642 nr 1 över 19,0313 8,1061 7, ,3821 0,4569 nr 1 under 17, ,115 15,0567 2,63 0,0583 Örlen Gäddgatan Vikt (g) Våt biomassa Skivor 42

43 Örlen Gäddgatan Vikt (g) 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Skivor Torr biomassa Örlen Gäddgatan 2 disk våt (g) torr (g) skiva (g) våt biomassa (g) torr biomassa (g) nr 10 över 17, , ,2163 1,3795 0,1955 nr 10 under 15, , ,2898 0,4089 0,0045 nr 9 över 16,249 15, ,3197 0,9293 0,1058 nr 9 under 15, , ,416 0,4776-0,0942 nr 8 över 16, , ,3343 1,4088 0,2412 nr 8 under 15, , ,3146 0,6119 0,0072 nr 7 över 17, , ,3278 1,9225 0,4615 nr 7 under 17,812 15, ,3581 2,4539 0,0322 nr 6 över 9,4169 8,0285 7,6716 1,7453 0,3569 nr 6 under 8,4309 7,6989 7,6901 0,7408 0,0088 nr 5 över 9,5251 7,9576 7,672 1,8531 0,2856 nr 5 under 8,9046 7,6599 7,6485 1,2561 0,0114 nr 4 över 8,6706 7,8222 7,6724 0,9982 0,1498 nr 4 under 8,268 7,6823 7,6782 0,5898 0,0041 nr 3 över 9,156 7,8475 7,7426 1,4134 0,1049 nr 3 under 8,324 7,7092 7,7844 0,5396-0,0752 nr 2 över 8,8729 7,824 7,6735 1,1994 0,1505 nr 2 under 16, , ,2586 0,825-0,042 nr 1 över 17, , ,0255 1,2331 0,0889 nr 1 under 15, , ,3175 0,3684 0,

44 Örlen Gäddgatan 3 2,5 2 Vikt (g) 1,5 1 Våt biomassa 0, Skiva Örlen Gäddgatan Vikt (g) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Skiva Torr biomassa 44

45 Örlen Viken disk våt (g) torr (g) skiva (g) våt biomassa (g) torr biomassa (g) nr 10 över 17, , ,5476 2,2356 0,1931 nr 10 under 16, ,556 15,5148 1,4185 0,0412 nr 9 över 18, , ,5419 2,5699 0,2478 nr 9 under 16, , ,5446 1,2888 0,0461 nr 8 över 17, , ,5861 2,3228 0,2471 nr 8 under 8,9966 7,8885 7,832 1,1646 0,0565 nr 7 över 10,2353 7,9914 7,7825 2,4528 0,2089 nr 7 under 8,9173 7,673 7,6136 1,3037 0,0594 nr 6 över 18, , ,5054 2,9827 0,2484 nr 6 under 9,3551 7,9925 7,9264 1,4287 0,0661 nr 5 över 19,073 15, ,5728 3,5002 0,2333 nr 5 under 17, , ,5134 2,1245 0,0572 nr 4 över 18, , ,338 3,1837 0,2208 nr 4 under 16, , ,3568 1,4956 0,0567 nr 3 över 18, , ,3522 3,0733 0,2137 nr 3 under 16,76 15, ,3399 1,4201 0,0479 nr 2 över 18, , ,5291 2,9043 0,2566 nr 2 under 16, ,086 15,0197 1,8227 0,0663 nr 1 över 18, , ,5301 3,005 0,2228 nr 1 under 17, , ,5552 1,7523 0,0541 Örlen Viken 4 3,5 3 Vikt (g) 2,5 2 1,5 1 0, Våt biomassa Skiva 45

46 Örlen Viken Vikt (g) 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Torr biomassa Skiva Bottensjön Hamnen disk våt (g) torr (g) skiva (g) våt biomassa (g) torr biomassa (g) nr 10 över 18, , ,7223 2,8253 0,1269 nr 10 under 17, , ,7289 1,8334 0,0438 nr 9 över 17, , ,3969 2,5589 0,12 nr 9 under 17, , ,9293 1,5472 0,0472 nr 8 över 18, , ,3395 3,5103 0,2138 nr 8 under 16, , ,4531 1,3898 0,0441 nr 7 över 19, , ,5281 3,6454 0,176 nr 7 under 16, , ,5017 1,4659 0,0435 nr 6 över 18, , ,5478 3,1381 0,1486 nr 6 under 17, , ,7992 1,3962 0,0377 nr 5 över 18, , ,5405 3,2473 0,0379 nr 5 under 16, , ,3005 1,6026 0,1336 nr 4 över 19, , ,4592 3,9655 0,223 nr 4 under 16, , ,3385 1,0449-0,254 nr 3 över 21, , ,5904 5,6901 0,3118 nr 3 under 17, , ,7969 1,5104 0,0544 nr 2 över 18, , ,3615 3,2586 0,1561 nr 2 under 16, , ,4966 1,2331 0,0425 nr 1 över 19, , ,4986 4,2029 0,1886 nr 1 under 16,846 15, ,4829 1,3631 0,