savgifter till inrättningar vid hälso- och sjukvårdande aktiviteter - HSNN Förvaltningschefsbeslut från Habilitering & Hälsa gällande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "savgifter till inrättningar vid hälso- och sjukvårdande aktiviteter - HSNN Förvaltningschefsbeslut från Habilitering & Hälsa gällande"

Transkript

1 savgifter till inrättningar vid hälso- och sjukvårdande aktiviteter - HSNN Förvaltningschefsbeslut från Habilitering & Hälsa gällande inträdesavgifter till inrättningar vid hälso- och sjukvårdande aktiviteter : Inträdesavgifter, underskriven

2 Protokoll från folkhälsorådet i Bengtfors kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Bengtfors kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Bengtfors kommun I BENGTSFORS KOMMUN Folkhälsorådet - Enskild del SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 1 (2) Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Egersknatten, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 15:30-15:40 Ledamöter Per Eriksson (S) ordförande, kommunstyrelsen, Bengtsfors kommun Kenneth Carlsson (L) vice ordförande, Norra Hälsooch sjukvårdsnämnden Carl Kullgren (L) kommunstyrelsens sociala utskott, Bengtsfors kommun, Christina Lundqvist (S) kommunstyrelsens tekniska utskott, Bengtsfors kommun Lena Grönlund (S) kommunstyrelsens utbildningsutskott, Per Jonsson (C) kommunstyrelsen, Bengtsfors kommun Ersättare Övriga närvarande Sara Gyllenberg, folkhälsostrateg Justerare Justeringens plats och tid Kommunkontoret i Bengtsfors Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justera re ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Folkhälsorådet - Enskild del Datum då anslaget tas ned 2017 Kommunkontoret i Bengtsfors Underskrift Sara Gyllenberg I Utdragsbestyrkande

3 Protokoll från folkhälsorådet i Bengtfors kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Bengtfors kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Bengtfors kommun BENGTSFORS KOMMUN Folkhälsorådet - Enskild del SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 2(2) FHR E 1 Folkhälsopris 2017 Folkhälsorådet delar årligen ut ett pris till den person, grupp, förening, förvaltning, organisation eller likande som genom sina insatser stödjer folkhälsans utveckling i Bengtsfors kommun. Prissumman är kronor och vinnaren bjuds in att ta emot priset vid kommunfullmäktiges sista möte för året. Fyra nomineringar har inkommit till 2017 års folkhälsopris. Folkhälsorådets beslut Folkhälsorådet beslutar att 2017 års folkhälsopris ska tilldelas Mats Nilsson på 20 Tkr med följande motivering: Mats har med sitt uthålliga och stora ideella engagemang haft en stor betydelse för utvecklingen av Billingsfors innebandyklubb. Mats har tillsammans med innebandyklubben uppmuntrat till många främjande insatser både fysiskt och psykiskt som även innefattat barn och unga utanför klubben. Med detta har Mats bidragit till ökat välmående för många därför vill vi tilldela Mats Nilsson folkhälsopriset I Utdragsbestyrkande

4 Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad : Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad

5 Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad : Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad

6 Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad : Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad

7 Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad : Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad

8 Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad : Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad

9 Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad : Protokoll från folkhälsorådet i Trollhättans Stad

10 Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Lennart Larson Agneta Andersson Roger Wallentin Birgitta Nilsson Sirene Johansson Lars Olrog Sara Eitrem Lisbeth Hansson Peo Johansson Gerd Johansson Ida Jakobsson Karin Gabrielsson Hans-Robert Hansson Anette Ternstedt Kerstin Elg Dan Andersson sekr. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Personalavdelningen Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Omsorgsförvaltningen Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen Barn och Utbildningsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Barn och Utbildningsförvaltningen Hälso och Sjukvårdsnämnden Hälso och Sjukvårdsnämnden Folktandvården Personalavdelningen Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Birgitta Nilsson. Dagordningen godkändes. Paragrafer: Tid: Vid protokollet Dan Andersson Justeras Louise Thunström Birgitta Nilsson 1

11 Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun FHR 26 Synskadades förening i Tanum Ewa Arvidsson, Martin Jansson och Solveig Ek besökte oss för information om synskador och föreningen. Synskadades förening i Strömstad-Tanum har 50 medlemmar. Man räknar med att 1 % av invånarna har synskador vilket betyder att det finns många fler som skulle kunna vara med. De flesta i föreningen är äldre vilket försvårar ytterligare. Om samhället hade varit anpassat hade synskadade inte varit lika handikappade. Utemiljön är viktig, att kunna handla och ta sig till olika aktiviteter. Föreningen bistår medlemmarna med stöd. En syn- och hörselinstruktör är viktig för att stödja i vardagssysslor. Färdtjänst fungerar inte tillfredställande. Det blir långa väntetider och man kommer inte fram i tid. Detta försvårar bl.a. i att ha ett arbete. Klagomål når inte kommunen för att systemet haltar. Tidigare fick man bidrag till hjälpmedel vilket man inte får i samma utsträckning längre. Det går åt mycket tid om man är synskadad, allt tar längre tid. Vi fick prova hur det är att vara synskadad genom att använda olika glasögon som begränsar synen. FHR 27 Ansökningar till Folkhälsorådet Följande ansökningar har inkommit sedan senaste mötet i folkhälsorådet: Projekt Tillsammans skapar vi delaktighet, Orientering i Tanum och Behandlingsstolar för hår- och fotvård. Presidiet har behandlat ansökningarna och har förslag till beslut. Beslut Folkhälsorådet beslutar att bevilja projekt Tillsammans skapar vi delaktighet kr att bevilja Berättandets kraft kr att bevilja Orientering i Tanum kr FHR 28 Folkhälsoplan och budget Folkhälsostrategen föredrog folkhälsoplan och budget för Beslut Folkhälsorådet beslutar att godkänna folkhälsoplan och budget för

12 Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun FHR 29 Folkhälsopris 2018 Följande är föreslagna till folkhälsopriset: Tanums gammeldansförening, Karin Johansson, barnmorska på familjecentralen i Tanum och Njål Stendal, läkare på Kvarterskliniken i Tanum. Presidiet har behandlat nomineringarna och har förslag till beslut. Beslut Folkhälsorådet beslutar att utse Tanums gammeldansförening till 2017 års folkhälsopristagare FHR 30 Rapporter från nämnderna/organisationerna Representanterna rapporterade från sin nämnd eller organisation om aktuella folkhälsofrågor sedan senaste mötet i folkhälsorådet. Tekniska nämnden Korsningen vid Gästis är färdig. Avtal med Trafikverket om cykelväg Slottet-Hamburgsund. Trafikverket lägger inga pengar så kommunen betalar själv. Beräknat tre år till färdig cykelbana. Nämnden satsar extra medel på lekplatser. Idrottshallen är inte handikappanpassad för rörelsehindrade och man skall utreda hur man kan förbättra. Hälso och sjukvårdsnämnden Alla kommuner i Fyrbodal är med i samverkande sjukvård. En behovsanalys av folkhälsa bl.a. fysisk aktivitet, psykisk och fysisk hälsa skiljer sig lite mellan kommuner och regionen. Hälsa på lika villkor (HPLV), undersökning på nationell nivå, skall genomföras nästa år. Regionen satsar medel vilket innebär att varje kommun får 800 extra enkäter. Konferensen Förebygg.nu har genomförts. Olika uppfattningar om innehållet. Omsorgsnämnden Samverkande sjukvård innebär att läkare kan åka hem till svårt sjuka. FHR 31 Rapporter Folkhälsoforum 27/10 Hälso och sjukvårdsnämnden bjuder varje år in kommunpolitiker för en halvdag där man belyser gemensamma frågor. Denna gång var Jan Linde inbjuden för att prata om Folkhälsa är politik. Det är svårt att locka kommunpolitiker till dessa halvdagar. Våld i nära relationer, handlingsplan 3

13 Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun Handlingsplanen, som nu är klar, består av flera olika där Omsorg, Barn och utbildning, Familjecentralen, Folktandvården, Polisen och Närhälsan har sina planer. Detta arbete kommer att fortsätta och utvecklas så planen är bara en början. Varje verksamhet kommer att se över hur man vill fortsätta och arbetsgruppen kommer att hålla ihop det hela. Folkhälsokommissionen, dialogdag 20/10 Kommissionen har nu slutfört sitt arbete och lämnat över rapport till regeringen. Detta kommer förmodligen att resultera i en proposition i vår. Besluten i riksdagen kommer att ligga till grund för den framtida folkhälsopolitiken. Denna dialogdag arrangerades av regionen och ordförande för kommissionen, Olle Lundberg, var inbjuden. HSN dialog 31/10 Hälso och sjukvårdsnämndens presidie bjuder varje år in sig till kommunen för att träffa presidierna från KS, ON och BUN. Dessutom deltar en del tjänstemän. På dagordningen gällande folkhälsa denna gång var folkhälsorådens funktion, Ungdomsmottagningen och Våld i nära relationer. Nätkränkningar föreläsning Olle Cox, 31/10 och 1/11 Som ett led i arbetet med Våld i nära relationer har det varit föreläsningar om Nätaktiviteter. Brottsofferjouren betalade för detta och Olle Cox från Brottsofferjouren var inbjuden för att förmedla kunskap kring Nätet och hur barn och ungdomar använder det. Det var två föreläsningar, en på kvällen den 31/10 för allmänheten på Futura som samlade ca 20 deltagare, mest föräldrar och några ungdomar, och en nästa dag för pedagoger och annan skolpersonal samt fritidsledare och där deltog ca 130 personer. Äldreföreningsträff 13/11 Solveig Ek från Synskadades förening var inbjuden för att informera om synskador. Träffen var på Fjällbacka Service och vi besökte Ljusrummet där boende och deras anhöriga kan boka tid för att sitta i en artificiell miljö inredd med solstolar och starka lampor som skapar värme. Övriga Fjällbackabor kan boka in sig i mån av plats. Vi besökte också Utegymmet som har några år på nacken och börjar bli lite chanserat. Det används inte så mycket. Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro och ökad gymnasiebehörighet 27/11 En konferens som anordnades av Hälsokällan och som var i Trollhättan. Där presenterades statistik på orsaker till skolresultat och flera verksamheter från olika kommuner som arbetar med att förbättra skolresultat. Från Tanum var vi sju deltagare, en politiker och personal främst från skolan, som kommer att träffas för att se hur vi kan förbättra i Tanum. Grupper som har haft möte sedan senaste FHR-mötet: Jämställdhetsarbetsgrupp och Äldreföreningsträff. FHR 32 Tider för möten i Folkhälsorådet nästa år Förslag på tider: 6 februari, 27 mars, 8 maj, 4 september, 23 oktober och 27 november. Alla tider kl Beslut 4

14 Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun : Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun Folkhälsorådet beslutar att godkänna föreslagna tider för folkhälsorådet 2018 FHR 33 Övriga frågor 5

15 Protokoll från styrgrupp välfärd och folkhälsa i Åmåls kommun

16 Protokoll från styrgrupp välfärd och folkhälsa i Åmåls kommun

17 Protokoll från styrgrupp välfärd och folkhälsa i Åmåls kommun

18 Protokoll från styrgrupp välfärd och folkhälsa i Åmåls kommun

19 Protokoll från styrgrupp välfärd och folkhälsa i Åmåls kommun

20 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

21 gionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog 15 ( 67 ) Protokoll från regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige godkänner utvärderingen och lägger den till handlingarna. 2. Utvärderingen överlämnas till styrgruppen för översynen av den politiska organisationen. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige gav den 7 november 2006, 181 samtliga beställarnämnder i uppdrag att från och med 2008, minst en gång per år på lämpligt sätt ge medborgarna möjlighe t att ställa frågor om nämndens verksamhetsområden. Ärendet återrapporterades den 7 februari 2012, 5 genom en sammanställning av hur nämnderna har valt att genomföra uppdraget om medborgarkontakter. I samband med återrapporteringen beslutade regionfull mäktige att ge regionstyrelsen i uppdrag att utvärdera nämndernas aktiviteter. Utvärderingen behandlar förtroendevaldasyn på hälso - och sjukvårdsnämndernas medborgardialog. Uppgifter har hämtats in genom enkäter med en svarsfrekvens på 76 procent samt g enom intervjuer med samtliga presidier för hälso - och sjukvårdsnämnderna. Resultatet har analyserats utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) modell för medborgardialog. Av analysen framgår att förtroendevalda är positiva till medborgardialog men att det finns en oklarhet omkring dialogens övergripande syfte. Vidare känner f örtroendevald ansvar för medborgardialogen men Koncernkontoret används inte som en samlad resurs i arbetet. F örtroendevalda har ambition att använda dialogens resultat i styrningen men nämndernas uppdrag och förutsättningar i styrmodellen är inte fullt ut anpassade för medborgardialog. Utifrån analysen har följande frågor identifierats för möjlig forts att diskussion. 1. Vad vill Västra Götalandsregionen uppnå med medborgardialog? 2. Hur ska dialogen organiseras? 3. Hur säkerställs att dialogen har koppling till styrningen? Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

22 gionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog 16 (67) Protokoll från regionfullmäktige, Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 7 november Beslutsunderlag Protokollsutdrag från regionstyrelsen Tjänsteutlåtande daterat Utvärdering av medborgardialog Skickas till+utvärderingen Samtliga beställarnämnder Styrgruppen för översynen av den politiska organisationen genom Bengt Säterskog (beslutspunkt 2) Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

23 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Utvärdering av medborgardialog

24 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 1

25 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Innehåll Del 1 Sammanfattning och analys 3 Sammanfattning 4 Resultatdiskussion 6 Analys och diskussionsfrågor Del 2 Resultat 7 Förutsättningar 9 Nulägesbild 15 Utmaningar Del 3 Uppdrag och bakgrund 19 Inledning 20 Motiv till medborgardialog 23 Analysmodell i utvärderingen 24 Datainsamling och disposition 25 Bilagor 26 Källor 2

26 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 1. Sammanfattning Utvärderingen har genomförts på uppdrag av regionfullmäktige och behandlar förtroendevaldas syn på hälsooch sjukvårdsnämndernas medborgardialog. Del 1 Sammanfattning och analys Utvärderingen har skett i två steg. Först genom enkät till ledamöter och ersättare i hälso- och sjukvårdsnämnderna med en svarsfrekvens på 76 procent. I steg två har samtliga nämndpresidier intervjuats med utgångspunkt från svaren i enkäten. Utvärderingens resultat har analyserats utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) modell för medborgardialog. Av analysen framgår att förtroendevalda är positiva till medborgardialog men att det finns en oklarhet omkring dialogens övergripande syfte. Vidare känner förtroendevalda ansvar för medborgardialogen men koncernkontoret används inte som en samlad resurs i arbetet. Förtroendevalda har ambition att använda dialogens resultat i styrningen men nämndernas uppdrag och förutsättningar i styrmodellen är inte fullt ut anpassade för medborgardialog. Genom analysen har följande frågor identifierats för möjlig fortsatt diskussion. 1. Vad vill Västra Götalandsregionen uppnå med medborgardialog? 2. Hur ska dialogen organiseras? 3. Hur säkerställs att dialogen har koppling till styrningen? 3

27 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 2. Resultatdiskussion Resultatet visar att förtroendevalda är positiva till medborgardialog och att det genomförs dialoger, vilket är ett bra utgångsläge för fortsatt arbete. Det är tydligt att de förtroendevalda representerar nämnden i dialogtillfället. Samtidigt visar resultatet att det finns en oklarhet var gränsen går mellan nämndernas roll i förhållande till partiernas roll i dialogen. Den gemensamma bilden av varför man ska arbeta med medborgardialoger och vad dessa ska leda till tycks i viss mån saknas. Det är möjligt att detta leder till en större tonvikt i dialogen på uppföljning av tillgänglighet och kvalitet och att mindre tonvikt läggs på frågor av mer långsiktig karaktär som vårdens inriktning och utveckling. Nämnderna har valt att förlägga medborgardialogen som ett moment i sin kommunikationsplan. Detta kan tolkas som ett tecken på att medborgardialogen mer betraktas som ett verktyg för information/kommunikation snarare än ett verktyg för styrning. Resultatet av utvärderingen ger en bild av att det finns ambitioner från förtroendevalda att använda resultatet av medborgardialogen i styrningen men att nämndernas uppdrag och förutsättningar i styrmodellen inte gör detta möjligt fullt ut. Om medborgardialogen ska vara en naturlig del i styrprocesser och verksamhetsutveckling visar internationella och nationella erfarenheter att de befintliga styrsystemen måste utvecklas samtidigt som system för hur kommunen och landstingen arbetar med medborgardialoger skapas. Det saknas ett klart regionövergripande syfte för medborgardialog vilket kan vara en möjlig förklaring till att nämndernas uppdrag och förutsättningar i styrmodellen inte är fullt ut är anpassade för medborgardialog. Resultatet ger en bild av att förtroendevalda känner ett ansvar för dialogen men att nuvarande sätt att organisera dialogen inte ger dem tillräckliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Det verkar som att organiseringen av dialogerna fungerar bra när det gäller möten med de rådgivande organen, till exempel pensionärsråd. I dessa sammanhang finns ett inarbetat arbetssätt. Den typ av dialog som sker i sammanhang där inarbetade strukturer saknas beskrivs som svårare att hantera. 4

28 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Resultatet visar att nämndernas presidier efterfrågar mer stöd och samordning från regionfullmäktige. Det saknas vägledande beskrivningar av rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän samt av hur dialogen ska omsättas i nämndernas löpande arbete i årshjulet. Det finns en tydlig ambition om att göra hela nämnden delaktig men långt ifrån alla ledamöter anser sig veta hur dialogarbetet fungerar i nämnden. I nästa del görs en analys av resultatet med förslag på möjliga frågor för fortsatt diskussion. Frågorna markerar också avslut av denna utvärdering. 5

29 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 3. Analys och diskussionsfrågor Analysen av resultatet redovisas med utgångspunkt i tre delar av SKL:s modell för medborgardialog: principer för medborgardialog, organisation samt styrningsprocess. Analysen är indelad efter SWOT (styrkor, svagheter, möjligheter, risker). Utifrån analysen följer förslag på tre frågor för fortsatt diskussion. Sveriges kommuner och landstings modell för medborgardialog PRINCIPER FÖR MEDBORGARDIALOG ANALYS Styrkor Svagheter Möjligheter Risker Förtroendevalda är positiva till medborgardialog. Oklarhet kring dialogens övergripande syfte. Aktivare styrning från regionfullmäktige. Dialogen motsvarar inte förtroendevaldas och invånares förväntningar. Förslag på frågor fortsatt diskussion Vad vill Västra Götalandsregionen uppnå med medborgardialogen? ORGANISATION Förtroendevalda känner ansvar för medborgardialogen. Koncernkontoret används inte som samlad resurs i dialogarbetet. Riktlinje som tydliggör roller och ansvar. Dialogen begränsas till representanter från etablerade organisationer. Hur ska dialogarbetet organiseras? STYRNINGSPROCESS Förtroendevalda har ambition att använda dialogens resultat i styrningen. Nämndernas uppdrag och förutsättningar i styrmodellen är inte fullt ut anpassade för medborgardialog. Hantering av medborgardialog på strategisk nivå. Frågor för dialog väcks för sent för att kunna användas som ett av underlagen inför beslut. Hur säkerställs att dialogen har koppling till styrningen? 6

30 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 4. Förutsättningar Del 2 Resultat Medborgardialogens förutsättningar behandlas i nämndernas reglemente och i respektive nämnds kommunikationsplan. Reglemente Hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag när det kommer till medborgardialog beskrivs i nämndernas reglemente under 3 om befolkningsansvaret: Att i olika forum föra dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling. Detta gör klart att nämnderna ska föra dialog med invånare samt ger en inriktning om dialogens tänkta innehåll. Utöver reglementet saknas en regionövergripande policy för vad som ska uppnås med dialogen. Detta har nämnderna valt att istället behandla i respektive kommunikationsplan. Se exempel längre ned på sidan. Vidare saknas en riktlinje som vägleder nämnderna i hur dialogarbetet ska organiseras samt hur resultatet ska tas omhand. Regionfullmäktiges presidium I regionfullmäktiges arbetsordning framgår att presidiet ansvarar för regionens övergripande demokratifrågor. Regionfullmäktiges presidium anordnar en gång i halvåret träffar för samtliga beställarnämnder för information- och erfarenhetsutbyte inom medborgardialog. I flera intervjuer tas dessa träffar upp och beskrivs som ett möjligt utvecklingsområde när det gäller samordningen och stöttningen av dialogarbetet. Kommunikationsplan Samtliga nämnder har beslutat om kommunikationsplan för perioden I den beskrivs övergripande syfte med dialogen samt principer för medborgardialog. Nedan följer exempel från en nämnd omkring dialogens övergripande syfte. Genom medborgardialog vill hälso- och sjukvårdsnämnden öka delaktigheten och därmed stärka demokratin. Medborgardialogen ska leda till bättre förståelse genom att lyssna in vilka frågor som är viktiga för medborgarna. 7

31 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Medborgardialog ska syfta till att ta del av kunskap och inspel från medborgarna för ett bättre beslutsunderlag för nämnden. I kommunikationsplanen finns följande principer för medborgardialog. I dialogsituationen representerar de förtroendevalda nämnden Medborgardialog är de förtroendevaldas ansvar och verktyg Medborgardialogen är en trovärdig process där resultaten tas om hand Invånarna ska informeras om vad de kan förvänta sig när de deltar i en dialog Resultatet av dialogerna ska återkopplas till medborgarna 8

32 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 5. Nulägesbild Nämndernas arbetssätt Av intervjuerna märks att det finns såväl likheter som skillnader i hur dialogarbetet bedrivs i de olika nämnderna. Några nämnder har valt att organisera planeringsarbetet inför dialoger i en utsedd arbetsgrupp. I någon nämnd är det istället presidiet som driver planeringsarbetet. I samtliga intervjuer betonas att det finns en ambition att så många som möjligt av nämndens ledamöter ska delta i dialogerna. Enkäten visar att 51 procent av de svarande har deltagit i dialog. Eftersom undersökningen gjordes mitt under pågående mandatperiod i september 2016 finns det skäl att tro att andelen som deltagit i dialog kommer att öka innan mandatperiodens utgång. För de som har svarat nej på frågan har en följdfråga ställts med möjlighet att ange orsak till att inte ha deltagit i dialog. De vanligaste orsakerna är brist på tid, krock med andra uppdrag eller att man är ny i nämnden. Enkätfråga: Har du deltagit i nämndens medborgardialoger? Svar: Ja, under denna mandatperioden 51 procent Ja, tidigare mandatperiod 16 procent Nej 33 procent I en intervju beskrivs att de har haft en hög delaktighet bland ledamöterna samt att de har ett väl inarbetat arbetssätt. I intervjuer med andra presidier beskrivs arbetet mer som trevande. I samtliga intervjuer nämns att dialogen med pensionärsråd och råd för personer med funktionsvariationer har ett inarbetat arbetssätt. Flera lyfter fram att dessa forum för dialog är väl fungerande. En nämnd vill utveckla dialogens arbetssätt till att mer använda sig av utförarorganisationen i genomförandet av dialoger samt att anlita företag som samlar in synpunkter utifrån slumpmässigt urval i befolkningen. I följande diagram redovisas svaren på enkätfrågor inom följande områden: Organisation Upplevelse av hur dialogarbetet fungerar Vad dialogen leder till 9

33 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Organisation Medborgardialoger är de förtroendevaldas ansvar Nämnder har tillräckliga ekonomiska resurser för att genomföra medborgardialoger Nämnden har tillräckliga personalresurser för att genomföra medborgardialoger. I en dialogsituation representerar de förtroendevalda nämnden. Nämnden är i sina beslut öppen för att låta sig påverkas av invånares synpunkter från dialoger. Värdera hur du tycker att nämndens medborgardialoger fungerar Planering inför dialoger Val av målgrupp Informationen till invånare inför dialoger. Metoder/modeller för dialoger. Redovisning i nämnden av resultatet från dialoger. Återkoppling av resultatet till invånare. Utvärdering av dialoger 10

34 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Nämndens medborgardialoger leder till Bättre beslutsunderlag i nämnden Ökad kunskap i nämnden om invånares behov Ökad kunskap bland invånare om nämndens ansvarsområden Kommentar till diagrammen Svaren är till övervägande del positiva till nuvarande arbetssätt. Samtidigt är det är en genomgående stor andel som har svarat vet ej på frågorna kring hur de tycker att nämndens medborgardialoger fungerar. Det är tydligt att medborgardialog är de förtroendevaldas ansvar och att de förtroendevalda representerar nämnden i en dialogsituation. På frågorna om nämnden är öppen för att låta sig påverkas av invånares synpunkter från dialogen samt om nämndens medborgardialoger leder till bättre beslutsunderlag får svarsalternativ till viss del störst andel av svaren. 11

35 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän På frågan om nämnden har tillräckliga personalresurser för att genomföra medborgardialoger har alternativet till viss del fått flest svar. I samtliga intervjuer lyfts rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän upp, med olika infallsvinklar. I en intervju beskrivs rollfördelningen som jättetydlig men att det viktigt att nämnden får hjälp med material och återkoppling. I en annan intervju beskrivs en förväntan på att förtroendevalda ska hantera dialogens innehåll och mötet med invånarna medan tjänstemännen ska sköta den praktiska hanteringen. Förhållandet mellan tjänstemän och politiker blir av någon olycklig anledning märkligt här. Jag kan känna ibland att tjänstemännen kliver ett steg tillbaks för det här är politikens arena. Medan i alla andra ärenden så har vi alltid en beredning och vi har ett stöd. Men här är vi så att säga själva. 12

36 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Dialogens innehåll I enkätundersökningen uppmanades ledamöterna att ge exempel på medborgardialoger som de har deltagit i. Ordmolnet nedan är en sammanställning av svaren och visar de vanligast förekommande orden i enkäten. Ju större ordet är i bilden desto mer vanligt förekommande är det i enkäten. En återkommande kommentar i flera intervjuer är att dialogens innehåll inte motsvarar den typen av frågor som en beställarfunktion har att hantera. Det kan till exempel handla om att invånare vill diskutera frågor som egentligen är utförares område. I en intervju beskrivs att vissa dialoger bygger på inskickade frågor. Även i det här fallet berör frågorna inte sällan utförares område vilket leder till att representanter från utförarsidan bjuds in att svara. Jag tror vi pratar om två olika typer av dialoger. Det ena som är väldigt vanligt är medborgare som har råkat illa ut av någon anledning inte får hjälp. Det är en typ av dialog. Den andra dialogen är liksom vad vi ska göra med sjukvården och den är mer styrd av oss (politiker). Att vi söker information om hur vi ska göra för att fatta rätt beslut. Så vi har två typer. Två helt olika. 13

37 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Ledamöters upplevelse av dialoger På frågan i enkäten om hur dialogerna har upplevts är en övervägande del av svaren positiva. Ord som bra, givande och positivt återkommer på flera ställen. Inget svar ifrågasätter medborgardialogen som sådan. Det förekommer däremot svar som problematiserar den. De områden som lyfts fram i dessa svar är vanliga utmaningar inom medborgardialog. Till höger redovisas några citat som exempel. I nästa del görs en fördjupning utifrån utmaningarna. med följande rubriker: Val av frågor för dialog Nämndernas dialog i förhållande till partiernas dialog Val av målgrupp Resultatet från medborgardialog Som ganska givande, man får som politiker en uppfattning om hur folk tycker och tänker. Man måste dock vara tydlig med förutsättningarna vid planering för att resultatet skall bli bra. Jag tycker att arbetet börjar i fel ände, att nämnden går ut utan att veta vad informationen ska användas till. Möts av uppgivenhet på grund av dålig uppföljning, det leder inte till handling. Svårigheten med rollen som nämndföreträdare kontra företrädare för ett politiskt parti. 14

38 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 6. Utmaningar Val av frågor för dialog Svaren i intervjuerna varierar mellan nämnderna när det gäller hur val av frågor för dialog går till. I flera intervjuer nämns att frågorna lyfts i den arbetsgrupp som nämnden har utsett. I en intervju problematiseras valet av frågor utifrån arbetsgruppernas relativt sett begränsade insyn i jämförelse med presidiet. Se citat till höger. Det händer även att frågorna för dialog ibland väcks av andra aktörer eller individer än nämnden, genom till exempel inskickade frågor. I flera intervjuer beskrivs att frågor väljs med anledning av vad som är aktuellt just nu, där dialogen är en del i nämndens uppföljningsarbete. Jag får känslan att det handlar om att till exempel 1177 är enkelt. Det är en väldigt definierad och helt konfliktfri verksamhet. Då känns det ju tryggt om man som nämnpolitiker som kommer varannan månad med en lite mindre insyn. Då riskerar man inte att hamna i en situation där man nästan ska ställas till ansvars för stora beslut. I två intervjuer problematiseras valet av frågor utifrån beställarnämndernas funktion i förhållande till utförarna. Det beskrivs som svårt att i en dialogsituation dra en gräns mellan vad som är en beställarfråga och en utförarfråga. I en intervju lyfts fram att val av frågor utgår ifrån beställarbokslutet med en tydlig koppling till mål och inriktning. I samma intervju sägs även att resurserna från regionfullmäktige redan är uppbundna och att det därför är små eller inga möjligheter för nämnderna att använda dialogen i styrningen. 15

39 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Nämndernas dialog i förhållande till partiernas dialog En av frågorna i intervjuerna behandlade graden av invånares inflytande. Diskussionen skedde utifrån SKL:s delaktighetstrappa. I samtliga intervjuer konstateras att graden av invånares delaktighet varierar från dialogmöte till dialogmöte. Gemensamt för intervjuerna är även att graden av delaktighet beskrivs röra sig mellan nivåerna information och inflytande. Det har tidigare redovisats att det är tydligt att förtroendevalda representerar nämnden vid själva dialogtillfället. När det gäller invånares inflytande problematiseras i flera intervjuer nämndernas medborgardialog i förhållande till de politiska partiernas dialog. Flera lyfter fram partiernas roll i dialogen med invånare och att det är viktigt att skilja mellan deras dialog och nämndernas dialog. I två intervjuer förs resonemang om möjliga frågor för dialog, vilka är inom ramen för omställningen av vården, som är av mer långsiktig karaktär. Denna typ av dialoger beskrivs mer som potentiella och inte som förekommande idag. Resonemang förs även kring huruvida detta är en typ av dialog som är till för nämnderna eller för partierna. Vi är valda i en representativ demokrati och partierna får partistöd för att lyssna av ute i samhället. Det vi ska lyssna in är utifrån det uppdrag som vi har i nämnden och det vi jobbar med precis nu och vad vi ska göra framåt. Man får skilja på det och det kanske man inte alltid gör heller. Man traskar in lite för långt på partiernas uppdrag emellanåt. Det som rör strategiska långsiktiga frågor blir ofta politik och därför får vi hantera den typen av dialoger i valen. Den medborgardialog vi har i nämnden handlar om feedback och om uppföljning och att skruva i systemet. Samtidigt tycker ju jag det är lite synd. För de dialogerna (som rör långsiktiga strategiska frågor) är viktiga också på ett sätt. 16

40 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Målgrupper för dialog Under intervjuerna diskuterades val av målgrupper för dialog utifrån SKL:s fyrfältsdiagram, se figur nedan. En utmaning som återkommer i samtliga intervjuer handlar om att nå de målgrupper med låg aktivitet men som är högt berörda. I flera intervjuer beskrivs ett behov av en ökad systematik i att finna och komma i kontakt med målgrupper. Det som nämns är fokusgrupper, omfattande enkätutskick eller telefonringningar. Detta med syfte att nå ett tvärsnitt i befolkningen och inte enbart de som vanligen kommer till tals. I flera intervjuer återkommer representativa organ som till exempel pensionärsråd, råd för personer med funktionsvariationer samt kommuner. Vissa beskriver dem som fördelaktiga ur dialogsynpunkt eftersom det finns ett inarbetat arbetssätt som gör det möjligt föra en återkommande dialog med dem. Samtidigt problematiseras den typ av dialoger med representativa organ utifrån att det är grupper som redan har ett forum att göra sin röst hörd i. Det är inte lätt. Man hamnar lätt i att man träffar medborgarnas representanter istället för medborgarna själva. 17

41 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Resultatet från medborgardialog Svaren i intervjuerna när det gäller hur resultatet av medborgardialogen ska användas rör sig kring samma teman. Dessa är att resultatet ska användas som ett av flera underlag i nämndens löpande arbete, såsom behovsanalys, mål och inriktning samt i uppföljningen. Något som återkommer i intervjuerna är att dialogens resultat ger en allmän kunskapspåfyllning som kan användas i till exempel uppföljningssammanhag med utförare. I en intervju beskrivs nämndens arbetssätt och att det finns koppling till mål- och inriktning men att det samtidigt är svårt att göra resultatet av dialogen till en del av ett beslutsunderlag. I intervjun beskrivs ett önskat läge där medborgardialogen får större inverkan på resursfördelningen från regionfullmäktige. I en annan intervju förs fram att det vilar ett ansvar på förtroendevalda att omsätta resultatet av dialogen men att det saknas verktyg. Det finns aldrig med som svart på vitt i något ärende. Utan det sitter där (pekar på axeln) på varje nämndsledamot som har varit med på medborgardialogen. Vad är syftet med dialogen? Hur påverkar detta de beslut vi fattar? Det påverkar kanske inte i så hög utsträckning idag. Utan det är mer att medborgarna får uppleva att de får prata med politikerna och politikerna hör vad de säger och kan ta med oss det i vårt arbete. Men vi får inte med det i de ekonomiska besluten riktigt. Så är det väl idag om man ska vara krass. 18

42 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 7. Inledning Del 3 Uppdrag och bakgrund Uppdrag och bakgrund Regionfullmäktige gav den 7 november 2006, 181 samtliga beställarnämnder i uppdrag att från och med 2008, minst en gång per år på lämpligt sätt ge medborgarna möjlighet att ställa frågor om nämndens verksamhetsområden. Bakgrunden till beslutet är en rapport från beredningen för att utveckla fullmäktiges arbetsformer som presenterades En av rekommendationerna var att överlåta medborgarkontakterna till nämnderna istället för att ha en allmänhetens frågestund i regionfullmäktige. Ärendet återrapporterades den 7 februari 2012, 5 genom en sammanställning av hur nämnderna har valt att genomföra uppdraget om medborgarkontakter. I samband med återrapporteringen beslutade regionfullmäktige att ge regionstyrelsen i uppdrag att utvärdera nämndernas aktiviteter vid dåvarande mandatperiodens slut. Syfte Syftet med utvärderingen är att beskriva förtroendevaldas syn på hälso- och sjukvårdsnämndernas medborgarkontakter och analysera detta utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) modell för medborgardialog. Resultatet av utvärderingen blir ett underlag inför det fortsatta arbetet med medborgarkontakter inför mandatperioden Metod och analysmodell Utvärderingen har genomförts under hösten Insamling av data har skett genom en enkätundersökning till ledamöterna i hälso- och sjukvårdsnämnderna samt genom intervjuer med samtliga nämnders presidier. Resultatet har analyserats utifrån (SKL:s) modell för medborgardialog. Avgränsning Utvärderingen behandlar medborgarkontakter sett ur ett politiskt perspektiv och är avgränsad till hälso- och sjukvårdsnämnderna eftersom de enligt respektive reglemente har ansvar att föra dialog med invånarna. 19

43 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 8. Motiv till medborgardialog Nedan redovisas motiv till medborgardialog utifrån social hållbarhet, förutsättningar för politiskt arbete samt dialogen i styr- och beslutsprocesser. Social hållbarhet Freds- och konfliktforskaren Hans Abrahamsson lyfter den sociala hållbarheten i vad han beskriver som vår tids stora samhällsomdaning. Bland annat innebär det att den sociala hållbarheten sätts på prov i en tid då samhällsutvecklingen präglas av ökad heterogenitet och social polarisering. (Abrahamsson, 2015) Många känner sig utestängda från samhällsutvecklingen. Landet håller på att glida isär när det gäller såväl stad och land som inom städer mellan olika stadsdelar och bostadsområden. Frustrationen ökar och medför social oro. Flera stora och medelstora svenska städer befinner sig i ett spänningsfält mellan att å ena sidan utgöra viktiga motorer för regional tillväxt och å den andra sidan förvandlas till slagfält för sociala konflikter (Abrahamsson 2012). Förtroendet för politiken minskar och så gör också den sociala tilliten på lokal nivå. Istället krävs det att medborgare och intressenter involveras aktivt i policyprocesser för att bygga förtroende, hantera konflikter och enas om hur den aktuella frågan ska adresseras. Dialog mellan intressenter är viktigt både för att policyprocesserna ska uppfattas som demokratiska och för att beslut ska ses som legitima och bli möjliga att genomföra utan att de blockeras av konflikter. (SKL, 2015) Förutsättningar för politiskt arbete SKL för i skriften 11 tankar om medborgardialog i styrning fram ett antal punkter som rör förutsättningar för politiskt arbete. Svensken vill diskutera samhällsfrågor. I olika undersökningar säger tre av fyra att de vill diskutera samhällsfrågor och 50 procent att de vill diskutera politiska 20

44 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog frågor. Men få svenskar är medlemmar i ett politiskt parti och av dessa är ännu färre aktiva. De förtroendevalda blir färre och ska klara en större kontaktyta mot sina medborgare. Förtroendevalda behöver ett bredare underlag inför beslut, så att tjänstemännens faktakunskaper kombineras med kunskap om medborgarnas värderingar kring ärendet. Det finns ett ökat stöd för antidemokratiska rörelser som för fram värderingar som strider mot de konventioner som Sverige har undertecknat. Det finns behov av att öka tilliten och förtroendet till det demokratiska system som till stor del påverkar människors vardag. Förutsägbarheten behöver öka. En systematisk dialog som utgör underlag för beslut kan öka förutsägbarheten för hur det demokratiska systemet fungerar. Utmaningar och fallgropar i dialogarbete När politiker, planerare och processledare ska utforma dialogprocesser ställs de inför några återkommande utmaningar. Det handlar framförallt om hur maktobalanser och konflikter kan hanteras och om hur marginaliserade grupper kan engageras. För att möta dessa utmaningar blir det viktigt att systematiskt kartlägga vilka som är intressenter och noga överväga när och hur de ska engageras för att dialogen ska bli demokratisk och effektiv. (SKL, 2015) I rapporten Det våras för medborgardialoger för Nazem Tahcilzadeh ett resonemang om vad som händer när olika initiativ till dialog tas. Fallstudier är tämligen kritiska till de offentliga organisationernas motiv, som syftar till stärkt legitimitet men utan att lyckas skapa en meningsfull och tydlig roll för deltagandet inom ramen för etablerade beslutsstrukturer. Det triviala deltagande som skapas kan därför bli direkt skadlig för demokratins legitimitet eftersom deltagarna kan bli besvikna och desillusionerade. (Tahcilzadeh, 2014) I skriften 11 tankar om medborgardialog konstaterar SKL att när medborgardialoger utvärderas märks ofta en tveksamhet från deltagarna om någon bryr sig om det som framkommit eller om det finns en dold agenda. Om det fanns ett ärligt uppsåt eller om dialogen bara var till för att förankra redan tagna beslut eller manipulera deltagarna så att man får det svar man vill ha. 21

45 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Det är bättre att avstå från medborgardialog och istället bjuda in till ett informationsmöte om de förtroendevalda redan har tagit ställning i en fråga. Medborgardialog i styr- och beslutsprocesser Forskning visar att dialog med intressenter kan förbättra politiska beslut, men att en förutsättning är att den process inom vilken dialogen organiseras håller hög kvalitet. (SKL, 2015) Som bäst fungerar det förmodligen när en fråga blir för komplex eller när partier saknar tydliga eller skilda uppfattningar. Det kan också vara relevant när medborgare har tydligt avvikande åsikter i relation till makthavare. (Tahvilzadeh, 2014) Om medborgardialogen ska vara en naturlig del i styrprocesser och verksamhetsutveckling visar internationella och nationella erfarenheter att de befintliga styrsystemen måste utvecklas samtidigt som system för hur kommunen och landstingen arbetar med medborgardialoger skapas. Erfarenheterna visar att det krävs ett antal byggstenar för ett framgångsrikt system för medborgardialog som del i styrningen. (SKL, 2012) De byggstenarna finns illustrerade i en modell för medborgardialog som SKL har tagit fram. I nästa kapitel beskrivs modellen. 22

46 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 9. Analysmodell i utvärderingen SKL:s modell för medborgardialog syftar till att skapa en dialog som är meningsfull och som skapar nytta. Vidare ger modellen förutsättningar för en systematik i arbetet. Frågeställningarna i utvärderingen bygger på modellen och analysen av resultatet redovisas utifrån den. En avgränsning görs till de delar i modellen som hanterar medborgardialog på ett övergripande plan. Nedan beskrivs modellen och de olika delarna närmare. Principer Principer är av övergripande karaktär och handlar om det övergripande syftet med dialogen. Organisation Utifrån principerna beskrivs sedan hur arbetet med dialoger organiseras. Styrningsprocess Förtroendevalda gör en bedömning redan i starten av ett ärende om processen ska kompletteras med en medborgardialog. Innehåll Beskriver varför vi ska ha medborgardialoger och vad vinner vi på detta. Klargör vilka utgångspunkter som ska råda och vad som utlovas till medborgarna. Innehåll Strukturen för arbetet med medborgardialog. Ekonomiska resurser. Roller och ansvar. Innehåll Målet med en dialog och vilka frågor som ska ställas till invånare. Berednings- och beslutsprocessen för ärendet. Beskriver hur resultatet ska användas. 23

47 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 10. Datainsamling och disposition Styrande dokument I utvärderingen har hälso- och sjukvårdsnämndernas reglemente samt nämndernas kommunikationsplaner studerats. Enkätundersökning Enkäten riktades till samtliga ledamöter och ersättare i de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Svarsfrekvensen i samtliga nämnder är god med ett totalt genomsnitt på cirka 76 procent, vilket ger bra förutsättningar till slutsatser och analys. Frågorna i enkäten baseras på SKL:s modell för medborgardialog, SKL:s handbok för utvärdering samt nämndernas principer för medborgardialog. Intervju Intervjuerna har skett med respektive presidium för hälso- och sjukvårdsnämnderna. Intervjuerna bygger på utmaningar som går att utläsa av svaren i enkäten. Samma uppsättning frågor har använts i samtliga intervjuer. Disposition Redovisningen av resultatet består av två delar. I första delen redovisas i huvudsak nuvarande arbetssätt. Denna del avslutas med ett antal kommenterar från enkäten vilka även leder in till den andra delen av resultatet som handlar om utmaningar. 24

48 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 11. Bilagor Bilaga 1 Enkätfrågor Bilaga 2 Intervjufrågor 25

49 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 12. Källor Abrahamsson, Hans Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter Abrahamsson, Hans Vår tids stora samhällsomdaning Politiskt ledarskap, social hållbarhet och medskapande medborgardialog. Mistra Urban Futures Report 2015:10 Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2012 Utveckla principer för medborgardialog Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2015, Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor Sveriges kommuner och landsting (SKL) 11 tankar om medborgardialog i styrning ISBN Tahvilzadeh, Nazem (2014) Det våras för medborgardialoger 26

50 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Bilaga 1 Enkätfrågor Utvärdering av medborgardialog Regionfullmäktige har beslutat att utvärdera nämndernas arbete med medborgardialog. Utvärderingen tar dels upp principiella- och organisatoriska frågor samt dels frågor kring genomförda aktiviteter. En viktig utgångspunkt är nämndens reglemente där det står att nämnden i olika forum ska föra dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling. Utvärderingen sker i två steg. Först genom en enkätundersökning som riktar sig till ledamöter och ersättare i nämnderna och därefter genom intervjuer med respektive nämnds presidium. Enkäten bygger på ett antal frågor och påståenden där ditt personliga ställningstagande efterfrågas. Det bedöms ta cirka 5-10 minuter att svara på enkäten. Resultatet av utvärderingen blir ett av underlagen för det fortsatta arbetet, såväl på kort sikt som inför mandatperiod Dina svar är därför viktiga. Tack för att du medverkar! Vid frågor kontakta Mats Rosendahl Epost: mats.rosendahl@vgregion.se Telefon:

51 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 1. Vilken hälso- och sjukvårdsnämnd tillhör du? Göteborg Norra Södra Västra Östra 2. Har du deltagit i nämndens medborgardialoger? OBS! Välj svarsalternativ "Ja under denna mandatperioden" om du har deltagit i dialoger både under denna och tidigare mandatperiod. Ja, under denna mandatperioden Ja, tidigare mandatperiod Nej 3a. Ge exempel på medborgardialoger du har deltagit i.

52 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 3b. Beskriv gärna hur du har upplevt dialogerna. 4. Om du inte har deltagit i medborgardialog. Vad beror det på? Värdera i vilken grad du instämmer med nedanstående påståenden 5. Nämndens medborgardialoger leder till Bättre beslutsunderlag i nämnden. Ökad kunskap i nämnden om invånares behov. Ökad kunskap bland invånare om nämndens ansvarsområden. Instämmer Till stor del Till viss del Inte alls helt Vet ej

53 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Värdera i vilken grad du instämmer med nedanstående påståenden 6. Organisation Medborgardialoger är de förtroendevaldas ansvar. Instämmer Till stor del Till viss del Inte alls helt Vet ej Nämnden har tillräckliga ekonomiska resurser för att genomföra medborgardialoger. Nämnden har tillräckliga peronalresurser för att genomföra medborgardialoger. I en dialogsituation representerar de förtroendevalda nämnden. Nämnden är i sina beslut öppen för att låta sig påverkas av invånares synpunkter från dialoger. 7. Värdera hur tycker du att nämndens medborgardialoger fungerar utifrån: Planeringen inför dialoger. Val av målgrupp. Informationen till invånare inför dialoger. Metoder/modeller för dialoger. Redovisning i nämnden av resultatet från dialoger. Återkoppling av resultatet till invånare. Utvärdering av dialoger. Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Vet ej

54 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog 8. Utveckla gärna dina ställningstaganden i enkäten eller lämna övriga synpunkter. Tack för din medverkan!

55 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Bilaga 2 Intervjufrågor 1. Enkäten visar tydligt att ni känner ansvar för medborgardialog. Hur ser ni på era förutsättningar att kunna ta det ansvaret? Vad är önskat läge? 2. Var väcks/lyfts de frågor ni vill ha dialog om? 3. Diskutera på vilket sätt är medborgardialogen kopplat till styrningen? Vad är önskat läge? 4. På vilket sätt finns resultatet av medborgardialogen med i beslutsunderlag? Vad är önskat läge? 5. Var befinner sig nämndens dialoger på SKL:s dialogtrappa? 6. Vilka målgrupper träffar ni? Vad är önskat läge?

56 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog - HSNN Protokollsutdrag regionfullmäktige, Utvärdering av medborgardialog : Utvärdering av medborgardialog Dokumentnamn: Utvärdering av medborgardialog Diarienummer: RS Beslutad av: xxx Kontaktperson: Mats Rosendahl, koncernkontoret Telefon E-post: mats.rosendahl@vgregion.se

57 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

58 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

59 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

60 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

61 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

62 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

63 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

64 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

65 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

66 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

67 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

68 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

69 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

70 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

71 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

72 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

73 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

74 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

75 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

76 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

77 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

78 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

79 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

80 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

81 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

82 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

83 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

84 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

85 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

86 regionen HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

87 ndlad verksamhet upphör : Protokollsutdrag Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Uppdrag om utredning av avtalskonstruktion för att journaler görs tillgängliga för Västra Götalandsregionen när upphandlad verksamhet upphör 35 (51) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Uppdrag om utredning av avtalskonstruktion för att journaler görs tillgängliga för Västra Götalandsregionen när upphandlad verksamhet upphör Diarienummer HSNG Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd antecknar informationen om arbetet med en avtalskonstruktion där journaler görs tillgängliga för Västra Götalandsregionen när en upphandlad verksamhet upphör. 2. Göteborgs hälso- och Sjukvårdsnämnd förklarar uppdraget att undersöka om det går ha en avtalskonstruktion där journaler görs tillgängliga för Västra Götalandsregionen när en upphandlad verksamhet upphör fullgjort. Sammanfattning av ärendet Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har vid möte den 24 augusti 2017 ( 221) gett ansvarig tjänsteman i uppdrag att undersöka om det går att ha en avtalskonstruktion där journaler görs tillgängliga för Västra Götalandsregionen när en upphandlad verksamhet upphör. Journaler från privata vårdgivare kan överlämnas till arkivnämnden vid Västra Götalandsregionen efter beslut av Inspektionen för Vård och Omsorg. Journaler kan därvid överlämnas i digital form. Ett tillägg görs nu i mallen för upphandlade avtal med privata vårdgivare med innebörden att för det fall journaler överlämnas till arkivnämnden efter beslut av IVO så är vårdgivaren skyldig att överlämna journalerna på ett sådant sätt att de kan öppnas, läsas och skrivas ut av arkivnämnden. Vårdgivaren ska också säkerställa att elektroniska patientjournaler går att öppna, läsa och skriva ut för det fall att de behöver tas om hand av ett dödsbo, ett konkursbo eller en likvidator. Motsvarande bestämmelse föreslås tas med i nästa revision av Krav- och kvalitetsboken. Genom detta tillägg säkerställs att journalerna att är tillgängliga för Västra Götalandsregionen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till T.f. Chefsjurist Anders Falkeby anders.falkeby@vgregion.se, för genomförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, för kännedom Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder, för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

88 ndlad verksamhet upphör : Protokollsutdrag Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Uppdrag om utredning av avtalskonstruktion för att journaler görs tillgängliga för Västra Götalandsregionen när upphandlad verksamhet upphör 36 (51) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

89 drag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän - HSNN Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

90 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän 45 (51) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att inrätta en pilot i Norra Bohuslän (Strömstad-Tanum) avseende förbättrat akut omhändertagande. 2. Piloten ska startas upp under våren 2018 och ska vara igång senast den 2 maj Arbetet ska finansieras via hälso- och sjukvårdsstyrelsens medel för omställningen. Protokollsanteckningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen medger att protokollsanteckning från ledamöterna för Socialdemokraterna (bilaga 364A) och Eva Olofsson (V) (bilaga 364B) får bifogas protokollet. Sammanfattning av ärendet Jonas Andersson (L) föreslår i ett yrkande att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att inrätta en pilot i Norra Bohuslän under våren Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar följande (bilaga 364C): 1. Hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att inrätta en pilot i Norra Bohuslän (Strömstad-Tanum) avseende förbättrat akut omhändertagande. 2. Piloten ska startas upp under våren 2018 och ska vara igång senast den 2 maj Arbetet ska finansieras via hälso- och sjukvårdsstyrelsens medel för omställningen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Jonas Anderssons (L) yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen bifaller det. Skickas till Lars Viklund Anna Erlingsdotter Wass Ann Söderström Norra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

91 orra Bohuslän - HSNN Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän : Bilaga 364A Protokollsanteckning från (S) Förbättrat omhändertagande i Norra Bohuslän PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 26 Dnr: HS Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vi socialdemokrater har som ambition att fatta de nödvändiga beslut som behöver tas för att förverkliga våra åtaganden som vi gjorde i och med den strategi för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen som beslutades tidigare i år. Vi ser också behovet av att hitta lösningar för hela regionen, ibland standardiserade och ibland med lokala lösningar. Den moderatledda ledningen har i detta ärende valt att prioritera Strömstad i Fyrbodal. Den lösningen som presenterats i majoritetens förslag ska bli intressant att följa och utvärdera. Frågan är om samma lösning är tillämpbar i Skaraborg, eller i Sjuhäradsbygden. Vi har till dagens möte lagt förslag om att testa pilotprojekt om förstärka jourer/närakuter på spridda håll i regionen för att vi ser att förutsättningarna ser olika ut. Vi ser att med långsiktiga utmaningar krävs också långsiktiga lösningar. Då går det inte att köra på ensam, utan det behövs en bred politisk enighet, så som strategin för omställningen togs. Att komma tätt inpå mötet med en egen lösning på en fråga, där vi lagt ett förslag nästan två veckor i förväg, är inte att värna de politiska relationer som behövs för att nå breda politiska lösningar. Det är beklagligt att den moderatledda majoriteten väljer att frångå samförståndslinjen för att få långsiktiga lösningar som i slutändan gynnar patienterna. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

92 Bohuslän - HSNN Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän : Bilaga 364B Protokollsanteckning från (V) Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Protokollsanteckning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ärende Förbättrat akut omhändertagande i norra Bohuslän För att nå en omställning av hälso- och sjukvården från sjukhustung till mer primärvårdsdominerad krävs det höga ambitioner och långsiktighet. Både de höga ambitionerna och långsiktigheten gynnas av bred politisk enighet. Därför är det tråkigt när den blågröna politiska ledningen lägger fram ett intressant förslag om en nivå 2-akut för Strömstad eller Tanumshede, och skickar detta tre dagar innan HSS sammanträde. Vi måste våga genomföra förändringar och testa om det fungerar bra. Presskonferens om ärendet var bestämd innan vi från oppositionen ens hade sett yrkandet. Omställningen av hälso- och sjukvården gynnas inte av att en politisk ledning ska ta politiska poänger. Vi väljer att yrka bifall till ärendet, men gör tillägget att det är klokast att lägga nivå 2-akuten i Tanumshede. Jourcentralen ligger idag i Tanumshede och den flyttades dit därför att den ligger mer i mitten av upptagningsområdet. Eva Olofsson (v) Annette Ternstedt (v)

93 ande i Norra Bohuslän - HSNN Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän : Bilaga 364C Yrkande från (L) Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän Yrkande Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 26 1 (2) Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att inrätta en pilot i Norra Bohuslän (Strömstad-Tanum) avseende förbättrat akut omhändertagande 2) Piloten ska startas upp under våren 2018 och ska vara igång senast den 2 maj ) Arbetet ska finansieras via Hälso- och sjukvårdsstyrelsens medel för omställning. Ärendet En inte oväsentlig del av omställningsarbetet inom hälso- och sjukvården är att det i den nära vården ska finnas ett ansvar för att patienter ska veta vart de ska vända sig dygnet runt. Detta är i dagsläget otydligt för många invånare, inte minst i de områden av Västra Götaland som har särskilt långt till närmaste sjukhusakut. I Norra Bohuslän finns det jourmottagningar i primärvården i Uddevalla, Lysekil och sedan år 2015 i Tanumshede. Därtill har det under några år funnits särskilda akutbilar, sk single respondrar, som stöttar primär- och ambulanssjukvård utanför jourtid. Dock har kännedomen om dessa varit låg, därtill har tillgängligheten (de påkallas via 1177) upplevts begränsad av invånare och turister i lokalområdet. I omställningens handlingsplan för år har det givits uppdrag och återkoppling kring frågan om nivåer i det akuta omhändertagandet. Målet i detta arbete har varit att finna en akutnivå vid sidan av sjukhusens akutmottagningar, vilken ska ha större diagnostiska resurser än primärvårdens jourcentraler normalt har. En pilot har redan startat på SU Östra i Göteborg. För att kunna få ett fullgott utvärderingsunderlag behöver vi dock starta upp piloter också i delar av Västra Götaland som har en annan geografi och en annan demografi. Uppstartade piloter ska vara en del i arbetet med att under år 2019 kunna ta fram en samlad struktur för sjukhusakuter, andra akutmottagningar och jourcentraler i regionen. Utifrån ovan nämnda förutsättningar så ser vi Norra Bohuslän som lämpligt pilotområde för ett förbättrat akut omhändertagande. Uppdraget för piloten i Norra Bohuslän ska vara att: I första hand i Tanumshede, i andra hand i Strömstad, erbjuda en jouröppen mottagning för akuta besök under jourtid klockan vardagar samt klockan helgdagar. Uppbyggnaden ska ske i god dialog med befintliga vårdgivare i området, offentliga såväl som privata. En öppenhet ska finnas för att lösa frågan endera i egen regi eller genom överenskommelse med de i området förekommande privata aktörerna. Under icke jourtid (00-08 vardagar, samt helgdagar) ska det finnas sjuksköterskekompetens att tillgå som stöd och vägledning för dem som vistas i området. Denna kompetens ska ha tillgång till gott digitalt stöd för att kunna konsultera läkare om så krävs. Huruvida denna sjuksköterskekompetens ska återfinnas på jourmottagningen eller via den akutbil som redan i dag finns i området, ska lösas genom dialog mellan regionala och kommunala företrädare i berörda kommuner. Om lösningen är mobil ska det finnas ett direktnummer till ansvarig sjuksköterska. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderatvg.se/vgr mp.se/vastra-gotaland vastsverige.liberalerna.se/ centerpartiet.se/vastragotaland wp.kristdemokraterna.se/vg

94 ande i Norra Bohuslän - HSNN Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän : Bilaga 364C Yrkande från (L) Förbättrat akut omhändertagande i Norra Bohuslän 2 (2) I jourlokalerna ska det finnas bättre möjlighet till diagnostiska resurser än vad som är fallet vid ordinarie primärvårdsjourer. Piloten ska för såväl trygghetens, som för möjligheterna att kunna utvärdera verksamhetens, skull, vara på plats under våren 2018, med senaste startdatum 2 maj Vänersborg, Jonas Andersson (L) Tony Johansson (MP) Martin Andreasson (M) Cecilia Andersson (C) Monica Selin (KD)

95 E-postmeddelande angående förändrade öppettider för filialen i Ellös - HSNN E-postmeddelande angående förändrade öppettider för filialen i Ellös : SV_ Filial Ellös Från: Fridell Julia <Julia.Fridell@capio.se> Skickat: den 7 december :37 Till: Anna Aronsson Ämne: SV: Filial Ellös Hej, Idag har vi öppet mån-tors kl Skillnaden är att vi stänger även måndagar och torsdagar isf. Julia Fridell Biträdande Verksamhetschef Capio Vårdcentral Orust Capio Rehab Orust Värdshusvägen Henån Capio Läkarhus Almö Capio Rehab Almö Myggenäsvägen Myggenäs Mobil: E-post: Julia.Fridell@capio.se Från: Anna Aronsson [mailto:anna.aronsson@vgregion.se] Skickat: den 7 december :53 Till: Fridell Julia <Julia.Fridell@capio.se> Ämne: SV: Filial Ellös Hej! Vilken skillnad är det från tidigare öppettider? Med vänlig hälsning Anna Aronsson Regionutvecklare Västra Götalandsregionen - Koncernkontoret Telefon: Från: Fridell Julia [mailto:julia.fridell@capio.se] Skickat: den 6 december :27 Till: Anna Aronsson <anna.aronsson@vgregion.se> Ämne: Filial Ellös Hej,

96 E-postmeddelande angående förändrade öppettider för filialen i Ellös - HSNN E-postmeddelande angående förändrade öppettider för filialen i Ellös : SV_ Filial Ellös Vi planering gällande Filialen på Ellös from v2. Måndagar stängt Tisdagar DSK/Lab, Läk, Recp Onsdagar DSK/Lab, Läk, Recp Torsdag stängt Fredagar stängt. Tis-ons öppet Julia Fridell Biträdande Verksamhetschef Capio Vårdcentral Orust Capio Rehab Orust Värdshusvägen Henån Capio Läkarhus Almö Capio Rehab Almö Myggenäsvägen Myggenäs Mobil: E-post: Julia.Fridell@capio.se

97 s och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete 19 (34) Protokoll från regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete Diarienummer RS Beslut 1. Regionstyrelsen antar vägledning för styrelser och nämnders arbete som regiongemensam riktlinje. 2. Regionstyrelsen rekommenderar Västra Götalandsregionens majoritetsägda bolag att i tillämpliga delar använda vägledningen. Sammanfattning av ärendet Regiondirektören fick i mars 2016, i samband med att regionstyrelsen svarade på revisorernas rapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser, delsyfte 1 i uppdrag att dels ta fram en policy för intern styrning och kontroll, dels ta fram en praktisk vägledning för nämndarbetet som ett komplement till befintliga reglementen. Policy för styrning i Västra Götalandsregionen antogs av regionfullmäktige i september Vägledning för nämnders och styrelsers arbete är en regiongemensam riktlinje som bygger på de principer för styrning i Västra Götalandsregionen som fastställs i policyn. Vägledningen är tänkt att fungera som ett stöd för nämnder och styrelser i utformningen av ändamålsenlig styrning av respektive verksamhet. Vägledningen kan i tillämpliga delar även användas av regionens majoritetsägda bolag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga Vägledning för nämnders och styrelsers arbete Bilaga Protokollsutdrag från ägarutskottets sammanträde den 22 november Vägledning för nämnders och styrelsers arbete Skickas till Nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens bolagsstyrelser Koncernstabsledningen Koncernstabsberedningen Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

98 g för nämnders och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Vägledning för nämnders och styrelsers arbete, giltighet från till Beslutad av: Regionstyrelsen, Diarienummer: RS Giltighet: från till Vä gl ed n i n g för n ä m n d er s och styr e l se r s a r b e te G äller för: Vä stra Götalandsregionens nämnder, styrelser, kommittéer och beredningar Innehålsansvar: Koncernavdelning ärendesamordning och kansli Dokumentet ersätter: Nytt dokument

99 g för nämnders och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Vägledning för nämnders och styrelsers arbete, giltighet från till Inledning Vägledningen riktar sig till nämnder, styrelser och kommittéer. I detta dokument skrivs fortsättningsvis nämnder. Nämndens och den enskilde ledamotens ansvar regleras i kommunallagen och nämndens reglemente. Vägledningen konkretiserar regionfullmäktiges policy för styrning och ger exempel på frågor som behöver hanteras av nämnd. Den ska även stödja nämnders interna arbetsformer. Vägledningen utgår från att nämnders styrning ska vara tillräcklig för att planera verksamheten utifrån givna uppdrag och resurser genomföra verksamheten följa upp verksamheten utifrån väsentliga aspekter analysera verksamheten som grund för åtgärder och fortsatt utveckling Regionstyrelsen har beslutat om denna vägledning och rekommenderar nämnderna att använda den direkt eller utarbeta motsvarande dokumentet som stöd för sitt arbete 1. Vägledningen kan i tillämpliga delar användas av majoritetsägda bolag. Styrande dokument Västra Götalandsregionen har ett antal styrande dokument som reglerar hur organisationen ska fungera. Exempel på styrande dokument som ger de grundläggande förutsättningarna för nämnders och styrelsers arbete är: Policy för styrning Reglementen för nämnder Att verka som nämnd Nämnden har sitt uppdrag från fullmäktige. Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnders uppgifter och ansvar framgår av reglementet. Invånarna ska kunna utgå från att verksamheten drivs i enlighet med de beslut som fullmäktige har fattat samt att lagar, förordningar och föreskrifter respekteras. Ansvaret i nämnden är i grunden gemensamt. Ledamöterna ansvarar tillsammans för verksamheten. Ledamöter har även ett enskilt ansvar som innebär att delta i arbetet och att agera inom de förutsättningar och ramar som nämndens uppdrag ger. För att skapa goda arbetsformer bör nämndens ledamöter diskutera och komma överens om gemensamma spelregler för det interna arbetet i nämnden. 1 Vägledningen kan i tillämpliga delar även användas av regionfullmäktiges beredningar.

100 g för nämnders och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Vägledning för nämnders och styrelsers arbete, giltighet från till Beslutsfattande Nämnders grundläggande uppgift är att fatta beslut. Följande former för beslut finns: Nämndbeslut (här ingår också nämndens beslut att förslå någonting som ska vidare till regionstyrelsen/ regionfullmäktige) Delegeringsbeslut (beslut som fattas av någon på delegation av nämnden). Det är de facto nämndens beslut men där nämnden gett någon rätt att fatta beslut på nämndens vägnar, därför ska delegeringsbeslut anmälas, se delegeringsordningen för nämnden. Beslut som inte får delegeras enligt kommunallagen är till exempel ärenden som gäller verksamhetens mål, inriktning omfattning eller kvalitet. Verkställighetsbeslut fattas av chef eller annan tjänsteman i tjänsten. Besluten fattas utifrån nämndens inriktning. Mandatet att fatta beslut regleras genom instruktion, uppdragsbeskrivning eller särskilda beslut. Ett tjänsteutlåtande är förvaltningens beslutsunderlag med förslag. Det ska vara lätt för en förtroendevald att sätta sig in i ett ärende och invånarna ska kunna förstå handlingar som ligger till grund för politiska beslut. Därför arbetar Västra Götalandsregionen med klarspråk. Det betyder att förkortningar generellt inte ska användas, att språket ska vara korrekt och enkelt och att ovanliga begrepp ska förklaras. Nämnden ska säkerställa att beslutsunderlag är tillräckliga för att kunna bedöma ärendet/förslaget och fatta beslut. Beroende på ärende behövs olika underlag, till exempel: Omvärldsanalys, konsekvensbeskrivning och riskanalys vid förslag om förändring Kostnadskalkyl/ resursåtgång/kompetensbehov Förslag till finansiering Tidigare beslut som berör ärendet eller hänvisning till styrande dokument Redovisning av hur genomförande ska ske Redovisning av hur uppföljning ska ske Information om facklig samverkan Till stöd för tjänstemannaorganisationens beredning av ärenden finns en Ärendehandbok som är beslutad av regionstyrelsen.

101 g för nämnders och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Vägledning för nämnders och styrelsers arbete, giltighet från till Att vara förtroendevald Varje ledamot har ett ansvar att ta de initiativ som krävs för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med regionfullmäktiges beslut och lagens krav. Förtroendevalda förväntas: sätta sig in i nämndens uppdrag och förutsättningar delta i nämndens arbete och beslutsfattande efterfråga information och återrapportering i den utsträckning som behövs för att ta ansvar ha förståelse för nämndens uppdrag i relation till hela organisationen ha kunskap om Västra Götaland, såväl utifrån ett regionalt som lokalt perspektiv. Enskild ledamot har ansvar för att bevaka att tillräcklig beredning av ärenden sker. Om ledamoten inte är nöjd med beredningen ska hen begära kompletterande utredning/beredning av ärendet. Stöd från tjänstemannaorganisation Förvaltningschef har under sin nämnd ansvaret att leda förvaltningen utifrån ett helhetsperspektiv för verksamhet, ekonomi och personal. Nämnden fastställer inför varje mandatperiod en instruktion för förvaltningschefen 2. I denna tydliggörs förvaltningschefens ansvar gentemot nämnd, till exempel att nämndens beslut genomförs och följs upp samt att nämnden hålls väl informerad om verksamhetens utveckling. Nämnden bör gemensamt med förvaltningschef diskutera och komma överens om interna spelregler mellan nämnd och förvaltningschef/förvaltning. 2 För de nämnder som Koncernkontoret ger tjänstemannastöd utser regiondirektören ansvarig tjänsteman som har en beslutad instruktion.

102 g för nämnders och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Vägledning för nämnders och styrelsers arbete, giltighet från till Planera verksamheten utifrån givna uppdrag och resurser Vid planering av verksamheten utgår nämnden från budget för VGR, övriga styrande dokument, verksamhetsfakta, överenskommelser och lagstiftning. Nämnden ska för egen del identifiera nämndens mest strategiska frågor under mandatperioden genomföra riskanalys och besluta om en plan för intern kontroll planera nämndens egna aktiviteter planera samordning med andra politiska organ och bedöma behovet av samråd/dialog med andra efter samråd och inom givna tidsramar besluta om givna eller mottagna beställningar/uppdrag planera för uppföljning av de styrande dokument som nämnden har prioriterat årligen ta ställning till delegeringsordning planera för nämndens kunskapsinhämtande om verksamhetsområdet och utbildning fastställa struktur för uppföljning Nämnden ska säkerställa att förvaltningens organisation är ändamålsenlig 3 det finns en planering för verksamheten det finns en rutin för handläggning av nya förändrade styrdokument, lagar/förordningar eller överenskommelser nämndens uppgifter och ansvar i sin helhet enligt reglementet uppmärksammas och behandlas Genomföra verksamheten Att genomföra verksamhet innebär för en nämnd att den tar ansvar för att beslut genomförs och mål uppnås. Nämnden ska säkerställa att det finns tillräcklig styrning och resurser för att genomföra beslut driva verksamheten uppmärksamma och omhänderta avvikelser från politiskt fattade beslut kontrollera att verksamheten arbetar i enlighet med riktlinjer, rutiner och lagstiftning 3 Gäller för de nämnder som ansvarar för en förvaltning

103 g för nämnders och styrelsers arbete - HSNN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete : Vägledning för nämnders och styrelsers arbete, giltighet från till Följa upp verksamheten utifrån väsentliga aspekter Nämnden ska säkerställa att uppföljning sker i enlighet med fastställd struktur (verksamhet, planer, styrande dokument, beslut om åtgärder med mera). Nämnden ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. rapportera/uppmärksamma regionstyrelsen/ regionfullmäktige på avvikelser avseende måluppfyllelse eller händelser av större vikt. delta i eller själva initiera avstämning/ dialog med regionstyrelsen eller de nämnder som är aktuella för att nämnden ska kunna fullgöra sitt uppdrag med betoning på resultat, avvikelser avseende måluppfyllelse eller händelser av större vikt. följa upp genomförda kontroller enligt plan för intern kontroll Nämnden bör göra en årsplan för uppföljning, anpassad till sitt uppdrag. Den kan till exempel se ut på följande sätt: Ansvarsområden/processer Månad/delår Intern kontroll Övriga rapporter Ekonomi i balans... Uppfylla vårdgarantin... Osv... Analysera verksamheten som grund för åtgärder och fortsatt utveckling Nämnden ska analysera verksamhetens resultat måluppfyllelse avvikelser inkomna synpunkter från patienter/resenärer/elever/invånare Nämnden bör även samlat analysera revisionsrapporter som berör nämndens uppdrag. Analysen ger förutsättning för kommande planering och beslut om åtgärder. Nämnden bör en gång per år utvärdera sitt eget arbete (interna arbetsformer och hur nämnden styr verksamheten)

104 tälld primärvård, Familjecentral Lysekil - HSNN Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, Familjecentral Lysekil : Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, Familjecentral Lysekil 8 (19) Protokoll från styrelsen för beställd primärvård, Familjecentral Lysekil Diarienummer PVB Beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård noterar informationen om pågående projekt för att utreda möjligheten att etablera familjecentral i Lysekils kommun. 2. Styrelsen för beställd primärvård skickar ärendet för kännedom till Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden då det krävs samråd kring ekonomiska förutsättningar om barnmorskemottagningen ska ingå i Familjecentralen. Sammanfattning av ärendet Lysekils kommun har beviljats extra folkhälsomedel för att utveckla nuvarande Familjens hus till en familjecentral. Medlen används till att finansiera en processledare för att utreda och ta fram beslutsunderlag. Arbetet är påbörjat under hösten 2017 och ett beslutsunderlag förväntas vara framme i april Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Skickas till Ingrid Bouvin, områdeschef, ingrid.bouvin@vgregion.se Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsa@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

105 rotokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, Familjecentral Lysekil - HSNN Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, Familjecentral Lysekil : Tjänsteutlåtande - Familjecentral Lysekil 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Monika Bondesson Telefon: E-post: monika.bondesson@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Familjecentral Lysekil Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård noterar informationen om pågående projekt för att utreda möjligheten att etablera familjecentral i Lysekils kommun. Sammanfattning av ärendet Lysekils kommun har beviljats extra folkhälsomedel för att utveckla nuvarande Familjens hus till en familjecentral. Medlen används till att finansiera en processledare för att utreda och ta fram beslutsunderlag. Arbetet är påbörjat under hösten 2017 och ett beslutsunderlag förväntas vara framme i april Fördjupad beskrivning av ärendet Närhälsan Lysekil barnmorskemottagning är bemannad med 2,0 tjänst vilket gör den sårbar vid semester och sjukdom. För ett år sedan flyttade mottagningen in i nyrenoverade och funktionella lokaler intill Närhälsan Lysekil vårdcentral på sjukhuset. Mottagningen samverkar med Familjens hus som ligger på Badhusgatan och är positiva till fortsatt samverkan. För att kunna delta i en familjecentral behövs samråd med nämnden om ekonomiskt ersättning. Närhälsan Lysekil barnmorskemottagning deltar i styrgrupp tillsammans med Närhälsans övriga verksamheter i Lysekil. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Monika Bondesson Primärvårdschef Besluten skickas till Ingrid Bouvin, områdeschef, ingrid.bouvin@vgregion.se Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsa@vgregion.se Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

106 ikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Från: Stefan Westling Didrik för Regionstyrelsen Skickat: den 18 december :34 Till: Koncernkontorets Kommunikationsavdelning FB; Expediering Ämne: Remiss: Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Bifogade filer: Kommunikations- och påverkanspolicy 1.docx; Blankett remissvar kommunikations och påverkanspolicy 1.docx; Missiv remiss kommunikations- och påverkanspolicy 1.docx Remiss: Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, koncernstab kommunikation och externa relationer, har uppdraget att ta fram förslag till kommunikations- och påverkanspolicy för beslut i regionfullmäktige våren Styrdokumentet ska vara vägledande för VGR:s kommunikations- och påverkansarbete och kommer gälla för samtliga förvaltningar och bolag. Nu har nämnder och styrelser i förvaltningar och bolag möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Svar på remissen önskas senast och görs via bifogad svarsmall. Remissvaret sänds till: koncernkontoret.kommunikation@vgregion.se Enligt preliminär ärendeplan ska regionstyrelsen behandla förslaget inför fullmäktiges beslut Kontakt Frågor om innehåll och arbetsprocess besvaras av Maria Wernstål, enhetschef för varumärke och media, koncernstab kommunikation och externa relationer: maria.wernstal@vgregion.se, Frågor kring ärende- och remisshanteringen besvaras av Linn Riedl, ledningsstöd koncernstab kommunikation och externa relationer: linn.riedl@vgregion.se, Bakgrund Västra Götalandsregionens nuvarande kommunikationspolicy fastslogs av regionfullmäktige hösten Förutsättningarna för information och kommunikation har förändrats mycket sedan dess, inte minst med intåget av de sociala medierna och en allt mer pressad mediebransch. Enligt nuvarande regelverk för Västra götalandsregionens styrdokument finns en giltighetsgräns på fem år för policydokument. Regionfullmäktige har därmed beslutat att policyn sa uppdateras.

107 ikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Med vänliga hälsningar Stefan Didrik Nämndsekreterare Styrelse & nämndsekretariat Avdelningen Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: Epost: stefan.westling.didrik@vgregion.se

108 Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy Beslutad av: Regionfullmäktige, ÅÅÅÅ - MM - DD Diarienummer: RS Giltighet: från till Version 1. 1, Policy K om m u n i k a ti on och p å ve r k a n Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab kommunikation och externa relationer Dokumentet ersätter: Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy från 1998

109 Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 2 Kommunikation får saker att hända Grunden för Västra Götalandsregionens kommunikation och påverkansarbete är visionen om det goda livet, VGR:s budget samt övriga politiska beslut och viljeinriktningar. Vi finns till för invånarna i Västra Götaland. Vi ska säkra en god hälsa och skapa tro p å framtiden. Invånarna är våra uppdragsgivare och den primära målgruppen för all övergripande kommunikation. Kommunikationen syfte är att skapa kunskap, ändra attityder och beteenden. Kommunikation är det som får saker att hända, som leder till utvecklin g eller förändring, som involverar och som skapar delaktighet. Västra Götalandsregionens kommunikation syftar till att öka möjligheterna att delta i den demokratiska processen, att känna till och förstå politiska beslut och att delta i debatt och dialog s kapa kännedom om våra verksamheter och det vi erbjuder invånarna bygga förtroende påverka i frågor som berör organisationen och Västra Götaland som geografiskt område bygga relationer och väcka engagemang. Kommunikations - och påverkanspolicyn är styrdok ument för Västra Götalandsregionens förvaltningar, bolag och nämnder. Dokumentet beskriver grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt inom områdena kommunikation och påverkan. Dokumentet ska ses som en helhet, avsnitten är beroende av varand ra. Varje förvaltning/bolag ska använda policyn i sitt eget kommunikationsarbete. Den kommunikativa organisationen Chefens betydelse kan inte överskattas. Den högsta ledningens roll i varje förvaltning och bolag samt regionledningen har särskild betydels e och är en framgångsfaktor. En väl fungerande kommunikation är en integrerad del i processerna för ledning och styrning. Det är också avgörande för att nå de mål som ställs upp av Västra Götalandsregionens politiker. Kommunikation ska användasom motor i verksamheten för att genomföra fattade beslut, sprida kunskap och skapa möjlighet till dialog. VGR ska vara en kommunikativ organisation. Det innebär följande: Chefer och ledare vet att kommunikation är avgörande för att leda och utveckla. Medarbetarna f örstår sitt eget ansvar för en fungerande kommunikation. Vår kommunikation med omvärlden är öppen, proaktiv, saklig och trovärdig. Medarbetarna känner igen sig i kommunikationen och hur organisationen skildras. Först då kan de använda och vidareförmedla bu dskap och fungera som naturliga ambassadörer för verksamhete n.

110 Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 3 Kommunikationsklimatet är öppet och det är självklart att prata om både det som är bra och dåligt. Det leder till utveckling av verksamheten, bättre kvalitet och ökad säkerhet. Öppenhet motverk ar tystnadskultur och ryktesspridning. Vi använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Vi utgår ifrån målgruppernas behov och nytta och tar hänsyn till personlig integritet, tillgänglighet, mångfald och den enskilda individens förutsättningar. Allas ansvar Det är politikers uppgift att driva politik, fatta beslut och att föra dialog med invånarna. Principiella frågor med högt uppmärksamhetsvärde föregås av dialog mellan politiker och tjänstemän när det gäller ansvar och rollfördelning. Regiondirektö ren är talesperson för koncernen och koncernstabsdirektörerna för sina respektive sakområden. Regiondirektören kan delegera till kommunikationsdirektören eller annan chef att företräda hela koncernen. Kommunikationsdirektören ansvarar för att samordna komm unikationen och för det kommunikativa stödet till högre chefer. VD/förvaltningschef er är talespersoner för sina förvaltningar och verksamheter. Kommunikationsansvaret följer verksamhetsansvaret. Varje chef/motsvarande är ansvarig för kommunikationen inom sitt ansvarsområde. Det innebär till exempel att se till att kommunikationsplanering och genomförande fungerar tillfredsställande, så att de som använder våra tjänster får den information de behöver vid rätt tillfälle och har möjlighet att återkoppla skapa förutsättningar för en god kommunikation på arbetsplatsen representerarbetsgivaren och stå bakom och kommunicera övergripande budskap, såväl bra som dåliga, på ett sätt som är begripligt och relevant för medarbetarna involvera medarbetarna så att de akt ivt kan delta i dialog och diskussion om det egna arbetet och arbetsplatsens utveckling använda medarbetarnas trovärdighet och uppmuntra dem att kommunicera kring sin vardag. Medarbetaren har ansvar för att hålla sig informerad om det hen behöver för att u tföra sitt arbete att kommunikationen i alla de kontakter som sker genom arbetet är begriplig för mottagaren ( chefe r, kollegor, patienter, kunder, samarbetspartners och andra aktörer ) att delta aktivt i kommunikationen och att våga lyfta det som inte funge rar för att bidra till en positiv utveckling. Kommunikatörernas uppdrag är att utveckla Västra Götalandsregionens kommunikation genom stöd till ledningsprocessen och att initiera, driva på, stödja och följa upp kommunikationsprocesser inom verksamheten.

111 Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 4 K ommunikation i förändring Vi måste anpassa oss till att omvärlden förändras och hänga med i samhällstrender och teknisk utveckling. Då kan vi bättre möta risker med ryktesspridning och desinformation, men också ta till vara den nya teknikens möjligheter. T eknikens korta livscykler kräver ständig anpassning till nya sätt att kommunicera på nya plattformar. Vi måste ständigt ompröva vilka kanaler vi behöver finnas i för att möta rådande konsumtionsmönster. VGR bejakar omvärldens krav på snabbhet, men är medveten om och väger det mot risken att inte hinna få fram korrekta uppgifter. Genom den gemensamma digitala nyhetskanalen har vi ökat möjligheten att snabbt nå ut med aktuell information och skapa en nyanserad bild av organisationen. Avståndet mellan män niskor minskar med nya sätt att mötas på distans med invånare, patienter, kunder, arbetssökande, samarbetspartners eller kollegor. Det blir allt lättare att få inblick i vår verksamhet och att påverka. Patienter kan läsa på om sin sjukdom, men också förm edla sina erfarenheter efter ett besök. Tänk på följande: Sociala medier och digitala kanaler är en självklar del av såväl bevakning som vilka kanaler vi använder Ta diskussionen där den förs och var aktiv i de kanaler målgrupperna använder. Kommunikation om vår verksamhet sker vare sig vi deltar eller inte. Agera snabbt för att svara på frågor eller bemöta information. Inkomna mejl utifrån ska hantera skyndsamt. Fokusera på att tidigt bemöta felaktigheter för att sedan komplettera med en bredare korrekt bild. Ha ett kritiskt förhållningssättill det du läser. Bedöm om källan är trovärdig innan du agerar eller delar information. Gränserna mellan det interna och externa flyter ihop. Det vi kommunicerar internt kan snabbt förmedlas och nå en bredare allmänh et via digitala och sociala medier. Betrakta medarbetares närvaro i sociala medier på samma sätt som rätten att fritt meddela sig i grundlagsskyddade media. Repressalier för det som uttalats i sociala medier får inte förekomma såvida det inte utgör ett lagbrot. Värdera och välj kanal efter den effekt du vill uppnå : o Skriftlig information kan fungera för att öka kännedom. o För att involvera och skapa delaktighet krävs möjlighet att ställa frågor eller diskutera. Ta hellre fram digital än tryckt information såvida inte målgruppen har andra behov. Primär kanal för sjukvårdsinformation som riktar sig till patienter är Primär kanal för organisationsinformation är VGR:s webbplats.

112 Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 5 Cheferna i Västra Götalandsregionen har tillgång till särskilda kommunikat ionsverktyg med instruktioner som kan vara en hjälp för att exempelvis planera kommunikation eller kommunicera i förändring. Samspelet med media VGR:s samspel med media ökar möjligheten för oss att förmedla kunskap och insyn i vår verksamhet att sätta a gendan, skapa engagemang och samtalsämnen. Vi ska ha god beredskap för att möta mediers krav på snabbhet och rätt till insyn. Det ökar möjligheten till en saklig och trovärdig rapportering om VGR, som i sin tur påverkar våra relationer med omvärlden. Det kan handla om möjligheten att rekrytera nya medarbetare eller invånares och samarbetspartners förtroende för vår verksamhet. Tänk på följande: Var tillgänglig för media. Svara inte "ingen kommentar". VGR har alltid något att säga varför vi inte kan svar a är också ett svar. Ta skyndsamt fram allmänna handlingar som media frågar efter. Var medveten om vem du företräder. Uttalar du dig som privatperson, som politiker, som representant för din arbetsplats, i din expertroll eller som företrädare för arbetsgiv aren? Chefer har ett särskilt ansvar som arbetsgivarföreträdare. Politiker uttalar sig kring politiska beslut och svarar på frågor kring det politiska arbetet och debatten på nämndmöten. Förvaltnings - och verksamhetschefer har utöver det en skyldighet att besvara frågor som rör det egna ansvarsområdet, eller se till att det finns någon som gör det (exempelvis en utsedd talesperson). Experter inom olika områden är andra som kan ha täta kontakter med media. VGR ser gärna att enskilda medarbetare uttalar sig i media eller använder sociala medier för att resonera kring sitt arbete och sin arbetsgivare. Det ska vara högt i tak för debatt. Även frågor som först kan uppfattas negativa ger en diskussion som i längden leder till en positiv bild av VGR som arbetsgivar e. Chefer och medarbetare ska känna till och förstå innebörden i grundlagarna om tryckfrihet och yttrandefrihet. Presstjänst eller kommunikatör är ett stöd i kontakten med media. Mer information finns i särskilda riktlinjer för medierelationer. Kriskommuni kation Framgångsri kriskommunikation kännetecknas av snabbhet, samordning, struktur, förberedelse, utbildning och övning. I en krissituation har alla aktörer samma ansvar för information och kommunikation som under normala förhållanden, men situationen st äller högre krav på att vi är förberedda och vet vad vi ska göra.

113 Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - HSNN Remiss - Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 6 Snabb hantering är avgörande för hur väl vi lyckas hantera bilden av krisen/händelsen, förebygga ryktesspridning och stilla social oro. Ledande förtroendevalda och regionledningen ska alltid hållas informerade om händelser som påverkar bilden av VGR. Regiondirektören kan besluta om att överta ledningen av kriskommunikationen i frågor som kan skada VGR:s varumärke. Västra Götalandsregionens regionala och lokala kriskommunikationsplaner ä r en utgångspunkt, inriktning och ett stöd för kommunikation vid kriser och störningar. Samhällsaktör med rätt att påverka Västra Götalandsregionen är en del av ett större nationellt, europeiskt och globalt sammanhang och vår utveckling är beroende av bes lut och processer som vi själva inte äger. Som samhällsaktör har vi ansvar för att utveckla och bidra till samhället i stort utanför våra egna regionala gränser liksom att påverka utvecklingen i en riktning som gynnar Västra Götaland och invånarnas intress en. Västra Götalandsregionens påverkansarbete handlar om att utveckla samhällsfrågor utifrån ett västsvenskt perspektiv. Det kan handla om vitt skilda frågor, från att påverka beslutsfattare så att viktiga infrastrukturinvesteringar förläggs till Västra G ötaland till att skapa rätt förutsättningar för att driva igenom omställningen av hälso - och sjukvården. Påverkansarbetet är ett sätt att genomföra politiskt fattade beslut och samtidigt förhålla sig till den omvärld som styr förutsättningarna. Ett framgån gsrikt påverkansarbete kräver tydlighet kring de frågor vi vill förändra. Påverkan är en del av det dagliga arbetet i möten med externa aktörer samt genom de organisationer VGR är medlem i och under större arrangemang. Vårt påverkansarbete vilar på följand e grunder: Vi för vår egen talan och använder inte konsulter. Vi är transparenta och öppna med vilka vi träffar och vilka frågor vi driver. Vi söker allierade. Vårt budskap blir starkare om det förs fram tillsammans med andra. Vi matchar budbärare utifrån den vi ska möta. Västra Götalandsregionens förtroendevalda och tjänstepersoner agerar på olika arenor och nivåer utifrån sina respektive roller. Västra Götalandsregionens verksamheter såväl som kommunikationen styrs av gällande lagstiftning. I bilaga Dnr : finns en lista över de lagkrav som VGR omfattas av. Utöver policyn finns det riktlinjer och andra styrande dokument som påverkar hur vi kommunicerar. Se bilaga: Dnr

Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen

Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen PROTOKOLL 2017-11-28 Närvarande:Louise Thunström ordf. Lennart Larson Agneta Andersson Roger Wallentin Birgitta Nilsson Sirene Johansson Lars Olrog Sara Eitrem Lisbeth Hansson Peo Johansson Gerd Johansson

Läs mer

Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen

Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen PROTOKOLL 2018-03-27 Närvarande:Louise Thunström ordf. Agneta Andersson Roger Wallentin Birgitta Nilsson Sirene Johansson Lars Olrog Sara Eitrem Lisbeth Hansson Gerd Johansson Ida Jakobsson Karin Gabrielsson

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen PROTOKOLL 2015-11-03 Närvarande:Louise Thunström ordf. Lennart Larson Olle Tillquist Roger Wallentin Birgitta Nilsson Maj Lätto-Karlsson Lars Olrog Sara Eitrem Kajsa Mattson Peo Johansson Gerd Johansson

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2015-12-15 Närvarande:Louise Thunström ordf. Olle Tillquist Roger Wallentin Birgitta Nilsson Maj Lätto-Karlsson Lars Olrog Kajsa Mattson Peo Johansson Gerd Johansson Ida Jakobsson Hans-Robert

Läs mer

Datum Sara Gyllenberg, Folkhälsostrateg. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Datum Sara Gyllenberg, Folkhälsostrateg. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. :- 1(8) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00- Beslutande Ledamöter Ledamöter Per Eriksson (S) ordförande, kommunstyrelsen, Bengtsfors kommun Kenneth Carlsson

Läs mer

Maj Lätto-Karlsson Omsorgsförvaltningen Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen

Maj Lätto-Karlsson Omsorgsförvaltningen Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen PROTOKOLL 2016-10-25 Närvarande: Louise Thunström ordf. Kommunstyrelsen Lennart Larson Kommunstyrelsen Roger Wallentin Omsorgsnämnden Birgitta Nilsson Omsorgsnämnden Maj Lätto-Karlsson Omsorgsförvaltningen

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2017-10-17 Närvarande:Louise Thunström ordf. Lennart Larson Roger Wallentin Birgitta Nilsson Sirene Johansson Lars Olrog Gerd Johansson Ida Jakobsson Karin Gabrielsson Hans-Robert Hansson Anette

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande: Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen

PROTOKOLL Närvarande: Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen PROTOKOLL 2016-02-16 Närvarande: Louise Thunström ordf. Lennart Larson Olle Tillquist Maj Lätto-Karlsson fr. 2 Lars Olrog Sara Eitrem Kajsa Mattson Gerd Johansson Ida Jakobsson Karin Gabrielsson Anette

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3

Läs mer

styrdokument i botkyrka kommun

styrdokument i botkyrka kommun styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering

Läs mer

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

Läs mer

PROTOKOLL 2009-02-10. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Kain Gabrielsson. Dagordningen godkändes.

PROTOKOLL 2009-02-10. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Kain Gabrielsson. Dagordningen godkändes. 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Hans Schub Olle Tillquist Roger Wallentin 1-7 Thorgny Fransson 1-6 Andreas Roos Susanne Karnström Karin Gabrielsson Britt Hellstedt 1-6 Dan Andersson sekr. Kommunstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden Miljö och Byggnadsförvaltningen PROTOKOLL 2016-04-05 Närvarande:Louise Thunström ordf. Lennart Larson Olle Tillquist Roger Wallentin Birgitta Nilsson Maj Lätto-Karlsson Lars Olrog Sara Eitrem Birgit Ekholm Peo Johansson Gerd Johansson

Läs mer

Datum Göran Eriksson kommunchef Sara Gyllenberg folkhälsostrateg Roland Jernberg 18 Irene Malmberg 18. Underskrifter Paragrafer 18-24

Datum Göran Eriksson kommunchef Sara Gyllenberg folkhälsostrateg Roland Jernberg 18 Irene Malmberg 18. Underskrifter Paragrafer 18-24 r-. Plats och tid BENGTSFORS KOMMUN 1(9) Sammanträdesrum Egersknatten, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13:00-16:00 ande Ledamöter Per Eriksson (S) ordförande, kommunstyrelsen, Bengtsfors kommun Kenneth

Läs mer

Kommunkontoret i Bengtsfors

Kommunkontoret i Bengtsfors 1(8) Plats och tid Sammanträdesrum Egersknatten, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 14.00 ande Ledamöter Nils Andrée (S) Carl Kullgren (FP) Kenneth Carlsson (FP), HSN Ersättare Per Jonsson ( C ) Ulla

Läs mer

Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum FolJffiälsoenheten, månda$ 24 september kl 16.00

Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum FolJffiälsoenheten, månda$ 24 september kl 16.00 Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, tisdag 11 september 2012, kl 14.30-17.30 Beslutande Övriga deltagande Förhindrade Anna Danie1sbacka Peggy Johansson

Läs mer

Strategi för medborgardialog

Strategi för medborgardialog Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(7) Plats och tid Yxningen, kommunhuset Kl. 13.30 14.50 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Lennart Haraldsson, (S), ordförande Bo Hasselblad, (M), Ann Hemmingsson

Läs mer

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...

Läs mer

Riktlinje för medborgardialog

Riktlinje för medborgardialog KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

PROTOKOLL 2013-11-19. Närvarande:Liselotte Broberg ordf. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2013-11-19. Närvarande:Liselotte Broberg ordf. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. 1 Närvarande:Liselotte Broberg ordf. Olle Tillquist Roger Wallentin Eva Lott Andersson Maj Lätto-Karlsson Birgitta Nilsson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson 17-19 Karin Gabrielsson Henrik Svedberg

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll 1 (6) Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl Ledamöter Övriga närvarande

Kommunstyrelsen. Protokoll 1 (6) Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl Ledamöter Övriga närvarande Protokoll 1 (6) Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-09-28 KS 2016/0481-900 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl 08.30 08.45 Ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun

Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Riktlinjer och principer för medborgardialog

Läs mer

Datum 2015-03-11. Solveig Andersson Kommunchef Sara Gyllenberg Folkhälsosamordnare. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-8 Sara Gyllenberg

Datum 2015-03-11. Solveig Andersson Kommunchef Sara Gyllenberg Folkhälsosamordnare. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-8 Sara Gyllenberg 1(9) Plats och tid Sammanträdesrum Köpingen, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 14.00-17:00 ande Ledamöter Carl Kullgren (FP) Lena Grönlund (S) Kenneth Carlsson (FP), HSN Carina Halmberg (S), HSN Susanne

Läs mer

PROTOKOLL 2011-10-24. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till jämte ordföranden justera protokollet utsågs Ingela Andersson. Dagordningen godkändes.

PROTOKOLL 2011-10-24. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till jämte ordföranden justera protokollet utsågs Ingela Andersson. Dagordningen godkändes. 1 Närvarande: Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Roger Wallentin Eva Lott Andersson Maj Lätto-Karlsson 18-20 Siv Bergström Andreas Roos Kajsa Mattsson Ingela Andersson Karin Gabrielsson

Läs mer

POLICY. Policy för medborgardialog

POLICY. Policy för medborgardialog POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Diarienummer KS/2019-0208 Tid och plats kl 13.00 17.00 Kommunfullmäktigesalen Beslutande Ledamöter Mattias Gustafsson (SD) Marie Edvinsson Kristiansen (M) Leif Andersson (S),

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden Protokoll 1 (13) Ärendenummer BUN 2018/0345-600 Barn- och utbildningsnämnden Plats och tid Bullarsalen, kommunhuset Tanumshede, kl. 08.00 12.55 Ledamöter Se nästa sida. Övriga närvarande Höiberg, Öyvind,

Läs mer

Biblioteket, Vänersborg

Biblioteket, Vänersborg 2009-02-05 1 (11) Plats Biblioteket, Vänersborg Tid Torsdagen den 5 februari 2009, kl. 15.00 17.00 Beslutande Enligt närvarolista, sid 2 Ersättare Enligt närvarolista, sid 2 Övriga deltagande Enligt närvarolista,

Läs mer

Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Ulla Johansson (M), HSN Petra Sahlström (S), MBN Rezkar Mohamad (S), HSN

Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Ulla Johansson (M), HSN Petra Sahlström (S), MBN Rezkar Mohamad (S), HSN Folkhälsorådet 2013-05-22 1 Plats och tid Kvänum Mat & Malt, 22 maj 2013, klockan 13.00-14.30 Beslutande Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Ulla Johansson (M), HSN Petra Sahlström (S), MBN Rezkar Mohamad

Läs mer

Reglemente för folkhälsorådet

Reglemente för folkhälsorådet Reglemente för folkhälsorådet Upprättat: 2014-05-14 Antaget av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 69 Giltig från: 2015-01-01 Kontaktperson: André Enarsson Utöver vad som framkommer i reglemente

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(9) Sida 1(9) Plats och tid Stadshuset, fredag 27 november 2015, kl 8.30 12.00 Ledamöter Övriga närvarande Ledamöter Pernilla Övermark (S), ordförande, Mölndals stad Marianne Ahlborg (FP), HSN Väster, 1 vice

Läs mer

Principer för medborgardialog

Principer för medborgardialog 1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.

Läs mer

Datum Solveig Andersson kommunchef Catarina Asberg vik. folkhälsostrateg

Datum Solveig Andersson kommunchef Catarina Asberg vik. folkhälsostrateg BENGTSFORS w KOMMUN 1 ( 1 O) Plats och tid Sammanträdesrum Egersknatten, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00-15:30 Beslutande Ledamöter Per Eriksson (S) ordförande, kommunstyrelsen, Bengtsfors kommun

Läs mer

Helgumsrummet kommunhuset i Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista. Sekreterare:... Pirjo Öster. Justerare:...

Helgumsrummet kommunhuset i Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista. Sekreterare:... Pirjo Öster. Justerare:... 1 (5) Datum: fredag 16 mars 2018 Tid: 1000-1200 Plats: Beslutande: Helgumsrummet kommunhuset i Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Närvarande: Pirjo Öster Socialt ansvarig samordnare

Läs mer

Varbergsnämnden 29 39

Varbergsnämnden 29 39 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-05-10 Varbergsnämnden 29 39 Tid: Tisdag 10 maj 2011, kl 14:00 17:45 Plats: Konferensrummet 2:a vån, Vårdcentralen Västra Vall, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD)

Läs mer

Folkhälsorådet Emma Hevelius, folkhälsoplanerare Björn Ulveland, folktandvårdschef i Vara ANSLAG/BEVIS

Folkhälsorådet Emma Hevelius, folkhälsoplanerare Björn Ulveland, folktandvårdschef i Vara ANSLAG/BEVIS Folkhälsorådet 2012-05-24 1 Plats och tid Essunga, lokal Madame blå, kl: 12.30-13.00 Beslutande Rezkar Mohamad (S) Thore Svenson (M) Ulla Johansson (M) Vice ordf, mötesordf. Övriga deltagande Emma Hevelius,

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Bullarsalen Tid: måndag 17 mars 13.00-16.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Ansökan om bidrag till friskvårdsaktivitet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Tingssalen Tid: måndag 10 februari kl. 13.00-16.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Val av förste vice och andre vice

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Tingssalen Tid: onsdag 25 februari kl. 13.00-16.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Bättre hälsa 3. BRÅ-ANT organisation

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Bengt Widengård.

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Bengt Widengård. 1 Närvarande: Gerd Melin ordf. Olle Tillquist Roger Wallentin 31-33 Bengt Widengård Birgit Ekholm Thorgny Fransson 31-33 Andreas Roos Susanne Jansson Karin Gabrielsson Roland Isaksson Anita Hallberg Anna

Läs mer

i sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9, Ljungby

i sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9, Ljungby 1(9) Tid och plats Torsdagen den 23 augusti 2018 kl 14.00-15.30 i sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9, Ljungby Beslutande Ann-Charlotte Wiesel (M), ordförande Pia Johansson (S), vice ordförande kl. 14.00-14.40

Läs mer

Lars Åke Carlsson (M) Folkhälsoenheten, måndag den 1 mars 2010 kl Lena Johansson.... Agneta Artman (M)

Lars Åke Carlsson (M) Folkhälsoenheten, måndag den 1 mars 2010 kl Lena Johansson.... Agneta Artman (M) KARLSBORGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, måndagen den 22 mars 2010 kl 13.00 16.00 Beslutande Agneta Artman (M) Karlsborgs kommun LarsÅke Carlsson (M) Hälso- och sjukvårdsnämnd

Läs mer

Mats Ove Svensson, kommunchef Christina Gustavsson, utbildningsförvaltningen Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen

Mats Ove Svensson, kommunchef Christina Gustavsson, utbildningsförvaltningen Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen 18-24 Plats och tid Tumlaren, Kungshamn, kl 13.00-15.00 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats Ove Svensson,

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden

PROTOKOLL Närvarande:Louise Thunström ordf. Miljö och Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2017-09-12 Närvarande:Louise Thunström ordf. Lennart Larson Agneta Andersson Roger Wallentin Birgitta Nilsson Lars Olrog Peo Johansson Gerd Johansson Ida Jakobsson Karin Gabrielsson Hans-Robert

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Bullarsalen Tid: tisdag 7 december kl. 13.00-16.00 (OBS!!! tiden ändrad efter förfrågan i mail till rådet) Ordförande och justerare utses Dagordningen godkännes. Ärenden

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - Varbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - Varbergsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - snämnden Ärende 8 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndsplan. I nämndsplanen framgår de inriktningar och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Stadshuset, rum 314 kl. 13:00-14:30 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Ove Dröscher (S) (ordförande) Kristian Vramsten (M) (vice ordförande) Solveig Hallin (S) Marie

Läs mer

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds 2018-05-15 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning 3 2. Tillit till kommunen 4 3. Upplevelser av processen 5 4. Dialogmötenas

Läs mer

PROTOKOLL Närvarande: Liselotte Broberg ordf. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Birgitta Nilsson.

PROTOKOLL Närvarande: Liselotte Broberg ordf. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Birgitta Nilsson. 1 Närvarande: Liselotte Broberg ordf. Håkan Elg Olle Tillquist Maj Lätto-Karlsson Birgitta Nilsson Kathrine Kahlman Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha Wingstedt Ewa Myhre-Karlsson Anna Ljungström

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:

Läs mer

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Policy för medborgardialog

Policy för medborgardialog Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Valnämnden Stora sammanträdesrummet, kommunhuset, kl. 09:00-11:00

Valnämnden Stora sammanträdesrummet, kommunhuset, kl. 09:00-11:00 Malung-Sälens kommun Valnämnden 2017-04-07 1 Plats och tid Beslutande Övriga deltagande Stora sammanträdesrummet, kommunhuset, kl. 09:00-11:00 Ronny Larsson (S), ordförande Sven-Ove Halvarsson Lill (C)

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-05-31 Hyltenämnden Tid: Onsdag 31 maj 2017, kl 13:00 16:00 Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte Verksamhetsutvecklare inom socialt

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380 Tjänsteutlåtande 1 (6) Kommunstyrelsen Översyn av kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Ärendet Brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor är prioriterade uppgifter för Danderyds

Läs mer

Medborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt.

Medborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt. Sida 1 (5) Revision 1 2016-08-01 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 0850803354 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Medborgarbudget Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra

Läs mer

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS Rådet för folkhälso- och brottsförebyggande arbete 1 Plats och tid Kommunhuset, sammanträdesrum Strået kl. 13.00 15.30 Beslutande Övriga deltagare Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg

Läs mer

Lennart Johnsson (V) Jonathan Esbjörnsson (L) Jenny Fredman (C) Ulf Davidsson (S)

Lennart Johnsson (V) Jonathan Esbjörnsson (L) Jenny Fredman (C) Ulf Davidsson (S) Protokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2019-01-10 Sammanträdestid 08:00-9:10 Ledamöter Peter Dygården (S) Tore Holmefalk (C) Gabriella Geertinger (S) Anna Andersson (C) Lena Engström

Läs mer

Kommunstyrelsen. Ärende 29

Kommunstyrelsen. Ärende 29 Kommunstyrelsen Ärende 29 Turism, information och administration Anna Bryntesson, 0571-28106 anna.bryntesson@eda.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-11-27 1(2) Revidering av instruktion för kommunfullmäktiges

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Fornsalen, Tingshuset Tid: onsdag 23 april kl. 09.00-12.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Rökning 3. Rapporter arbetsgrupper

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Christian Björkqvist. Lena Axelsson (S) Ann-Helen Nilsson (C) Anslag/bevis

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Christian Björkqvist. Lena Axelsson (S) Ann-Helen Nilsson (C) Anslag/bevis Protokoll 1 (12) Plats och tid Politikerrummet, kommunhuset, 2018-09-13, kl. 13.00 14.30 Beslutande Övriga närvarande Se nästa sida. Christian Björkqvist, kanslichef, sekreterare Justerade paragrafer 36-41

Läs mer

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Beslutad när 2018-09-27 165 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter --- Gäller för Samtliga nämnder och följande

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1. Miljö- och hälsorådet (10)

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1. Miljö- och hälsorådet (10) Nr 1 Miljö- och hälsorådet 2018-02-26 1(10) Tid och plats Måndagen den 26 februari 2018, klockan 13.00 16.00, i Bolstadsrummet Beslutande Ledamöter Tommy Johansson, ordf. (S) Kommunstyrelsen Kenneth Gustavsson

Läs mer

~... (rnj... Soraya Zarza Lundberg

~... (rnj... Soraya Zarza Lundberg Sammanträde Plats och tid Ledamöter Övriga stadshuset, Kompassen, kl.13:00-15:50, med ajournering kl. 14:35-14:50 Soraya Zarza Lundberg (S), ordförande Norra Hälso-och sjukvårdsnämnden Niklas Moe (M),

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum I Folkhälsoenheien onsdag19 december kl L~~- ' ~~.?2._kvv~~_

Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum I Folkhälsoenheien onsdag19 december kl L~~- ' ~~.?2._kvv~~_ Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 49 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, tisdag 11 december2012, kl 08.30-11.30 Beslutande Kjell Sjölund (C) Stig Carlsson (S) Lars Åke Carlsson (M) Peggy Johansson

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2013-04-10 1 Platsochtid KTS-salen, Vita Huset, klockan 10-11.35 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Bengt Andersson (M) vice ordförande,

Läs mer

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2009-06-02 16 Plats och tid Bjurbäcksrummet kl. 13.00 16.00 Beslutande Ida Brinning-Klasson, ordf. (fp) Henrik Jansson (m) 18-24 Kent Oskarsson (s) Jan-Olof Larsson, ks ou (m) Övriga närvarande Paula Bergman,

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Kommunstyrelsen. Kallelse 1 (1)

Kommunstyrelsen. Kallelse 1 (1) Kallelse 1 (1) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-09-28 KS 2016/0481-900 Kommunstyrelsen Tid Onsdagen 28 september 2016, kl 08.30 09.00 Plats Sammaträdeslokal Bullaren,

Läs mer

""f""~ VÄSTRA Y GÖTALANDSREGIONEN. Kommunhuset, Karlsborg, måndag 3 oktober 2016, kl AnIft~m(;:U;{tWL

f~ VÄSTRA Y GÖTALANDSREGIONEN. Kommunhuset, Karlsborg, måndag 3 oktober 2016, kl AnIft~m(;:U;{tWL Karlsborgs...,... kommun s ""f""~ VÄSTRA Y GÖTALANDSREGIONEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL F olkhälsorådel Sammanlrädesdalum: Sida21 Paragraf nr 17-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, måndag 3 oktober 2016,

Läs mer

Medborgardialog i Västerviks kommun principer

Medborgardialog i Västerviks kommun principer Kanslichef Elisabet Olsson 0490-25 40 69 elisabet.olsson@vastervik.se Kommunstyrelsen Medborgardialog i Västerviks kommun principer Sammanfattning Demokratiberedningen tog 2014 fram ett förslag till ett

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Bullarsalen, Kommunhuset Tid: måndag 20 oktober kl. 13.00-16.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Rapporter 3. Rapporter

Läs mer

16:10. Sekreterare sa Joelsson. Ordförande arbroik und. Justerande nilla Wis%ell BEVIS OM ANSLAG

16:10. Sekreterare sa Joelsson. Ordförande arbroik und. Justerande nilla Wis%ell BEVIS OM ANSLAG TIERPS 2016-03-03 1 (8) Plats och tid A-salen, kommunhuset, Tierps köping, kl. 15:00-16:10 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Paragrafer 1-6 Utses att justera Gunilla Wisell Justeringens plats

Läs mer

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kommunstyrelsen 2018-02-15 Kommunledningskontoret Kommunikation och delaktighet KSKF/2017:725 Isabel Jansson 016-710 18 44 1 (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 2. Miljö- och hälsorådet (7)

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 2. Miljö- och hälsorådet (7) Nr 2 Miljö- och hälsorådet 2013-05-13 1(7) Tid och plats Måndagen den 13 maj 2013, klockan 13.00 16.00, i Bolstadsrummet Beslutande Ledamöter Robert Svensson, ordf. (C) Kommunstyrelsen Daniel Jensen (KD)

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang Beslutad av kommunstyrelsen 2018-06-18, 155/18. Dnr KS2015.0513 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och önskade effekter... 3 3 Definitioner... 3 3.1

Läs mer

Demokratiberedningen. Sammanträdesprotokoll Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl Beslutande

Demokratiberedningen. Sammanträdesprotokoll Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl Beslutande Sida 1/8 Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl. 18.30 20.45 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Leif Hägg (M) ordf Gunnar Bengtsson (S) 1:e v ordf Fredrik Jönsson (C) 2:e vice ordf Bedrija

Läs mer

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter Gäller för Samtliga nämnder och följande

Läs mer

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2008-05-23 10 Plats och tid Sandhemsrummet kl. 13.00 14.30 Beslutande David Hagel, ordf. (mf) Ida Brinning-Klasson (fp) Håkan Jansson, Landstinget Övriga närvarande Paula Eriksson, folkhälsoplanerare/sekreterare

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Värdshuset 17 rum och kök i Harmånger Tisdag 2 december 2014 kl. 10:00 12:00

Värdshuset 17 rum och kök i Harmånger Tisdag 2 december 2014 kl. 10:00 12:00 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (9) Sida Plats och tid Värdshuset 17 rum och kök i Harmånger Tisdag 2 december 2014 kl. 10:00 12:00 Beslutande Stig Eng (C) Bengt-Ola Olsson

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Sammanträdesrum Kommunhus B, B1, Varberg, klockan 09:00-11:30 Ledamöter Övriga Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande) Margareta Bernås (L) Christoffer Johansson

Läs mer

Stefan Schettler, vårdcentralschef.... Lena Johansson.... Agneta Artman (M)

Stefan Schettler, vårdcentralschef.... Lena Johansson.... Agneta Artman (M) KARLSBORGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 Plats och tid InfoCenter Karlsborg, fredagen den 17 december 2010 kl 09.00 12.00 Beslutande Agneta Artman (M) Karlsborgs kommun LarsÅke Carlsson (M) Hälso- och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET Plats och tid Bildhuggaren, kl. 9.00 11.40 ande Rolf Eriksson (S) ordf. Kommunstyrelsen Lars Glad (M), vice ordf. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Bengt Andersson (C) Janeric Dahlin (FP) Alda Danial FP)

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Kommunala handikapprådet (14) Melleruds kommunkontor, Bolstadsrummet klockan

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Kommunala handikapprådet (14) Melleruds kommunkontor, Bolstadsrummet klockan Nr Kommunala handikapprådet 2007-09-26 1(14) Plats och tid Melleruds kommunkontor, Bolstadsrummet klockan 10.30 14.30 Beslutande Daniel Jensen (kd) Kerstin Nordström (s) Robert Svensson (c) John Wärngren

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer