Verksamhetsberättelse Gymnasieskola

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Gymnasieskola

2 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten. 2 Verksamheten Uddevalla Gymnasieskola är en attraktiv utbildare för regionens ungdomar, sammantaget fanns under läsåret i snitt 2977 elever inom våra utbildningar inklusive gymnasiesärskolan. Antagningen visar att Uddevalla Gymnasieskola står stadigt och ca hälften av eleverna kommer från annan kommun än Uddevalla. De fristående aktörernas andel minskar. Andelen som fått sitt 1-handsval är på en god nivå 94 %. Nationella lärlingsutbildningar erbjuds inom alla yrkesutbildningar som ett utbildningsalternativ. Elitidrottsgymnasiet består av NIU nationella idrottsutbildningar inom idrotterna fotboll, handboll och simning. Verksamheten är förlagd till Rimnershallen. Under 2014 har en lärplattform introducerats som fullt ut gör det möjligt att integrera digitala hjälpmedel i undervisningen. Lärplattformen ger utökade möjligheter till dialog med elever och vårdnadshavare. Som exempel kan nämnas kursdokumentation och direktuppföljning när det gäller elevers närvaro. Fokus för kompetensutvecklingen har under läsåret varit elever i behov av stöd, bedömning för lärande och likabehandling. Som exempel på skolans internationella arbete kan som exempel lyftas det fortsatta utbytet med Kina där elever och lärare från Kina under två veckor deltagit i Byggprogrammets undervisning. Uddevallamodellen för lärlingsutbildning har fortsatt utvecklats framgångsrikt och sprids nu nationellt i samarbete med Skolverket. En särskild organisation kallad Lärlingskompassen i samarbete med stiftelsen Företagsam för konferensverksamhet har inrättats. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 2(16)

3 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar Elevvolym Elevantalet ser ut att stabiliseras och är ca 3000 elever. Trenden pekar mot att Uddevalla gymnasieskola kommer att få fler elever i verksamheten. Andelen elever som söker sig till fristående eller andra skolhuvudmän visar inte en ökande trend. Till detta kommer att andelen elever som söker sig till Uddevalla gymnasieskola från andra kommuner inte minskar enligt befolkningsprognos. En möjlig orsak till detta är att avtal om förstahandsmottagning är skrivet med flertalet kommuner inom Fyrbodal. Dessutom har flera nationella program och inriktningar inom Fyrbodal avvecklats medan Uddevalla Gymnasieskola har upprätthållit sitt utbildningsutbud och på så sätt blivit ett attraktivt val för regionens ungdomar. IKE I och med att elever från andra kommuner inte minskar enligt befolkningsprognos förstärker det gymnasieskolans budget något över tidigare prognos. Bibehålls denna trend kommer utfallet kommande år att fortsätta att bidra till att gymnasieskolans ekonomiska förutsättningar förbättras. Elever som studerar gymnasieskola i Uddevalla kommun Andel elever som går fristående gymnasieskola är 16,9%. Andel av elever folkbokförda i Uddevalla kommun som går fristående gymnasieskola är 11%. Andel elever som söker sin utbildning utanför Uddevalla kommun är 5,6%. Andel elever som väljer fristående gymnasieskola är relativt riket mycket lågt och fortsatt konstateras att huvuddelen av Uddevalla kommuns ungdomar hittar sin utbildning i kommunen. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 3(16)

4 Källa Skolverkets statistikdatabas, SIRIS Fördelning högskoleförberedande program och yrkesprogram 46% av eleverna går ett yrkesprogram och 54% går ett högskoleförberedande program hösten Fortsatt gäller att andelen elever på yrkesprogram i Uddevalla gymnasieskola är högt. Kostanader för yrkesutbildning är generellt högre. När utbildningskostnader jämförs i Uddevalla kommun relativt andra kommuner måste denna faktor beaktas. Kostnader gällande lärartäthet, lokaler och investeringar, drift och läromedel är högre utifrån en högre andel yrkesprogram. Kostnader för genomförande av utbildningsutbud Under 2013 har extra kostnader uppkommit utifrån övertagande av JB-gymnasiets elever. Dessa kostnader är utfasade under Exempel på program som påverkats av elevminskningen är Hantverksprogrammet samt Hotell och Turism. För att möta elevminskningen på yrkesprogrammen används lärlingsutbildningen som gör det möjligt att flytta ut delar av utbildningen i företag. Detta ger möjligheter till kostnadseffektiva utbildningar trots lågt antal elever på en inriktning eller på ett program. Framför allt kan lokalkostnaderna successivt sänkas. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 4(16)

5 3.2 Personella förutsättningar Lärartäthet Antal elever per lärare är 11,3 UG, för kommungruppen 12,3 och för riket 11,7. Lärartätheten för Uddevalla gymnasieskola är inom ett rimligt intervall utifrån rikssiffror. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal elever per lärare bör vara något lägre än rikssnitt. Lärarbehörighet Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86%, vilket är en god nivå relativt riket, 82%. Trots det nationellt sett svårare rekryteringsläget när det gäller lärare har Uddevalla gymnasieskola i huvudsak klarat att anställa behöriga lärare. Kompetensbrist förekommer främst inom yrkesprogram så som VVS- och fastighetsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Speciallösningar genom att anställa yrkesutbildade från branschen och låta dem gå behörighetsgivande utbildning under sin anställningstid har varit framgångsrikt. Lärarlegitimation Från och med hösten 2015 gäller krav på legitimation för att sätta betyg, undantaget yrkesämnen. Detta innebär att det är grundläggande för en gymnasieskola att ha huvuddelen av sina lärare legitimerade. Vissa undantagsregeer finns om huvudmannen saknar legitimerade lärare. Dispens kan då ges av huvudmannen för ett år i taget. Uddevalla gymnasieskola har genomfört en omfattande kompetensinventering samt upprättat en databas för att kunna följa lärarnas behörighetssituation. Databasen uppdateras löpande utifrån de utbildningar lärare genomför och när Skolverket utfärdat lärarlegitimation. Bedömningen är att Uddevalla gymnasiskola ser ut att klara legitimationskraven hösten Det kan bli nödvändigt att organisera medbedömning inom de ämnen där inte alla lärare omfattas av lärarlegitimation. Merkostnader kan bli aktuella för att ge betygsättande lärare tid att biträda vid bedömning. Källa: Skolverkets kommunblad 3.3 Organisatoriska förutsättningar Uddevalla Gymnasieskola består av 11 skolenheter i form av rektorsansvar. För rektorsledning av gymnasieprogrammen finns sammantaget 11 programansvariga rektorer. Ledningsgruppen för gymnasieskolan består av gymnasiechef och rektorer. Inom rektors ledning finns delansvariga lärare med särskilt uppdrag för programsamordning samt skolplanering. Inom gymnasiesärskolan finns under rektors ledning en biträdande rektor. Gymnasiekontoret administrerar, samordnar, synkroniserar och stödjer under läsåret verksamheten när det gäller information, marknadsföring, skolplanering, schemaläggning, ekonomi-/personal-administration och antagning. Gymnasieekonomen svarar under gymnasiechefens ledning för ekonomistyrning av gymnasieskolans samlade ekonomiska förutsättningar. Gymnasieekonomen planerar och ansvarar för görande inom verksamhetens ekonomiflöden samt arbetsleder ekonomiassistenter och genomför uppföljningar med samtliga chefer som har budgetansvar. Inom Uddevalla gymnasieskola sker samordningsvinster utifrån samutnyttjande av samtliga schemalagda lokaler. All lärarpersonal tjänstefördelas gemensamt. Elever ges möjlighet till ett betydligt större kursutbud inom språk och individuella val. Organiseringen utgår ifrån att synergieffekter nås via samordning av resurser för undervisning, ledning, administration och Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 5(16)

6 utveckling. Meritkurser kan erbjudas inom samtliga program, vilket skapar möjligheter för elever att få högskolebehörighet. Möjlighet till utökat program för eleverna finns. Till varje rektorsansvar finns ett elevhälsoteam knutet. Inom varje elevhälsoteam finns specialpedagog, kurator, skolsköterska och studievägledare. Gemensamt inom gymnasieskolan finns tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Inom IM-programmen finns socialpedagog. Uddevalla elitidrottsgymnasium, UEIG, gör det möjligt för elever att gå samtliga nationella program och samtidigt elitsatsa på sin idrott. Simning, fotboll och handboll erbjuds som NIU, nationellt godkänd idrottsutbildning. Utöver detta erbjuds friidrott. Övergripande verksamhetsutveckling sker via riktade uppdrag till projektsamordnare och koordinatorer inom områdena internationalisering, livskunskap, drogförebyggande arbete, entreprenörskap samt IT. 3.4 Övriga förutsättningar Läromedel Nya kurser inom GY11 har medfört behov av nyinköp av läromedel. Budgetbegränsningar under senare år har inneburit att rektorer inte fullt ut haft möjlighet att genomföra dessa inköp. Utökad tid inom yrkesutbildningen har medfört större använding av utbildningsinventarier så som maskiner och fordon. Inom framför allt FT är fordonsparken mycket sliten och stora reparationsbehov finns. Detta påverkar undervisningens kvalitet. Lokaler Den genomförda lokalintegrationen med GYSÄR har nu förutsättningar för att ge mer inkluderande undervisning. Rektor för GYSÄR har nu i uppdrag att öka möjligheter för eleverna att studera inkluderat i yrkesämnen. Inom hantverksprogrammen har samordningen och införandet av floristutbildningen i gemensamma lokaler gynnat samverkan mellan hantverksprogrammets inriktningar samt esteprogrammet. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 6(16)

7 4 Läsårets prioriterade mål och aktiviteter Nationella områden: 4.1 Normer och värden Prioriterade mål: Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Temadagsplanen har omfattat alla elever och har riktats inom det prioriterade målet för samtliga elever inom respektive årskurs; Mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati, Genus, identitet och självkänsla samt drogförebyggande arbete, se bilaga temadagsplan. Genomförandet har skett inom ramen för temadagar för hela Uddevalla gymnasieskola enligt bilaga. I samband med temadagen kring demokrati och förståelse genomfördes en föreläsning kring främlingsfientlighet och mänskliga rättigheter. Föreläsare var Özz Nuyen. Ungdomssamordnare Valentina Velasquez talade också till eleverna om ung demokrati och möjligheten till inflytande. Genomgående inom rektorsansvaren är att man arbetar systematiskt med uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Efter Skolinspektionens påpekande har varje rektor utformat innehållet i planen utifrån sin skolenhet. Den enkät som ligger till grund för handlingsplanen genomförs nu med rektors elevgrupp. Drogfri ungdom Det drogförebyggande arbetet har pågått för hela gymnasieskolan med riktade insatser till personal- och elever. För att få ett helhetsgrepp har samordning och samplanering skett tillsammans med ansvariga för livskunskap. Exempel på aktiviteter Samverkan med Kompassen för att stödja individer där skolan ser risk för eller påbörjat missbruk. Uppföljning och analys av drogvaneundersökning Samverkan med polisen då det gäller att använda skolmiljön som träningsarenor för narkotikaenhetens hundar. Deltagande i brottsförebyggande rådet samt samverkansmöte runt ungdomar i riskzon. Utbildning för elevhälsa, idrottslärare och rektorer kring kosttillskott och doping Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 7(16)

8 Nationella områden: 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar Prioriterade mål: Rektorn har särskilt ansvar för att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Elevhälsoplanen har utvecklats vidare för att nu säkerställa dokumentation av elevers studiegång och åtgärder när rektor fatta beslut och planerar för stöd. Elevhälsoplanen är en gemensam plan för hur Uddevalla Gymnasieskolas rektorer arbeter med elever i behov av stöd. Inom skolhusen finns bemannade studieverkstäder där elever kan söka extra handledning utöver det som ges inom ordinarie kurs. I verksamhetsberättelsen för Samhällsprogrammet på Agneberg finns att läsa att studieverkstans uppgift är "att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har svårigheter, erbjuda studiehjälp och läxläsning samt vara behjälplig med utredningar." Rektor lyfter vidare i sin verksamhetsberättelse ett behov av att kunna erbjuda eleverna ökade möjligheter till handledning inom modersmål och samhällsorienterande ämnen och pekar på ett behov av omorganisation när det gäller svenska som andraspråk. Lärarnas kompetensutveckling har under läsåret fokuserat på betyg och bedömning för lärande, formativ bedömning. Åtgärder som genomförs idag För elever i behov av särskilt stöd med utredda funktionshinder för lärande ges i begränsad omfattning stöd i form av elevassistent. Andel elever som har assistentstöd från åk 9 ökar. Andel elever med diagnos som visar på att behov av assistentstöd finns ökar. Ökning inom t.ex. ADHD samt autismspektra är tydlig. Möjligheter att pröva kurser som eleven inte fått godkänt betyg. Andelen prövningar ökar enligt statistik inom GY 11. Verksamhetsberättelsen 2013 för UG visar på en markant ökning. Inom GY11 kursinnehåll bedöms svårighetsgraden öka något. Det största svårigheterna finns inom Ma, Sv, Eng detta leder i huvudsak till behörighetsbristen för gymnasieexamen. Läsa högskoleförberedande kurser efter schema tid Eftermiddagskurser inom Eng, Ma, Nk, Sv, Hi Studiestöd inom studieverkstäder inom schemat Möjligheter till handledning i Ma, Sv, Eng Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 8(16)

9 Behov som lyfts fram i rektorernas verksamhetsberättelser 1. Studieverkstäderna saknar idag tillräcklig bemanning av speciallärare vilket ger eleverna begränsad tid för stöd. 2. Elevassistentstöd. Andelen elever i behov av elevassistent inom Uddevalla Gymnasieskola ökar. En högre andel elever har med sig en utredd problematik gällande inlärning, exempelvis ADHD samt autismspektrat. Det finns behov av speciallärare med inriktning mot den problematiken eftersom det idag är en bristkompetens. 3. Handledning/stöd inom kurserna. Mer handledning under kurstiden för elever i behov av stöd behövs i främst matematik, svenska och engelska. För att göra detta möjligt behövs mer lärartid som kan läggas på handledning. Nationella områden: 4.3 Kunskaper Prioriterade mål: Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Arbete med EMAS sker på samtliga enheter. Som exempel skriver rektor på det naturvetenskapliga programmet om miljöarbetet på sin enhet i sin verksamhetsberättelse och beskriver det arbetet utifrån de tre miljömål som satts upp inom ramen för EMAS. Mijömålen gäller matsläng, energiförbrukning och pappersförbrukning. Uppföljningen visar på minskad pappersförbrukning mellan 2012 och På Restaurang- och livsmedelsprogrammet arbetas med KRAV-certifierade livsmedel, källsorteringsamt minskad pappersförbrukning. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 9(16)

10 4.4 Samlad bedömning och analys - prioriterade mål och aktiviteter 5 Resultat - Kunskaper 5.1 Kunskaper Mått Resultat 2011/2012 Resultat 2012/2013 Result at Mål Riket Genomsnittligt betygspoäng, kvinnor gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng, män gymnasieskola Andel (%) elever med minst G i alla ämnen, gymnasieskola Andel (%) elever på Introduktionsprogrammen som efter 1 års studier går vidare till ett nationellt program Andel (%) elever som är behöriga till högskolan 14,6 13,8 14,9 12,7 12,6 13,1 65,6% 67,5% 63% 100% 58% 71% 89% 92,2% 91% Antal prövningar Antal elever med ett fjärde gymnasieår Andel med slutbetyg inom fyra år (%) 82,4% 84,2% Andel (%) elever med slutbetyg inom tre år, gymnasieskola 82% Trenden på resultaten stärker uppfattning om att det finns behov av ökat stöd. Andel elever med lägst betyg G (E), antal prövningar samt förändring på meritvärde talar för att den nya gymnasieskolan har högre krav, vilket behöver mötas. Exempel på hur detta kan mötas finns på samhällsprogrammet där studieverkstaden utvecklats för att bättre tillgodose elevers behov av stöd genom att möta elever som riskerar eller har fått ett icke godkänt betyg i en kurs. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 10(16)

11 5.2 Samlad bedömning och analys - Kunskaper Genomförandet av den nya gymnasieskolan ser ut att ha påverkat elevernas studieresultat negativt. Den samlade bedömningen är att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet, introducerat inom GY11, ställer högre krav på elevers studieförmåga. Andel elever som inte klarar gymnasiekurser på utsatt tid ökar, vilket syns tydligt i statistiken över antal prövningar. Andel elever som behöver utökad studietid ökar och elevernas samlade betygspoäng minskar. Andel elever med minst E (godkänd) i samtliga kurser minskar. Sammantaget är detta ett trendbrott utifrån att gymnasieskolan under de tidigare åren haft en viss positiv trend när det gäller studieresultat. För att elever ska få en gymnasiexamen ska de klara kunskapskraven i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet. Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och det totala antalet prövningar ökar. Detta indikerar att elever får otillräckligt stöd inom kurserna för att klara kunskapskraven inom ordinarie kurstid och därefter hänvisas till prövning. Utfallet för Uddevalla gymnasieskola lå är att 84,5% klarar gymnasieexamen. inom högskoleförberedande program klarar 89% kraven medan det inom yrkesprogrammen klarar 80% detta. Rikssiffrorna gör gällande att andelen gymnasieelever som fick en yrkesexamen minskade jämfört med andelen elever som fick slutbetyg från ett yrkesförberedande program i den gamla gymnasieskolan. Av de ungdomar som började en yrkesutbildning i GY 2011 tog 66 procent yrkesexamen våren 2014 efter tre års studier. I den tidigare ungdomskullen, som startade hösten 2010, fick 74 procent ett slutbetyg från yrkesförberedande program. Uddevalla gymnasieskola ligger alltså högre än riket, men minskningen är märkbar även här. Motsvarande nationella siffror för högskoleförberedande program gör gällande att bland de elever som gick ett högskoleförberedande program i GY 2011 fick nästan 74 procent grundläggande behörighet till högskolan. Drygt 75 procent av de elever som gick ett studieförberedande program i den gamla gymnasieskolan fick grundläggande behörighet. (Källa Skolverkets statistik 18 dec 2014) Att Uddevalla gymnasieskola har högre andel elever som klarar gymnasieexamen indikerar att arbetet med stöd i studieverkstäder ger effekt och att en ytterligare satsning är relevant. Viktigt i sammanhanget är att komma ihåg att årets avgångselever bedömts utifrån en ny betygsskala. Det är också en annan programstruktur och nya inträdeskrav till gymnasiet i GY2011. Detta gör att resultaten inte är direkt jämförbara. För att helt fastställa hur reformen slagit behöver vi följa resultat under flera på varandra följande år. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 11(16)

12 6 Resultat - Verksamhetens mått 6.1 Rektors/förskolechefs ansvar Mått Resultat 2011/2012 Resultat 2012/2013 Result at Mål Riket Antal avhopp Antal elever som avslutar gymnasieskolan inom studietiden genom avhopp ökar något. Till detta kommer att 31 elever under lå kom till Uddevalla gymnasieskola från en fristående skola. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 12(16)

13 7 Kommunala mål och uppdrag 7.1 Kund/medborgare Andel elever som fått sitt förstahandsval når målet. Aktiv anpassning av utbildningsutbudet inom resp program har fortsatt skett. Som exempel kan nämnas utökning av antal platser inom samhälls-, ekonomi- samt byggprogram. Attraktiviteten att välja Uddevalla Gymnasieskola fortsätter att stärkas. Andelen elever i fristående skolor ökar inte. Andelen elever som gör omval under läsåret är till den kommunala gymnasieskolans fördel. Brukarundersökning 2014 visar att eleverna på Uddevalla Gymnasieskola trivs på sin skola. 81% av de som svarat är nöjda med sin skola och på frågan "Jag trivs bra i skolan" är det ett snitt på 4.3 och samtliga program har ett snitt mellan 3,9 och 4,8. Resultatet på frågan "Jag blir väl bemött av personalen" bekräftar bilden av att värdegrundsarbetet är framgångsrikt. Vid jämförelse mellan flickor och pojkar så visar det sig att de följer varandra ganska väl. Det går att utläsa skillnad på några frågor, exempelvis "Mina lärare gör lektionerna intressanta", "Jag blir väl bemött av personalen" och "Skolans lokaler är trivsamma". På dessa frågor ger flickorna ett lägre resultat än pojkarna På tre frågor har flickorna ett högre resultat än pojkarna och det är "Jag tar ansvar för mitt skolarbete", "Jag kan rekommendera min skola till en kompis" och "Biblioteket är väl utrustat med det jag behöver". Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 13(16)

14 Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 14(16)

15 7.2 Medarbetare Sjukfrånvaro Sjukstatistiken är fortsatt låg för gymnasieskolan. Uppföljningar har gjorts gällande lång- och korttidsfrånvaro inom rektorsansvaren. Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, förskola Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, fritidshem Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, grundskola Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, gymnasieskola Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, Komvux Barngrupp, antal barn per avdelning Lärartäthet, barn per lärare/personal 8 Kommande läsårs prioriterade mål och aktiviteter Läroplansmål 1. Rektorn har särskilt ansvar för att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Anledning till prioritering Uppföljningen visar nedåtgående när det gäller elever som inte får godkända betyg i samtliga kurser. Aktiviteter kopplade till målet satsning på skolhusens studieverkstäder. organisera undervisningen i svenska som andraspråk på ett mer fördelaktigt sätt för elever som har behov av undervisning Förväntat resultat Fler elever i behov av stöd får det inom ramen för kursen. Lägre andel elever som har F i sitt slutbetyg. Färre prövningar. Ökad andel elever som väljer svenska som andraspråk. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 15(16)

16 2. Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Anledning till prioritering Alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Aktiviteter kopplade till målet Upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Temadagar enligt bilaga. Förväntat resultat Bibehållet gott resultat i brukarundersökningen när det gäller en trygg skolmiljö Få i antal anmälda kränkningar. 3. Rektorn har särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Anledning till prioritering För att stärka friskfaktorer och ungdomars förutsättningar att göra goda val. Aktiviteter kopplade till målet Kompetensutveckling för all personal Temadagar för alla elever Förväntat resultat Ett aktivt förebyggande arbete så att elever får kunskaper och värderingar så att de i högre grad kan göra goda val. Gymnasieskola, Verksamhetsberättelse 16(16)