Kvalitetsbokslut Ambulanssjukvården

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2011 Ambulanssjukvården

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat Patientsäkerhetsresultat Patienterfarenheter Ekonomi Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Förbättringsarbete Aktiviteter Bilagor Bilaga 1: Hjärtstopp Bilaga 2: Tillgänglighet Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 2(17)

3 Inledning Sörmlands befolkning skall kunna känna sig trygga när ambulanssjukvården anländer till dem inom rimlig tid. Det är målet som all personal strävar efter. Ambulanssjukvården utvecklas snabbt och har blivit allt mer avancerad. Idag finns möjligheter att starta behandling i hemmet som leder till att patienten kan färdas till sjukhus utan blåljus. Vid en del tillfällen ges även behandling på plats som gör att patienten mår så bra att han/hon vill kvarstanna i hemmet. Vårdkedjor byggs successivt tillsammans med övriga verksamheter i landstinget som kommer patienten tillgodo. Det ger kortare tid till behandling och förbättrade medicinska resultat. Det är ett av målen att fortsätta utvecklingen kring vårdkedjor. Ambulanssjukvården är en verksamhet som berör de flesta i samhället. Personalen som arbetar är professionella och hängivna sin arbetsuppgift. Stora krav ställs på kompetens samt att hantera all teknisk utrustning som tillkommit under det senaste året. För att få ett ledningssystem som säkrar kvalitet kopplas mål till aktiviteter som i sin tur har samröre med våra rutiner och instruktioner. Utvärdering och uppföljning sker ständigt i syfte att förbättra och utveckla. På detta strukturerade sätt har verksamheten utvecklats och kan idag uppvisa Sveriges bästa resultat gällande antalet överlevande vid hjärtstopp utanför sjukhus per invånare. En kedja där larmcentral, ambulans, räddningstjänst och sjukhus arbetar tillsammans. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 3(17)

4 Faktaruta Fakta Utfall 2011 Omsättning 104mnkr Antal anställda Antal ambulanstransporter 130st st Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 4(17)

5 Organisation/Kompetens Ambulanssjukvården drivs i landstingets regi och utgör ett för landstinget gemensamt länsövergripande verksamhetsområde. Verksamheten är förlagd till fem ambulansstationer med placering i Eskilstuna och Strängnäs (norra länsdelen), Katrineholm och Flen (västra länsdelen) samt Nyköping (södra länsdelen). Varje länsdel utgör en organisatorisk och funktionell enhet under ledning av en enhetschef. Norra länsdelen har en personalstyrka ca 40 fast anställda. Det finns även en sektionsledare 0,5 tjänst, då denna länsdel har större personalstyrka samt en dubbelt så stor länspool jämfört med de övriga länsdelarna. Här är även verksamhets-/ kvalitetsutvecklare organisatoriskt placerad. Länsdelen har två stationer en i Eskilstuna tre dygnsambulanser och en dagbil måndag-fredag, samt en i Strängnäs med en dygnsbil och en dagbil måndag-söndag. Södra länsdelen med Nyköping har sedan februari 2010 en nybyggd station där samtliga anställda c:a 30 st. på fast schema arbetar. Nyköping bemannar två dygnsambulanser och en dagbil måndag-fredag. Ambulansstationen i Nyköping ansvarar även för bemanning av en dygnsambulans vid sattelitstation i Vagnhärad, samt en dagambulans med placering vid vårdcentralen i Gnesta. Verksamhetens medicin tekniske ingenjör har här lokaler anpassade till verksamhetens behov. Västra länsdelen har två stationer placerade i Katrineholm och Flen. Här finns c:a 30 på fast schema. Resursmässigt finns det i Katrineholm två dygnsambulanser och i Flen en dygnsbil samt en dagbil måndag-fredag. På samma sätt som södra ansvarar ambulansstationen i Katrineholm för en dagambulans placerad hos Räddningstjänsten i Vingåker. Totalt finns 16 ambulanser vardagar dagtid, 12 ambulanser dagtid helger och 10 ambulanser nätter och helgnätter. Med natt avses tiden mellan I ambulanserna arbetar två personalkategorier - ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor. I nuläget är förhållandet 39 % sjukvårdare och 61 % sjuksköterskor. Basenheten leds av en verksamhetschef med det övergripande ansvaret för samordning av verksamheten, ekonomi och personal vid de fem ambulansstationerna. Det medicinska ledningsansvaret innehas av en ambulansöverläkare som är länsövergripande. Verksamheten har till sitt stöd en medicin teknisk ingenjör, klinikadministratör, samt en kvalitetsutvecklare. ACIB - ambulanschef i beredskap är en funktion som finns tillgänglig dygnets alla timmar. ACIB hanterar alla operativa frågor under jourtid samt är den första ingången till verksamheten vid en allvarlig händelse. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 5(17)

6 Verksamhetens uppdrag Tillsammans med larmcentralen utgör ambulanssjukvården den första länken i samhällets akutsjukvård. Verksamheten styrs i mycket stor utsträckning av inkomna larm via samhällets gemensamma larmnummer 112. Med ledning av inhämtad information från den hjälpsökande eller dennes ombud bedömer larmoperatören angelägenhetsgraden för den medicinska insatsen och verkställer ut alarmering av ambulansfordon efter prioritering enligt Medicinskt Beslutstöd. Övriga beställningar och dirigering av ambulansfordon utförs i enlighet med ambulanssjukvårdens direktiv av Sjukvårdens Larmcentral. De åtagande som gäller för Sjukvårdens Larmcentral och Landstinget Sörmland regleras i avtal mellan ambulanssjukvården och MedHelp. Ambulansverksamheten ska snabbt förmedla avancerad akut medicinsk vård till sjuka och skadade utanför sjukhus, samt svara för att sjuka och skadade på bästa sätt transporteras till sjukvårdsinrättning. Ambulanssjukvården ombesörjer även akuta och planerade transporter mellan länets sjukvårdsinrättningar, samt till och från regionvård. Samverkan finns med länets Räddningstjänster genom upprättat IVPA-avtal (i väntan på ambulans). Vid misstänkt hjärtstopp larmas både ambulans och räddningstjänst till platsen för att optimera tiden till behandling. I samband med sjukvårdens skyldighet att planera beredskapen inför olyckor och katastrofsituationer av olika slag utgör ambulanssjukvården ledning på skadeplats och är länken mellan ledningen på skadeplats och akutsjukhusen. Verksamheten har i uppdrag att medverka i Regional katastrofkommitté samt genom delegering från verksamhetschefen i de tre lokala katastrofkommittéerna. Nytt uppdrag inför 2012 är att verksamheten ansvarar för sjukvårdsgrupper. Dessa kommer att bestå av en ambulansbesättning samt utsedd läkare. Rutiner har skapats av EKKB (enheten för kris och katastrofberedskap). Kännetecken Verksamheten ska kännetecknas av: God tillgänglighet och hög beredskap dygnet runt Personal med adekvat kompetens Funktionsanpassade ambulansfordon med ändamålsenlig medicinteknisk utrustning. Aktivt kvalitetsarbete för att främja god patientsäkerhet. God arbetsmiljö Ambulanssjukvården har under senare år förändrats såväl i Sverige som internationellt. Ambulanssjukvård är att betrakta som en vårdform som ibland innebär avancerad Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 6(17)

7 högteknologisk behandling och därför i avseende på patientsäkerhet kan bedömas tillhöra en högriskspecialitet. Verksamheten innehåller många akuta och oplanerade avancerade åtgärder av livsavgörande karaktär på ibland svårtillgängliga platser. Stor förmåga att snabbt göra bedömningar och fatta adekvata beslut ställer krav på personalens kompetens och förmåga till samarbete i stressade arbetssituationer. Verksamheten arbetar med avancerad teknisk utrustning och läkemedelshantering. Kontaktytan mot andra funktioner i samhället såsom räddningstjänst och polis, men även mot andra sjukvårdsverksamheter kräver breda kunskaper utanför den egna verksamheten. Goda dokumenterade och kända rutiner för behandling, läkemedelshantering, skötsel och användning av teknisk apparatur, organisation och ansvarsfördelning i ett teamarbete är därför en nödvändighet. Allt fler medicinska behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för en väl fungerande ambulanssjukvård. Patientens medicinska behov måste säkerställas och allmänhetens förväntningar och krav tillgodoses. Detta ställer krav både på medicinsk kompetens och ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 7(17)

8 Måluppfyllelse För ambulanssjukvården är fordonet "sjukvårdsinrättningen". Ett arbete har pågått i syfte att optimera utrustningen och dess placering i ambulansen. Under 2011 har arbetet fortskridit med att skapa dokument med bilder och innehållsplaceringar. Nu finns dessa på vår hemsida och alla ambulanser innehåller samma utrustning. För att öka medvetenheten kring miljöfrågor samt landstingets betydande miljöaspekter har alla anställda uppmanats att genomföra den interaktiva miljöutbildningen. Resultatet blev 64 % av de anställda vid årets slut. Triagering, vilket innebär en sortering, startar hos ambulanssjukvården, och fortsätter in på akuten. Under 2011 kompletterades den digitala journalen med triageringsverktyget. Akutmottagningarna ser på sina skärmar inkommande patienter samt den färg (triagering) som styr tid till doktor. All personal genomgick under hösten en utbildning som kompletterades med interaktivt stöd i ELLSA (digital utbildningsplattform). Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 8(17)

9 Tillgänglighet Tillgänglighet för Ambulanssjukvården är att nå den hjälpsökande inom rimlig tid. Under 2011 utnyttjades 40 % av ambulanstimmarna de övriga fanns för beredskap. Nationellt diskuteras denna siffra och det mått som brukar användas är att ha en beredskap på c:a % för att behålla en god tillgänglighet. Denna siffra är naturligtvis varierande under dygnets alla timmar. Vid en större olycka kan ett stort antal resurser krävas under en kort tidsrymd. En samverkan finns upparbetad mellan landstingen och resurser kan lånas vid dessa tillfällen kom ambulansen fram till patienten inom 15 minuter vid 81 % av uppdragen vilket innebar att målet som motsvarar 80 % uppnåddes. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 9(17)

10 Medicinska resultat Under många år har ambulanssjukvården arbetat aktivt med utbildning kring hjärtlungräddning. Sedan några år tillbaka finns även en samverkan med länets alla räddningstjänster. Vid ett larm om misstänkt hjärtstopp larmas ambulans och räddningstjänst i syfte att få en personal på plats som kan utföra hjärt- lungräddning samt att ge strömstötar med en hjärtstartare vid behov. Svenska HLR rådet redovisar varje år en sammanställning av resultatet gällande hjärtstopp utanför sjukhus. Den rapport som redovisades förra året placerade Sörmland i topp. Här fanns då flest antal överlevare räknat på antal invånare. I september startades en ny process kring stroke. Kullbergska blev första sjukhus som startade snabbspår i länet. Här är en kedja som vid den optimala handläggningen innebär att den drabbade strokepatienten eller dennes anhörige snabbt larmar 112. Sjuksköterskan på larmcentralen bedömer och larmar ut prio1 d.v.s. en akut utryckning. Ambulansen anländer till den drabbade - arbetar enligt uppgjorda riktlinjer och tar kontakt med läkare för att eventuellt starta trycksänkande behandling redan i hemmet. Transport till sjukhus sker skyndsamt och vid ankomst går ambulansen direkt till röntgen, där personal väntar för att omedelbart starta undersökning. Nu finns möjlighet till snabb handläggning och behandling vilket leder till patientnytta. Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har även de idag denna process. Höftkedjeprocessen som startades för två år sedan är nu etablerad samt framgångsrik. Ambulanssjukvården ansvarar för patienten in på röntgen, kvarstannar vid undersökningen och går sedan till vårdavdelning med den höftskadade patienten där avrapportering sker. Patienten hade tidigare c:a 5 timmars väntan på akuten. Idag når patienten vårdavdelning c:a 30 minuter efter ankomst till sjukhus. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 10(17)

11 Patientsäkerhetsresultat När larmet inkommer till 112 finns behov av akut hjälp. Ambulansen larmas ut av Sjukvårdens larmcentral som under intervju samtidigt larmar ut enheten. Under framkörningen kan råd ges till den hjälpsökande. Som stöd har sjuksköterskan på larmcentralen ett Medicinskt Beslutstöd. Informationen som inhämtas vid samtalet förmedlas ut till ambulansen via krypterad kommunikation. Rakel som är vårt nya kommunikationssystem har ökat sekretesskyddet vid utlarmning. En riskanalys genomfördes på det medicinska beslutsstödet innan sommaren i samverkan med två andra landsting. Vid framkomsten startar ambulansteamet ett strukturerat omhändertagande med stöd av den utbildning (AMLS - Advanced Medical Life Support) som nu över 90 % av all personal genomgått. Det har varit ett långsiktigt mål som verksamheten arbetat efter. De symptom som framkommer behandlas med stöd av de nationella behandlingsriktlinjerna. Triagering (RETTS) sker med stöd av ambulansdatajournalen. Under 2011 genomgick all personal utbildning. Symptom samt patientens andningsfrekvens, puls, blodtryck, medvetandegrad bedöms och rapporteras in till akutmottagningen digitalt. Akuten kan i realtid följa vad som sker samt se vilken tid som ambulansen bedöms anlända. Systemet kan sända samt ta emot meddelanden och kommunikationen är på så sätt säkrad vid en eventuell ordination från läkare. Framme vid sjukhuset rapporteras patienten över via en strukturerad rapport enligt SBAR (Situation, Bedömning, Aktuellt, Resurs). Mottagande sjuksköterska signerar i ambulansen handdator. Processen är säkrad att ansvaret nu är överlämnat. Överflyttningar mellan sjukhus sker dagligen i verksamheten och tillhör verksamhetens uppdrag. Våra sjukhus i länet har olika utbud vilket innebär att transporter sker mellan Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett samt Kullbergska sjukhuset. När specialistvård krävs är det till Uppsala och Stockholm vi vänder oss i första hand. Om Sörmlands medborgare råkar ut för sjukdom utanför landstinget och behöver förflyttas till något av våra sjukhus så utför vi transporten inom 25 mils radie. För längre transporter anlitas ambulansflyg eller ambulanshelikopter. Detta av hänsyn tagen till patienten i syfte att undvika långa transporttider på en ambulansbår. Vid transporter mellan sjukhus skall all medicinsk appartur som krävs under transporten förflyttas från vårdenheten till ambulansen. För att lösa det på ett patientsäkert sätt har verksamheten införskaffat en transportplattform - EASY-trans. Utbildning har skett för den prehospitala personalen likväl som den hospitala. Som ett led i att förbättra och ge ett stöd till larmcentral och den beställande enheten finns en beställarblankett framtagen. Här framgår vilka frågor som bör vara besvarade innan ambulans beställs. En ordinationsblankett fylls i av avsändande läkare inför transporten. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 11(17)

12 Patienterfarenheter Verksamheten gavs ingen möjlighet att delta i den nationella patientenkäten under Planering finns att genomföra den under november Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 12(17)

13 Ekonomi Verksamheten arbetade under året med att kostnadseffektivisera genom gemensamma förrådsbeställningar över länet. Fordonsstrategin sågs över med mål att sänka kostnaderna. På personalsidan arbetade de tre länsdelarna tillsammans för att nå en effektiv planering och reducering av mertid. Alla dessa mål uppnåddes under året. Trots det uppvisade verksamheten ett minusresultat på dryga en miljon för personal. Hur kunde detta komma sig? Semestertider har i många år varit en utmaning för verksamheten - hela personalgruppen skall erbjudas sin välförtjänta vila samtidigt som verksamheten skall pågå som vanligt utan reducering. För att möta detta behov startades 2011 rekrytering av sommarvikarier redan i oktober De anställdes i april och startade sin inskolning. Det var ett vinnande koncept då vi kunde anställa 15 nya vikarier som i sin tur gjorde att ambulansen ej behövde låna personal från sjukhusen i samma omfattning som tidigare. Inskolningskostnaden var dock en dyr investering på c:a 1,5 miljoner. Denna kostnad fanns det ingen täckning för. Det var trots detta en investering som föll väl ut. Mertiden minskade avsevärt jämfört med tidigare år. Vilket är en klar förbättring för personalen arbetsmiljömässigt. Sjukhusen kunde behålla sin egen personal utan att "låna" ut till ambulansen och de nya var väl förberedda inför sommaren. På intäktssidan har enbart beräkningar gjorts vid årets slut. Verksamheten har under 2011 bytt till digitalt journalsystem vilket även är underlag för fakturering. Ekonomisystemet har utvecklats under året tillsammans med leverantören av journalen samt D-data. Vid årets slut var detta arbete inte slutfört. Progonsen talade för att intäkterna blev större än beräknat och gav ett plus i verksamheten. Övriga kostnader slutade i balans t.o.m. med ett överskott på ca 1 miljon. Alla verksamheter fick under året en besparingspost på 2 % utlagd. På årsbasis var besparingssumman dryga 2 miljoner. Det gjorde en slutsumma på dryga 1 miljon. D.v.s. verksamheten lyckades med en besparing på c:a 1 miljon. En kostnad som drabbade verksamheten under året var en faktura från Landstingsfastigheter på 1,8 miljoner. En faktura som inkommit ett år för sent och härrörde till byggnationen av ambulansstationen i Nyköping som stod klar och invigdes i februari Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 13(17)

14 Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Ambulanssjukvården är en del i flera nationella kvalitetsregister. Det enda som verksamheten själva rapporterar är det Prehospitala Hjärtstoppsregistret. Sörmland har deltagit i detta register sedan starten i början på 1990-talet. Rapport kommer varje år från Svenska HLR-rådet här kan Sörmland stolt framvisa mycket positiva siffror. Förra årets rapport visade flest antal överlevare i Sörmland per invånare i Sverige. Det finns nationellt kvalitetsregister kring akut hjärtinfarkt här bidrar ambulanssjukvården med siffror initialt. Redan i hemmet sänds EKG till närmaste sjukhus. Kontakt tas med läkare som vid en akut hjärtinfarkt ordinerar läkemedel samt tar beslut om ballongvidgning skall genomföras omgående. I dessa fall styr ambulansen direkt till röntgen på Mälarsjukhuset och tid till behandling förkortas avsevärt. Tider rapporteras in av medicinklinken. Nu finns även en vårdkedja uppbyggd kring stroke larm. Larmcentralen tar emot samtalet och prioriterar det som ett "blåljusuppdrag". Vid framkomst till patienten gör ambulansteamet undersökningar enligt fastställd checklista. Vid misstanke om akut stroke larmas närmaste sjukhus och ambulansen går direkt till röntgen. Undersökningen startar och sjukhuset har förberett för att ge propplösande behandling. Tider rapporteras in till kvalitetsregister av medicinkliniken. I år blir en första nationell test att rapportera ambulanssjukvårdens siffror i Nysam. Här kan landstingen jämföra antalet uppdrag, kostnader samt kvalitetsparametrar. Ambulanssjukvården deltar i den nationella arbetsgruppen som nu utarbetar definitioner och mätvärden. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 14(17)

15 Förbättringsarbete Ambulanssjukvård är en verksamhet i förändring. Successivt har kompetensen och kraven ökat. Idag utförs mycket avancerad vård redan i hemmet och i vissa fall behandlas patienten på hämtplats. För att säkra processen pågår ett uppföljningsarbete av vår ambulansöverläkare kring just detta ämne. En riskanalys kan vara en väg framåt. Ambulansdatajournalen har nu varit i skarp drift c:a ett år. Det digitala stödet ger möjlighet att i ambulansen via fordonsdatorn få: Ärendeinformation vid larmet GPS navigering med komplettering av GIS kartor Access att läsa behandlingsriktlinjer, läkemedelsanvisningar, Akut-FASS, checklistor och PM Sända meddelande till akutmottagningar Larma akutmottagningar via larmknapp Sända in patientdatauppgifter innan ankomst inklusive triagering Sända in data vid stor olycka med rapporter successivt om skadeutfall Föra journal digitalt redan i ambulansen Journalen är under ständig utveckling. En nationell arbetsgrupp är tillsatt där Sörmland har två deltagare. Uppdateringar är planerade i juni och december. Detta ger ett stöd till personalen som skall behärska professionellt framförande av fordon såväl som utförande av hälso- och sjukvård. Utbildning krävs kontinuerligt för att upprätthålla kunskap för den nyfödde till den svårt sjuke äldre patienten. Stora krav ställs på flexibilitet och förmåga att se möjligheter till alla lösa alla situationer. Med anledning av detta har ett introduktionsprogram skapats som prövades under Det blev mycket uppskattat vid utvärderingen och övrig personal upplevde att deras nya kollegor kom väl förbredda inför sommaren. För att gå från novis till expert krävs en successiv påbyggnad av utbildningar. Kompetensutvecklingsplanen är ett levande dokument som ständigt utvärderas och förändras. Strukturerade intervjuer leder till behandling av symtom enligt nationella riktlinjer. De utbildningar som ligger till grund för detta finns idag i vår utbildningsplan. Här finns certifierade utbildningar inom olika områden. Framtidsplanen är att lägga till en ny strukturerad utbildning för barn - PEPP. Det sker tillsammans med Fyrklövern och i första hand gemensamma utbildningar med Västmanland. Sjukvårdsgrupper är en tillgång vid en stor olycka där tiden på olycksplats kan bli lång. Sedan första december 2011 är det ambulanssjukvården som ansvarar för sjukvårdsgrupperna tillsammans med läkare som anmält sig frivilligt från våra tre Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 15(17)

16 sjukhus. När larmet kommer har TIB (tjänsteman i beredskap), ACIB (ambulanschef i beredskap) samt sjukvårdsledningen på skadeplats kontakt med varandra via vårt nya kommunikationssystem Rakel. Beslut tas om att larma sjukvårdsgrupp av dessa. Vinsten blir att den personal som sänds ut till olycksplatsen är vana att arbeta utanför sjukhus, känner till den medicintekniska utrustningen, kan kommunikationshanteringen samt har kläder som är lämpliga i den miljö de ska arbeta. De kan själva transportera ut sig med en reservambulans. För hälso- och sjukvården innebär det även att utbildning kan riktas mot en verksamhet istället för att involvera alla tre akutmottagningar samt primärvården. För patienten ett omhändertagande som sker av personal med kompetens, rutin och erfarenhet av att arbeta utanför sjukhus. Verksamheten har som mål att tillsammans med andra verksamheter arbeta för att processer som kommer patienten till godo fortsätter att utvecklas. En "åldersstig" ses som en lämplig process. Hur kan vi se till att den äldre sjuka får ett optimalt omhändertagande? Kan det vara så att ambulanssjukvården styr direkt till en geriatrisk vårdavdelning när behov av slutenvård finns? Ökad samverkan med mobila närvårdsteamen vid de tillfällen den äldre kan vara kvar hemma? Verksamheten deltar idag i arbetet kring processen. I samverkan med Polis, Räddningstjänst, larmcentraler och ambulanssjukvård har ett länsövergripande suicidpreventionsprojekt startat. Syftet är att förhindra suicid genom att en av "blåljusorganisationerna" snabbt anländer till platsen. Projektet är nystartat och kommer att fortskrida under året. Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 16(17)

17 Aktiviteter 2012 Aktivitet Nationell patient enkät Avslutade avvikelser Riskanalys Följsamhet basalhygien Fortsätta enligt projektplanen "höftfrakturprojekt" AMLS utbildning Snabbspår stroke Miljöledningsrutiner Eco drivning Arbeta för att ej öka mertiden - mål behålla samma nivå som under 2010 Ambulanssjukvården, Kvalitetsbokslut 17(17)

18 Tabell 5. Karakteristik och överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus i ett regionalt perspektiv ( ) Region (Antal rapporter) Antal rapporter/ inv/år Ålder (medel ± SD) Bystander HLR (bevittnade) Tid larm/ankomst min (median) Tid hjärtstopp/ defib. min(median) Överlevnad 1 mån (%) Norrbotten (211) ± Västerbotten (198) ± Västernorrland (187) ± Jämtland (51) ± Dalarna (332) ± Gävleborg (311) ± Värmland (285) ± Västmanland (214) ± Uppsala (277) ± Stockholm (1742) ± Södermanland (292) ± Örebro (192) ± Östergötland (190) ± Västra Götaland(1611) ± Jönköping (300) ± Kronoberg (162) ± Kalmar (294) ± Gotland (40) ± Halland (293) ± Blekinge (76) ± Skåne (832) ± Antal överlevande/ inv/år

19 Antal utnyttjade Ambulanstimmar i procent sett över åren Norra Västra Södra Eskilstuna Strängnäs K-holm Flen Nyköping V-härad