SAMMANFATTNING AV BORGÅ STADS UTREDNING OM BOLAGISERING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV BORGÅ STADS UTREDNING OM BOLAGISERING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

2 Utredningens bakgrund 2

3 DE OFFENTLIGA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA EFTER REFORMEN Källa: Alueuudistus.fi 3

4 VALFRIHETEN INOM VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN: KLIENTEN VÄLJER SERVICEPRODUCENT Källa: Alueuudistus.fi 4

5 Källa: redigerad utifrån dia av förändringsledare Timo Aronkytö. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER I VALFRIHETSMODELLEN Begränsade tjänster vid social- och hälsocentralen Omfattande tjänster vid social- och hälsovårdscentrale n Munhälsovå rdsenheten Rådgivningsbyr åer Landskapets affärsverk 1. Social- och hälsovårdens handledning och rådgivning 2. Hälsoundersökningar 3. Mottagning hos läkare och skötare 4. Bedömning av rehabiliteringsbehove t, direktmottagning hos fysioterapeuten 5. Intyg som gäller tjänsterna ovan Landskapets affärsverk producerar de övriga tjänsterna enligt 15 innan de i sin helhet överförs till social- och hälsocentralerna senast Den begränsade social- och hälsocentralens tjänster + 1. Kortvariga, förebyggande socialtjänster (socialhandledning, fostrings- och familjerådgivning, hemservice) 2. Hjälpmedel med undantag av de som anpassas individuellt 3. Hemsjukvård och kortvarig hemvård och då behovet inte är dagligt 4. Andra konsultations- och mottagningstjänster enligt kommunens övervägande (t.ex. specialläkare) 5. Rusmedelshandledning och -rådgivning inom socialvården 6. Den psykiska hälsovårdens handledning och rådgivning inom socialvården och psykosocialt stöd 1. Hälsorådgivning och hälsoundersökningar samt vårdplanering 2. Mottagning hos tandläkare och yrkesutbildade inom munhälsovården 3. Munhälsovårdens bastjänster, förebyggande och korrigerande vårdåtgärder samt avbildningstjänster 4. Tandprotetiska behandlingar 5. Tandläkarens intyg och utlåtanden Landskapet kan bestämma om mer krävande konsultationer. Munhälsovård för under 18-åringar blir kvar hos affärsverket (särskilda beslut) 1. Mödra- och barnrådgivningar 2. Fostersållningar för gravida Landskapet bestämmer om de överförs till de social- och hälsocentraler som uppfyller villkoren eller om de förblir kvar i landskapets affärsverk. 1. Den nuvarande specialsjukvården inkl. jour dygnet runt 2. Hälsocentralernas bäddavdelningar 3. Alla socialtjänster, även direktvalstjänster till den del de inte är tillräckliga eller då behovet är långtida 4. Individuella hjälpmedel, krävande rehabilitering inkl. olika typer av terapi 5. Skolhälsovård och studenthälsovård 6. Övrig hemsjukvård inkl. hemsjukhus och terminalvård i hemmet

6 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN SKYLDIGHETEN ATT BOLAGISERA TJÄNSTERNA De blivande landskapen har skyldighet att bolagisera tjänsterna då landskapet sköter uppgifterna inom social- och hälsovården i en konkurrenssituation på marknaden eller då tjänsterna omfattas av klientens omfattande valfrihet. EN NY LÖSNING I utredningen söktes en ny slags lösning som är i linje med den kommande vårdreformens målsättningar och som på bästa sätt tillvaratar Borgåregionens invånares intressen. STADSFULLMÄKTIGE BESLUTAR Stadsfullmäktige beslutar om bolagiseringen ska genomföras. Detta är en mycket stor ändring. En märkbar del av social- och hälsovårdstjänsterna produceras i framtiden av bolag som konkurrerar på marknaden. Klienten väljer serviceproducent. 6

7 Vad redde vi ut? Borgå bolagiserar inte social- och hälsovården Vi fortsätter framåt som en del av Nylands landskaps vårdreformsberedning. Ett bolag som staden äger i sin helhet Staden grundar ett social- och hälsovårdsbolag på egen hand Samföretag Staden grundar ett socialoch hälsovårdsbolag tillsammans med en annan aktör. 7

8 Kan Borgå grunda ett konkurrenskraftigt social- och hälsovårdsbolag (eget eller samföretag), som har ett bättre utgångsläge i den öppna konkurrensen som vårdreformen skapar? Staden köper tjänster av social- och hälsovårdsbolag till exempel med ett femårigt avtal. Serviceavtal och delägaravtal ingås mellan staden och företaget. Företaget producerar de tjänster som fastställs i serviceavtalet I avtalen fastställs bl.a. servicens volym och kvalitet. Personalen övergår till företaget enligt principerna för affärsöverlåtelse. 8

9 UTREDNINGENS INNEHÅLL Beskrivning av nuläget Beskrivning av tjänster, kostnader, problem och styrkor, jämförelse av befolkningsstrukturen och servicestrukturen med andra kommuner. Service- och verksamhetskoncept Servicehelheten och tjänsternas kvalitet, stödtjänster, tjänster som inte bolagiseras. Juridiska ramvillkor Begränsningslagen: temporär begränsning av kommunernas rättigheter. Införandelagen: överföring av aktierna. Personal Principerna för affärsöverlåtelse. Antalet anställda och personalstruktur, anställningsvillkor, semester, pensionsvillkor och fastställandet av pensionsansvar. Upphandlings- och avtalsdokument Upphandlingsförfarandet. Upphandlings- och avtalsdokument. Risker Ekonomisk riskanalys och verksamhetens riskbedömning 9

10 UTREDNINGEN UTARBETADES AV Den politiska styrgruppen Utsedd av stadsstyrelsen Projektgrupp social- och hälsovården, koncernledningen, företagshälsovården, personalombud Utomstående sakkunniga: Juridiska sakkunnigtjänster: Castren & Snellman Bedömning av stödtjänsterna: Inspira Oy Bedömning av skatteeffekterna och sakkunnigtjänster inom upphandling: DLA Piper Oy Riskbedömning och ekonomisk analys: PricewaterhouseCoopers Oy (PwC) Bedömning av nuläget och intervju om risker: Eetu Salunen, Vaakataso Oy Kundflödesanalys och intervju om risker: Nordic Healthcare Group Privata serviceproducenter Dialog med staden i november 2016 Attendo, Coronaria, Doctagon, Folkhälsan, Borgå läkarcentral, Mehiläinen, Pihlajalinna, Terveystalo 10

11 Servicens nuläge

12 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOSTNADER I MELLANSTORA STÄDER

13 Driftskostnaderna för hela social- och hälsovården 164 miljoner euro. Hälsovårdstjänsternas andel 29 miljoner euro, varav hälsostationerna 8,3 miljoner euro och munhälsovården 5 miljoner euro. BRUTTOKOSTNADER 2016 Social- och hälsovårdsväsendet Uppgiftsområde: Hälsovårdstjänster 28,4 % 17,6 % 0,8 % 33,5 % 19,7 % Specialsjukvården Social- och familjetjänster 17,42% 28,73% 53,85% Ledningen för social- och hälsovårdsväsendet Hälsovårdstjänster Övriga tjänster Hälsostationer Munhälsovården Äldreomsorg och handikappservice 13

14 Nuläget ÖPPENVÅRDSMOTTAGNINGAR Utmaningar Styrkor Hälsostationen har två verksamhetsställen. Bedömning av vårdbehovet per telefon (återuppringning) eller på plats. Brådskande mottagning vardagar kl. 8 18, fredagar kl vid enheten i Näse. Skötarnas walk in-mottagning, ny tjänst. Borgå sjukhus samjour (HNS/Attendo) kvällstid, nattetid och på veckoslut. Tillgången till vård (väntetid till icke-brådskande vård) Köer i telefontjänster. Digitala tjänster Lokaler Tillgången till personal, rekryteringen fungerar bra (rykte). Läget. Tvåspråkigheten. Hälsostationsnätet (inte för många hälsostationer). Kunnig och utvecklingsvänlig personal. Ett gott samarbete inom regionen och mellan olika aktörer.

15 UTVECKLING AV ÖPPENVÅRDEN Hälsostationernas arbetsfördelning Brådskande mottagning, sårvård och mindre vårdåtgärder som utförs av skötare centraliseras till Näse. På Biskopsgatan finns endast en tidsbeställningsmottagning med läkare och skötare som ger icke-brådskande vård. Samarbete inom utdelningen av vårdartiklar med apoteken i Borgå. Akutmottagning för fysioterapi Besvär med ländryggen och ryggens överdel samt nacken. Utvecklingsarbetet fortsätter: mottagningen flyttas till hälsostationen och servicen utökas, bland annat axlar, knän och så vidare. Servicestyrningen effektiviseras: allt fler hänvisas direkt till fysioterapeuten i stället för till läkaren. En hälsocentral 2017 Tjänster erbjuds dock vid två verksamhetsställen (Biskopsgatan och Näse). Klienterna hänvisas till olika verksamhetsställen enligt klientgrupp (inte bostadsadress). Skötarnas första linje för personer som behöver tjänster regelbundet (starkt läkarstöd i bakgrunden) Nya verksamhetsmo deller En egen vårdmodell för klienter som behöver regelbunden vård, det vill säga klienter med långvarig sjukdom, flera sjukdomar eller ett stort behov av yrkesövergripande tjänster. Egen hälso- och vårdplan, nya elektroniska verktyg. Ny vårdmodell och kortare köer även för personer som behöver vård sporadiskt.

16 MUNHÄLSOVÅRDEN Nuläget Fem tandkliniker (Näse + fyra skolor). Mottagning vardagar kl Primärvård på tandläkar-, tandskötar- eller munhygienistmottagningen. Förebyggande vård. Specialtandvård (tandreglering, munkirurgi och behandling av stödjevävnader). Som köpt tjänst jour utanför tjänstetiden samt en del av specialtandvården. Utmaningar Ökad efterfrågan (nedskärning av FPAersättningarna). En ökning om 7,3 procent Kötiden för icke-brådskande vård är fortfarande i genomsnitt två månader. Styrkor Klientnöjdhet. 93 procent av klienterna var nöjda (Happy or not-enkät) och skulle rekommendera tjänsten. Beröm ges i synnerhet till personalens yrkeskunnighet och serviceanda samt den fungerande tidsbokningen. God tillgång till personal. Moderna och fungerande lokaler och utrustningar. Införandet av textmeddelandetjänsten 2015 har klart minskat antalet besök som inte avbokats och på detta sätt effektiviserat verksamheten.

17 UTVECKLING AV MUNHÄLSOVÅRDEN Centralisering av tjänsterna till Näse 2017 Kräver renovering i klinikens nuvarande kontorsrum. För skolbarn erbjuds servicen med hjälp av den mobila vårdenheten. Modellen Smidig tandklinik mars > Klienten får undersökning och tandvård i mån av möjlighet under ett och samma besök. Klienten får ett tidsfönster, inom vilket vården börjar. Den exakta tidpunkten meddelas med textmeddelande en halv timme innan vården ska börja. Modellen med många mottagningsrum: personalen förflyttar sig efter patientens vårdbehov (datasystem). Mottagningstidens längd och tidpunkt är flexibla. Nästa patient kan börja vårdas genast när den föregående har fått sina behandlingar slutförda. Även traditionell mottagning. Digitala tjänster Elektronisk anmälning då klienten anländer Tidsbokning på webben

18 ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE Hälsofrämjande mottagningar För närvarande hälsokontroller till närståendevårdare och arbetslösa. Planen är att utvidga tjänsten till nyligen pensionerade och senare även till män som fyller 40 år och kvinnor som fyller 50 år. Kostrådgivning och gruppverksamhet i samarbete med övriga tjänster och den tredje sektorn. Screeningar: bröstcancer och livmoderhalscancer. Avsikten är att öka resurserna. Mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå Mentalvårds- och missbrukartjänsterna på basnivå slås samman med hälsostationsverksamheten. Målet är att sänka tröskeln för klienterna att söka upp tjänsterna. De ungas team startar på hösten. Brådskande och ickebrådskande mottagning. I fortsättningen även en centraliserad tidsbeställning. Intensivt samarbete med de övriga tjänsterna för unga, specialiserade tjänster inom mental- och missbruksarbetet och den specialiserade sjukvården. Bedömning av servicebehovet och anvisning till vården Målet är att grunda en yrkesövergripande central för bedömning av servicebehovet, handledning och rådgivning. Fokuserar särskilt på servicehandledningen för de klienter som behöver yrkesövergripande tjänster och som inte hittar sina tjänster på andra ställen. Egenvård och digitala tjänster I Borgå införs elektroniska egenvårdstjänster stegvis under 2017 och 2018 genom utveckling inom ramen för ODAprojektet, det vill säga projektet för egenvård och digitala mervärdestjänster. I fortsättningen kan klienterna även sköta ärenden på internet och mobilt, oberoende av tid och plats. I de elektroniska tjänsterna kan man bedöma många symtom och besvär och ge egenvårdsanvisningar i sådana situationer där kontakt med professionella inte behövs.

19 Diagnostiktjänster och medicinska stödtjänster Laboratoriets provtagningstjänster HUSLAB Avbildningstjänster HNS- Bilddiagnostik. Utrustningsvård HNS-Desiko. Läkemedelsförsörjning HNS- Apotek. Vårdartiklar och ickebrådskande patienttransporter HNS-Logistik. ÖVRIGA TJÄNSTER Stödtjänster Tjänster inom löneräkning, IT och telefoni samt ekonomi och översättning produceras av centralen för förvaltningstjänster. Städ- och underhållstjänsterna köps av affärsverket Borgå Lokalservice. De övriga stödtjänsterna produceras inom social- och hälsovårdstjänsternas förvaltning och stadens allmänna förvaltning. Tjänster inom arbetshälsa Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa är verksamt inom Borgå stads organisation. Tillhandahåller tjänster även för Sibbo, Askola och Borgnäs samt företag i regionen. Verksamhetsställen i Borgå och Sibbo. Över 70 procent av intäkterna bestod av lagstadgade, förebyggande företagshälsovårdstjänster. Verksamheten var förlustbringande 2015, till skillnad från de fyra föregående åren. Samarbetet med primärhälsovården har utökats.

20 ANTALET ANSTÄLLDA INOM DE TJÄNSTER SOM UTRETTS ÄR SAMMANLAGT CIRKA 130 ÅRSVERKEN Hälsostationstjänster 58,5 årsverken. Munhälsovården 59 årsverken. Mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå 5 årsverken. De hälsofrämjande mottagningarna 4 årsverken. Målet är att öka personalen inom de hälsofrämjande tjänsterna. Till bedömning av vårdbehovet och rådgivningsarbetet avser man allokera cirka fyra årsverken. 20

21 Juridiska ramvillkor och upphandlingsförfarande 21

22 KOMMUNERNAS BEFOGENHET UNDER DEN TILLFÄLLIGA FÖRVALTNINGEN Kommunen har bestämmanderätten: kommunen kan välja att bolagisera social- och hälsotjänsterna. (I praktiken begränsningar enligt begränsningslagen och förslaget till införandelag) Landskapet har bestämmanderätten. Landskapens tillfälliga förvaltning

23 STADENS BESTÄMMANDERÄTT Bestämmanderätt fram till början av 2019 Staden kan grunda ett eget social- och hälsovårdsbolag eller ett social- och hälsovårdsbolag som bedrivs som samföretag, dock före Inget uppsägningsvillkor Helheten som enligt planen ska bolagiseras i Borgå har ett värde som understiger 50 procent av de årliga driftsekonomiutgifterna för social- och hälsovården, vilket betyder att uppsägningsvillkoret enligt begränsningslagen inte behövs. Ingen dubbelfakturering Ett samföretag är möjligt även enligt förslaget till valfrihetslag, bara man ser till att företaget inte har någon möjlighet att fakturera för vården både enligt valfrihetssystemets metod och med stöd av serviceavtalet. Skadeståndsansvar? Inget skadeståndsansvar övergår till landskapet, inte heller några andra ansvar som följer av att avtalet hävs, om inte kommunen och landskapet kommer överens om annat. Om införandelagen godkänns med det innehåll den har idag så kan stadens förutsättningar för att grunda ett eget företag eller ett samföretag försvagas efter att lagen träder i kraft. 23

24 ÖVERFÖRING AV AKTIERNA Lagförslagen utgår från att aktierna i aktiebolaget som ägs av kommunen övergår till landskapet utan ersättning, om bolagets faktiska huvudbransch är produktion av social- och hälsotjänster. Enligt Castrén & Snellmans utredning ser det ut som att kommunernas hela aktieinnehav övergår till landskapen, oberoende av om staden har majoritets- eller minoritetsandel i bolaget. Om föreskrifterna gällande övergång av egendomen enligt införandelagen har det också framförts en tolkning enligt vilken kommunens aktieinnehav inte skulle övergå till landskapet ifall ägarandelen skulle vara under 20 procent, med andra ord då samföretaget inte längre skulle vara kommunens intressesammanslutning. I den här modellen skulle kommunen gå miste om det skydd som aktiebolagslagen ger till minoritetsaktieägare, då en privat partner som äger över två tredjedelar av aktierna även skulle kunna fatta alla sådana beslut som kräver kvalificerad majoritet. Om staden beslutar att grunda ett samföretag, bör man i förhandlingarna under upphandlingsskedet i alla fall undersöka stadens möjligheter att bevara en så stor ägarandel som möjligt i samföretaget genom att utnyttja bolags- och avtalsjuridiska förfaranden. 24

25 UPPHANDLINGSPROCESSEN PRELIMINÄR ANBUDSFÖRFRÅGA N Upphandlingsförfarandet startar genom publicering av en preliminär anbudsförfrågan. I den presenteras stadens uppfattning om upphandlingens föremål och de viktigaste upphandlingsvillkoren. FÖRHANDLINGSFAS Villkoren preciseras på basis av de förhandlingar som förs under upphandlingsförfarandet. UPPHANDLINGSBES LUT AVBRYTANDE AV UPPHANDLINGEN? För att avbryta upphandlingen måste förutsättningarna enligt lagen om offentliga upphandlingar uppfyllas. Upphandlingen kan inte avbrytas endast baserat på politisk prövning. 25

26 SERVICEAVTALET OCH DELÄGARAVTALET INNEHÅLLET I AVTALEN ÄR EN MYCKET VIKTIG SAK Fortsättning av utvecklingsarbetet av social- och hälsovårdstjänster na i Borgå Kvalitetsnivån på social- och hälsocentralstjänst erna i Borgå. Staden Avtalet är en försäkring I avtalen bestäms bl.a. om personalens ställning samt hurdana tjänster staden beställer av bolaget under avtalsperioden. Social- och hälsovårds bolaget

27 Förutsättningar för att säga upp avtalet De tjänster som produceras och kvalitetskriterie rna för dessa Krav på personalen: bl.a. antal, kompetens, språk, villkor för övergången Villkor för fall där tjänsterna inte är det man kommit överens om Serviceavtalet Lokaler Betalningsgrun d, möjligheten till prisgranskning, eventuella sporrar Avtalsperioden (till exempel 5+5 eller 5+10) Producering av tjänsterna under undantagsförh ållanden

28 Förutsättninga rna för att köpa, sälja och lösa in aktier. Hurdan affärsverksam het idkar bolaget? Verksamheten s ramvillkor? Delägarnas insatser: vad för parterna med sig till bolaget? Principerna för vinstfördelning. Enligt kriterierna för ett samhälleligt företag? Delägaravtal Gemensamma mål och värden. Kriterierna för ett samhälleligt företag? Delgivande om bolagets verksamhet. Öppenhet enligt kriterierna för ett samhälleligt företag? Bolagets ledning och förvaltning? Hur fattas besluten? Majoritet, enhetlighet, vetorätt.

29 TJÄNSTERNA VID SOCIAL- OCH HÄLSOCENTRALEN (STADENS EGET BOLAG ELLER ETT SAMFÖRETAG) Om bolaget grundas före 2019 köper staden social- och hälsovårdstjänster av bolaget med ett tidsbundet avtal. Mellan staden och bolaget ingås ett serviceavtal som bl.a. bestämmer omfattningen av tjänsterna, deras antal och kvalitet. Bolaget producerar tjänster som är likadana som stadens nuvarande tjänster. Klienterna behandlas i hög grad enligt samma principer som idag. 29

30 Ett konkurrenskraftigt verksamhetsoch servicekoncept 30

31 BOLAGETS SERVICEHELHET DIREKT VALBARA TJÄNSTER (PROPOSITION TILL VALFRIHETSLAG 15) Utgångspunkten är begränsade tjänster inom social- och hälsocentralen (överförs till social- och hälsocentralernas ansvar senast , 86 i valfrihetslagen) Social- och hälsovårdens handledning och rådgivning, även rusmedelsarbetets handledning Hälsoundersökningar Mottagning hos läkare och skötare Utvärdering av rehabiliteringsbehovet, direktmottagning hos fysioterapeuten Intyg som gäller tjänsterna ovan 31

32 BOLAGETS SERVICEHELHET Bolaget ska även senare kunna utvidga den servicehelhet som erbjuds. Detta säkerställer bolagets funktionsmöjligheter och konkurrenskraft på bästa sätt. Att ansluta företagshälsovården till den helhet som bolagiseras anses vara en konkurrensfördel med tanke på klientstyrningen. Företagshälsovården ska hur som helst bolagiseras senast För munvårdens del bör man ännu överväga om det är klokt att den är en del av samföretaget. Munvårdsenheterna bolagiseras före social- och hälsocentralerna och klienterna väljer dem även separat. Det finns nödvändigtvis ingen synerginytta tillsammans med den övriga social- och hälsocentralsverksamheten. Enligt lagpropositionerna kommer även kapitationsersättningarna för munvårdsenheterna att förbli låga. Det är dessutom troligt att de kommande social- och hälsocentralerna till viss del måste kunna erbjuda även tjänster vars kostnader klienterna antingen helt täcker själva eller som täcks via försäkring. Försäkringarnas roll har ännu inte klargjorts. 32

33 KONKURRENSKRAFTIGT VERKSAMHETSKONCEPT SERVICEUTBUD SPRÅK Mer omfattande tvåspråkig service. Tjänster både för frekventa klienter och sporadiska besökare. Fungerande klientprocesser har redan utvecklats för de frekventa användarna.. DIGITALA TJÄNSTER LÄGE OCH LOKALER LEDNING En äkta och växande stad, en centralort för service i östra Nyland. Flexibla och effektiva lokaler planerade med tanke på klienten på en central plats. UTVECKLINGSVÄNLIG PERSONAL KONKURRENSKRAFTI GA STÖDTJÄNSTER Centrala element i social- och hälsovårdstjänsternas konkurrenskraft är en god tillgång till tjänsterna och klientorienterade tjänster av hög kvalitet. En förutsättning för bolagets existens är att klienterna väljer dess tjänster. Bolaget ska agera så att invånarna upplever det vara en pålitlig lokal aktör. 33

34 Inte en offentlig upphandlingsenhet. Kan konkurrera jämlikt med andra social- och hälsocentralsbolag. Väcker intresse bland privata aktörer. Största möjliga mängd anbudsgivare. Det partneravtal och serviceavtal som förhandlas fram under konkurrensutsättningen tryggar minoritetsägarens förmåner och mål. Beslutsmodellen i samföretaget? Äkta partnerskap och tillit Verksamheten leds med affärsverksamhetsprinciper. Borgå stad 49 % Samarbetspartnern 51 % 34

35 ETT SAMHÄLLELIGT FÖRETAG? Ett samföretag kan nå betydande konkurrensfördel och lokal tillit genom att förbinda sig att agera som ett samhälleligt företag. Ett samhälleligt företag idkar ansvarsfull affärsverksamhet och dess primära mål är att producera samhällelig nytta. Det är även viktigt att verksamheten är transparent och öppen. Samhälleliga företag använder minst hälften av sina vinster till att utveckla verksamheten eller skänker den till ett välgörande ändamål. Ett samhälleligt social- och hälsovårdsföretag i Borgå kunde förbinda sig till att använda hälften av sin vinst antingen för att utveckla bolagets verksamhet eller för att utveckla välfärdstjänsterna för invånarna i Borgå stad. Kriterierna och värdena som gäller det samhälleliga företagets verksamhet ska antecknas i tjänste- och partneravtalet för samföretaget. 35

36 Konsekvenser för Borgå stad? 36

37 KONSEKVENSER PÅ LIVSKRAFTEN OCH ÖVRIG VERKSAMHET? Nylands kommer från 2019 framåt att leva mitt i en stor omvälvning. Landskapet ska samtidigt kunna skära ner på finansieringen, bolagisera serviceproduktionen och överföra sin personal till offentliga bolag. Social- och hälsovårdstjänster på grundnivå torde bevaras i Borgå även i fortsättningen, men det är möjligt att regionens servicenivå och servicenät inte kommer att se ut som idag då landskapet effektiverar och centraliserar sin serviceproduktion. Grundandet av ett social- och hälsovårdsbolag skulle ge Borgå stad bättre möjligheter att påverka lokala social- och hälsovårdstjänster även efter reformen Bolaget skulle stabilisera situationen i Borgå då vårdreformen genomförs (serviceavtal och partneravtal). Ett samföretags verksamhet kunde eventuellt även utvidgas till övriga östra Nyland, med andra ord begränsar samföretagsmodellen inte stadens samarbetsmöjligheter med andra kommuner i östra Nyland. Rollen för Borgå sjukhus förändras hur som helst då landskapet effektiverar sin verksamhet, oavsett om Borgå bolagiserar sin verksamhet eller ej. Även Borgå sjukhus tvingas delvis verka på de konkurrensutsatta marknaderna då valfriheten genomförs. 37

38 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSFASTIGHETERNA För Borgå stads verksamhet, social- och hälsovårdsfastigheter och stödtjänster innebär vård- och landskapsreformen betydande konsekvenser och risker oavsett om Borgå stad bolagiserar socialoch hälsovårdstjänsterna eller inte. Kommunernas fastigheter kommer inte att övergå till landskapen i samband med vårdreformen, utan landskapen hyr verksamhetslokalerna av kommunerna. En del av fastigheterna förblir dock outhyrda och därmed på kommunernas ansvar. Till dessa fastigheter måste kommunerna hitta ny verksamhet eller ta dem ur bruk. Vård- och landskapsreformen är förknippad med risken för att de social- och hälsovårdsfastigheter som står oanvända i och med reformen blir en ekonomisk belastning för staden, fastän Borgå stad i framtiden inte längre har några motiv att äga fastigheter för social- och hälsovården. Det vore alltså antagligen mest ändamålsenligt för staden att bolagisera de fastigheter som bjuds ut åt landskapet. Staden bör under 2017 fastställa en strategi med vilken man kan hantera fastighetsriskerna kopplade till vårdreformen. Man kan utgå från att staden förbinder sig långvarigt bara till sådant fastighetsägande som betjänar stadens kärnuppgifter. Annars är ett viktigt riskhanteringsverktyg att slopa ägandet. Om staden bestämmer sig för att grunda ett samföretag som producerar social- och hälsovårdstjänster, bör fastighetsfrågan tas i beaktande i upphandlings- och förhandlingsprocessen när staden skaffar sig en samarbetspartner för social- och hälsovårdsbolaget. I förhandlingarna måste man också beakta socialvårdens hyreslokaler och uppsägningstiderna för dessa. 38

39 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBOLAGETS KONSEKVENSER PÅ STADENS STÖDTJÄNSTER OCH FASTIGHETER? Det är möjligt att social- och hälsovårdsbolaget inte skulle skaffa stödtjänster av Borgå stad, antingen av skäl som hänför sig till lagstiftningen eller av ekonomiska skäl. Stadens egen organisation skulle då kunna ha outnyttjad produktionskapacitet. De viktigaste ekonomiska verkningarna gällande stödtjänsterna har med fastigheter, tjänsterna vid centralen för förvaltningstjänster och tjänsterna vid affärsverket Borgå Lokalservice att göra. Den årliga ekonomiska effekten av dessa tjänster uppgår till sammanlagt euro. 39

40 Personalens ställning och övergång 40

41 STÄLLNINGEN OCH ARBETSUPPGIFTERNA FÖR PERSONALEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN KOMMER I VILKET FALL SOM HELST ATT ÄNDRAS I OCH MED VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN Sannolikt blir man tvungen att byta arbetsplats och arbetsgivare oftare än hittills. Personalen inom social- och hälsovården kommer i framtiden att ha många olika slags arbetsgivare. Personalens övergångar kan vara stegvisa. Först kan arbetsplatsen vara till exempel landskapets affärsverk, sedan ett aktiebolag som ägs av landskapet och ett privat bolag. Klientens valfrihet och tvånget att bolagisera tjänsterna: alla personer som arbetar inom valfriheten övergår till bolag. Hur kommer klienten att bete sig och välja tjänster? Hur påverkar detta arbetstagarnas ställning? 41

42 PERSONALENS STÄLLNING INOM LANDSKAPETS BOLAG? I ett valfrihetssystem enligt lagförslaget är klienternas val av betydelse för hur väl direktvalsbolagen når framgångar på marknaden. Utformningen av marknaderna innebär även att arbetsmarknaden ändras, särskilt när personal rekryteras till de direktvalsenheter som grundas. Om en stor del av dem som idag använder kommunernas social- och hälsovårdstjänster blir klienter hos bolag som inte ägs av landskapen innebär det att behovet av uppsägningar ökar inom landskapens produktionsbolag. Detta ger en ny osäkerhetsfaktor i den nuvarande personalens anställningsförhållanden. Det råder i början även osäkerhet kring om affärsverksamheten för det bolag som utför landskapets valfrihet är lönsamt. En olönsam verksamhet måste anpassas, eftersom landskapet på grund av EU:s statsanslagsreglering inte kan subventionera sina bolag. Därför är även uppsägningar möjliga. Regeringens proposition till lag om klientens valfrihet inom social- och hälsovården, konsekvenser på de anställdas ställning och på arbetslivet. 42

43 PERSONALENS ÖVERGÅNG VID VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN Kommunernas och samkommunernas personal inom social- och hälsovård övergår till landskapen från och med den En anställd inom stödtjänsterna flyttar om mer än hälften av uppgifterna gäller social- och hälsovårdstjänster. Till landskapen övergår sammanlagt cirka anställda. Inom Nyland övergår fler än anställda till landskapet. Från Borgås social- och hälsovårdstjänster flyttar cirka 830 årsverken över till landskapet tillsammans med ett tiotals årsverken från stödtjänsterna (bl.a. förvaltning, ICT, matförsörjning och städning). 43

44 Personalen övergår i samband med affärsöverlåtelsen till den nya arbetsgivaren som så kallade gamla anställda och behåller sina rättigheter och skyldigheter i anslutning till anställningen som gäller vid tidpunkten för övergången. Personalens övergång Landskapet Principerna för affärsöverlåtelse. Stadens eget företag. Principerna för affärsöverlåtelse. Samföretag Principerna för affärsöverlåtelse. 44

45 ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR, LANDSKAP På personalen tillämpas även i fortsättningen lagstiftningen om kommunala tjänsteinnehavare samt lagstiftningen om arbets- och tjänstekollektivavtal. Tillämpningsområdet utvidgas så att lagstiftningen även gäller landskapens personal. Landskapens bolag kan välja om de vill ansluta sig till det kommunala pensionssystemet och arbetskollektivavtalen för kommunoch landskapssektorn. 45

46 ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR, STADENS EGET BOLAG OCH ETT SAMFÖRETAG Den nya arbetsgivaren är skyldig att följa bestämmelserna i det arbets- eller tjänstekollektivavtal som staden är bunden vid fram till avtalsperiodens utgång den (AKTA och LÄKTA). Om bolagiseringen sker efter den , skulle de nya arbets- och tjänstekollektivavtalen vara bindande för bolaget som grundas fram till slutet av den nya avtalsperioden. Efter avtalsperiodens utgång börjar man tillämpa ett nytt arbets- eller tjänstekollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren. Ett företag som staden äger i sin helhet skulle kunna börja tillämpa AVAINTES som motsvarar det kommunala arbets- och tjänstekollektivavtalet. I ett samföretag ett tjänstekollektivavtal för privatsektorn. På den privata sidan finns inget allmänt kollektivavtal för läkare som stadens företag eller samföretag kunde ta i bruk. 46

47 ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR, STADENS EGET BOLAG OCH ETT SAMFÖRETAG Lokala arbets- och tjänstekollektivavtal överförs i samband med affärsöverlåtelsen från staden till företaget och de är bindande såväl för företaget som för staden. Uppsägningstiden för lokala avtal är tre månader. avtal om betalning av läkarnas besöks- och åtgärdsarvoden avtal om beviljande av flextidsledighet avtal om betalning av semesterpenning avtal om utbetalning av läkarhandlednings- och mötesarvoden avtal om arvode för handledande tandläkare avtal om anställning av temporär arbetskraft Semester har inte avtalats separat, och därmed följer man det allmänna arbetsoch tjänstekollektivavtalet vid fastställandet av semester. Semesterrätten fastställs framöver enligt det arbetskollektivavtal som företaget tillämpar. De privata serviceproducenterna betonade i dialogerna att ett samföretag sannolikt har möjlighet att erbjuda personalen förmåner och flexibilitet som kommunen eller landskapet inte har möjligheter till. 47

48 LÄKARUTBILDNINGSAVTAL Borgå hälsocentral är Helsingfors universitets utbildningshälsovårdscentral. Genom utbildningssamarbetet tryggas rekryteringen av nya läkare och möjliggörs specialisering. Läkarutbildningssamarbetet med universiteten är livsviktigt även för verksamheten i bolagsform. I lagen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster föreskrivs att den som producerar direktvalstjänster ska ha studerande inom socialvården och hälsovården i utbildning och praktik på sin enhet enligt det som anvisas av universitetet med utbildningsansvar och av landskapet. På nationell nivå har de medicinska fakulteterna vid universiteten och de allmänmedicinska institutionerna redan gjort planer för hur utbildningsskyldigheten kommer att se ut i framtiden. Systemet har i princip skapats och kan börja fungera då landskapen har organiserat sig och serviceproducenterna valts ut. I diskussionerna har man dock lyft fram oron om att utbildningsersättningen minskar. Om Nyland ansöker om en lång övergångsperiod för att öppna social- och hälsocentralerna och valfriheten kan detta under övergångstiden orsaka en utmaning för att få utbildningsrättigheter från universitetet till samföretaget. För tandläkarutbildningens del borde inga utmaningar förekomma, eftersom munhälsovårdens enheter börjar i bolagsform redan i början av

49 Slutsatser 49

50 SLUTSATSER: EN STOR FÖRÄNDRING Invånarnas valfrihet och tvånget att bolagisera direktvalstjänsterna kommer att förändra produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna på ett grundläggande sätt. En avsevärd del av de social- och hälsovårdstjänster som idag produceras av kommuner och sjukvårdsdistrikt produceras i fortsättningen av bolag. Det har blivit svårare att få utredningsarbetet klart och arbetet har fördröjts eftersom lagförslagen som gäller vårdreformen och klienternas valfrihet märkbart har förändrats under arbetets gång. Utredningen har uppdaterats i maj juni. Grundlagsutskottets ställningstagande till lagpropositionerna om klientens valfrihet har inte funnits tillgängligt under utredningens uppdatering, men i offentligheten har det förts debatter kring bl.a. stadgarna som gäller bolagiseringsskyldigheten. Uppdateringen av utredningen fortsätter i augusti, om behandlingen i grundlagsutskottet och riksdagen ger märkbara ändringar i lagpropositionerna. Borgås stadsstyrelse och -fullmäktige fattar beslut i ärendet efter sommaren. 50

51 SLUTSATSER: ETT SAMHÄLLELIGT FÖRETAG Projektgruppens uppfattning är att ett bolag som ägs i sin helhet av Borgå stad är det mest riskabla alternativet. Bolagets framtid skulle vara osäkert och att få bolaget i konkurrenskraftigt skick innan marknaden öppnas skulle vara utmanande. Verksamhet i bolagsform ger fördelar i anslutning till smidig ledning och smidigt beslutsfattande. I samföretagsmodellen skulle samarbetspartnerns kompetens och resurser komplettera stadens kompetens och utvecklingen skulle kunna påskyndas. Med en partner skulle man kunna ta det digitala språnget snabbare. Samföretaget skulle också kunna skapa förmåner och flexibilitet för personalen och erbjuda mångsidigare arbets- och belöningsmöjligheter. Ett samföretag kan nå betydande konkurrensfördel och lokal tillit genom att förbinda sig till att agera som ett samhälleligt företag. Ett samhälleligt företag idkar ansvarsfull affärsverksamhet och dess primära mål är att producera samhällelig nytta. Det är även viktigt att verksamheten är transparent och öppen. Samhälleliga företag använder minst hälften av sina vinster till att utveckla verksamheten eller för ett utnämnt välgörande ändamål. Ett samhälleligt social- och hälsovårdsföretag i Borgå kunde förbinda sig till att använda hälften av sin vinst antingen för att utveckla bolagets verksamhet eller för att utveckla välfärdstjänsterna för invånarna i Borgå stad. Kriterierna och värdena som gäller det samhälleliga företagets verksamhet ska antecknas i tjänsteoch partneravtalet för samföretaget. 51

52 SLUTSATSER: BESLUTSMODELL I funderingarna kring förvaltnings- och beslutsmodellen för samföretaget har man kommit fram till att Borgå stad kunde han en ägarandel på 49 procent och den privata partnern skulle äga 51 procent. Det finns flera olika orsaker till detta. Med denna ägargrund är bolaget inte en offentlig upphandlingsenhet och kan därmed konkurrera jämlikt med andra social- och hälsocentralsbolag. Även privata aktörer anser en sådan här ägargrund vara intressant. Man kan anta att vi kunde få med ett så stort antal erbjudare i konkurrensupphandlingen av en partner. I samföretagsmodellen är valet av partner och servicehelhet de viktigaste utgångspunkterna. Verksamheten måste grunda sig på gemensamma målsättningar och värderingar som måste förhandlas fram först. Mellan staden och den privata serviceproducenten måste det uppstå ett äkta partnerskap, men verksamheten måste kunna ledas med den privata aktörens spelregler. I samföretaget måste såväl serviceavtalet som ägararrangemangen upprättas så att de tryggar stadens förmåner samt Borgåbornas tjänster och de de lokala målsättningarna för verksamheten. 52

53 SLUTSATSER: STABILISERANDE KONSEKVENS Nylands område kommer från 2019 framåt att leva mitt i en stor omvälvning. Området är stort och behoven av att effektivera serviceproduktionen är stora, då en betydande del av områdets nuvarande social- och hälsovårdsfinansiering i och med reformen antagligen förs över till andra landskap. Landskapet ska samtidigt kunna skära ner på finansieringen, bolagisera serviceproduktionen och överföra sin personal till offentliga bolag. I diskussionerna har man även ifrågasatt de kommande offentliga bolagens konkurrenskraft och levnadsmöjligheter. Borgå ligger i den östra kanten av Nylands landskap. Man kan anta att social- och hälsovårdstjänster på grundnivå finns kvar i Borgå även i fortsättningen, men det är möjligt att områdets servicenivå och servicenät inte kommer att se ut som idag då landskapet effektiverar och centraliserar sin serviceproduktion. Grundandet av ett social- och hälsovårdsbolag skulle ge Borgå stad bättre möjligheter att påverka lokala social- och hälsovårdstjänster även efter reformen Bolaget skulle stabilisera situationen i Borgå då vårdreformen genomförs. Staden skulle köpa tjänster av bolaget med ett temporärt avtal. I social- och hälsovårdsbolagets serviceavtal bestäms bl.a. serviceproducentens skyldigheter och ansvar, vilka tjänster som produceras i Borgå, hurdan tillgång till tjänsterna är och hurdan kvalitetsnivå de har, i hurdana lokaler bolaget verkar samt hurdan personal som producerar tjänsterna (antal och kompetenskrav). Lagpropositionerna utgår från att bolagets aktier övergår till landskapet 2019, men partneravtalet och serviceavtalet förbinder även den kommande anordnaren även om en minoritetsandel i bolaget övergår till landskapet. 53

54 SLUTSATSER: SERVICEHELHETEN Den servicehelhet som bolagiseras borde i början efterfölja den begränsade nivån på direktvalstjänster men bolaget borde även senare kunna utvidga den servicehelhet som erbjuds. Detta säkerställer bolagets funktionsmöjligheter och konkurrenskraft på bästa sätt. Att ansluta företagshälsovården till den helhet som bolagiseras anses vara en konkurrensfördel med tanke på klientstyrningen. Företagshälsovården ska hur som helst bolagiseras senast För munvårdens del bör man ännu överväga om det är klokt att den är en del av samföretaget. Munvårdsenheterna bolagiseras före social- och hälsocentralerna och klienterna väljer dem även separat. Det finns nödvändigtvis ingen synerginytta tillsammans med den övriga socialoch hälsocentralsverksamheten. Enligt lagpropositionerna kommer även kapitationsersättningarna för munvårdsenheterna att förbli låga. Det är dessutom troligt att de kommande social- och hälsocentralerna till viss del måste kunna erbjuda även tjänster vars kostnader klienterna antingen helt täcker själva eller som täcks via försäkring. Försäkringarnas roll har ännu inte klargjorts. 54

55 SLUTSATSER: BORGÅ SJUKHUS OCH ÖSTRA NYLAND Under utredningsarbetet har man kommit med misstanken om att verksamheten vid Borgå sjukhus äventyras om staden besluter grunda ett samföretag med någon privat aktör. Sjukhusets remissflöde skulle sina och därmed skulle även de polikliniska verksamheterna äventyras. Detta beskriver även på mer allmän nivå den oro som vård- och landskapsreformen har väckt bland specialsjukvårdens aktörer när man är tvungen att effektivera specialsjukvården och en del av specialsjukvården tvingas vara verksamma i en konkurrenssituation på marknaden. Då valfriheten genomförs tvingas även Borgå sjukhus till viss del vara verksamt på en konkurrensutsatt marknad. För närvarande känner vi inte till hur Borgå sjukhus profilering kommer att ändras, men det är klart att HNS:s och Borgå sjukhus roller i varje fall som helst kommer att förändras på grund av den riksomfattande reformen. Denna ändring är inte beroende av om ett samföretag grundas i Borgå eller ej. I övervägandet av Borgå sjukhus framtid bör man även beakta de effektiveringsbehov som uppstår av att en del av Nylands landskaps finansiering i och med reformen förs över till andra landskap. Kommer landskapet i fortsättningen, under effektiviseringstrycket, att prioritera ett sjukhus i centrala Helsingfors eller socialoch hälsocentralen i Borgå? I dagsläget har vi utrett bolagiseringen främst med tanke på Borgå stads område och aktörer. Ett samföretags verksamhet kunde eventuellt även utvidgas till övriga östra Nyland, dvs. begränsar samföretagsmodellen inte stadens samarbetsmöjligheter med andra kommuner i östra Nyland. 55

56 SLUTSATSER: TIDTABELLEN Staden kan grunda ett social- och hälsovårdsbolag även under landskapets tillfälliga förvaltning. Bolaget måste dock grundas före början av Tidtabellsmässigt vore det klokast att göra bolagiseringen först i slutet av 2018 för att bäst minimera biverkningarna. I Nylands landskaps beredningsarbete har man utgått från att man kommer att söka den längsta lagenliga övergångstiden som möjligt före inledningen av social- och hälsocentralernas valfrihet. Munhälsovårdsenheterna ska dock börja sin verksamhet från och med och social- och hälsocentralerna senast efter övergångsperioden. Om staden grundar ett social- och hälsovårdsbolag i slutet av 2018 skulle företaget hinna ta sig ut som föregångare på marknaden och ha bättre möjligheter att vara framgångsrikt då valfrihetsmarknaden öppnas. Tidtabellen skulle även möjliggöra en mindre brådskande upphandling i samföretagsalternativet och det skulle finnas mer tid för att bereda övertagandet av verksamheten. Det uppskattas ta minst ett år att grundligt genomföra upphandlingen inklusive förhandlingar. Man skulle även hinna få svar på de frågor som nu är öppna kring vård- och landskapsreformens lagstiftning. Till exempel kunde man antagligen få svar på frågorna kring anskaffningen av stödtjänster. Nylands landskaps eventuella övergångstid för när valfriheten öppnas kan orsaka tillfälliga utmaningar på att få utbildningsavtal för läkare från universitetet till samföretaget. Efter övergångsperioden deltar även privata social- och hälsocentraler i utbildningen av läkare. 56

57 SLUTSATSER: JURIDISKA RAMVILLKOR Propositionen till valfrihetslag ställer inga hinder för grundandet av samföretag. Ett samföretag mellan staden och en privat aktör är möjligt bara man ser till att företaget inte har någon möjlighet att fakturera för behandlingen både enligt valfrihetssystemets metod och med stöd av serviceavtalet. Möjligheten att dubbelfakturera hindrar bolaget från att lista sig som serviceproducent. I utkastet till införandelag har i mars 2017 gjorts en mindre uppmärksammad ändring som gäller det huruvida avtal om ordnandet av den verksamhet som övergår från kommunen till landskapet som ingåtts efter att införandelagen fastställts förpliktigar landskapet. De nya bestämmelserna säger att inget skadeståndsansvar övergår till landskapet, inte heller några andra ansvar som följer av att avtalet hävs, om inte kommunen och landskapet kommer överens om annat. Om införandelagen godkänns med det innehåll den har idag så kan stadens förutsättningar för att grunda ett eget företag eller ett samföretag försvagas efter att lagen träder i kraft. Privata serviceproducenter har inte i sina bedömningar ansett bestämmelsen ha någon särskild inverkan på grundandet av ett bolag, utan anser det ännu vara helt möjligt att grunda ett samföretag. 57