UPPSALA UNIVERSITET. Naturvetenskapliga utbildningsnämnden 1(5) PROTOKOLLS Sammanträdesdag

Transkript

1 UPPSALA Naturvetenskapliga utbildningsnämnden PROTOKOLLS Sammanträdesdag (5) Tid: Torsdagen den 13 mars 2014 kl Plats: Sal 12:228, Blåsenhus Närvarande ledamöter: Ulla Tengblad RolandBol universitetslektor, ordförande NUN universitetslektor Jan Davidsson professor Lisa Freyhult universitetslektor Cecilia Johansson universitetslektor Margareta Krabbe universitetslektor Arnold Pears universitetslektor Inger Sigstam universitetslektor Mia Pontoppidan yrkeslivsrepresentant Jakob Ekengard student Katarina Bergqwist student Alve Björk student Josefin Grundström Lindqvist student Frånvarande ledamöter Frida Niss Närvarande suppleanter med rösträtt Josefin Emanuels son utan rösträtt MagnusJacobsson Adolf Gogoll Linnea Gyllingberg Cecilia Ålander Övriga närvarande: Björn Gembert Staffan Andersson Lena Forsell student student universitetslel<:tor professor student student, t.o.m. 7 utbildningsledare universitetslektor, TUR, t.o.m. 4 sekreterare 1 Utseende av ledamot att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll Beslut: - att till justeringsperson utse Arnold Pears. Ulla Tengblad

2 UPPSALA Naturvetenskapliga utbildningsnämnden PROTOKOLLS Sammanträdesdag (5) 2 Negativa studieupplevelser En enkätstudie riktad till Teknats programstudenter gjordes 2011och2012. TUR och MINT har i samverkan analyserat studenternas fritextsvar kring negativa upplevelser. Majoriteten av de negativa upplevelserna handlade om att studenterna behandlats utifrån n01mer och stereotyper, se bilaga. Staffan Andersson 3 Förändrade lärarstrategier En analys av en studie vid Teknat 2013 om studenters lärstrategier visade att det under första året sker en förskjutning från djupimiktat lärande mot mer ytimiktat lärande, se bilaga. Staffan Andersson 4 NUN :s strategiska uppdrag Diskussion kring NUN:s strategiska uppdrag med utgångspunkt i arbetsordningen följdes av gruppdiskussioner kring: 1. Status och spets för masterprogrammen 2. K valitetsgranskning och kvalitetsutvecklingssystem 3. Pedagogiskt kvalitetsarbete och studentaktiv medverkan Ulla Tengblad 5 Årsrapport TUR 2013 Information om TUR:s aktiviteter 2013, se bilaga. TEKNAT 2014/8 AmoldPears 6 Rapport från TUR - TUK (TUR:s årliga universitetspedagogiska konferens) genomförs De ämnesdidaktiska kurserna har varit välbesökta och fått positiv repons. Även nätverksträffarna för pedagogiska ledarna har fått positiv respons. TUR har diskuterat hur man kan engagera de nya excellenta lärarna i fakultetens pedagogiska arbete. Arnold Pears 7 K valitetsrapporter Redovisning av kvalitetsrapporterna för Samordningskommitten för grundnivå och Samordningskommitten för avancerad nivå. Rapp01ierna visar på problem med retention på vissa program men noggrannare utvärdering behövs. Ulla Tengblad gör en sammanställning till fakultetsnämnden. Roland Bol Margareta Krabbe Jan Davidsson Ulla Tengblad

3 UPPSALA PROTOKOLLS Sammanträdesdag (5) Naturvetenskapliga utbildningsnämnden 8 Ändringar i utbildningsplaner läsåret 2014/2015 Förslag fanns på ändring i utbildningsplanema för: a) Kandidatprogram i biologi b) Kandidatprogram i fysik c) Kandidatprogram i geovetenskap d) Kandidatprogram i miljövetenskap e) Magisterprogram i vindkraftproj ektering f) Masterprogram i biologi g) Masterprogram i fysik ' h) Masterprogram i hållbar utveckling i) Masterprogram i kemi Beslut: - att fastställa utbildningsplanema enligt förslag. TEKNAT 2013/89 Björn Gembert 9 Kursplaner nya kurser läsåret 2014/2015 Förslag fanns på kursplaner för: a) Kandidatprogram i datavetenskap b) Kandidatprogram i fysik c) Kandidatprogram i geovetenskap d) Kandidatprogram i biologi e) Kandidatprogram i miljövetenskap f) Kandidatprogram i ekologi g) Magisterprogram i vindkraftprojektering h) Masterprogrammet i matematik i) Masterprogrammet i datavetenskap j) Masterprogrammet i fysik k) Masterprogrammet i kemi 1) Masterprogrammet i geovetenskap m) Masterprogrammet i biologi n) Masterprogrammet i hållbar utveckling o) Fristående kurser TEKNAT 2013/199 Björn Gembert

4 PROTOKOLLS Sammanträdesdag (5) UPPSALA Naturvetenskapliga utbildningsnämnden Beslut: - att teknik-klassa kurserna 1 TD267 Stora datamängder inom vetenskapliga tillämpningar och 1DL550 Lågnivåparallellprogrammering, - att i kurserna i masterprogrammet i fysik notera att kurserna 1FA163 Analytisk mekanik, 1FA156 Speciell relativitetsteori samt lf A588 Ytfysik inte får tillgodoräknas i examen med en äldre kurs med motsvarande innehåll - att uppdra till Magnus Jacobsson att undersöka om det finns ett överlappande innehåll mellan kursen 1HY013 Statistik och dataanalysmetoder och någon statistikkurs vid matematiska institutionen, - att i övrigt fastställa kursplanerna enligt förslag efter smäite korrekturändringar, samt - att uppmana institutionerna att snarast lägga in kurslitteratur där sådan saknas. 10 Kursplaner Lärarlyftet Il Förslag fanns på kursplaner för kemi och fysik. Beslut: - att fastställa kursplanerna enligt förslag. TEKNAT 2013/199 Bjöm Gembert 11 Rapport från UTN - Josefin Emanuelsson är ny internationellt ansvarig. - Vissa förändringar i organisationen av studiebevakningen kommer eventuellt att göras till hösten. - En ny styrelse ska utses till hösten. Jakob Ekengard 12 Lägesrapport från samordningskommitteerna Samordningskommitteerna rapporterade. Några strategiska frågor som kandidatprogram på engelska och behov av en matematisk motsvarighet till språkverkstaden diskuterades. Roland Bol Jan Davidsson 13 Meddelanden Helena Danielson har blivit tillförordnad vice-rektor och Ulla Tengblad Hans Ellegren tillförordnad ställföreträdande vice-rektor (men f01isätter samtidigt som prodekan för forskning).

5 UPPSALA Naturvetenskapliga utbildningsnämnden PROTOKOLLS Sammanträdesdag (5) - UUs mål och strategier har gått till Ulla Tengblad på remiss eftersom NUN inte har något ytterligare möte innan remisstiden går ut. Ulla kommer att skicka ut förslaget och vill ha synpunkter. vzolletaa Lena Forsell ( Justeras ~~//(J - Ulla Tengblad~~

6 Bilaga 2, NUN UPPSALA Negativa utbildningsupplevelser Olika upplevelser under utbildningen har stor betydelse för genomströmning och akademisk framgång. Upplevelserna kan ofta vara kopplade till normer och stereotyper (se exempelvis Steele, 2010). Denna typ av upplevelser var en av de saker som undersöktes i de enkätstudier som besvarade av 1597 programstudenter vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet vårterminerna 2011 och I svaren rapporterar 12,1 % av de kvinnliga och 5,5% av de manliga studenterna om negativa upplevelser kopplade till utbildningen. Fritextsvaren kring negativa upplevelser analyserades genom en iterativ s01ieringsprocess baserad på Grounded theory (Robson, 2011). Ytterligare kvantitativ analys gjordes sedan utifrån funna kategorier. De negativa upplevelserna skedde i tre olika sammanhang: vid lärarledd undervisning, i gemensamma lärsituationer och i samspel mellan studenter. Kvinnliga studenter rapporterar negativa upplevelser i lika hög grad (omkring 4% av respondenterna) inom alla tre sammanhangen. Manliga studenter rapp01ierar i lika hög grad som kvinnorna negativa upplevelser vid lärarledd undervisning, men betydligt mindre (mindre än 1 % av respondenterna) i de andra sammanhangen. Majoriteten av de negativa upplevelserna handlade om att studenter behandlats utifrån normer och stereotyper. Det vanligaste temat (37% av de rapporterade händelserna) var att kvinnliga studenter har bemötts som mindre kunniga och i större behov av hjälp. Jag har ibland uppfattat det som att jag som kvinna inte blir tagen lika mycket på allvar som mina manliga medstudenter, men jag antar att det handlar mer 0111 enskilda studenters/lärares inställning och inte programmet/institutionen. Ett annat tydligt tema (ca 10% av svaren) var att studenter med tydligt icke-svensk bakgrund bemötts som mindre kunniga om sammanhanget samt mer benägna att bryta regler. En lärare[.. ] påpekade en gång att jag och en annan kurskamrat förmodligen skulle fuska och kopiera en annan grupp, både jag och min kurskamrat är invandrare, den andra gruppen som han trodde vi skulle kopiera var svenskar. Det tredje tydliga temat (ca 10% av svaren) var att studenter som inte är socialt engagerade i studiesammanhanget bemötts som om de inte tar sina studier på allvar. När man inte är en riktig "studentnisse" som går på alla möten o engagerar sig i studentlivet hamnar man utanför. Det verkar också vara så att om man inte satsar på högsta betyg i alla kurser prioriterar inte lärarna en. Känns som att de lägger mer mest tid på de som kan tänkas forska inom området. Studien visar att iscensatta normer och stereotyper bidrar till negativa upplevelser bland våra studenter. Detta understryker betydelsen av både pågående arbete inom området och nya initiativ, riktade mot både lärare och studenter. Referenser Robson, C. (2011). Real world research: a resource for users of social research methods in applied settings. (3. ed.) (pp ) Chichester: Wiley. Steele, C.M. (2010). Whistling Vivaldi: and other clues to how stereotypes affect us. New York: W.W. Norton & Company. Studien är ett samarbete mellan Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) och Centrum för ämnesdidaktisk forskning i matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik (MINT). Kontaktperson för studien är Staffan Andersson (Staffan.Andersson@physics.uu.se)

7 -,- Bilaga 3, NUN UPPSALA Förändring av lärstrategier under första studieterminen Flera studier har visat att attityder, förhållningssätt och lärstrategier förändras när studenter möter högre utbildning. Ofta sker förändringar som uppfattas som negativa av de som anordnar utbildningen. En studie av hur strategier förändras hos studenter vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet inleddes hösten Denna rapport rapporterar de första resultaten. Undersökningen bygger på en reviderad version av Study Process Questionnaire (Biggs, Kember & Leung, 2001) som kartlägger ytinriktade och djupinriktade lärstrategier. Enkäten har översatts till svenska och använts för en studie vid Lunds Tekniska Högskola (Malm, Alveteg & Roxå, 2009). 663 nybörjarstudenter inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet besvarade en första enkät. Enkäten validerades genom faktoranalys av svaren. Utifrån enkätsvaren kan värden på en skala från 10 till 50 beräknas för de båda lärstrategierna, där 10 antyder att studenten saknar tendens att använda strategin och 50 antyder att studenten utnyttjar strategin fullt ut. För nybörjarstudenterna 2013 är medelvärdet för djupinriktade strategier 30,8 och medelvärdet för ytinriktade strategier 21,3. Dessa startvärden är mycket snarlika de som observerades i studien från Lund. Förändringar under första studieterminen undersöktes genom en uppföljningsenkät på tre ingenjörsprogram och besvarades av omkring 50% av studenterna. Enkäten kompletterades då med fritextfrågor kring hur studenternas lärande förändrats. Jämförelse av svaren visar statistiskt signifikanta förändringar, där medelvärdet för djupinriktade strategier minskat med 1,2 och medelvärdet för ytinriktade strategier ökat med 2,6. Studentgruppens lärstrategier förändras alltså mot ökad ytinlärning och minskad djupinlärning. De påståenden där studenternas grad av instämmande ökat mest var: Jag begränsar vanligtvis mina studier till det som klatt ingår i kursen eftersom jag tycker det är onödigt att göra något extra. Jag har märkt att det inte lönar sig att försöka förstå ordentligt. Det förvirrar och ödslar tid när allt man behöver är en översikt av ämnet. Analys av fritextsvar visar att studenterna upplever att det främst är kravet att hantera stora mängder information snabbt som driver förändringen mot ökad ytinriktning och minskad djupinriktning. Dessa första resultat öppnar för diskussioner kring hur vi vill att studenterna ska lära sig lära på våra utbildningar samt hur vi utformar inledande kurser. En intressant detalj är att inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan studenters lärstrategier och de resultat de uppnådde under första studieterminen observerades. Uppföljande studier och f01tsatt analys planeras för fler utbildningsprogram under våren. Referenser Biggs, J. B., Kember, D., and Leung, D. Y. P. (2001). The Revised Two Factor Study Process Questionnaire: R-SPQ- 2F. Br. J. Educ. Psychol. 71: Malm, J., Alveteg, M. & Roxå, T. (2011) Are We Promoting a Surface Approach to Leaming During the First Year ofengineering Educations? 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Norrköping, 30 november - 1 december Studien är ett samarbete mellan Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) och Centrum för ämnesdidaktisk forskning i matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik (MINT). Kontaktperson för studien är Staffan Andersson (Staffan.Andersson@physics.uu.se)

8 Bilaga 5, NUN UPl'SALA UNiVERSITET TUR Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd Årsrapport 2013 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd, TUR, samverkar med fakultetens lärare, pedagogiska ledare och studentrepresentanter från UTN i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Den breda variationen av insatser möjliggör att nå många olika kategorier av lärare, i olika skeden av deras utveckling. Den stadiga tillströmningen till TUR:s kurser, konferenser, seminarier och nätverksträffar, samt resultaten av de utvärderingar som görs visar att verksamheten ses som angelägen. Några nyckelfaktorer för framgång är den starka förankringen i fakultetens verksamhet och den breda sammansättningen av TUR. Alla läranepresentanterer förenar flera olika roller som exempelvis aktiva lärare, ämnesdidaktiska forskare, pedagogiska ledare och universitetspedagogiska utvecklare. Studentrepresentanter är väl insatta i fakultetens olika utbildningar och studenternas framtida arbetsliv. Verksamheten planeras och utförs tillsammans, vilket ger många olika perspektiv. I den internationella KrUUt-panelens slutrapp01i 2013 lyfts TUR och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten genomgående fram som förebilder för det övriga universitet. TUR har under året bjudits in för att ge inspiration till liknande verksamhet vid andra delar av universitetet och andra lärosäten. TUR har under 2013 aktivt bidragit till en vetenskapligt grundad pedagogisk utveckling där fakultetens lärare tillsammans utvecklar sitt reflekterande och undersökande förhållningssätt till utbildning och lärande. Viktig verksamhet Kartläggningar och utvärderingar Utformning och analys av nybörjarenkäter och programenkäter Konferens TUK 2013, Teknisknaturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska konferens, den 19 april. Seminarier och verkstäder Tjugo olika seminarier och verkstäder om olika aktuella frågor. Didaktiska utbildningar Ämnesdidaktisk kurs Ingenjörsdidaktisk kurs Pedagogiska ledare Samverkar med pedagogiska ledare på alla nivåer. Fyra nätverksmöten anordnade för fakultetens pedagogiska ledare.

9 Bilaga 5, NUN TUR i.._knlil: 1u.tunettntlapli,1.fllll!ttUM U."INl!NlttupN130&{1.fca r.ld Uppdrag Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd, TUR, har som uppdrag att underlätta det pedagogiska utvecklingsarbetet. TUR samverkar med fakultetens lärare, pedagogiska ledare och studentrepresentanter från UTN. Arbetet avrapporteras årligen till fakultetsnämnden och utbildningsnämnderna. TUR ska ansvara för fakultetens ämnesdidaktiska och ingenjörsdidaktiska fortbildning av universitetslärare, seminarier, verkstäder och konferenser, samordning av pågående projekt med stöd av Tekniska-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska förnyelsefond, TUFF, nätverket för fakultetens pedagogiska ledare samt de undersökningar bland studenter och lärare som behövs för fortsatt pedagogisk utveckling. TUR ska också ge ett anpassat stöd åt pedagogiska ledare och lärare, utbildningsprogram och institutioner i deras utvecklingsarbete. Bemanning Lärare: Staffan Andersson, Anders Berglund, Maja Elmgren, Ingela Frost, Magnus Hellqvist (vt), Arnold Pears och Stefan Pålsson. Studenter: Sofia Hedberg (vt), Jakob Ekengard (ht) och Sandra Eklund (vt och ht) Kanslistöd: Lena Forsell Verksamhetsrapportering Verksamhet 2013 Kartläggningar och utvärderingar TUR bidrog i planering, utformning, genomförande och analys av flera enkäter, däribland en enkät till nya studenter, programenkäter och en uppföljande enkätstudie om lärares syn på utbildning och lärande. Resultat och analyser har presenterats för utbildningsnämnder och programansvariga. Konferens Telmisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska konferens, TUK 2013, hölls den 19 april. Konferensen en mötesplats för diskussioner och ideutbyten om pedagogisk utveckling och pedagogiska projekt vid fakulteten. Temat för året var studenternas framtida arbetsmarknad. Inbjuden talare var Bjmn Sortland, NTNU, Trondheim, som talade på temat: Om å kere studentene å samarbeide i tvenfaglige team. Programmet i övrigt innehöll diskussioner och debatter samt framförallt presentationer av pågående och avslutade pedagogiska utvecklingsprojekt vid fakulteten. Ett fyrtiotal projekt, genomförda av fakultetetens lärare och studenter presenterades på konferensen som samlade totalt ett åttiotal deltagare. Seminarier och verkstäder TUR:s seminarier och verkstäder ger möjlighet för lärare att diskutera och arbeta med olika aktuella frågor.

10 TUR T~knhlc nat!s'ti't~lg11.l'a.lultduu U"INffiiutsp.!<h&e&hlarid Bilaga 5, NUN Seminarier Undervisa för kritiskt tänkande Studenternas ansvar Hur kan studenterna utveckla sitt skrivande genom konstruktiv återkoppling Återkoppling på muntliga presentationer Kursvärderingar och kursrapporter - hur vill vi ha det egentligen? Arbetslivsanknytning; MOOC - hot eller hopp? Utmaningar på avancerad nivå Att ansöka om att bli excellent lärare Lärarutbildning på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten litteraturseminarier Tröskelbegrepp. V ariationsteori Filmseminarium Kan studenternas ständiga uppkoppling öka deras lärande och engagemang? lunchseminarier Det goda exemplet - Flipped Classroom i mekanik på KTH; Det goda exemplet - Det goda exemplet - När studenter får visualisera sin kunskap med hjälp av bilder; Didaktiskt julbord. Verkstäder Återkoppling på pedagogiska portföljer för ansökan att bli antagen som excellent lärare Delaktighet och utanförskap Stöd inför ansökan till Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens förnyelsefond Didaktiska utbildningar TUR erbjöd en ämnesdidaktisk och en ingenjörsdidaktisk kurs under året. Kurserna bygger vidare på universitetets grundläggande universitetspedagogiska utbildning. Kurserna har gott gensvar och de flesta som påböijar kurserna fullföljer dem, och genomför sina projekt med i mycket hög kvalitet. Utöver presentationer på TUK har flera av projekten resulterat i bidrag till konferenser utanför fakulteten. TUR medverkade också vid utbildning av studenter som är lärare på den propedeutiska kursen för nya studenter. Pedagogiska ledare Pedagogiska ledare på alla nivåer är nyckelpersoner för en positiv utveckling och TUR verkar därför på olika sätt för att stärka det pedagogiska ledarskapet. TUR har nära samverkar med prodekan för utbildning och ordförandena i utbildningsnämnderna. TUR är också representerad i både de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsnämnderna. Institutionernas pedagogiska ledare besöks regelbundet för att diskutera olika aktuella frågor, sprida ideer mellan institutioner och för att undersöka behovet av skräddarsytt stöd. En specialbeställd kortkurs om pedagogiska utvecklingssamtal och individuella lärare hölls på Institutionen för geovetenskap. TUR har återkommande nätverksmöten med fakultetens pedagogiska ledare. Arets teman har varit: Vad har vi lärt av HSV:s utvärdering? Vad behöver vi förstärka inom TekNat för att bli pedagogiskt excellenta? Ny teknik- nya möjligheter. Satsning på avancerad nivå.

11 TUR TdliJk n t!u"tt!~lgafllul«:uru ur.lvffl;i(~tipedl&t!f;i1br.td Bilaga 5, NUN Samordning av projekt och stöd till mottagare av TUFF- Flera träffar har organiserats under året för mottagare av medel ur Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska förnyelsefond, TUFF. TUR bidrar också i granskningen av nya ansökningar. Konferenser, publikationer och samverkan utåt TUR har deltagit i ett antal internationella och nationella konferenser (som exempelvis utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, 44th World Chemistry Congress och Frontiers in Education Conference) och där visat upp fakultetens universitetspedagogiska utvecklingsarbete och ämnesdidaktiska forskning. TUR har samverkat och diskuterat ämnes- och ingenjörsdidaktik med flera olika lärosäten. TUR har bland annat bidragit med seminarier för samordningsorganisationerna för utbildning RET/TUF samt på KTH, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Flera av TUR:s medlemmar har publicerat ämnesdidaktiska artiklar, rapporter, böcker och konferensbidrag, som delvis är relaterade till TUR:s verksamhet. TUR:s medlemmar används för universitetsövergripande uppdrag, såsom utseende av pedagogiska priser och fördelning av utvecklingsmedel. Analys av årets verksamhet TUR når ut till många lärare och samverkar med pedagogiska ledare på alla nivåer. Många av dessa pekar på TUR:s betydelse för en ökad medvetenhet om både universitetspedagogisk och ämnesdidaktisk forskning och aktuella frågor. Nyckelfaktorer för framgång är troligen den starka förankringen i fakultetens verksamhet och sammansättningen av TUR. Alla lärarrepresentanterer förenar flera olika roller som aktiva lärare, ämnesdidaktiska forskare, pedagogiska ledare och universitetspedagogiska utvecklare. Studentrepresentanter är väl insatta i fakultetens olika utbildningar och studenternas framtida arbetsliv. Verksamheten planeras och utförs tillsammans, vilket ger många olika perspektiv. Vikten av sådana olika perspektiv framhålls av Henderson m. fl. 1. De pekar också på betydelsen av att kombinera olika insatser imiktade på både individer och organisation och med både förutbestämda och framväxande mål. I detta schema ser vi att våra olika aktiviteter ge en god kombination av insatser för förnyelse. Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap har under det första året då det har varit möjligt att söka om att bli antagen som excellent lärare trots höga krav antagit sexton excellenta lärare, vilket är betydligt fler än övriga vetenskapsområden. I detta har TUR bidragit genom att ge lärare stöd att både uppnå och visa excellens. Kontakterna med institutionernas pedagogiska ledare är centrala för att nå det stora flertalet av lärarna. I detta är stödet för att arbeta med pedagogiska utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner för lärare av betydelse. Kontakterna ger också möjligheter att fånga upp angelägna frågor, som kan omsättas i seminarier och andra aktiviteter. 1 Henderson, C., Beach, A., & Finkelstein, N. (2011). Facilitating change in undergraduate STEM instructional practices: an analytic review ofthe literature. Journal oj Research in Science Teaching, 48(8),

12 TUR "T~knbk.-flJolvrY~luisl<>piga fdu!teteru unhtr..iubpml.togbla rid Bilaga 5, NUN Tillströmningen till TUR:s kurser, konferenser, seminarier och nätverksträffar är stadig. TUR bidrar genom sina kurser med projekt och genom stödet till TUFF-medelsmottagare till att Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens lärare genomför många högkvalitativa didaktiska projekt, varav flera sprids utanför fakulteten, bland annat på Uppsala universitets konferens och på Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Samarbetet med Centrum för ämnesdidaktisk forskning inom matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknikvetenskap, MINT, förväntas ytterligare öka lärares möjligheter att sprida och bepröva sina erfarenheter. Under 2013 offentliggjordes KrUUt-panelens slutrapport2, där TUR omnämndes inte mindre än arton gånger. TUR och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten lyftes genomgående fram som förebilder för det övriga universitet. TUR bjuds också in för att ge inspiration till likartade verksamheter på andra lärosäten. Sammanfattningsvis kan konstateras att TUR har etablerats som en självklar och viktig del av fakultetens verksamhet, vilket bland annat tydliggörs genom att TUR är inskriven i fakultetens nya arbetsordning. 2 I.pdf