Pedagogiskt handlingsprogram för teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden

Transkript

1 Dnr TEKNAT 2008/341 Pedagogiskt handlingsprogram för teknisknaturvetenskapliga Fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden

2 Innehållsförteckning PEDAGOGISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 3 STRATEGI 3 KARTLÄGGNING, UTVECKLINGSSTÖD OCH UPPFÖLJNING 4 KONFERENSER, SEMINARIER OCH VERKSTÄDER KRING PRIORITERADE OMRÅDEN OCH AKTUELLA FRÅGOR 5 ÄMNESDIDAKTISK KURS 5 INGENJÖRSDIDAKTISK KURS 5 VERKSTÄDER FÖR KURSANSVARIGA LÄRARE 6 NÄTVERKET FÖR FAKULTETENS PEDAGOGISKA LEDARE 6 SAMORDNING AV PROJEKT OCH STÖD TILL MOTTAGARE AV MEDEL UR FONDEN FÖR PEDAGOGISK FÖRNYELSE 6 UTVECKLING OCH UTPRÖVANDE AV EN MODELL FÖR DEN PEDAGOGISKA KARRIÄRSTEGEN. 7 PRIORITERINGAR FÖR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STUDENTENS LÄRANDE 7 UTVECKLING AV UTBILDNINGEN 8 PEDAGOGISK KOMPETENSUTVECKLING 8 UNDERVISNINGSUPPGIFTENS MERITVÄRDE 8 ANSVARSFÖRDELNING 8 TIDSPLAN FÖR TUR:S ARBETE 9 2

3 Detta handlingsprogram för Teknisk-naturvetenskapliga är framtaget av en arbetsgrupp 1, på uppdrag av fakultetsnämnden 2. Fakulteten har under ett antal år drivit den pedagogiska utvecklingen framåt genom att bland annat ge stöd åt projekt för pedagogisk förnyelse, anordna pedagogiska konferenser och ämnesdidaktisk utbildning, bygga ett nätverk av pedagogiska ledare och samordna de projekt som har givits stöd ur fonden för pedagogisk förnyelse. Detta handlingsprogram bygger på tidigare erfarenheter av pedagogiskt utvecklingsarbete inom samt på en vetenskaplig grund om vad som brukar gynna pedagogisk utveckling. En ytterligare utgångspunkt är Pedagogiskt program för Uppsala universitet, fastställt av rektor Där fastslås: Varje, enligt programmet, ansvarig instans ska på lämpligt sätt kartlägga och värdera sina starka och svaga sidor i förhållande till programmet, samt utifrån denna kartläggning göra en plan för vad som bör utvecklas, liksom hur denna utveckling ska genomföras. I detta arbete ska även de föreslagna åtgärderna prioriteras för ett genomförande under en treårsperiod. Detta ska redovisas i respektive fakultetsnämnds verksamhetsplan avseende år Fakultetens pedagogiska handlingsprogram avser dock även år 2009, och föregår alltså den påbjudna åtgärdsplanen. Det beskriver vilken strategi väljer för att uppnå målen och höja kvaliteten på utbildningarna, hur kartläggningsarbetet ska gå till samt vilka prioriteringar som görs redan Strategi Pedagogisk utveckling kan delvis drivas fram genom beslut, men vanligen krävs både pedagogisk ledning och stöd för att utvecklings ska ske. Fakulteten inrättar därför Teknisk-naturvetenskapliga s universitetspedagogiska råd (TUR), en arbetsgrupp som ledd av en projektledare under fyra år får i uppdrag att underlätta det pedagogiska utvecklingsarbetet 3. Gruppen samverkar med utbildningsansvarig på UTN. Arbetet avrapporteras årligen till fakultetsnämnden, och den tekniska respektive naturvetenskapliga utbildningsnämnden. För gruppens arbete avsätts årligen 1,7 (av 3,8) miljoner ur Fonden för pedagogisk förnyelse. TUR ska ansvara för s ämnesdidaktiska och ingenjörsdidaktiska fortbildning av universitetslärare, verkstäder för kursansvariga lärare i formulering av bedömningskriterier, samordning av pågående projekt med stöd av Fonden för pedagogisk förnyelse, nätverket för s pedagogiska ledare, och framtagande av en modell för en pedagogisk karriärstege. TUR ska också ge stöd åt pedagogiska ledare och lärare, utbildningsprogram och institutioner i det kartläggningsarbete som det universitetsövergripande programmet uppmanar till, och med utvecklingen av de delar som kartläggningen visat vara viktiga. Utvecklingsstödet kan ske i form av handledning, seminarier, verkstäder eller konferenser. 1 Till arbetsgruppen utsågs Staffan Andersson, Gunnar Berg, Maja Elmgren (smk), Birgitta Gelin, Björn Gembert, Åsa Kassman, Margareta Krabbe, Arnold Pears, Håkan Sjöström, samt utbildningsansvarig vid UTN, vilket först var Magnus Eriksson och därefter Karin Sjöstedt. 2 Beslutet fattades genom antagande av Retentionsplan för kandidat- högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram samt basår vid teknisk-naturvetenskapliga, Uppsala universitet, för åren (Teknat 2007/309). 3 Jämför LTH:s Genombrottet 3

4 Kartläggning, utvecklingsstöd och uppföljning Kartläggningen kommer att omfatta både s lärare och utbildningar. Ett stöd för fortsatt utveckling kommer att ges, och resultatet av arbetet ska utvärderas i slutet av perioden. Lärares universitetspedagogiska utbildning och syn på undervisning och lärande Lärares syn på undervisning och lärande har visat sig ha stor betydelse för kvaliteten hos studenternas lärande. För lärare med en oreflekterad uppfattning om undervisning och lärande, finns inte alltid incitament att arbeta med pedagogisk utveckling. Det blir då väsentligt att börja med att stödja en utveckling av den pedagogiska grundsynen. Att lärare har en utvecklad syn betyder emellertid inte att denna automatiskt omsätts i konkret handling. När problemen ligger i att förverkliga sin pedagogiska grundsyn, krävs andra former av stöd. Det är därför väsentligt att känna till lärarnas syn på undervisning och lärande, att arbeta för en utveckling av denna, och att ge stöd för förverkligande. För att kartlägga lärarnas inställning till lärande och undervisning kommer ett beprövat internationellt test 4 att användas. Resultatet kommer att analyseras och användas för vidare utveckling. Dessutom kommer omfattningen och formen av pedagogisk utbildning hos lärarna att undersökas. I periodens slut ska utvecklingen undersökas och redovisas i verksamhetsberättelsen för Helhetssyn, progression och uppfyllande av examensmål Ett omfattande arbete med omformuleringar av kursmål och utbildningsplaner har skett efter högskolereformen 2007 (Bolognaprocessen). Det nya sättet att formulera mål ger stora möjligheter att arbeta klokare med progression av kunskaper och färdigheter. I den forcerade processen fanns det dock inte möjlighet att till fullo utnyttja reformens potential. Utgående från det redan pågående arbetet med programmatriser på ingenjörsutbildningarna, ska TUR stödja ansvariga instanser för en fortsatt utveckling. En översyn av kursplanerna är nödvändig för att tillgodose behoven av helhetssyn och progression och för att säkerställa att kurserna tillsammans svarar mot de mål som finns i examensordning och utbildningsplaner. Dessutom behövs ett stöd för att lyckas realisera kursplanernas mål i konkret undervisning och examination. Även här kommer TUR att ge stöd i form av verkstäder och handledning. Uppfyllande av målen i Pedagogiskt program för Uppsala universitet I samråd med Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling ska ett frågeformulär till stöd för självvärdering i relation till Pedagogiskt program för Uppsala universitet tas fram av TUR. Kartläggningen ska användas för att prioritera arbetet efter Det arbete som redan finns nedlagt i kartläggningen av kvalitetsarbetet ska tillvaratas. Olika frågor kommer att ställas till lärare och pedagogiskt ledningsansvariga med olika befattningar (studierektorer, programsamordnare etc.) Dessa ska besvaras skriftligt. Därefter kommer TUR att ha uppföljande diskussioner med de pedagogiskt ledningsansvariga och ge stöd i analys av den egna verksamheten samt för prioriteringar och genomförande. Förslag kommer att utformas till vad och hur man ska göra för att inom tre år ha uppnått målen för universitetets pedagogiska program, samt vilka styrkor som man vill profilera i framtiden. TUR kommer att ge fortsatt individ- och gruppanpassat stöd till lärare och pedagogiskt ledningsansvariga för att uppnå de uppsatta målen. 4 Triggwell, K och Prosser, M (2004) Development and Use of the Approaches to Teaching Inventory, Educational Psychology Review vol 16, nr 4 s

5 Konferenser, seminarier och verkstäder kring prioriterade områden och aktuella frågor TUR ska anordna konferenser, seminarier och verkstäder, som ett brett stöd för utveckling av prioriterade områden, men också för andra aktuella och angelägna frågor. Det finns ett återkommande intresse av att belysa förstaårsstudenternas särskilda behov. Andra aktuella teman är internationalisering, mångfald och likabehandling, hållbar utveckling och ett vetenskapligt förhållningssätt. (Konferenser om utbildning på avancerad nivå och om förstaårsstudenter har arrangerats under 2008.) För att stödja lärarnas utveckling ger en två veckors ämnesdidaktisk påbyggnad på den universitetspedagogiska grundkursen. På den ämnesdidaktiska kursen diskuteras hur studenter lär teknik, naturvetenskap, datavetenskap och matematik och olika möjligheter att omsätta dessa kunskaper i undervisningen. Ämnesdidaktisk forskning ligger till grund för utbildningen och läsning av ämnesdidaktiska artiklar och kontakt med ämnesdidaktiska forskare ingår. Kursens första del tar upp ämnesanknutna frågor som kan vara gemensamma för stora delar av TN. Under kursen varvas föreläsningar, diskussioner och praktiska övningar. Artiklar att läsa väljs utifrån ämnesområde och diskussioner och övningar görs ofta i ämneshomogena grupper, för att det ämnesdidaktiska perspektivet skall kunna beaktas. Under kursens andra del görs ett individuellt projekt, kopplat till den egna undervisningen. Inspiration till projekten hämtas från den ämnesdidaktiska litteraturen. Projektet handleds av en mentor med god ämneskännedom. TUR övertar ansvaret för denna kurs. För att stödja utvecklingen av ingenjörsutbildningarna ger en två veckors ingenjörsdidaktisk kurs för lärare. I kursen beskrivs hur ingenjörsarbete och tekniska utvecklingsprojekt bedrivs på företag och hur olika aspekter, såsom kvalitetskrav, logistik och miljökrav, inverkar på företagets verksamhet. I den ingenjörsdidaktiska delen av kursen diskuteras hur moment som stärker studenternas förmåga till ingenjörsmässighet kan undervisas. I kursen varvas föreläsningar, diskussioner och praktiska övningar, rörande både ingenjörsarbete och begrepp som ingenjörsmetodik och ingenjörsmässighet. Personer med erfarenhet från tekniska utvecklingsprojekt kommer att bjudas in att medverka. Exempel på hur ingenjörsmässighet kan undervisas, som mindre moment i ämneskurser eller i projektform, t ex i så kallade design-build-testprojekt, beskrivs och diskuteras. Inspiration hämtas från den litteratur som finns inom området. I kursen ingår ett individuellt projekt kopplat till den egna undervisningen, med syfte att utifrån kursplan eller egna idéer utveckla moment i den egna kursen som inkluderar teknisk problemlösning och helhetssyn. 5

6 Verkstäder för kursansvariga lärare Kursansvariga lärare har viktiga roller för att examinera, för att planera undervisningen så att den stödjer studenterna att uppnå kursmålen, samt för att verka för en samsyn i lärarlaget och därmed en helhetssyn på kursen. Särskilda verkstäder riktade mot kursansvariga lärare, kommer därför att ges av TUR. För samtliga kurser skall tydliga bedömningskriterier finnas. Detta är tydligt skrivet både i rektors beslut från och i Pedagogiskt program för Uppsala universitet. Bedömningskriterierna ska formuleras i termer av stegvis högre kvalitet i uppfyllelse av de förväntade studieresultaten. De skall underlätta betygsättning och tydliggöra för studenter vad som krävs för olika betyg. Många lärare, särskilt kursansvariga, kommer att arbeta med detta. Eftersom bedömningskriterier som ger en kvalitativ bild av studenternas kunnande uppfattas som svåra att formulera, så behöver lärarna stöd i arbetet. Under verkstäder kommer examinationsformer och val av bedömningsområden att diskuteras och formulering av bedömningskriterier arbetas fram. Idéer om hur man kan samverka med andra lärare i arbetet tas också upp. Ett första möte för att diskutera detta har redan hållits för studierektorer och andra pedagogiskt ansvariga på institutionsnivå. Varje sektion ska nu årligen erbjudas en verkstad och ett uppföljande möte med återkoppling på färdiga formuleringar. Verkstäderna för de kursansvariga lärarna kommer att fortgå. Fokus kommer att förskjutas mot förverkligande av kursmål och ledning av lärarlag, när betygskriterier är etablerade för samtliga kurser. Nätverket för s pedagogiska ledare Fakultetens pedagogiska ledare behöver stärkas i sina roller. Regelbundna träffar där diskussioner om pedagogisk ledning och andra aktuella frågor kombineras med erfarenhetsutbyte behövs. (Träffar organiserades av under 2007 och 2008 och i fokus var pedagogisk ledning, tydliggörande genom arbetsbeskrivningar samt examination av kursmål och bedömningskriterier.) Inom nätverket behöver man diskutera hur man på bästa sätt kan agera för att driva pedagogisk utveckling i allmänhet och utveckling i anknytning till det pedagogiska programmet i synnerhet. En aktuell fråga är också hur man ska arbeta för att ta fram de individuella utvecklingsplaner för alla lärare, som de enligt Pedagogiskt program för Uppsala universitet, ska få. Olika modeller för arbetet, inklusive pedagogiska utvecklingssamtal, ska diskuteras. Samordning av projekt och stöd till mottagare av medel ur Fonden för pedagogisk förnyelse De projekt som får medel ur Fonden för pedagogisk förnyelse kan genomföras effektivare och ges bättre spridningseffekter om samordning sker. TUR arrangerar återkommande träffar där projektgrupperna får kunskap om forskning kring att driva pedagogiska utvecklingsprojekt, om hur man utvärderar sina resultat och hur man på bästa sätt avrapporterar de pedagogiska projekten. De får också diskutera med varandra för erfarenhetsutbyte och nätverksbildande. TUR har dessutom enskilda möten med alla projektgrupper för diskussion om 6

7 framåtskridande, koppling till ämnesdidaktisk forskning och utveckling, samt utvärdering och rapportering. Projekten redovisas muntligt och skriftligt. Den skriftliga rapporten skickas till TUR för genomläsning och kommentarer. Rapporten skrivs om vid behov och läggs därefter ut på nätet av. Under en idékonferens sprids resultaten. Dessutom diskuteras hur dessa kan användas för att bidra till en god pedagogisk utveckling på hela. Konferensen är öppen för alla intresserade Utveckling och utprövande av en modell för den pedagogiska karriärstegen. Teknisk-naturvetenskapliga kommer att vara föregångare på Uppsala universitet i att utveckla en pedagogisk karriärstege. Detta innebär att ett omfattande arbete, där utformning av stegen, formulering av kriterier, diskussioner om användbara indikatorer, samt att en process för ansökning och bedömning måste utvecklas. När beslut om utformningen föreligger, krävs utbildning av bedömare. Dessutom behöver processen följas upp och utvärderas, så att utformningen kan modifieras vid behov. TUR kommer att arbeta med detta i samverkan med personer inom universitetet och med andra lärosäten. Vid Uppsala universitet finns ett gediget kunnande om bedömning av pedagogisk skicklighet vid Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. Därifrån har ett utlovat stöd i arbetet. Erfarenheter från andra universitet, högskolor och projekt kommer också att användas. Pedagogiska akademier finns införda bland annat vid LTH och naturvetenskapliga vid Lunds universitet. På Mälardalens högskola har ett nationellt projekt med externa bedömare och kritiska vänner utvecklat en pedagogisk karriärstege i tre steg. Prioriteringar för 2009 Universitetets program är indelat i fyra huvudområden: Förutsättningar för studentens lärande, Utveckling av utbildningen, Pedagogisk kompetensutveckling och Undervisningsuppgiftens meritvärde. Fakulteten gör inom dessa områden prioriteringar för 2009 enligt nedanstående uppställning. Siffror inom parentes hänvisar till underområden i universitets program. Punkterna under är s beslut för att realisera prioriterade delar av det pedagogiska programmet. Inom parentes markeras vem som är ansvarig. TUR ska stödja genomförandet av samtliga punkter. Förutsättningar för studentens lärande Under förutsättningar för studenternas lärande prioriterar att arbeta med de områden som betonar ett målfokuserat arbetssätt. Tydlig röd tråd och progression (1.3) ska säkerställas, genom arbete inom och mellan kurser. För varje program ska en programanalys genomföras där samtliga kursmål analyseras och jämförs med målen i examensordningen. Kursernas inbördes relation och progressionen dem emellan ska också tydliggöras (Programsamordnare). På samtliga kurser ska anges hur varje kursmål examineras och hur undervisningen stödjer uppnående av kursmålen(pedagogiskt ledningsansvariga på institutionsnivå). Examination och återkoppling som pedagogiskt styrmedel (1.4) ska tydliggöras. Vi måste gynna det lärande som vi värderar, och det gör vi genom klok examination kopplad till målen Bedömningskriterier ska utformas för alla kurser(pedagogiskt ledningsansvariga på institutionsnivå). 7

8 Samverkan mellan lärare och studenter (1.5) ska stärkas. En god samverkan är särskilt viktig under studenternas första år. Fakulteten anordnar verkstäder för lärare på första året. (TUR) Utveckling av utbildningen Prioriterat område är Ett tydligt pedagogiskt ledarskap (2.1). Varje institution ska ange vem eller vilka som är pedagogiskt ansvariga. Normalt bör detta vara studierektorn. De pedagogiskt ansvariga ska beredas utrymme i anställningen att delta i högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska kurser, samt kurser i pedagogiskt ledarskap. (Prefekt) Varje pedagogiskt ansvarig ska ha en arbetsbeskrivning (delegationsordning) som tydliggör ansvar och mandat. (Prefekt) Fakulteten stödjer ett nätverk för de pedagogiskt ansvariga på institutionsnivå, och arrangerar återkommande möten om aktuella pedagogiska frågor. (TUR) Övriga pedagogiska ledare, som programsamordnare och ämneskoordinatorer, inbjuds också till återkommande möten om aktuella pedagogiska frågor. (TUR) Pedagogisk kompetensutveckling Prioriterat område är Pedagogisk och ämnesdidaktisk kompetensutveckling (3.3). Individuella pedagogiska utvecklingsplaner ska göras för alla tillsvidareanställda lärare. Detta görs i samråd med den pedagogiskt ledningsansvariga, under årliga pedagogiska utvecklingssamtal. (Prefekt och pedagogiskt ledningsansvarig) Fakulteten ger återkommande en ämnesdidaktisk kurs motsvarande två veckors heltid. (TUR) Fakulteten startar en ingenjörsdidaktisk kurs motsvarande två veckors heltid. (TUR) Undervisningsuppgiftens meritvärde Prioriterade områden är Bedömning av pedagogiska meriter (4.1) och Pedagogisk karriärstege (4.3). Fakulteten inleder, i samråd med chefen för Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, arbetet med att införa en pedagogisk karriärstege. (TUR) Ansvarsfördelning Fakultetsnämnden har enligt högskolelagen (2 kap, 5a ) det övergripande ansvaret för att säkra och utveckla kvaliteten i utbildningen. Ordförande i fakultetsnämnden är enligt Universitetets pedagogiska program personligen ansvarig för att skapa förutsättningar att kunna genomföra det pedagogiska programmet. I detta ligger att se till att det finns ett Pedagogiskt handlingsprogram fastställt på fakultetsnivå samt tillräckliga ekonomiska ramar avsatta för att detta ska kunna genomföras. 8

9 Tidsplan för TUR:s arbete Kartläggning och utvärdering av lärares universitetspedagogiska utbildning och syn på undervisning och lärande Kartläggning av lärares inställning till lärande Kartläggning av lärares universitetspedagogiska utbildning Utvärdering av lärares utveckling Granskning och stöd för helhetssyn, progression och uppfyllande av examensmål Granskning och stöd vid utveckling av Granskning och stöd vid utveckling av kursplaner kursplaner Granskning och stöd vid utveckling av kursplaner Granskning och stöd vid utveckling av kursplaner Kartläggning, utveckling och utvärdering i relation till Pedagogiskt program för Uppsala universitet Kartläggning. Stöd för genomförande av prioriterade frågor. Stöd för genomförande av prioriterade frågor. Stöd för genomförande av prioriterade frågor. Stöd för genomförande av prioriterade frågor. Utvärdering Seminarier, verkstäder och konferenser om aktuella frågor och prioriterade områden Prioriterade områden Prioriterade områden 2010 Prioriterade områden 2011 Prioriterade områden 2012 Didaktiska utbildningar Nätverksträffar för pedagogiskt ansvariga Individuella utvecklingsplaner och pedagogiska utvecklingssamtal Verkstäder för kursansvariga lärare Betygskriterier Innehåll enligt prioriteringar, behov och aktualitet Betygskriterier och förverkligande av kursmål Innehåll enligt prioriteringar, behov och aktualitet Förverkligande av kursmål och pedagogisk ledning av lärarlag Innehåll enligt prioriteringar, behov och aktualitet Förverkligande av kursmål och pedagogisk ledning av lärarlag Samordning av projekt och stöd till mottagare av medel ur Fonden för pedagogisk förnyelse Samordning och stöd samt anordnande av idékonferens Samordning och stöd samt anordnande av idékonferens Samordning och stöd samt anordnande av idékonferens Samordning och stöd samt anordnande av idékonferens Utveckling av pedagogisk karriärstege Utformning av karriärstegen Utbildning av bedömare Första ansökningsomgången Utbildning av bedömare Andra ansökningsomgången Uppföljning Uppföljning och utvärdering Tredje ansökningsomgången