UTVECKLINGSPLAN RINGSBERG/KRISTINEBERG Ett kulturellt och kreativt centrum. Jonna Wehlin & Anna Klerby

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN RINGSBERG/KRISTINEBERG Ett kulturellt och kreativt centrum Jonna Wehlin & Anna Klerby

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vision Ringsberg/Kristineberg Inledning... 4 Bakgrund... 5 Projektorganisationen... 6 Metod... 6 Underlag till utvecklingsplanen Cultural mapping-process Förslag från enskilda aktörer/grupper Behovsanalyser och konsekvensanalys Kulturhistorisk förundersökning Kultur- och byggnadshistorisk bakgrund Volymstudie för bostäder Förstudie av Volante Research Förslag till nytt scenkonsthus Kulturella noder Bedömningsmatris Studentarbeten Volymstudie för scenkonsthus Förutsättningar och utgångspunkter för förslagen i utvecklingsplanen Kulturhistoriska värden och riksintresse Politisk målsättning om kulturell nod 3 Deltagarkultur för barn, unga och vuxna Hur ser nuläget ut för ungdomar i Växjö? Social inkludering Om tillväxt och vad som verkligen bidrar till tillväxt Om konstens och kulturens egenvärde och ekonomiska effekter Kluster Ringsberg/Kristineberg tio delar som bildar en helhet Hur har Cultural planning-processen genomsyrat de tio delarna i utvecklingsplanen? Samverkan och samlokalisering Detaljplan Trafik-, logistik- och parkeringsbehov Hemvist för respektive del i utvecklingsplanen Finansieringsplan Tidsplan och prioriteringsordning Litteraturhänvisningar

3 Sammanfattning Utvecklingsplanen har tagits fram från november 2015 till januari Uppdraget kommer från kommunstyrelsen (Dnr ), och Vöfab har varit projektansvarig. Utvecklingsplanen har som mål att lägga grunden för att Ringsberg/Kristineberg blir en kulturell och kreativ mötesplats i centrala Växjö, där kreativitet och innovation är ledord. Utgångspunkten är att säkerställa att Ringsberg/Kristineberg blir en plats för möten och att öka rörligheten in i området. Fastigheten Ringsberg/Kristineberg (Växjö 8:30) omfattas inte av någon detaljplan. I arbetet med att ta fram utvecklingsplanen har invånarinflytande stått i fokus genom att metoden cultural planning har tillämpats. Metoden skär genom gränserna för den offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället. Den bygger på att kulturella resurser i bred bemärkelse tas tillvara i arbetet och på att kultur är en strategisk och integrerad del i samhällsplanering. Projektledaren har sökt upp olika delar av Växjös befolkning och frågat vad som saknas i Växjö och vad som skulle kunna tillföras på Ringsberg/Kristineberg för att öka kommunens attraktivitet. Totalt har ca 650 invånare involverats. Förutom invånarnas inflytande i planen har bland annat behovsanalyser genomförts av berörda förvaltningar (utbildningsförvaltningen, förvaltningen för arbetet och välfärd och kultur- och fritidsförvaltningen). Även en konsekvensanalys av risker med att flytta Bergendahlska gården har tagits fram. En kulturhistorisk förundersökning genomfördes i början av projektet och volymstudier av eventuella nybyggnationer har tagits fram av stadsbyggnadskontoret och Fojab arkitekter. Utvecklingsplanen har arbetat med ytterligare ett antal förutsättningar och utgångspunkter som den tar avstamp ifrån, så som riksintressen, inriktning på tre kulturella noder i Växjö och generering av tillväxt. Utvecklingsplanen för Ringsberg/Kristineberg har delats in i tio delar. Varje del ska ses som ett delprojekt, där delarna tillsammans bidrar till en hållbar utveckling som stärker områdets attraktivitet, kommunens kulturutbud och ökar rörelsen av människor under alla tider på dygnet i området. 1. Föräldrakooperativet Stentrollet fortsätter hyra nuvarande byggnad. 2. Ringsbergskolan utvidgas till hela Ringsbergsbyggnaden. 3. Ett scenkonsthus som innehåller Regionteatern Blekinge Kronoberg och Musica Vitae (Musik i Syd) byggs. 4. Hus om fyra våningar på ca 2000 kvm byggs, där våning ett och två inrymmer Bergendahlska gården och våning tre och fyra bostäder. 5. Ett småskaligt kluster för kreativa näringar skapas. 6. Hus om fyra våningar på ca 2000 kvm byggs, där våning ett och två inrymmer de verksamheter som idag huserar i Kulturskolan och våning tre och fyra bostäder. 7. Det fria ordets hus utvecklas och hyr hela disponentvillan. 8. Kristinebergsbyggnaden säljs till nytt företagshotell. 9. Mark säljs till nytt bryggeri och bistro. 10. Grönområde och hårdyta/stråk utvecklas i området. 2

4 Vision Ringsberg/Kristineberg 2023 Året är 2023 och Ringsberg/Kristineberg är inte vad det är idag. Området har blivit en viktig destination för Växjöbon och den tillfälliga besökaren, och en dynamisk plats som följer nya samhällsklimat och som är i ständig utveckling. Området är en inbjudande kulturell, kreativ och grön mötesplats. De vackra kulturhistoriska byggnaderna och platsens gröna själ har utvecklats här finns gröna uterum med odlingar och mindre trädgårdsoaser. Den kulturella kärnan signaleras tydligt med ett nytt scenkonsthus, där kulturstråket möter områdets främsta entré. Här finns också nya mötesplatser, där deltagande, nyskapande och gränsöverskridande kulturella uttryck för barn och ungdomar står i fokus. Kreativitet genomsyrar många verksamheter, och naturliga utbyten mellan dem som är verksamma i området bidrar till positiva synergier. Ringsberg/Kristineberg sjuder av liv dag som natt. Området har fått en tydligare koppling till centrumgatorna och till Spetsamossen, genom att området har ett utbud som tilltalar Växjö kommuns befolkning. Här studerar fler elever i den utökade skolan, här finns det ett stort utbud av olika kulturaktiviteter, och här arbetar kulturella och kreativa människor på dagarna. På eftermiddagarna bubblar området av kulturutövande unga människor som i en tillåtande miljö får möjlighet att uttrycka sig. Mötesplatser skapar förutsättningar för unga att mötas på gemensamma platser, både efter skolan då läxor kan göras i väntan på nästa aktivitet och på kvällen då kompisar kan fika och umgås. På kvällstid lockas människor till området för att få ta del av professionell scenkonst och musik eller för att gå på rockkonsert på en musikscen riktad till unga. Det finns möjlighet att njuta av god mat och dryck i en vacker kulturmiljö, där besökaren blickar ut över ett grönområde bestående av gamla vackra träd i samklang med ny spännande grönstruktur. Grönområdet blir platsens hjärta där människor ordnar picknick för att trivas och må bra. Inför det stundande sommarlovet ordnas tårtkalas under toner från kulturskolans orkester. På Ringsberg/Kristineberg möts människor; här gror nya idéer och affärer, och här skapar mångfalden kreativitet. Området är en plats för entreprenörsanda med ett företagshotell och ett småskaligt kluster. Ringsberg/Kristineberg blir en symbol för Europas grönaste stad det småskaliga klustret och företagshotellet fokuserar på innovativa företagare, föreningar driver café med hållbarhetsprofil, makerspace (öppen verkstad) och tankesmedja bidrar till delaktighet. 3

5 Inledning Växjö växer och kommunen planerar för invånare redan Kommunens attraktionskraft är avgörande för dess förutsättningar att konkurrera med andra städer om den bästa kompetensen, om företagen i framtidsbranscher, och därmed om framtida tillväxt. 1 En faktor för ökad attraktivitet är därför att skapa dynamiska miljöer i kommunen där ett rikt kulturutbud och skapande individer i befolkningen ges fysiskt och mentalt utrymme. Forskning har länge visat att konsten och kulturen är en konkurrensfaktor när högutbildade och kreativa personer väljer bostadsort. 2 För det första spelar kulturen en viktig roll för hur staden utvecklas, hur människor rör sig i staden och hur ett rikt folkliv skapas. För det andra stärker kulturen stadens identitet. För det tredje är kulturen en viktig faktor i arbetet för en hållbar utveckling, i strävan mot fred, demokrati och mänskliga rättigheter samt i strävan efter ett utvecklat kritiskt tänkande. 3 Dessutom är kulturen i många fall en resurs som skapar innovation och nyföretagande, vilket understödjer kvalificerad utveckling av produkter och tjänster. 4 Mot bakgrund av detta ställs höga krav på Växjös kulturutbud. Utvecklingsplanen har som mål att lägga grunden för att Ringsberg/Kristineberg blir en kulturell och kreativ mötesplats i centrala Växjö, där kreativitet och innovation är ledord för den uttalade plattformen. Den har som utgångspunkt att säkerställa att Ringsberg/Kristineberg blir en plats för möten för det är just i möten med andra som vi utmanas och utvecklas, bygger förståelse för och tillit till varandras likheter och olikheter. Tillit i sig är en tillväxtfrämjande faktor; människor som har tillit till varandra och till samhällets institutioner, bidrar också till samhällets positiva utveckling. I arbetet att ta fram denna utvecklingsplan har invånarinflytande stått i fokus med uppdraget att söka upp olika delar av Växjös befolkning och fråga vad som saknas i Växjö och vad som skulle kunna tillföras på Ringsberg/Kristineberg för att på så sätt öka stadens attraktivitet. Arbetetsmetoden har som mål att finna vägar för hur vi involverar invånarna i stadsplanering och hur dessa metoder kan komma till användning även i andra stadsutvecklingsprojekt. 1 Lindeborg, 1991 & Florida, Mels, Throsby,

6 Bakgrund Området Ringsberg/Kristineberg har en stark kulturhistoria med förvuxna trädgårdar och karaktärsfulla byggnader. Dess utveckling till ett centrum för kultur har diskuterats i många år. Ett konceptdokument för området togs fram 2001 och återupptogs år Under hösten samma år och våren därpå anordnades fyra möten med representanter från fastighetsägare, hyresgäster och andra intressenter. Samtal fördes kring visionerna för Ringsberg/Kristineberg att utvecklas till ett centrum för kultur med namnet kulturkullen. Fastigheten Ringsberg/Kristineberg (Växjö 8:30) ligger inom rutnätsstaden Växjö, vilket är riksintresse för kulturmiljö. Detta innebär att fastigheten skyddas enligt svensk miljölagstiftning. Fastigheten omfattas inte heller av någon detaljplan. Detta innebär att man kan göra mindre ändringar i befintlig bebyggelse, kopplade till dess förvaltning. Vid större förändringar (tillbyggnad/ny bebyggelse/ändrad användning) måste man reglera hur marken ska användas och inte minst säkerställa allmänna intressen så som gator, parker och torg. I början av 2014 beslutade kommunstyrelsen att kulturnämnden i samråd med kommunstyrelsen skulle leda en kommunövergripande arbetsgrupp för att ta fram en förstudie för utvecklingen av området Ringsberg/Kristineberg. Volante Research fick uppdraget under ledning av Tobias Nielsén 5. Förstudien, som godkändes av kommunstyrelsen våren 2015, innehöll en beskrivning av verksamheterna i området med dess svagheter och styrkor samt tre förslag till utveckling i form av en small-, medium och large-lösning. I förstudien identifierades två brister i Växjös kulturliv som bör förbättras och där platsen Ringsberg/Kristineberg kan vara en utgångspunkt. Dessa brister var dels unga människors möjligheter att få uttrycka sig via kultur och dels understöd av företagare inom kreativa näringar. Kommunchefen fick i uppdrag att utse en projektledare som tillsammans med den kommunövergripande arbetsgruppen skulle arbeta fram en plan för gestaltning och fysisk miljö för området, samt ge förslag på finansiering. I uppdraget ingick även att undersöka om verksamheterna vid Bergendahlska gården kan samordnas/samlokaliseras med verksamheterna i Ringsberg/Kristinebergsområdet. Det hade också kommit in ett medborgarförslag om att undersöka möjligheterna för en vinterträdgård i området (Dnr ). Projektledaren fick i uppdrag att svara på förslaget när utvecklingsplanen är klar. Projektledaren har under projekttiden också haft ett regionalt uppdrag via projektet Kulturella noder och regional utveckling. Syftet med det regionala uppdraget var att sprida metoden cultural planning i Kronoberg och med hjälp av det kommunala projektets erfarenheter skapa en regional verktygslåda för hur platser i länet kan utvecklas med cultural planning som metod. Projektet har haft en följeforskare, Anna Klerby, nationalekonom vid Högskolan Dalarna. Följeforskarens uppgift har varit att följa, analysera och utvärdera projektet Kulturella noder och regional utveckling. Utifrån aktuell forskning har följeforskaren svarat på potentiell vinning av den här utvecklingsplanen för 5 Tobias Nielsén är Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och Columbia Business School i New York. 5

7 staden ur olika perspektiv näringsliv, tillväxt, innovation, turism, sociala och symboliska värden och rent ekonomiska, vilket har inneburit att löpande bidra med kunskapslägen till styrgruppens diskussioner. Följeforskaren har också bidragit med text till utvecklingsplanen som kopplar utvecklingsplanens förslag till lokala och regionala politiska mål samt motiverar förslagens potentiella effekter för området Ringsberg/Kristineberg och för Växjö kommun utifrån rådande kunskapsläge om vad som bidrar till ekonomiska värden så som ökat företagande, tillväxt, innovation och turism samt hur sociala och symboliska värden inom området kan utvecklas och användas för Växjö kommun. Projektorganisationen Vöfab står som projektägare och Jonna Wehlin, utlånad från kultur- och fritidsförvaltningen, har haft rollen som projektledare. Projektet har haft en styrgrupp och arbetsgrupp. Styrgruppen utgjordes av: - Christer Carlsson, VD Vöfab - Paul Herbertsson, planeringschef kommunledningsförvaltningen - Erica Månsson, förvaltningschef kultur- och fritidsförvaltningen (ersatt av Nicolas Hansson, kultur- och konstchef kultur- och fritidsförvaltningen) - Maria Sundell Isling, förvaltningschef tekniska förvaltningen - Camilla Holmqvist, förvaltningschef utbildningsförvaltningen - Henrik Wibroe, stadsarkitekt stadsbyggnadskontoret - Per Sandberg, förvaltningschef, arbete och välfärd - Camilla Ottosson, samordnare samhällsplanering Region Kronoberg. Arbetsgruppen utgjordes av: - Djana Micanovic planchef stadsbyggnadskontoret - Karin Andersson projektledare näringslivskontoret - Ewa Eklind Blomkvist, enhetschef tekniska förvaltningen - Fredrik Sandblad, verksamhetsutvecklare kultur- och fritidsförvaltningen - Peter Estling, avdelningschef arbete och välfärd - Erling Rask, områdeschef utbildningsförvaltningen - Stefan Westlund, driftchef Vöfab. Metod Projektet har utgått från metoden cultural planning. Metoden skär genom gränserna för den offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället och bygger på att kulturella resurser i bred bemärkelse tas tillvara i arbetet och att kultur är en strategisk och integrerad del i samhällsplaneringen. Metoden bygger sålunda inte på kultur som konst utan är sektorsövergripande och har ett tydligt invånarperspektiv. Fokus ligger på att finna för oss hittills 6

8 okända resurser bland invånare, företag, föreningar och organisationer. För att stärka platsens identitet lägger metoden också fokus vid immateriella värden såsom traditioner, kreativitet och framtidstro. Begreppet kulturella resurser är centralt i cultural planning. Det omfattar såväl konst i snäv, estetisk betydelse som kultur i dess vida, etnologiska eller antropologiska mening. Kultur i cultural planning står för det kitt som för oss människor samman och framåt. Detta kan vara dels utveckling av fysiska miljöer och dels förhållningssätt och känslor kring en plats. Kulturella resurser kan vara muséer, kaféer, kreativa näringar, kulturaktörer och föreningar men också dialekter, mattraditioner och upplevelser. En cultural planning-process brukar genomföras i nio steg och ta cirka 1 1,5 år. De nio stegen utgörs av: 1. Förberedelse och förankring 2. Insamling av kunskap ( mapping ) 3. Analys 4. Avstämning 5. Handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda (Inte obligatoriskt) 7. Slutarbete och analys 8. Lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering Underlag till utvecklingsplanen Förutom arbetsgrupp och styrgrupp har underlaget till utvecklingsplanen bestått av följande delar: 1. Cultural mapping-process Som en viktig del i Cultural planning-metoden genomförs en mapping-process (insamling av kunskap) 6 I processen undersökte projektledaren vilka behov, tankar och idéer som Växjös invånare har kring Ringsberg/Kristineberg. Frågor som ställdes var bland annat vad man förknippar med platsen vad gillar du med platsen, vad gillar du inte? Vad skulle få platsen att bli mer attraktiv? Vilka kända och okända kulturella resurser finns i lokalsamhället som kan stärka området? Vad är och kan bli områdets själ/arv? Mappingen har till stora delar varit uppsökande verksamhet med syfte att föra in ett nytänkande i processen, att blanda infallsvinklar och att vara öppna för innovativa idéer. Deltagarna har till största del valts ut genom uppsökande verksamhet, där så stor spridning som möjligt av Växjös invånare har stått i fokus. Den uppsökande verksamheten har utgått från att också prata med de invånare med för oss okända kulturella resurser. Eftersom barn och unga är en uttalad målgrupp för området har redan aktiva och inte aktiva i området tillfrågats. Kulturaktörer och näringslivet har varit viktiga aktörer i att ge input för hur kommunen kan stärka områdets grogrund för entreprenörskap och 6 Att fånga platsens själ, handbok om cultural planning,

9 kreativitet. Både de kulturaktörer och de företagare som har tillfrågats, tillhör den kreativa sektorn. De har bidragit med idéer, tankar och behov om hur Ringsberg/Kristineberg kan göras attraktivt för denna sektor. Totalt har ca 650 invånare involverats genom 14 workshops och 10 träffar där projektledaren berättat om projektet och deltagarna lämnat sina synpunkter. Dessutom hölls ett större dialogmöte med fokus på hur Växjös invånare vill att området skall utvecklas. Därutöver har invånarna kunnat påverka mappingen genom en förslagslåda på biblioteket och via mobilappen PEAR 4 VXO som skapades för projektet via Linnéuniversitetet. 7 Mapping-processen genomfördes våren Därefter sammanfattades allt material av projektledaren med stöd av arbetsgruppen. Materialet grupperades eftersom många idéer, tankar och behov liknade varandra. Ambitionen har varit att så många som möjligt skall känna igen sig i slutprodukten det vill säga, den här utvecklingsplanen (se bilaga 1). 2. Förslag från enskilda aktörer/grupper Under projekttiden har 12 konceptförslag för området inkommit från enskilda invånare. Förslagen har sammanfattats och stämts av med respektive förslagsgivare för att säkerställa att projektledaren har uppfattat förslagen rätt. Sammanfattningen har sedan analyserats i relation till politiska målsättningar och områdets begränsningar så att delar av förslagen finns med i utvecklingsplanen (se bilaga 2). 3. Behovsanalyser och konsekvensanalys Behovsanalyser genomfördes av de tre berörda förvaltningarna kultur- och fritidsförvaltningen, förvaltningen för arbete och välfärd och utbildningsförvaltningen. Respektive förvaltning beskrev nuvarande och framtida behov i området. Även en konsekvensanalys av eventuell flytt av Bergendahlska gården (BG) har genomförts. Utbildningsförvaltningen uttryckte behov av att Ringsbergskolan behöver få ett utökat elevtal för en stabilare ekonomi. Förvaltningen vill ha utökade lokaler för Ringsbergskolan med möjlighet till egen bespisning, bättre slöjdsalar och idrottshall. Även bättre utemiljö för de äldre barnen efterfrågades. Kulturskolan är idag trångbodd, och lokalsamverkan sker idag med många olika enheter. I detta sammanhang bör BG och Norrtullskolan nämnas. Slagverkslokalen på BG är inte optimal, och danslokaltillgången på Norrtull är inte tillräcklig utifrån det stora intresset. Kulturskolans teaterverksamhet har idag en mycket begränsad egen scen att ha uppspel på. 7 Värt att notera är att processen har använt sig av två helt nya metoder för invånarinflytande den första genom PEAR 4 VXO och den andra genom det spel togs fram En dag på Ringsberg/Kristineberg. I spelet fick deltagarna tillbringa en solig majdag 2020 i området. Syftet var att föreställa sig hur man skulle kunna använda området. Vad och hur man skulle kunna göra. Var på området man skulle kunna göra det. Genom frågekort och situationskort så som årstid, tid på dygnet och väder lotsas speldeltagarna till att forma sin framtidskarta av området 8

10 Förvaltningen arbete och välfärd skriver i sin behovsanalys och konsekvensanalys om en eventuell flytt av BG. Verksamheten är idag väl fungerande med en under lång tid uppbyggd själ som är viktig för många ungdomar. Integrationen av människor i utsatta grupper (ekonomiskt utsatta, utrikes födda och socialt utsatta) ligger i förvaltningens och avdelningens intresse, och därför är det också viktigt att tänka på det generella behovet av kulturella aktiviteter för dessa grupper. Förvaltningen tror dock att en flytt är möjlig och att detta kan stärka samverkan mellan BG och Kulturskolan. Kultur- och fritidsförvaltningen ser ett behov av att skapa fler arenor för deltagarstyrda verksamheter och aktiviteter. Det finns ett behov av att stärka stråket mellan Araby Park Arena via Spetsamossen till Ringsberg/Kristineberg ett stråk som motverkar filterbubblor, utmanar med bland- och deltagarkultur, och understödjer ungdomars organisering. Det fria ordets hus behöver utrymme för sin utökade residensverksamhet. Vid vissa publika framträdanden och projekt kan det finnas behov av större samlingslokal som kan nyttjas gemensamt av flera parter i området, t.ex. en blackbox eller multihall. Det finns också ett behov av lokaler för småskalig kulturverksamhet där organisationer/företag inom kreativa näringar kan verka (se bilaga 3). 4. Kulturhistorisk förundersökning Samuel Palmblad, 1:e antikvarie vid Kulturparken Småland har på uppdrag av styrgruppen tagit fram en kulturhistorisk utredning av Ringsberg/Kristinebergsområdet inför planerade verksamhetsförändringar och eventuella exploateringar (se bilaga 4). 5. Kultur- och byggnadshistorisk bakgrund Kulturjournalisten Thomas Lissing tog på uppdrag av Kultur- och fritidsförvaltningen fram en skrift om Ringsberg/Kristinebergs kultur- och byggnadshistoria (se bilaga 5). 6. Volymstudie för bostäder Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag gjort ett utlåtande kring vilka konsekvenser bostäder respektive inga bostäder får i området. Utlåtandet ger en bild av vilka volymer området klarar av och möjliga placeringar (se bilaga 5). 7. Förstudie av Volante Research En förstudie med vision och verksamhetsidé om hur området Ringsberg/Kristineberg kan utvecklas. Förstudien innehåller en analys av befintligt område med problemformulering, samt ett enklare förslag på utformning och visualisering av området (se bilaga 5). 9

11 8. Förslag till nytt scenkonsthus Analys av Regionteatern Blekinge Kronoberg och Musik i Syds befintliga verksamhet, lokaler och framtida lokalbehov har tagits fram av Fojab arkitekter (se bilaga 7). 9. Kulturella noder Växjö planerar att utveckla tre kulturella knutpunkter och binda samman dem i Kulturstråket. Den första knutpunkten gäller Kulturparken med Smålands museum och Utvandrarnas hus som skall stärka sin profil kring glaskonst och kulturarv. Den andra knutpunkten innefattar biblioteket, konsthallen, gamla teatern och konserthuset och är en knutpunkt för upplevelsebaserad kultur. Den sista knutpunkten är Ringsberg/Kristineberg som skall utvecklas till ett område med innovativa kulturella företag, men även en stark framtoning för deltagarkultur med barn- och ungdomsperspektiv (se bilaga 8). 10. Bedömningsmatris En bedömningsmatris är framtagen av följeforskare och projektledare för att bedöma respektive förslag till utvecklingsplanen. Bedömningsmatrisen är förankrad i cultural mapping-processen, perspektiv på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, och ekonomisk teori (se bilaga 9). 11. Studentarbeten Under projekttiden har tre studentarbeten genomförts. Magisterprogrammet Ledarskap organisatoriskt, kreativt och entreprenöriellt vid Linnéuniversitetet, arbetade under en vecka med hur man kan stärka integration och social hållbarhet genom utvecklingen av Ringsberg/Kristineberg. En sociologistudent vid Linnéuniversitetet följde projektet i femton veckor under mappingprocessen. Inom mastersprogrammet Urban studies vid Malmö universitet undersökte två studenter i åtta veckor möjligheterna för att skapa ett småskaligt kluster för kulturaktörer på Ringsberg/Kristineberg utifrån de behov som samlats in under projektets tidigare cultural mappingprocess (se bilaga 10). 12. Volymstudie för scenkonsthus En volymskiss för Scenkonstens Hus på Ringsberg/ Kristineberg i Växjö har på uppdrag av Växjö kommun tagits fram av Fojab arkitekter (se bilaga 11). 10

12 Förutsättningar och utgångspunkter för förslagen i utvecklingsplanen Här följer en sammanfattning av de förutsättningar och utgångspunkter som utvecklingsplanen tar avstamp ifrån. Kulturhistoriska värden och riksintresse Kortfattat har området präglats av tre tydliga institutioner genom områdets historia: 1) Fängelset som stod färdigt år 1848 och var i drift fram till år 1995, 2) skolverksamheten som etablerades under tidigt 1870-tal och som fortfarande bedrivs i området, och 3) bryggeriverksamheten som inleddes i slutet av 1880-talet och som varade fram till 1970-talet. Odling är även en verksamhet som har präglat området genom historien. Under 1860-talet anlades en trädskola med plantering av träd och buskar, en del exotiska för Sverige, som det syns spår av även idag. Odling har även förekommit i anslutning till skolverksamheten eftersom trädgårdsskötsel ingick i undervisningen. Även fängelset har bedrivit odling i området. Att grönstrukturen stärks igen är av kulturhistoriskt värde. Ringsberg/Kristineberg är en del av Riksintresset för kulturmiljön som täcker in större delen av centrala Växjö. För området är det framför allt Ringsbergskolan som berörs av riksintresset. Ringsbergskolan är skyddsvärd på grund av att den utgör en kulturhistorisk byggnad som synliggör den gamla skolstaden Växjö. För kulturmiljön är Ringsbergskolan också av stor betydelse då byggnaden bildar en fond i Västergatan norrut. Politisk målsättning om kulturell nod 3 Deltagarkultur för barn, unga och vuxna Området Ringsberg/Kristineberg är tänkt att bli en av tre kulturella noder i Växjö. Noden ska ha fokus på deltagarkultur för barn, unga och vuxna, och det ska ske genom både socialt företagande och innovativa kulturella företag som kan skapa synergier genom att verka i samma kvarter. Metoden Cultural planning handlar således både om att lyfta fram en plats befintliga själ och att skapa förutsättningar för människor att låta en ny själ växa fram på en plats i det här fallet utveckling av deltagarkultur. Inriktningen har förankrats genom kommunikation med möjliga aktörer i form av bland annat workshops. Idéerna har sedan bearbetats med hjälp av berörda förvaltningar så att de i stort både tillgodoser förslagsgivarnas önskemål och ger en dynamisk infrastruktur som gör att platsen tillgodoser kommunens och invånarnas nuvarande behov och har förutsättningar att kunna förändras och utvecklas av kommande generationer. 11

13 Hur ser nuläget ut för ungdomar i Växjö? Enligt den senaste uppföljningen av ungdomspolitiken förkortad till LUPP, är barn och unga relativt sett nöjda med sin fritid i Växjö. För fritidsområdet framgår att närhetsprincipen är viktig för en bättre upplevelse av utbudet. Andra aspekter för kommunen att arbeta vidare med, enligt analysen, är att följa utvecklingen av trender och förändringar inom idrott och kultur samt att motverka risker för utestängning från aktiviteter pga. exempelvis avgifter, utrustning eller lokaler. 8 I rapporten Att alla får vara med - Ungas tankar om kultur och fritid i Växjö kommun framtagen vid Linnéuniversitetet framgår dock att en relativt stor andel av Växjös ungdomar i stort saknar intressen och åsikter och på olika sätt upplever sig stå utanför och tittar in. 9 Förklaringar till gruppens upplevelse är i praktiken tvådelad. Den ena delen av gruppen har egentligen goda förutsättningar att vara aktiva då de har stöd från föräldrar och andra vuxna medan den andra delen av gruppens situation kan förklaras av brist på integration. Vidare visade resultatet tydligt att gymnasieungdomarna saknade ett ungdomshus där de kan hänga utan att behöva konsumera något. Bergendahlska gården är det alternativ som finns men verkar inte vara helt allmänt accepterat som den typ av mötesplats som efterfrågas av ungdomarna som deltog underlaget till rapporten. Social inkludering Att ge medborgare med olika förmågor och förutsättningar så goda chanser som möjligt att bidra till sin egen försörjning är ekonomiskt gynnsamt för alla. I ett land med ett ambitiöst välfärdssystem kan det annars leda till stora kostnader för både individ och samhälle om individen hamnar i ett livslångt bidragsberoende. Många studier påvisar att tidiga stödinsatser för utbildning, bildning och sysselsättning ger goda resultat för individens chans att försörja sig på sikt vilket också visat sig vara hälsofrämjande. Samtidigt pågår i många sociala grupper en utveckling i motsatt riktning i de västerländska länderna. Under 1900-talet har vi sett minskande ekonomiska klyftor både mellan länder och mellan medborgare inom samma land, men under 2000-talet ser vi nu hur de sociala och ekonomiska klyftorna ökar, särskilt mellan invånare inom samma land. 10 Fler i Sverige lever i ekonomisk utsatthet än för 20 år sedan. Ökade ekonomiska klyftor bidrar till sämre förutsättningar för de sämst ställda att utveckla sina förmågor, men leder också till både individuella och samhällsekonomiska kostnader. I Växjö kommuns folkhälsorapport från problematiseras kostnader i termer av sämre folkhälsa: Insatser för minskad arbetslöshet är viktig för folkhälsan. Arbetslöshet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Även barn till arbetslösa föräldrar drabbas av ohälsa i högre grad än andra barn. År 2013 publicerade Världsbanken en rapport om vikten av social inkludering. Världsbanken konstaterar att rapporten utgör ett trendbrott för bankens arbete genom att den tydligt påvisar 8 Växjö kommun, LUPP-rapport 9 Larsson, Roine & Waldenström Gustavsson Blommendahl, 2016:3. Enkätsvaren är hämtade från Region Kronobergs undersökningar Hälsa på lika villkor I övrigt är data i rapporten hämtad från Folkhälsomyndighetens databas, Sveriges kommuners och landstings databas Kolada, Försäkringskassan samt Socialstyrelsen. 12

14 vikten av sociala och psykiska faktorer för ekonomisk utveckling. 12 Hur social inkludering främjas finns det ingen universell lösning för, men vikten av att stärka individens förmåga, möjligheter och värdighet understryks i rapporten tillsammans med mer praktiska förutsättningar för individens tillgång till olika marknader, så som bostads- och arbetsmarknaderna, till gemensamma fysiska utrymmen, och till de arenor där politiska beslut fattas och där kultur och social sammanhållning skapas. Lika viktigt är att varje individ har tillgång till samhällsservice och infrastruktur som rent vatten, information, transporter, elektricitet, utbildning, sjukvård, etc. Slutsatsen är att varje individ bör stödjas så att hen inte tvingas välja bort eller frivilligt avstår från någon del av dessa basbehov för en kortsiktig vinning. Exempel på detta är att avstå från utbildning för att barnen måste arbeta eller acceptera en dålig arbetsmiljö. Båda dessa exempel ger på längre sikt negativa effekter för samhällsekonomin. Barnarbete ger sämre utveckling av landets humankapital och därmed lägre tillväxt. En dålig arbetsmiljö orsakar ohälsa och kan öka skaderisken, vilket belastar välfärdssystemet ekonomiskt på längre sikt. Detta sammanfattas i modellen nedan: Även Världsbankens rapport om social och miljömässigt hållbar tillväxt från år 2012 ifrågasätter den långsiktiga hållbarheten i nuvarande marknadsekonomis funktionssätt genom att konstatera att den privata marknaden exempelvis inte på egen hand kan lösa de globala miljöproblemen, något som många ekonomer tagit för givet. 13 Det handlar om det faktum att de ekonomiska bokföringssystem vi idag använder inte är så pass väl utvecklade att de innefattar framtida värden av investeringar i människor, i humankapitalet, så som sociala investeringar, utan endast värderar avkastning av investeringar i materiellt kapital Världsbanken, Världsbanken, Hultkrantz,

15 Hur kan då våra moderna samhällen tänka om på de antaganden som många tagit för sanningar? Att exempelvis erbjuda människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ett sammanhang, en träning i att arbeta och samarbeta och att efterfrågas av någon på en arbetsplats kan öka deras självkänsla och minska deras ohälsa i linje med förmåga, möjlighet och värdighet. Det för dem närmare möjligheten att få en reguljär anställning och kan minska offentliga utgifter för ohälsa. Detta är en insats vars effekter måste bedömas över upp till 10 års tid för att grundläggande synliggöra om och ur det gynnar både individ och samhälle. Om tillväxt och vad som verkligen bidrar till tillväxt Något som efterfrågas i arbetet med denna utvecklingsplan är i vilken grad insatser i området Ringsberg/Kristineberg kan bidra till ekonomisk tillväxt. Enligt en grundläggande teoretisk tillväxtmodell 15 skapas tillväxt genom fler arbetade timmar i ekonomin, genom ökad insats av kapital samt genom olika former av produktivitetsökningar. 16 En offentlig investering likt de ny- och ombyggnationer som krävs på Ringsberg/Kristineberg kommer exempelvis att direkt skapa ytterligare jobb, och därmed fler arbetade timmar på kort sikt. En offentlig investering kan således bidra till ökad tillväxt, men för att åstadkomma långsiktiga effekter för tillväxt måste en investering eller utgift också bedömas utifrån till vilken grad den bidrar till ökad produktivitet i ekonomin. Att återställa efter vandalism ger också fler arbetade timmar i ekonomin och kan därmed väntas bidra till tillväxt, men eftersom det endast återställer till ursprungsskick ger det ingen produktivitetsökning och därmed ingen långsiktig effekt. Vår ekonomi är i övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Vi går från en produktion där kroppsarbete varit centralt till en produktion där kunskap är centralt. Det krävs i stora drag fler förmågor hos arbetsför befolkning än tidigare. Utbildning och bildning blir centrala insatser som kan bidra till ökad produktivitet och därmed bidra till tillväxt då de gör människor kunnigare och mer produktiva. Insatser som gör folk friskare bidrar också till tillväxt genom att sänka de offentliga utgifterna för ohälsa, så som sjukvårdsinsatser och sjukpenning. Investeringar som ger fler personer utrymme att ta till vara sin förmåga, så som sociala företag ofta syftar till, kan bidra till ökad tillväxt. Detta genom att individer då bidrar till sin försörjning med den andel de har förmåga till i jämförelse med en situation där de bara försörjs av välfärdssystemet. Små företag inom kreativa näringar kan bidra till ökad produktivitet genom sin funktion som idébärare och skapare av tjänster och produkter som sedan ofta mångfaldigas i andra produktionsled och industrier. En annan viktig faktor i sammanhanget är tillit, det som ofta kallas socialt kapital. 17 Människor som har tillit till varandra och till samhällets institutioner gör bland annat effektivare affärer och kan lägga mer resurser på utvecklande insatser istället för på exempelvis juridiska avtal, tvister, skydd och annan beredskap. Merparten av dessa effekter kan dessvärre först mätas i ekonomiska termer över en 5-10-årsperiod. Att dagens nationalräkenskaper och kommunala bokföringssystem inte synliggör framtida värden av investeringar i människors välmående och produktionsförmåga är ett allvarligt problem som börjat uppmärksammas i Sverige. Flera kommuner har börjat tillämpa så kallade sociala investeringsfonder 15 Tillväxtbokföring 16 Fregert & Jonung, Putnam,

16 för att synliggöra framtida värden. Hultkrantz (2016:38) gör en genomgång av nuläget för sociala investeringar i Sverige och beskriver värdet av sociala investeringsfonder som att avkastningen på en sådan investering är den ökade framtida produktionsförmågan, som tillfaller både individ och samhället i stort, eller minskade framtida kostnader, som t ex kostnader för kriminalitet eller klinisk behandling. Om konstens och kulturens egenvärde och ekonomiska effekter Konst och kultur kan ha både ett instrumentellt syfte (värdet sitter i de ekonomiska effekter som genereras) och ett egenvärde (intrinsic value) som skapar lycka och intellektuell utveckling hos individen och skapar gemensam förståelse mellan människor. 18 Som instrumentellt värde räknas bland annat konsumtionseffekter som skapas av exempelvis en festival men även som attraktionskraft för att flytta till en ort. Kultur fungerar därför många gånger som ekonomisk motor i ett lokalsamhälle, vilket brukar benämnas att den skapar positiva externa effekter. Med externa effekter menas att själva kulturhändelsen inte kan dra ekonomisk vinning av sitt samlade värdeskapande. Kulturens roll i den lokala ekonomin bör därför förstås som en del i ett ekonomiskt kretslopp. Insatser som främjar ett rikt konst- och kulturliv ger positiva ekonomiska effekter i andra delar av den lokala ekonomin. Richard Florida (2002) var bland de första att peka på konsten och kulturen som attraktionskraft för högutbildade och kreativa personers val av bostadsort. Florida sammanfattade de viktigaste komponenterna i ett attraktivt samhälle med talang, teknologi och tolerans. Han menar att det är bohemiska personer som uppskattar utmanande och nyskapande konst och kultur snarare än shoppingcentra, som står för den kreativitet, talang och tolerans som är drivande i tillväxtskapandet. I bilagan som beskriver bedömningsmatrisen beskrivs värdekedjorna för produkter, tjänster och upplevelser inom konst- och kultursektorn. En samlad slutsats är att den konstnärliga kärnans produktionsvillkor inte passar in i de marknadsmässiga villkoren. Utifrån det uppstår effekten att det ofta uppstår monopolliknande förutsättningar i distributionsleden, dvs. förlag, gallerier och digitala tjänster som itunes och Spotify får en monopolliknande position som gör att de kan förhandla till sig en större andel av värdeskapandet än vad deras produktion motsvarar. Detta gör att maktbalanserna mellan de kreativa och skapande personerna och de som kan omsätta skapandet i pengar i många fall blir ojämlikt till distributionsledens fördel. Att öva, utbilda sig och arbeta som exempelvis musiker kräver ingen större infrastruktur, men att distribuera musik kräver en större distributionsapparat som innebär relativt sett höga etableringskostnader på marknaden. Effekten blir ofta en underproduktion i den konstnärliga kärnan. Lägg därtill eventuella externa effekter som konstnärer inte heller kan dra ekonomisk nytta av, så blir effekten att en stor andel av den konstnärliga kärnan i respektive bransch inte får rättmätigt betalt för sitt arbete. En kommun bör därför säkerställa att den konstnärliga kärnan har förutsättningar att verka och utvecklas, och på så sätt får hela branschen goda förutsättningar att växa. Dessa utgångspunkter är viktiga att beakta i delar av planeringen av Ringsberg/Kristineberg. 18 RAND 2005, Mels 2007:45 15

17 Kluster I regionens innovationsstrategi är kluster ett viktigt utvecklingsområde för att stimulera länets näringsliv. Med kluster menas en organisatorisk sammanslutning av företag inom närliggande branscher som också har ett nära engagemang från det offentliga stödsystemet samt kontakter med forskare som kan bidra till utveckling och innovation. Kluster bygger på sambandet att samarbete och kunskapsutbyte bidrar till högre effektivitet (så länge det inte uppstår monopolsituationer). Det handlar om att företag i olika delar av värdekedjan har nära till varandra geografiskt och då lättare skapar samarbeten och nya företagsidéer, eller genom att anställda byter jobb och flyttar med sig sin kunskap. Det finns också synergier som kan uppstå när företag inom skilda industrier möts regelbundet, då mötet mellan anställda med olika bakgrund och perspektiv kan ge helt nya idéer. Ett exempel på det är hur dataspelsindustrins tekniker kan bidra i både traditionell processindustri och inom sjukvården. Här finns ett till stora delar outforskat område som kan behöva stimuleras. Fördelar med kluster är flera: Verksamheter inom klustren kan bilda nätverk, samverka och dra nytta av varandra, direkt eller indirekt. Klustret bildar en plattform för profilering, och genom att olika spetskompetenser möts stimuleras utbyte och utveckling av kunskap. 16

18 Ringsberg/Kristineberg tio delar som bildar en helhet Nedan beskrivs det en utvecklingsplan som i största grad uppfyller målsättningarna för projektet och de önskemål som framkommit i processen. Förslaget till utveckling för Ringsberg/Kristineberg har delats in i tio delar. Varje del skall ses som ett delprojekt, och tillsammans bidrar delarna till en hållbar utveckling av området som stärker områdets attraktivitet, stadens kulturutbud och ökar rörelsen av människor i området under alla tider på dygnet. Till varje del finns också kopplingen till cultural mapping-processen. Skiss för området 2023 Skissen märker ut utvecklingsplanens tio delar. Byggnader som finns idag är 1 (Föräldrakooperativet Stentrollet), 2 (Ringsbergsskolan och Regionteatern), 5 (förrådslänga och garage), 7 (Det fria ordets hus och bostad), 8 (Kulturskolan). Grönmarkerat innebär grönområde, och gulmarkerat innebär hårdyta. Skissen är en vidarebearbetning av stadsarkitekt Henrik Wibroe utifrån den volymskiss för ett scenkonsthus på Ringsberg/ Kristineberg som är framtagen av Fojab arkitekter. 17

19 Del 1 Vad innehåller delen idag? Förskolan Stentrollet som drivs av ett föräldrakooperativ. Hur skall delen utvecklas? Förblir förskola. Förskolan bidrar till åldersspridning och rörelse i området över dagen. Om annan lämplig lokal framkommer för förskolan via nybyggnation på annan plats kan nuvarande hus vigas till kreativa företag eller liknande. Del 2 Vad innehåller delen idag? Byggnaden inhyser grundskola och Regionteatern Blekinge Kronoberg. Regionteatern Blekinge Kronoberg har funnits på Ringsberg sedan 80-talet. Regionteatern Blekinge Kronoberg ägs av Region Kronoberg, Växjö kommun och Landstinget Blekinge och har staten som medfinansiär. Uppdraget är att spela teater i Kronoberg och Blekinge. Verksamheten består av två delar produktion av egna föreställningar och arrangemang av föreställningar och evenemang i egna lokaler. Varje år genomför teatern ca 1000 evenemang varav ca 450 är teaterföreställningar. Verksamheten omfattar ca 55 heltidstjänster fördelade på 100 personer, varav en tredjedel är tillsvidareanställda. Från början var lokalerna tänkta att fungera enbart som repetitionslokaler för en turnerande ensemble och inte som en teater med publik. De gamla skollokalerna är inte optimala och verksamheten är trångbodd både vid repetitioner och föreställningar. Det är dessutom inte möjligt att ha flera arrangemang igång samtidigt. Idag finns det ett café med scen som används flitigt för teaterarrangemang med mat, trots att lokalerna inte är anpassade för servering och det saknas kök. I lokalerna finns förutom salong och repetitionssal, även ateljéer och verkstäder för dekor, kostym och scenteknik, samt arbetsplatser för administration. Utöver detta finns det verkstadslokaler i ett industriområde. Regionteatern Blekinge Kronoberg strävar efter att vara en modern scenkonstinstitution som producerar teaterföreställningar och samtida dans vilket idag inte fungerar i befintliga lokaler. I förstudien skapad av Volante research identifierades problematiken med att marken framför ingångar till skola och teater både fungerar som skolgård och angöring till teater. Det bidrar till en osäkerhet för eleverna. Ringsbergsskolan har varit skola med olika inriktningar sedan år Idag är skolan trångbodd och saknar bespisning och idrottshall. Skolan har i dagsläget (november 2016) 239 elever från förskoleklass upp till årskurs 9. Det innebär ett överintag med 11 elever jämfört med beslut. Ungefär 60 elever står i kö för att få plats på skolan varje läsår. Kön har minskat något under 2016, och rektorns uppfattning är att det beror på att skolan det här året har fått ett eget upptagningsområde. I dagsläget är det 46 elever som har ansökt om att komma in. Det är först om någon elev slutar som skolan kan ta emot nya elever. 18

20 Hur skall delen utvecklas? Om Regionteatern Blekinge Kronoberg får en annan placering, kan fler elever ges plats under samma tak på Ringsbergsskolan. Växjö kommun har ett stort behov av fler skolplatser och verksamheten drar nytta av de stordriftsfördelar som ges av fler barn. Att kunna utnyttja hela fastigheten är ett önskemål från utbildningsförvaltningen och om skolan övertar hela byggnaden kan skolans kulturprofil förstärkas genom att till exempel ha tillgång till en blackbox. För eleverna kan grundskolan knytas närmare kulturverksamhet genom kulturhuset (förslag nummer 3), vilket ger en tryggare omgivning med många vuxna och barn i rörelse inom området på vardagar. Skolan får egen skolmatsal vilket bidrar till tydligare avgränsning av skolområde. Skolgården förstärks på framsidan med tydligare entré samt möjligheter till rastaktiviteter. Det är viktigt att hitta en permanent lösning gällande idrottshall men detta kan inte lösas i området Ringsberg/Kristineberg. Det är idag ett stort tryck på skolplatserna i centrumområdet, då Växjö innerstad förtätas med fler bostäder. Det är också tydligare att fler barnfamiljer väljer att bosätta sig i Växjö centrum och i flerbostadshus. Till detta kommer en stor del nyanlända som bosätter sig i Arabyområdet. Att utöka Ringsbergsskolan är bra i ett invånarperspektiv för att tillgodose kommande behov av utökade skolplatser. Att byggnaden förblir skola är också viktigt sett utifrån områdets kulturhistoria där skolan under lång tid har spelat en avgörande roll. Del 3 Vad innehåller delen idag? Parkeringsplats och grönområde. Hur skall delen utvecklas? Här finns möjlighet att uppföra ett nytt scenkonsthus som kan bli en mötesplats för Växjös invånare, ett regionalt nav och ett attraktivt besöksmål. Scenkonsthuset placeras vid den tydligaste entrén till området, via Västergatan, och bidrar till att signalera om att Ringsberg/Kristineberg är ett område för kultur. Placeringen förstärker även kulturstråket som leder hela vägen från Kulturparken Småland i söder, via Teaterparken för att sedan avslutas på Ringsberg i norr. Vid entrén till scenkonsthuset kan besökaren blicka ut över vacker grönska i Ringsbergsparken framför Västra esplanaden med flera stora träd som växer i slänten upp till området. Husets roll är att förbättra förutsättningarna för professionell scenkonst och musik. Förslaget är att Regionteatern Blekinge Kronoberg, Musica Vitae (Musik i Syd) skall inrymmas i samma byggnad (se beskrivning av respektive verksamhet nedan). Meningen är att varje verksamhet skall stärkas och att de kompletterar varandra genom att finnas i samma hus. Ett nytt scenkonsthus har ett starkt symbolvärde, som visar att Växjö är en kommun i framkant. Kulturhuset kommer att attrahera mer publik och skapa ökade intäkter. Kulturhuset ökar rörelsen upp till Ringsberg/Kristineberg, stärker områdets kulturprofil och ökar stadens och regionens attraktivitet. Kulturhuset som helhet bidrar till synergier genom att människor har möjlighet att mötas, och på så vis kan nya idéer kan frodas. Ökad kulturkonsumtion är trolig, då besök hos en viss verksamhet kan öppna ögonen för en annan verksamhet osv. 19

21 En samlokalisering är positivt både kostnadsmässigt och hållbarhetsmässigt och kan effektivisera viss personalåtgång. Till viss del kan ytor så som konsertrum och övningslokaler nyttjas gemensamt, vilket också leder till att lokalerna nyttjas större delar av dygnet. Det finns ett politiskt beslut antaget av kultur- och fritidsnämnden ( ) om ett scenkonsthus för Regionteatern Blekinge Kronoberg och Musica Vitae (Musik i Syd). En volym- och lokalstudie för kulturhuset har tagits fram av Fojab arkitekter (se bilaga 12). Regionteatern Blekinge Kronoberg: Se stycket om del 2 ovan. Musica Vitae: Musik i Syd är ett bolag som ägs av Region Kronoberg och Region Skåne med uppdrag att skapa arbetstillfällen för svenska professionella och att arrangera skolkonserter och musikutbildning för barn och unga. Kammarorkestern Musica Vitae är en del av Musik i Syd som består av 15 heltidsmusiker. Dessutom finns det en administration på 4-5 personer. Musica Vitae samarbetar med ledande solister, dirigenter och tonsättare i hela världen och framträder på små och stora scener i Sverige och utomlands. Musica Vitae har sitt säte i Växjö, och hemmascenen är Atriumscenen i Utvandrarnas hus. Atriumssalen rymmer 180 personer i publiken. Storleken på rummet är lagom, men akustiken är mycket dålig. Skiss för nytt scenkonsthus 20

22 Del 4 Vad innehåller delen idag? Byggnaden innehåller idag Kungsmads restaurang- och livsmedelsprogram. Det finns ett beslut om att verksamheten flyttar till Kungsmadskolan Byggnaden byggdes år 1985 och har varit restaurangskola hela tiden. Byggnaden är avskriven hösten 2018, därefter finns det inget hinder för rivning. Hur skall delen utvecklas? Här byggs ett hus om fyra våningar på ca 2000 kvm. På våning tre och fyra inryms bostäder. På våning ett och två skapas verksamhetsytor för den verksamhet som idag finns i Bergendahlska gården (BG). (Se beskrivning av verksamheten nedan.) I stycket Samverkan och samlokalisering går att läsa om varför en flytt av BG kan stärka Växjö kommuns ungdomskultur och ungdomsverksamhet. Bergendahlska Gården: Bergendahlska Gården har varit en mötesplats för ungdomar sedan år År 2001 öppnade Musikhuset (nu BG-Musik) på övervåningen med replokaler, studio och konsertlokal. Replokalerna i källaren togs över av Studiefrämjandet. År påbörjades en stor renovering av nedervåningen, i mars 2012 kunde PAX kafé (nu BG-Kafé) flytta in i huset, och sedan januari 2014 har verksamheterna det gemensamma namnet Bergendahlska gården, BG. Ungdomsarbetarna i huset jobbar med verksamheter som Växjösommar, Navigator, Fältverksamhet, Fritidsgårdarna, BG kafé, BG musik och övriga förvaltningsövergripande ungdomsfrågor. I snitt har huset ca besök/år. Del 5 Vad innehåller delen idag? Delen innehåller ett plåtskjul, en förrådslänga på ca 200 kvm som delas av Hofs Lifs och Regionteatern Blekinge Kronoberg och ett större garage på ca 200 kvm som är privathyrt. Hur skall delen utvecklas? Förrådslänga samt nuvarande garage utvecklas till ett småskaligt kluster. Verksamheten kan innehålla tillfälliga arbetsplatser för aktörer som rör sig i gränslandet mellan hållbarhetsfrågor och konstnärliga uttrycksformer. Klustret skall utvecklas i samklang med områdets gröna kulturhistoria, där odling, makersspace (öppen verkstad) och mötet mellan människor står i centrum. Verksamheten kan innehålla vinterträdgård och en mötesplats för 55+ på dagtid. Verksamheten/lokalerna skall ägas av Växjö kommun men verksamheten ska drivas av ett eller flera sociala företag/föreningar. Denna verksamhet har som mål att ge människor som står långt ifrån arbetsmarknaden utrymme och möjlighet att utvecklas på egna villkor. Att ge plats för sociala företag på Ringsberg/Kristineberg ger en bra balans till den förvandling som området förväntas genomgå genom byggandet av nya bostäder tillsammans med det eventuella privatdrivna bryggeriet (se del 7), som kommer höja områdets status. Det blir också en tydlig signal om vikten av människors lika värde, och bidrar till den kreativa skaparglädje som spirar där människor med olika bakgrund och erfarenheter samlas. 21