Malmö stad Revisionskontoret

Transkript

1 Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): Hemsida:

2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. I Kommunallag (1991:900) 6 kap 7 anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I revisionskontorets årsrapport sammanfattar den kommunala yrkesrevisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger de förtroendevalda revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida

3 Sammanfattning 2 Årets granskning 4 Intern kontroll 5 Verksamheten 8 Ekonomi 12 Räkenskaper 13 Bilaga 1 - Övergripande revisionskriterier 14 Bilaga 2 - Fördjupade granskningar 17 Bilaga 3 Nyckeltal 23 1

4 Utifrån genomförda granskningsinsatser bedöms sammanfattningsvis nämndens interna kontroll som tillräcklig. Nämnden har följt kommunfullmäktiges beslut i budget 2017, genom att besluta om egna mål där det framgår hur målen förväntas bidra till respektive kommunfullmäktigemål. Vidare har nämnden beslutat om en budget i balans och redovisat hur tilldelade ekonomiska ramar ska användas. Nämndens kontrollmiljö avseende organisation, styrdokument och delegationsordning har granskats översiktligt och bedöms som tillräcklig. Nämndens riskhantering har granskats översiktligt och bedöms som tillräcklig. Granskningen av nämndens kontroller visar att nämndens interna kontrollplan baseras på dokumenterade riskanalyser i enlighet med reglementet för intern kontroll. Nämndens uppföljningsstruktur för verksamhet och ekonomi har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en tillräcklig uppföljningsstruktur avseende verksamhet och ekonomi. Utifrån genomförda granskningsinsatser bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt år Bedömningen grundar sig huvudsakligen på nämndens måluppfyllelse, resultatet av Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt genomförda fördjupade granskningar. Nämnden bedöms för år 2017 delvis ha uppfyllt av nämnden beslutade mål. Nämnden har i årsanalysen bedömt att fem mål har uppnåtts, sex mål delvis har uppnåtts samt att ett mål inte har uppnåtts. Av årsanalysen framgår att alla barn med garantidatum under 2017 har erbjudits förskoleplats inom lagstadgad tid. Vidare har Skolinspektionen efter sin tillsyn bedömt att Malmö kommun har ett fungerande arbete inom samtliga bedömningsområden som Skolinspektionen granskat när det gäller huvudmannens ansvarstagande för förskolorna i kommunen. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten på ett utifrån ekonomisk synpunkt inte helt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att nämnden har bedrivit verksamheten med ett underskott på -3,4 mnkr för helåret Detta motsvarar ca 0,1 % av nämndens nettokostnader. 2

5 Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna bedöms utifrån genomförd granskning i allt väsentligt vara rättvisande. 3

6 Den årliga revisionen omfattar granskningar och bedömningar inom följande områden: Intern kontroll Verksamhet Ekonomi Räkenskaper Revisionen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen. Revisionsarbetet bedrivs enligt god revisionssed för yrkesrevisorer som den uttrycks i SKYREV:s vägledningar och rekommendationer. Granskningen utgår från en riskanalys och genomförs med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning av nämnden. De övergripande revisionskriterierna redovisas i bilaga 1. I årsrapporten redovisas översiktligt resultatet av årets granskningar av nämnden. De fördjupade granskningar som genomförts under året redovisas närmare i bilaga 2. För nämnden relevanta nyckeltal finns redovisade i bilaga 3. Nämndernas arbete med jämställdhetsintegrering beaktas i granskningen. De förtroendevalda revisorerna i styrgrupp skola träffar förskolenämndens presidium och förvaltningsledning i samband med delårsrapport januari - augusti och årsbokslut Kommunal yrkesrevisor har varit Nina Hellström vid revisionskontoret i Malmö stad. Den kommunala yrkesrevisorn har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. Årsrapporten har faktakontrollerats av förvaltningen. Årsrapporten är ett utkast och inte en offentlig handling fram till dess att revisorskollegiet beslutar om revisionsberättelsen

7 Malmö stad har ett reglemente för intern kontroll. Enligt reglementet ska nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan som beskriver prioriterade åtgärder och granskningar utifrån dokumenterade riskanalyser. Nämndernas arbete med intern kontroll ska följas upp och rapporteras till kommunstyrelsen. Under denna rubrik bedöms om nämndens interna kontroll är tillräcklig. Granskningen av den interna kontrollen innefattar verksamhetens styrning, riskhantering, kontrollmiljö, kontroller och uppföljningsstruktur. Sammanfattningsvis bedöms nämndens interna kontroll som tillräcklig. Bedömningen grundar sig på nedanstående redogörelse. Styrning En del i nämndens interna kontroll är att säkerställa en ändamålsenlig styrning och kontroll av ekonomi och verksamhet. Utifrån nämndens budget för år 2017 är bedömningen att nämnden har följt kommunfullmäktiges beslut i budget 2017, genom att besluta om 12 egna mål där det framgår hur målen förväntas bidra till respektive kommunfullmäktigemål. För uppföljning av nämndsmålen har nämnden beslutat om målvärden som ska uppnås under Avseende 2 nämndsmål anges 2017 som basår. Nämnden har beslutat om en budget i balans och redovisat hur tilldelade ekonomiska ramar ska användas. Kontrollmiljö Nämnden ska i enlighet med reglementet för intern kontroll ha ett systematiskt arbetssätt och en organisation som säkerställer en god intern kontroll. Nämndens kontrollmiljö avseende organisation, styrdokument och delegationsordning har granskats översiktligt och bedöms utifrån genomförda granskningsinsatser som tillräcklig. Riskhantering En del i nämndens interna kontroll är att identifiera och löpande analysera organisationens risker. Riskhanteringen syftar till att upptäcka och bedöma risker samt förebygga fel. Nämndens riskhantering har granskats och bedömts. Nämndens riskhantering bedöms utifrån genomförda granskningsinsatser som tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att nämndens interna kontroll 2017 baseras på dokumenterade riskanalyser i enlighet med reglementet för intern kontroll. Enligt uppgift från förvaltningen har riskanalyser genomförts avdelnings- eller enhetsvis och sammanställts av internkontroll- 5

8 samordnare och ekonomichef. Riskanalysen beslutades sedan av förskolenämndens arbetsutskott i december Kontroller Nämnden ska i enlighet med reglementet för intern kontroll genomföra kontroller för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig samt att lagar, förordningar och styrdokument följs. Nämndens systematiska kontroller har granskats översiktligt och främst riktat fokus mot internkontrollarbetet. Utifrån genomförd granskning bedöms nämndens kontroller som tillräckliga. Granskningen visar att förskolenämnden har beslutat om en intern kontrollplan för 2017 i enlighet med Malmö stads reglemente för intern kontroll. Den interna kontrollplanen beskriver 6 åtgärder samt 21 granskningar som ska genomföras. Samtliga granskningar som enligt riskanalysen ska genomföras finns med i internkontrollplanen. Avseende åtgärderna drogs enligt förvaltningen en gräns vid alla risker som uppnådde riskvärde 15 eller högre och dessa togs med i kontrollplanen. De åtgärder som inte återfinns i den interna kontrollplanen hanteras av respektive avdelning eller enhet. Av internkontrollplanen framgår när respektive granskning skall återraporteras till nämnden. Uppföljningsstruktur I enlighet med Malmö stads budget 2017 ska nämnden följa upp verksamheten samt ekonomin och analysera vad som åstadkommits. Resultatet ska följas upp i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar och i förhållande till den målsättning som är beslutad av nämnden med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål. Resultatet på nämndsnivå ska kopplas till respektive kommunfullmäktigemål och redovisas till kommunstyrelsen. Nämndens uppföljningsstruktur för verksamhet och ekonomi har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en tillräcklig uppföljningsstruktur avseende verksamhet och ekonomi. Nämnden har följt upp den interna kontrollen löpande under året. Uppföljning av genomförda granskningar har återrapporterats till nämnden löpande under året. Nämnden har vidare beslutat om Uppföljning intern kontroll 2017 på nämndsmötet i februari. I rapporten sammanfattas samtliga granskningar och direktåtgärder som genomförts under året. Förslag på åtgärder har lämnats avseende identifierade brister. Granskningarna har i allt väsentligt genomförts enligt den i interna kontrollplanen beslutade tidplanen. Direktåtgärd Transport av barn till och från förskolan utan vuxen 6

9 medföljare skulle ha återrapporterats till nämnden i mars En fördjupad utredning och kartläggning genomfördes av förvaltningen och rapporterades till nämnden i november. Nämnden har följt upp samtliga 12 beslutade nämndsmål i delårsrapport januari augusti 2017 samt i årsanalys Vid uppföljning av nämndsmålen har nämnden besvarat nedanstående frågor i enlighet med stadskontorets anvisningar: Hur gick det? Varför blev det så? Hur påverkar utfallet verksamhetens fortsatta arbete? Nämnden har i årsanalysen kopplat resultatet på nämndsnivå till respektive kommunfullmäktigemål. Vidare har nämnden i årsanalysen redogjort för hur de tre av kommunfullmäktige till nämnden riktade uppdragen har fullföljts. Nämnden har följt upp ekonomin i samband med utfallsprognoser, delårsrapporter och årsanalys i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Nedanstående sammanställning visar att prognossäkerheten i nämndens ekonomiska rapportering i huvudsak har varit god. I årsanalysen förklaras avvikelser i utfallet jämfört med prognoser. Tabell 1 prognosjämförelse, Mnkr Prognos Prognos Prognos Prognos Utfall februari april augusti oktober 2017 Totala intäkter Totala personalkostnader Totala övriga kostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat

10 Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Under denna rubrik sker en bedömning av om nämndens verksamhet har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt under år Sammantaget bedöms förskolenämnden per år 2017 ha bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på nedanstående redogörelse. Mål och uppdrag Nämnden har följt upp samtliga 12 av nämnden beslutade mål. Nämnden bedöms för år 2017 delvis ha uppfyllt av nämnden beslutade mål. Nämnden har i årsanalysen bedömt att fem mål har uppnåtts, sex mål delvis har uppnåtts samt att ett mål inte har uppnåtts. Nämndsmålet Barnen ska möta kompetent personal med goda arbetsvillkor och attraktiv arbetsmiljö som skapar en trygg lärande miljö har bedömts som inte uppnått under året. Bedömningen har bl.a. baserats på att antalet förskollärare har minskat under året. Av årsanalysen framgår även att andelen förskollärare och förste förskollärare var i december 2017 totalt 32 procent, vilket kan jämföras med år 2013 då andelen uppgick till 44 procent. Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige beslutade mål och kopplat resultatet på nämndsnivå till respektive kommunfullmäktigemål. Nämnden bedöms delvis ha bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål. I årsanalysen har nämnden beskrivit verksamhetens fortsatta arbete för förbättrad måluppfyllelse för varje nämndsmål som nämnden bedömt inte har uppnåtts eller delvis har uppnåtts under Nämnden har i årsanalysen redogjort för hur de tre av kommunfullmäktige till nämnden riktade uppdragen har fullföljts. Nämndens verksamhet har granskats översiktligt utifrån nämndens reglemente. Utifrån genomförda granskningsinsatser bedöms verksamheten ha bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden. 8

11 Granskning och tillsyn Förelägganden Nämnden har under första halvåret 2017 erhållit 10 förlägganden från miljöförvaltningen av typen föreläggande med försiktighetsmått m.m. Det har under perioden även inkommit ett föreläggande att vidta åtgärder från Malmö Stadsarkiv, ett från Skolinspektionen och ett från Räddningstjänsten Syd. Under andra halvåret 2017 har nämnden erhållit 9 förelägganden från miljöförvaltningen av typen föreläggande med försiktighetsmått m.m. samt ett beslut om miljösanktionsavgift avseende förskola. Vidare har miljönämnden fattat beslut med vitesföreläggande avseende att ta in ytterligare barn för inskolning på en förskola. Under perioden har barn- och elevombudet beslutat om ett föreläggande för huvudmannen att vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen genomförde under hösten 2016 och våren 2017 en tillsyn av Malmö stads skolor, förskolor, fritidshem och vuxenutbildning. Tillsynen är en del av en genomgång av samtliga kommunala och fristående skolhuvudmän i landet som Skolinspektionen genomfört Skolinspektionen fattade den 18 april beslut för förskolan i Malmö stad. Av beslutet framgår att det i tillsynen inte har framkommit annat än att Malmö kommun har ett fungerande arbete inom samtliga bedömningsområden (förutsättningar för utbildningen i förskolan och utveckling av utbildningen i förskolan) som Skolinspektionen granskat när det gäller huvudmannens ansvarstagande för förskolorna i kommunen. Fördjupad granskning Barns lekytor Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet genomfört granskningen Barns lekytor under våren 2017 (Bilaga 2 Fördjupade granskningar). Utifrån genomförd granskning bedöms nämnden ha påbörjat ett arbete med att utveckla sitt säkerställande av att barnen inom förskolan i Malmö stad erbjuds en god miljö enligt skollagen samt en likvärdig förskola avseende utemiljön. I samband med granskningen presenterade förskoleförvaltningen en sammanställning över förskolebarnens utomhusyta/friyta vid de kommunala förskolorna i Malmö. Sammanställningen var ej uppdaterad och komplett, men visade dock på att det finns skillnader i hur stor utomhusyta/friyta förskolebarnen i Malmö stad har tillgång till. Även genomförda 9

12 besök vid förskolor i Malmö stad visade på skillnader i förskolebarnens utomhusyta/friyta. Enligt uppgift från förskoleförvaltningen, kommer nämnden att påbörja ett arbete under år 2017 med att upprätta en komplett sammanställning över samtliga förskolors utomhusyta/friyta i Malmö stad. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet och beslutade att översända rapporten till förskolenämnden och kommunstyrelsen för yttrande. Förskolenämnden har inkommit med yttrande. Tillsyn fristående förskolor Revisionskontoret har vidare på uppdrag av revisorskollegiet genomfört granskningen Tillsyn fristående förskolor under våren 2017 (Bilaga 2 Fördjupade granskningar). Utifrån genomförd granskning Tillsyn fristående förskolor bedöms förskolenämnden ha säkerställt att det finns en tillräcklig intern kontroll avseende nämndens tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Några utvecklingsområden identifierades dock (Bilaga 2 Fördjupade granskningar). Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet och beslutade att översända rapporten till förskolenämnden för yttrande. Förskolenämnden har inkommit med yttrande. Av yttrandet framgår vilka åtgärder förskolenämnden avser att vidta med anledning av de i granskningen identifierade utvecklingsområdena. Kompetensförsörjning inom kommunal förskola KPMG har på uppdrag av revisorskollegiet genomfört granskningen Kompetensförsörjning inom kommunal förskola (Bilaga 2 Fördjupade granskningar). Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att förskolenämnden i Malmö stad i huvudsak säkerställer att det finns en tillräcklig styrning och kontroll avseende kompetensförsörjningen. Av rapporten framgår dock ett antal rekommendationer riktade till förskolenämnden. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet och beslutade att översända rapporten till förskolenämnden för yttrande. Förskolenämnden har inkommit med yttrande. Av yttrandet framgår att förskolenämnden ställer sig positiv till revisionens granskning och anser att det är en viktig återkoppling på de insatser som görs inom nämndens verksamhet. Granskningen uppges utgöra en grund för nämndens fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Förskolenämnden uppger att de anser att nämndens arbete i stor utsträckning ger förutsättning för att uppfylla rekommendationerna, men att det krävs uthållighet och fortsatt arbete i samverkan mellan flera aktörer för att möta de utmaningar som finns. 10

13 Övrigt Lägesbedömningen är förskoleförvaltningens årliga samlade utvärdering av kvaliteten i Malmös kommunala förskolor och annan pedagogisk omsorg. Med utgångspunkt i de uppföljningar och underlag som förskolenämnden och förskolorna tar fram under året syftar lägesbedömningen till att ge en bild av hur väl Malmös förskolor uppfyller de nationella målen. Lägesbedömningen ger också en bild av de ekonomiska, personella, organisatoriska och materiella förutsättningar som förskolorna arbetar under. 1 Av rapporten framgår att tonvikten ligger på att identifiera utvecklingsområden. I rapporten har kompetensen identifierats som den förmodligen största utmaningen i arbetet med kvaliteten i Malmös förskolor. I rapporten lyfts vidare bl.a. nedanstående exempel på utvecklingsområden fram: Det finns mycket som talar för att medarbetarna av olika skäl inte alltid tar till vara på olika situationer som kan användas till undervisning. Det finns exempel på oacceptabelt bemötande hos personalen som förvaltningen kraftfullt behöver fortsätta uppmärksamma. Samarbetet med skolan gällande utbytet av information om utbildningens innehåll fungerar fortfarande inte. Det finns signaler på sina håll om att lokalerna och utemiljön är otillräckliga samt att barngrupperna är för stora och att organiseringen inte har kunnat avhjälpa de negativa konsekvenserna av detta. Av årsanalysen framgår att alla barn med garantidatum under januari till december 2017 har erbjudits plats inom lagstadgad tid. Det kan konstateras att sjukfrånvaron inom förvaltningen har sjunkit något. Sjukfrånvaron uppgick till 8,52 % för helåret 2017, vilket kan jämföras med 8,81 % för helåret Av årsanalysen framgår att sjukskrivningar längre än 15 dagar och framförallt sjukskrivningar över 90 dagar har minskat. 1 Lägesbedömning 2017 Kommunal förskola och annan pedagogisk verksamhet. 11

14 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet har bedrivits inom de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten på ett utifrån ekonomisk synpunkt inte helt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att nämnden har bedrivit verksamheten med ett underskott på -3,4 mnkr för helåret Detta motsvarar ca 0,1 % av nämndens nettokostnader. Följande resultat samt avvikelse i förhållande till budget redovisas för nämnden 2017: Tabell 2 resultaträkning, Mnkr Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse Intäkter Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader KB & finansiella poster Resultat efter KB & fin poster Resultat Av ovanstående tabell framgår att nämndens utfall avviker negativt med 3,4 Mnkr mot budget. Av årsanalysen framgår bl.a. att utbildningsområdena redovisar ett underskott jämfört med budget om totalt 17,4 Mnkr. Det är tre av utbildningsområdena som redovisar underskott och två områden som redovisar överskott. Underskotten beror bl.a. på svårigheter att anpassa kostnaderna till lägre antal barn och intäkter. Av årsranalysen framgår vidare att inför 2018 har platsplanering och budgetering av förskolornas förväntade intäkter tydligare koordinerats, vilket bör ge förskolorna bättre underlag för planering av verksamhet, bemanning och ekonomi. 12

15 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Granskningen visade dock på en felaktigt bokförd upplupen intäkt om kr samt en felaktigt bokförd kostnad om kr. Nämnden skulle således rätteligen ha redovisat ett underskott om kr ( ). 13

16 Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. De övergripande revisionskriterierna för 2017 års granskning av nämndernas verksamhet, ekonomi, interna kontroll samt räkenskaper anges nedan. Om granskningen visar att de övergripande- och nämndsspecifika revisionskriterierna inom respektive område följs, bedöms nämndernas verksamhet, ekonomi, interna kontroll samt räkenskaper som ändamålsenlig/ tillfredsställande/ tillräcklig/ rättvisande. Påvisar granskningen väsentliga avvikelser mot revisionskriterierna så bedöms ovanstående områden som inte helt, alternativt inte, ändamålsenlig/ tillfredsställande/ tillräcklig/ rättvisande. Kommunallag (1991:900) Kommunallagen är den grundläggande lagen som styr kommunernas verksamhet. Kommunallagen är indelad i tio kapitel som reglerar bl.a. medlemskap, kommunala självstyrelsen, kommunala kompetensen, kommunala organen, förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter, bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder, medbestämmandeformer, ekonomisk förvaltning, revision och laglighetsprövning. I 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I 6 kap. 7 anges att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 har lämnats över till någon annan. Budget 2017 (kf, 23/ ) Malmö stads budget är det övergripande och överordnade styrdokumentet för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Inom de ekonomiska ramar som ges, lagstiftningen och nämndernas reglementen, anger kommunfullmäktige kommunfullmäktigemål och uppdrag I budget 2017 anges att: Varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål och ska utifrån kommunfullmäktigemålen besluta om egna mål där det tydligt ska framgå hur målen förväntas bidra till respektive kommunfullmäktigemål. Det ska också tydligt framgå hur målen ska uppnås samt hur dessa ska följas upp. Särskild vikt ska läggas vid att beskriva hur samverkan ska bedrivas för att uppnå målen. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att följa upp och analysera vad som åstadkommits och varför i förhållande till den målsättning som är beslutad av nämnden eller bo- 14

17 lagsstyrelsen, med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål. Resultatet på nämndsnivå ska kopplas till respektive kommunfullmäktigemål. Nämnder och bolagsstyrelsers uppföljningar ska ske med utgångspunkt i viktiga händelser, resultat och utvecklingsområden. Tyngdpunkten i redovisningen ska ligga på analyser, slutsatser och kommentarer som förklarar det egna resultatet i perspektivet vad detta betyder för Malmö stad i sin helhet. Riktlinjer för ekonomistyrning (kf, 23/ ) Riktlinjerna för ekonomistyrning reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna och syftar till att tillsammans med kommunfullmäktigemålen och de finansiella målen uppnå en hållbar ekonomi. I riktlinjerna för ekonomistyrning anges att: Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är bindande både vad avser ekonomiska ramar och mål för verksamheten. Verksamheten skall bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen inte helt kan uppnås. Nämnderna får således inte överskrida vare sig kommunbidrag eller investeringsram. Nämnd skall utifrån kommunfullmäktiges budget upprätta en budget för nämndens verksamheter. Budgeten ska innehålla nämndsmål, plan för verksamheten och redovisning av hur tilldelade ekonomiska ramar ska användas. Nämnd skall också för egen del regelbundet följa utvecklingen för nämndens verksamheter och vidta korrigerande åtgärder efter behov. Nämnd skall sammanställa och avsluta årets räkenskaper i ett bokslut och upprätta en årsanalys. Nämnd skall rapportera till kommunstyrelsen om måluppfyllelse och utveckling av verksamhet och ekonomi under året i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Nämnd har, utöver vad som anges i anvisningar från kommunstyrelsen, alltid ett ansvar att på eget initiativ informera kommunstyrelsen om förändrade förutsättningar eller händelser som kan vara av betydelse för den kommunövergripande uppföljningen och styrningen av verksamheten. Det åligger kommunstyrelsen att sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett kommuntotalt bokslut och upprätta kommunens årsredovisning. Reglemente för intern kontroll (kf, 20/ ) Reglementet omfattar de kommunala nämnderna och styrelser i de helägda bolagen. Syftet med reglementet är att tydliggöra ansvaret för intern kontroll. I reglementet anges att: Styrelsen och nämndernas interna kontroll ska säkerställa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom styrning och kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet. Styrelsens och nämndernas interna kontroll ska medföra att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig samt att lagar, förordningar och styrdokument följs. Nämnder har det yttersta ansvaret för att den interna kontrollen är tillräcklig inom dess ansvarsområden och ska se till att det finns en organisering och ett systematiskt arbetssätt 15

18 som säkerställer en god intern kontroll. Nämnderna ska årligen besluta om internkontrollplan som beskriver prioriterade åtgärder och granskningar utifrån dokumenterade riskanalyser. Nämndernas och styrelsens interna kontroll ska medföra att risker upptäcks och bedöms samt förebygger fel. En årlig uppföljning av arbetet med intern kontroll ska rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna ska följa kommungemensamma anvisningar från kommunstyrelsen och dess förvaltning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas och bolagsstyrelsernas rapportering utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och vid behov initiera förbättringar. Lag (1997:614) om kommunal redovisning Lagen om kommunal redovisning reglerar redovisningen inom kommuner, landsting och kommunalförbund. Rådet för kommunal redovisning (RKR) RKR är ett normgivande organ som utvecklar god redovisningsed i enlighet med lagen om kommunal redovisning. RKR har per 2017 utarbetat 23 rekommendationer för redovisningsfrågor som är av principiell betydelse eller av större vikt och tolkar vad som är god redovisningssed för kommuner, landsting och kommunalförbund. Kommuncentrala styrdokument De kommuncentrala styrdokumenten som är beslutade av kommunfullmäktige och gäller samtliga nämnder i kommunen, finns samlade på Malmö stads intranät; 16

19 Barns lekytor Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet under perioden maj - juni granskat barns lekytor. Syftet med granskningen har varit att granska hur förskolenämnden säkerställer att alla förskolebarn erbjuds en god miljö och likvärdig förskola avseende utemiljön. Granskningen har avgränsats till förskolenämnden. Granskningens slutsats sammanfattas nedan: Av plan- och bygglagen framgår att det skall finnas en tillräcklig yta för lek och utomhusaktiviteter. Det står dock inte definierat hur många kvadratmeter som kan anses vara tillräckligt. Boverket har som komplement till plan- och bygglagen gett ut allmänna råd samt en vägledning kring barns friytor. I vägledningen rekommenderas kommunerna att själva ta fram lokala riktlinjer och policyer om hur dessa ska tillämpas. Det är alltså upp till varje kommun att definiera egna rekommendationer och nyckeltal för utemiljö i skola och förskola. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 26 augusti år 2016 om riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor i Malmö stad. Således följer Malmö stad Boverkets rekommendation gällande upprättandet av kommunspecifika riktlinjer för friyta. Allt systematiskt kvalitetsarbete som sker inom förskoleförvaltningen har som utgångspunkt att identifiera utvecklingsområden och att utifrån dessa planera och genomföra utbildningen så att alla barn i Malmös förskolor erbjuds en verksamhet av hög kvalitet oavsett, kön, social eller ekonomisk bakgrund, bostadsområde eller annat. Förskoleförvaltningen har presenterat en sammanställning över förskolebarnens utomhusyta/friyta vid de kommunala förskolorna i Malmö. Sammanställningen är dock ej uppdaterad och komplett. Av förvaltningens sammanställning över förskolebarnens utomhusyta/friyta går det att utläsa att det finns skillnader i hur stor utomhusyta/ friyta förskolebarnen i Malmö stad har tillgång till. Även våra besök vid förskolor i Malmö stad visade på skillnader i förskolebarnens utomhusyta/ friyta. Den övergripande uppföljningen av nämndens systematiska kvalitetsarbete, Lägesbedömning 2016, visar att det är svårt att erbjuda förskoleverksamhet av lika hög kvalitet i varje förskola. Förskolenämnden kommer, enligt uppgift från förskoleförvaltningen, att påbörja ett arbete under år 2017 med att upprätta en komplett sammanställning över samtliga förskolors utomhusyta/ friyta i Malmö stad. Nämnden har således påbörjat ett arbete med att utveckla sitt säkerställande av att barnen inom förskolan i Malmö stad erbjuds en god miljö enligt skollagen samt en likvärdig förskola avseende utemiljön. Särskilt i tät stadsmiljö ger lekvärdesfaktorn en möjlighet att till viss del kompensera en mindre friyta (låg kvantitet) med rikt innehåll (hög kvalitet). Av denna anledning rekommenderar vi nämnden att även inkludera skolgårdens lekvärdesfaktor i sammanställning- 17

20 en. Informationen kan ge nämnden en god helhetsbild över förskolornas utemiljö och vara användbar vid nämndens säkerställande av om förskolebarnen i Malmö stad erbjuds en god miljö och likvärdig förskola avseende utemiljön. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet och beslutade att översända rapporten till förskolenämnden och kommunstyrelsen för yttrande. Förskolenämndens yttrande ska innehålla en redogörelse för hur nämnden ytterligare kommer att utveckla sitt säkerställande av att barnen inom förskolan i Malmö stad erbjuds en god miljö enligt skollagen samt en likvärdig förskola avseende utemiljön. Förskolenämndens yttrande ska även innehålla en lägesbeskrivning av arbetet med sammanställningen över förskolebarnens utomhusyta i Malmö stad. Förskolenämnden beslutade om yttrande på nämndsmötet Av yttrandet framgår att förskolenämnden arbetar med att säkerställa att barnen inom förskolan i Malmö stad erbjuds en god miljö enligt skollagen samt en likvärdig förskola avseende utemiljön. För att ytterligare utveckla detta har nämnden under året påbörjat arbetet med att komplettera och justera direkta felaktigheter i kapacitetsutredningen över förskolebarnens utomhusytor i Malmö stad. När det gäller lekvärdesfaktor menar nämnden att en hög lekvärdesfaktor till viss del kan kompensera för en mindre friyta. Vid upprustning av befintliga utemiljöer samt vid nybyggnation använder sig nämnden av lekvärdesfaktor. Tillsyn fristående förskolor Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet under perioden maj - juni granskat förskolenämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Syftet med granskningen har varit att bedöma om förskolenämnden säkerställer att det finns en tillräcklig intern kontroll avseende nämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Granskningen har avgränsats till förskolenämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för vilka Malmö stad genom nämnden har tillsynsplikt för. Utifrån genomförd granskning bedöms förskolenämnden ha säkerställt att det finns en tillräcklig intern kontroll avseende nämndens tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Några utvecklingsområden har dock identifierats. Svaren på revisionsfrågorna sammanfattas nedan. Finns det dokumenterade rutiner för tillsynen? Förskolenämnden har beslutat om Rutiner för förskolenämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Förskoleförvaltningen har även tagit fram rutiner för tillsynen. 18

21 Bedrivs det en systematisk och likvärdig tillsyn? Förskolenämnden bedöms bedriva en systematisk och likvärdig tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Några utvecklingsområden har dock identifierats. Förskoleförvaltningen har under våren 2017 genomfört Utvärdering av beslut om godkännande och rätt till bidrag samt tillsyn av fristående verksamheter Av rapporten framgår att den övergripande bilden är att handläggningen av tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg bedöms fungera väl. Av rapporten framgår vidare att förvaltningen anser att ett bedömningsstöd för tillsynen kan tas fram för att se till att förskolans pedagogiska uppdrag granskas på ett likvärdigt och systematiskt sätt. Enligt intervjusvar kommer förskoleförvaltningen på eget initiativ att ta fram bedömningskriterier under hösten 2017, vilket är positivt och kan bidra till att likvärdigheten och kvaliteten i tillsynen kan öka ytterligare. Vid granskningen har det framkommit att det inte finns några fastställda mål för handläggningstiderna vid tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Detta kan få till följd att handläggningstiderna för tillsyn av olika huvudmän kan variera. För att ytterligare öka likvärdigheten och kvaliteten i nämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg bör nämnden överväga att besluta om mål för handläggningstiden för tillsynen. Vid tillsyn av fristående förskola och enskild pedagogisk omsorg utför förskoleförvaltningen kontroll av att huvudmannen har rutiner för att registerutdrag inlämnas av all personal som ska arbeta i verksamheten före anställningens påbörjande. Förskoleförvaltningen gör dock, enligt intervjusvaren, i de flesta fall ingen kontroll av att huvudmännens rutiner verkligen följs genom att begära att få se inlämnade registerutdrag. Förskolenämnden bör utveckla sin tillsyn beträffande registerkontroll, t.ex. av att huvudmän för fristående förskola och enskild pedagogisk omsorg säkerställer att registerutdrag ur belastningsregistret alltid begärs och inlämnas innan anställningskontrakt skrivs på och arbete i barngrupp påbörjas. Tillämpas beslutade rutiner vid genomförandet av tillsynen? Utifrån genomförd granskning bedöms den av nämnden beslutade Rutiner för förskolenämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg tillämpas vid genomförandet av tillsyn. Även förskoleförvaltningens kompletterande rutiner och mallar för tillsyn bedöms tillämpas vid genomförandet av tillsynen. Finns det en dokumenterad uppföljning av tillsynen som rapporteras till nämnden? Det är förskolenämndens arbetsutskott som, på delegation av nämnden, beslutar om förelägganden efter tillsyn, om avslut av tillsyn, samt om uppföljningsärenden. Enligt intervjusvaren redovisas samtliga ärenden som en informationspunkt till nämnden. Varje 19

22 nämndssammanträde har en ärendepunkt benämnd Redovisning av delegerade beslut. Förskolenämnden beslutade i mars 2017 att sektionschef på tillsynssektionen, på delegation av nämnden, har rätt att fatta beslut om att avsluta tillsyn. Denna del i den reviderade delegationsordningen hade dock inte tillämpats i praktiken vid granskningstillfället enligt intervjusvar. Förskoleförvaltningen har, som nämnts ovan, under våren 2017 genomfört Utvärdering av beslut om godkännande och rätt till bidrag samt tillsyn av fristående verksamheter Utvärderingsrapporten behandlades av förskolenämnden i mars Det är positivt att ovan nämnda utvärdering har genomförts. För att nämnden i sin helhet ska få en samlad uppföljning av tillsynen av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg bör nämnden överväga om uppföljning och redovisning ska ske årligen. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet och beslutade att översända rapporten till förskolenämnden för yttrande. Förskolenämnden beslutade om yttrande på nämndsmötet Av yttrandet framgår att förskoleförvaltningen kommer att revidera sin interna rutin för tillsyn och däri ange ramar för handläggningstid avseende tillsynsärenden. Vidare ska förskoleförvaltningen varje år genom en rapport ge förskolenämnden en samlad uppföljning av tillsynen av fristående förskolor. Utgångspunkt för uppföljningen kommer att vara dokumentet Rutiner för förskolenämndens tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg som i oktober 2014 beslutades av förskolenämnden. Vad gäller registerkontroll avser förskoleförvaltningen att revidera det tillsynsformulär som huvudmannen ska fylla i inför tillsynen för att ytterligare förtydliga huvudmannens ansvar att se till att bestämmelserna om registerutdrag i 2 kap. 31 skollagen uppfylls. Kompetensförsörjning inom kommunal förskola KPMG har på uppdrag av revisorskollegiet genomfört granskningen Kompetensförsörjning inom kommunal förskola. Granskningen har avgränsats till förskolenämnden. Syftet med granskningen har varit att bedöma om förskolenämnden säkerställer att det finns en tillräcklig styrning och kontroll avseende kompetensförsörjningen. Syftet har även varit att bedöma ändamålsenligheten, d.v.s. om målen för kompetensförsörjningen uppnås. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att förskolenämnden i Malmö stad i huvudsak säkerställer att det finns en tillräcklig styrning och kontroll avseende kompetensförsörjningen. Det konstateras dock att utmaningarna, särskilt vad gäller rekrytering av förskollärare och likvärdigheten i andelen förskollärare per område samt andelen manliga förskollärare, fortfarande är mycket stora och att målen för kompetensförsörjningen inte har uppnåtts eller prognostiseras att uppnås för helåret. Vidare framgår av granskningen att kompetensen i vikariebanken upplevs ha varierande kvalitet vilket bedöms påverka verksamheten. 20

23 Av rapporten framgår ett antal rekommendationer riktade till förskolenämnden: säkerställa att de insatser som genomförs för att klara kompetensförsörjningen och angivna mål inom förskolan får effekt. i samverkan med andra organ på olika nivåer i samhället verka för att segregationens negativa konsekvenser på måluppfyllelsen kan elimineras. följa upp och verka för att arbetsförhållandena och arbetsbelastningen är likvärdiga på enheterna, genom att till exempel beakta uppdragens olika förutsättningar vad gäller barns och vårdnadshavares olika behov, placeringstid och inte minst personalsammansättningen. Revisorskollegiet behandlade rapporten vid sammanträdet och beslutade att översända rapporten till förskolenämnden för yttrande och till kommunstyrelsen för kännedom. Förskolenämndens yttrande ska ge svar på vilka åtgärder förskolenämnden avser att vidta med anledning av de synpunkter, förbättringsområden och rekommendationer som redovisas i rapporten. Förskolenämnden beslutade om yttrande på nämndsmötet Av yttrandet framgår att förskolenämnden kan konstatera att bedömningen i revisonens granskning väl återspeglar nämndens systematiska och proaktiva arbete för att klara kompetensförsörjningen. Vidare framgår att förskolenämnden ställer sig positiv till granskningen och anser att den utgör en grund för nämndens fortsatta arbete med de utmaningar som finns gällande kompetensförsörjning inom förskolan. Förskolenämndens svar på vilka åtgärder förskolenämnden avser att vidta med anledning av de synpunkter, förbättringsområden och rekommendationer som redovisas i rapporten framgår nedan. Det är nämndens bedömning att den ordinarie uppföljningen via budgetprocessen och kvalitetssystem säkerställer nämndens återkoppling och uppföljning av de effekter som insatser för kompetensförsörjningen ger. Förskolenämnden anser att nämndens arbete i stor utsträckning ger förutsättning för att uppfylla rekommendationerna, men att det krävs uthållighet och fortsatt arbete i samverkan mellan flera aktörer för att möta de utmaningar som finns. En central utgångspunkt är därför att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Förskolenämndens kan konstatera att nämndens arbete sker i nära samarbete mellan verksamhet, stabsfunktioner, fackliga organisationer och externa parter genom tydlig planering och uppföljning. Nämnden bedömer vidare att organisationsutvecklingen bidragit positivt till kompetensförsörjningen bland annat genom ett närvarande ledarskap, minskad administration och stärkta förutsättningarna för medarbetarna i det professionella uppdraget. Vidare anser förskolenämnden att arbetet med tid för verksamhetsutveckling, projekt Kompetensförsörjning barnskötare bidragit till att säkerställa en högre kvalitet, vilket bland annat bidrar 21

24 till ökad attraktivetet. Arbetet med vistelsetidsprojektet (VISP), införandet av bemanningsteam och resurs- och bemanningsplanering har också gett bättre förutsättningar för att säkerställa en proaktiv, likvärdig och kvalitativ bemanning. Detta bedöms vara viktiga förutsättningar i det fortsatta arbetet med att klara kompetensförsörjningen och ökad måluppfyllelse. Som framgår av rapporten är kompetensförsörjning en stor utmaning för nämnden vilket självklart också får effekt på rekryteringen av timavlönade medarbetare. Nämnden kan konstera att det pågår ett arbete med att säkerställa, följa upp och kvalitetssäkra arbetssätt för korttidsbemanning med särskilt fokus på kompetens. Det pågår även en uppföljning av bemanningsteamen och viss utökning av bemanningsteamen kommer att vara är aktuell framöver vilket också bidrar till en ökad kvalitet vid frånvaro. Den andra rekommendationen belyser en problematik som lyfts fram av såväl förskolechefer som utbildningschefer i de intervjuer som ligger till grund för granskningsrapporten. Strukturella hinder såsom bostadssegregation kan dock, enligt de intervjuade, inte lösas av förskolenämnden ensam. Detta framgår av granskningsrapporten. Förskolenämnden vill i detta sammanhang särskilt poängtera att det krävs samverkan mellan flera samhällsaktörer för att minska skillnaderna för Malmöborna, för att stärka utvecklingen av en socialt hållbar stad och för att påverka upplevelsen av trygghet. Segregationens negativa konsekvenser för måluppfyllelsen när det gäller kompetensförsörjning behöver ses i detta sammanhang. Förskolenämnden bidrar genom sitt kärnuppdrag i utvecklingen av den socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara staden. En förskola med god och likvärdig kvalitet kan ha en utjämnande effekt och har stor betydelse för barn vars vårdnadshavare har begränsade socioekonomiska villkor och barn som i övrigt lever i utsatthet. Utveckling av familjecentraler tillsammans med andra nämnder i Malmö och Region Skåne pågår och det sker ett regelbundet och strukturerat samarbete med polis, räddningstjänst, grundskola, fritidsverksamhet, socialtjänst med flera kring förebyggande arbete och andra insatser kring trygghet i Malmö. Inför år 2018 har nämnden beslutat att komplettera sina nämndsmål för att synliggöra och stärka arbetet kring barns uppväxtvillkor och trygghet. Förstärkning har skett med två nya nämndsmål som har betoning på just samarbete och samverkan kring social hållbarhet och bedöms tydliggöra nämndens roll och inriktning i ett arbete som är både komplext och som behöver omfatta ett stort antal aktörer på olika nivåer i samhället. 22

25 Tabell 4.1: Barn per vuxen (indirekt personaltäthet i förskolan) Mätt/år Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Barn per vuxen 4,95 4,7 5,1 4,7 4,7 Källa: Förskoleförvaltningen. Uppgifter per 15/10 respektive år. Siffran för personaltäthet visar antal barn/antal årsarbetare i barngrupp uttryckt som procent av heltidstjänst. Personal som är ledig eller sjukskriven 1 månad eller längre är inte inkluderade i siffran. Korttidsvikarier, personal i bemanningsteamen och medarbetare som går på andra anställningsavtal än AB är inte heller inkluderade. Eftersom siffran visar medarbetare i barngrupp är inte heller förskolechefer och annan personal i förskolan som inte är i barngrupp med. Förste förskollärare är inkluderade men deras tjänstgöringsgrad är justerad till 60 %, dvs den tid de enligt uppdragsbeskrivning ska tillbringa i barngrupp. Tabell 4.2: Andel förskollärare i procent Mätt/år Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Andel personal med förskollärarutbildning 44 42,7 40,4 33,2 Uppgift fanns ej tillgänglig vid granskningstillfället Källa: Förskoleförvaltningen. Uppgifter per 15/10 respektive år. Baseras på årsarbetare uttryckt som procent av heltidstjänst. Personal som är ledig eller sjukskriven 1 månad eller längre är inte inkluderade i siffran. Korttidsvikarier, personal i bemanningsteamen och medarbetare som går på andra anställningsavtal än AB är inte heller inkluderade. Eftersom siffran visar medarbetare i barngrupp är inte heller förskolechefer och annan personal i förskolan som inte är i barngrupp med. Förste förskollärare är inkluderade men deras tjänstgöringsgrad är justerad till 60 %, dvs den tid de enligt uppdragsbeskrivning ska tillbringa i barngrupp. Tabell 4.3: Personalstatistik Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal anställda omräknade till heltid Kvinnor, andel i % 90, ,9 91,2 Personal med utländsk bakgrund, andel i % 39,3 41,3 42,9 44,8 Total sjukfrånvaro i % 7,85 8,69 8,81 8,52 Personalomsättning i % ,2 17,1 Källa: Stadskontoret. OBS! Uppgift om antal anställda samt personal med utländsk bakgrund avser juli Tabell 4.4: Befolkningsprognos 1 5 år Område Norr Innerstaden Väster Söder Öster Övrigt Summa Källa: Stadskontoret. 23

26 Tabell 4.5: Volymutveckling Källa: Årsanalys 2017 Förskolenämnden 24