Problematik till följd av hot och våld inom sjuksköterskeyrket

Transkript

1 Institutionen för hälsa och vård Omvårdnad David Kastenfalk, Martin Larsson Problematik till följd av hot och våld inom sjuksköterskeyrket Problems created by threat and violence in the Registered nurse profession En litteraturstudie Examensarbete 10 poäng, C-Nivå Sjuksköterskeprogrammet Datum: Handledare: Birgitta Blomberg Tentator: Margret Lepp Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Titel Institution Kurs Författare Problematik till följd av hot och våld inom sjuksköterskeyrket Problems created by threat and violence in the Registered nurse profession Institutionen för hälsa och vård, Karlstads universitet Omvårdnadsforskningens teori och metod ІІІ examensarbete, 10 poäng David Kastenfalk Martin Larsson Handledare Birgitta Blomberg Tentator Margret Lepp Sidor 19 Månad och år för seminarium Januari 2006 Nyckelord Våld, hot, sjuksköterska Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten tillkomma. Det har även diskuteras möjligheter att tillgripa rättsliga åtgärder till följd av hot och våld för att markera att det inte är accepterat. Justerad och godkänd Datum Tentator

3 Innehållsförteckning Introduktion 3 Lagar, förordningar och riktlinjer 3 Arbetsmiljö 3 Upplevelser och reaktioner hos omvårdnadspersonal 4 Syfte 5 Metod 6 Litteratursökning och urval 6 Primärgranskning 7 Sekundärgranskning 8 Databearbetning 8 Etik 8 Resultat 9 Hur ser hot och våldssituationen ut 9 Förekomst av hot och våld 9 Olika typer av hot och våld 10 Förövaren 11 Hur hanterar sjuksköterskan hot och våld på arbetsplatsen 12 Konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete 12 Sjuksköterskerollen i en våldsituation 12 Diskussion 14 Resultatdiskussion 14 Förekomst av hot och våld 14 Konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete 15 Sjuksköterskerollen i en våldsituation 15 Metoddiskussion 16 Studiens betydelse och förslag till vidare forskning 17 Referenser 18 Bilaga 1, Matris

4 Introduktion Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet (Arbetsmiljöverket). Detta leder till sjukskrivning, psykiska besvär, ångest, oro och ekonomiska besvär som innebär kostnader för den enskilda individen och samhället (Menckel & Viitasara, 2002). Landstinget i Värmland (2000) definierar hot och våld enligt följande: Så kallat vardagsvåld innebär våld från sjuka, psykiskt störda eller drogpåverkade personer. Så kallat instrumentellt våld täcker in saker som rån för att tvinga till sig exempel vis pengar eller läkemedel. Våld och hot som uppstår vid ingripande. För att klargöra vad som avses med vissa av de mer centrala begreppen i studien har Bonniers svenska ordbok (Györki, 1989) använts. Att hota syftar på att; hota någon med stryk, hota någon till livet, hota någon med kniv. Hotelser innebär att man; Uttalar att något farligt obehagligt ska hända. Våld förklaras som; Att fysiskt angripa eller skada person eller sak. En åtgärd; Handling, insatt för att förebygga eller förbättra något. Med bemötande avses att; besvara, tillbakavisa, behandla, bete sig mot. Lagar, förordningar och riktlinjer Arbetet inom sjukvården är reglerat av olika lagar, förordningar och riktlinjer. Dessa påverkar sjuksköterskan i hantering av hot och våld i arbetet. Arbetsskyddsstyrelsen (AFS 1993:2) skriver i sina kungörelser och föreskrifter att det kommer an på arbetsgivaren att se till att det finns handlingsplaner om det skulle förekomma hot och våld på arbetsplatsen. Arbetstagaren skall informeras och utbildas på ett sådant sätt att de kan handla därefter och kunna utföra sitt arbete säkert och med tillfredställande trygghet. Menckel & Viitasara (2002) studie rapporterade att knappt 25 % av omvårdnadspersonalen hade erbjudis information och utbildning för att bemöta hot och våld på arbetsplatsen av deras arbetsgivare. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är målet för hälso- och sjukvård att ge alla en lika god vård och på lika villkor. Att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilde individens värdighet. Patienten skall ges en sakkunnig och omsorgsfull vård i så stor mån som möjligt, det vill säga i enlighet med sjuksköterskans professionalism. Vården skall ges i samråd med patienten och att denne skall visas omtanke och respekt. Syftet med omvårdnaden som bedrivs inom hälso- och sjukvården är att främja hälsa, förebygga sjukdom och bevara patientens individuella möjligheter och behov (1993:17). Arbetsmiljö inom vården Menckel (2000) nämner att hot och våld är ett allvarligt och dagligt förekommande problem inom sjukvårdsyrket och att det troligen också finns stora mörkertal, detta 3

5 bekräftas även i sin tur av arbetsskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2). I och med det ökande problemet med hot och våld mot vårdpersonal finns det ett behov av aktuella handlingsplaner och åtgärder för hur detta ska bemötas och åtgärdas i verksamheten (Menckel, 2000). Det har framkommit att hot och våld kan vara ett större och mer vidspritt problem än vad som tidigare trotts (Menckel et al., 2002). Risken för att utsättas för hot och våld har under senare år blivit allt vanligare i samhället. Landstingets sjukvårdsverksamheter är bland de mest öppna och lätt tillgängliga arbetsplatser i samhället, vilket också är nödvändigt på grund av den verksamhet som bedrivs. I de fall där arbetspersonal inom landstingets sjukvårdsverksamhet utsätts för hot och/eller våld finns problem med gränsdragningsfrågor gällande bland annat polisanmälan och framför allt sekrets som måste klarläggas (Landstinget i Värmland, 2000). Patientuppgifter är skyddade och reglerade i sekretesslagen (SFS 1980:100) vilket skulle kunna göra det svårt att komma åt personer som utsätter omvårdnadspersonal för hot eller våld. Sekretesslagen anger också undantagsfall för sekretessen, till exempel när intresset är att bibehålla en kvalitativt god och säker hälso- och sjukvård. Enligt Landstinget i Värmlands (2000) råd och riktlinjer för hot och våld mot vårdpersonal har våldet ökat med tiden och blir allt vanligare. Åren har detta varit ett prioriterat område för utveckling av förebyggande åtgärder och riktlinjer för hur det ska bemötas. Detta är något som bekräftas av Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket) som i statistik samanställd av Statistiska Centralbyrån från år visar att antalet anmälningar av incidenter som leder till arbetsskador ökat. Vårdsektorn står för den största delen av anmälningar, med en total andel på 17 %. Under åren har andelen anmälningar gjorda av kvinnor minskat något medan anmälningar gjorda av män har ökat, det ska dock framhållas att kvinnorna står för en markant högre andel av anmälningarna. Andelen personal som var utsatta för hot och våld inom vården år 2001 låg de senaste tolv månaderna på 18,3 % och 10,3 % för män. Enligt Menckel (2000) är det framför allt kvinnor i åldrarna år som har stått för den största ökningen av anmälningarna och har varit de mest utsatta. Upplevelser och reaktioner hos omvårdnadspersonal Verbala hot och fysiskt våld kan få omvårdnadspersonal att uppleva känslor av ilska, irritation, ledsenhet och hjälplöshet (Menckel et al., 2002). Reaktionerna kan variera från olika former av stressreaktioner och chocktillstånd. Vissa reagerar direkt, för andra kan det ta timmar eller dagar innan någon reaktion börjar manifestera sig. Därför det också är viktigt att inte bara vara beredd på att bemöta och åtgärda hot och våld utan även dess konsekvenser för vårdpersonalen när det har inträffat (Landstinget i Värmland 2000). Även arbetsskyddsstyrelsen påpekar att reaktionerna beror på hur personalen har uppfattat situationen i fråga och hur förberedd denne varit. Enbart kunskapen om att man kan riskera att utsättas för våld eller hot innebär för många människor en stark psykisk press i arbetet (AFS 1993:2 s 5). 4

6 Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans arbetsmiljö och omvårdnaden av patienten. Det kan leda till att omvårdnadsarbetet försvåras och därmed möjligheterna till en god vård för patienten. Syfte Att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. Frågeställningar Hur ser hot och våldssituationen ut för omvårdnadspersonal? Hur hanterar sjuksköterskan hot och våld på arbetsplatsen? 5

7 Metod För att svara på frågeställningarna har en litteraturstudie använts som metod. Det innebär att en identifiering och en genomgång av vetenskapliga artiklar inom området har genomförts, för att sedan på ett metodiskt sätt kunna granska och sammanfatta vad tidigare forskning har kommit fram till. Processen använder sig av åtta steg (Polit & Hungler, 2001). 1. Identifiering av nyckelord och begrepp som är anpassat för sökningen. 2. Identifiera möjliga referenser genom elektronisk eller manuell sökning. 3. Kunna ta fram passande referenser. 4. Granska referenserna för relevans och giltighet. 5. Primärgranska referenserna och föra anteckningar samt identifiera eventuellt nytillkomna referenser via hänvisningar. 6. Organisera referenserna. 7. Analysera materialet. 8. Sammanställa litteraturstudien. Litteratursökning och urval Relevanta sökord för studies syfte användes i databaserna CINAHL och Medline. Sökorden diskuterades fram av författarna och kombinerades för att finna lämpliga artiklar. Sökorden som används har varit: Aggression, Assault, Hospital, Prevention, Threat, Training, Violence och Workplace. För att vara säkra på att rätt sökord har använts har sökningarna inledningsvis gjorts med hjälp av CINAHL s Thesaurus och Medline s Meshtermer. Detta gör att databasen själv föreslår befintliga och relevanta sökord som finns indexförda. Sökorden användes utan begränsning, vilket innebär att författarna använde dem som nyckelord i databaserna. Det innebär att inga tillägg görs till sökorden initialt för att begränsa sökresultaten. Detta medför att en precisering av artiklarna uppnås först efter att olika kombinationer av de framtagna sökorden används. I databasen Medline har även sökordet Nurs$ (med trunkering detta för att inte begränsa träffområdet på grund av olika böjningar av ordet) använts, detta för att databasen även behandlar andra artiklar utanför omvårdnadsområdet till skillnad mot CINAHL. Sökningen har skett vid sjukhusbiblioteket i Karlstad samt vid Karlstads universitetsbibliotek. Inklusionskriterier Artiklar från 1995 som behandlar sjukhusmiljö, hot och våld mot omvårdnadspersonal, åtgärder och bemötande av hot och våld. Omvårdnadspersonal har används som ett inklusionskriterie eftersom personalen oftast arbetar i team, där alla är lika utsatta och det därför var svårt att urskilja endast sjuksköterskan. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar och dessa ska ha varit skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterier Artiklar som inriktar sig mot icke sjukvårdpersonal, review artiklar, artiklar som saknar abstract eller ej passade studiens syfte uteslöts. 6

8 Tabell 1. Elektronisk sökning i databas Medline, sökord, kombinationer/antal träffar och urval 1,2 och 3. Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Hospital Nurs$ Violence Workplace Hospital Prevention Violence Workplace Assault Hospital Nurs$ Violence Nurs$ Prevention Training Violence Assault Training Violence Aggression Nurs$ Violence Tabell 2. Elektronisk sökning i databas CINAHL, sökord, kombinationer/antal träffar och urval 1,2 och 3. Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Nurs$ Threat Violence Workplace Hospital Violence Workplace Tabell 3. Sammanställning av urval 1, 2 och Urval 1 Urval 2 Urval 3 Totalt Primärgranskning Primärgranskningen av referenser gjordes vid databassökning och utfördes genom att titlar och abstract studerades. Artiklar valdes ut genom bedömning efter inklusions- och 7

9 exklusionskriterier. Detta gav en översikt och medförde en primärgranskning av 52 abstracts som granskats i Urval 1. Granskningen av abstract resulterade i att 31 artiklar togs bort för att de inte föll inom ramarna för inklusions- och eklusionskriterierna och passade inte studiens syfte, till exempel endast inriktade sig på psykiatrin. 13 artiklar fanns i full text och skrevs ut via tillgängliga tidsskriftsagenter, exempelvis Science Direct. Åtta artiklar beställdes via Karlstads universitetsbibliotek. 21 framtagna artiklar gick sedan vidare till urval 2 (se tabell 1 och 2). Sekundärgranskning De 21 artiklar som genomgått primärgranskningen gick vidare till sekundärgranskning Artiklarna lästes i sin helhet och här gjordes en primär sammanställning av återstående artiklars resultat. Författarna diskuterade sedan artiklarnas relevans för litteraturstudiens syfte. Under sekundärgranskningen föll ytterligare tre artiklar bort vilka inte svarade mot studiens syfte eller inriktade sig för studien på fel yrkesgrupp. Resterande 18 artiklar granskades utifrån granskningsmallar avseende vetenskaplighet (Institutionen för hälsa och vård, 2004). Fem artiklar uppfyllde inte kraven på vetenskaplighet och valdes bort, exempelvis kunde de omfatta endast två till tre sidor eller innehöll för få referenser (se tabell 1 och 2). Databearbetning De återstående 13 artiklarna som utgör urval 3 presenteras i studiens resultatdel. Artiklarna lästes enskilt av författarna, diskuterades och sammanställdes. Artiklarna sammanfattades på papper utifrån resultat och diskussion. Överstryckningspenna användes för att finna intressant och relevant information och underlättade arbetet med att gå tillbaks och läsa i artiklarna. Detta gav en överskådlig blick över artiklarnas resultat och möjligjorde en jämförelse av de olika artiklarnas resultat samt att de kunde sammanställas i fem olika kategorier. Följande kategorier växte fram under bearbetningen: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. De 13 artiklarna som ingår i litteraturstudien redovisats i en artikelmatris (se bilaga 1). Etik För att se till att bearbetningen av det insamlade materialet inte förvrängs eller anpassas till studiens syfte på ett felaktigt sätt har författarna genomfört granskningen först enskilt och sedan tillsammans för att på så sätt minimera risken för feltolkningar. Detta för att så fullständigt och sanningsenligt som möjligt redovisa korrekta data i litteraturstudien (Polit et al., 2001). 8

10 Resultat Resultatet bygger på 13 utvalda artiklar och presenteras i fem kategorier. Förekomst av hot och våld, Olika typer av hot och våld, Förövaren, Konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och Sjuksköterskerollen i en våldsituation. Förekomst och utbredning av hot och våld samt inverkan på sjuksköterskans arbete Hur ser hot och våldssituationen ut Förekomst av hot och våld Olika typer av hot och våld Förövaren Hur hanterar sjuksköterskan hot och våld på arbetsplatsen Konsekvenser för omvårdnadspersonalen Sjuksköterskerollen i hot och våldssituationer Figur 1. Översikt av förekomst och utbredning av hot och våld samt inverkan på sjuksköterskans arbete. Hur ser hot och våldssituationen ut Förekomst av hot och våld I ett flertal rapporter de senaste tio åren har forskare från flera länder redovisat resultat som visar på att hot och våld är ett ökande problem på arbetsplatserna inom de flesta yrkesområdena. Omvårdnadspersonal är den arbetsgrupp som är mest utsatt för hot och våld i förhållande till andra yrkesgrupper och sjuksköterskan toppar gruppen sjukvårdspersonal (Ayranci, 2005). Utbredningen av hot eller våld varierar avdelningarna sinsemellan och personal på akutmottagning och inom psykiatrin är de mest utsatta. Det har påvisats att det i vissa fall är så mycket som 98,5 % (Senuzun Ergün & Karadakovan, 2005) av personalen på en avdelning som har utsatts för hot eller våld. I en undersökning har flertalet uppgett att de någon gång varit utsatta för någon form av hot eller våld under sin yrkesverksamhet och att de i vissa fall varit utsatta under de senaste tolv månaderna (Erickson & Williams-Evans, 2000). I studien framkommer även att nästan tre av fyra anses förväntas att bli utsatt för angrepp någon gång under sin yrkeskarriär. Utbredningen av hot och våld varierar mellan studierna och i några fall finns stöd för låg frekvens medan i andra en högre frekvens; 72,3 % 9

11 (Ayranci, 2005), 70 % (Crilly, Chaboyer & Creedy, 2003), 67 % (Sofield & Salmond, 2003). I en studie delas mäns och kvinnors utsatthet upp, män 63 % och kvinnor 34 % (McKenna, Poole, Smith, Coverdale, & Gale, 2002), i en annan studie ser det annorlunda ut och visar samtidigt att den lägsta förekomsten av hot och våld är 18 % för män och 22 % för kvinnor (Whittington, Shuttleworth & Hill, 1995). I Whittington et al. (1995) studie påvisas att yngre och nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt utsatta i jämförelse med äldre personal som har längre erfarenhet inom vårdyrket. Däremot är sannolikheten för att utsättas för hot eller våld under sin yrkesverksamhet större ju fler år som arbetats. Risken att utsättas för hot eller våld är inte knutet till hur länge sjuksköterskan arbetat på en och samma avdelning utan hur länge denne varit verksam inom vårdyrket. Studien visar också att yngre rapporterar incidenter i större utsträckning än äldre och mer erfarna (Whittington et al., 1995). I en studie undersöks våldsamt beteende mot sjuksköterskor under deras första arbetsår. Där visar resultatet på att en av fem sjuksköterskor varit med om situationer där en patient försökt angripa dom (McKenna et al., 2002). I think beginning nurses have to learn it. It`s something that`s learned over the years that ituitiveness about when there`s something not quite right. And what you need to do is a learned reaction, that we have to learn to pay attention to our gut responses because they`re there for a reason and they`ve served us well. (Henderson, 2003 s 92). Män utsätts oftare än kvinnor för verbala hotelser, opassande kommentarer och gester samt upplever oftare försök till fysiska angrepp (McKenna et al., 2002). Detta fynd bekräftas delvis av en studie gjord i Turkiet som finner underlag för att kvinnor drabbas oftare än män när det gäller fysiskt våld, men att män oftare blir verbalt trakasserade (Ayranci, 2005). I McKenna et al. (2002) studie från Nya Zeeland framkommer att vårdpersonal med europeisk härkomst utsatts för signifikant lägre opassande kommentarer och gester på en arbetsplats med blandad etnicitet. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. Spekulationer om hur stort detta mörkertal är varierar. Senuzun Ergün et al. (2005) uppskattar mörkertalet till 83,5 %, medan Erickson et al. (2000) uppskattas siffran till 29 %. Crilly et al. (2003) påvisar att det finns ett mörkertal och att det motsvarar 47 % av det verbala våldet och när det gäller både verbalt- och fysisktvåld är mörkertalet 74 %. Orsakerna till detta mörkertal förklaras av omvårdnadspersonalen att de inte upplever någon förändring, att personal får dåligt eller inget stöd från sjukhusadministrationen (Senuzun Ergün et al., 2005). Olika typer av hot och våld En del undersökningar som gjorts har inte särskiljt begreppen verbalt- och fysiskt våld, medan andra undersökningar har valt att skilja ut och definiera begreppet verbalt våld i två olika grupper (1) verbala angrepp mot person och (2) faktiska hotelser avsedda att skrämma eller avskräcka en person. Det fysiska våldet saknar urskiljbara definitioner men här ingår allt från att personal knuffas till slag och sparkar. Verbala hot och/eller angrepp är vanligast, resultaten skiljer sig mellan studierna men det är oftast det verbala våldet som har den högsta frekvensen. En studie visar att 98.5 % hade upplevt verbalt 10

12 hot eller angrepp och drygt hälften i samma undersökning uppgav att de utsatts fler än 15 gånger under sin verksamma arbetstid (Senuzun Ergün et al., 2005). There`s almost a protective mechanism that you use. That if someone calls you a f...ing b..., they`re ill. You know. But if they say, You`ve really helpt me, they re well. It is a protective mechanism. My classic response, though, if someone says you f...ing b... wich happens several times a day is to say, No, no my name is [name]. The one guy who had been there several times yells out through the curtain Hey, [name], you f...g b... So then I thought, Well, at least he did use my name. Where do we go from here?! (Henderson, 2003 s 91). Mindre vanligt är förekomsten av fysiska angrepp på omvårdnadspersonalen men fortfarande ett stort och ökande problem. Den vanligaste formen av fysiskt våld är enligt Crilly et al. (2003) att sjuksköterskan blev knuffad. I en studie framkommer en ovanligare men ändå förekommande typ av hot och våld, där personalen fått oönskade brev skickade till sig innehållande hotelser och klagomål. I ett fåtal fall har även sjukvårdspersonalens familjer blivit utsatt för hotelser (McKenna et al., 2002). Förövaren De som utsätter omvårdnadspersonalen för hot och våld kan delas in i tre grupper, patienter, anhöriga/besökande och andra ur personalgruppen. Det som är gemensamt för angripare utanför den egna personalgruppen är vad som ligger bakom angreppet. Det framkommer bland annat att lång väntetid och missnöjdhet med den vård som erbjudits är vanligt förekommande orsaker till att personal utsätts för hot eller våld (Whittington et al., 1995). I Sofield et al. (2003) studie framkommer att den vanligaste källan till verbala angrepp är läkare som ingår i arbetsgruppen. De står för majoriteten av incidenterna 35 % vilket kan jämföras med patienter och deras anhöriga på 18 respektive 20 %. Resterande 27 % utgörs av mindre grupper där bland annat övrig sjukvårdpersonal ingår. Whittington et al. (1995) studie visar att personalens egna uppfattningar om varför patienten eller anhöriga är aggressiva och/eller tillgriper hot och våld är följder av: Att patientens mentala status är påverkad. Detta antingen genom psykisk sjukdom eller på grund av förvirring till exempel uppvaknande ur medvetslöshet och att personen i fråga då inte vet vart den befinner sig. Detta bekräftas av Duxbury & Whittington (2005) där sjuksköterskorna klart ansåg att psykisk sjukdom är en stark orsak till aggressiva patienter. Att patienten i samband med, tvättning, bäddning, vändning, provtagningar och frågor från personal blir irriterade och tillgriper hot eller våld (Whittington et al., 1995). Lång väntetid i samband med besök på avdelning eller akutmottagning och att personalen är återhållsam med mediciner till exempel smärtstillande. Det har även visat sig att patienter som anses vara låg prioriterade står för den hösta 11

13 delen av våldet. Med lågt prioriterade patienter avses här icke akuta patienter som inkommer till akutmottagning. Icke- drog eller alkoholpåverkade personer står för den hösta andelen anmälda verbala hot, medan de drog eller alkoholpåverkade tillgrep våld i större utsträckning (Crilly et al., 2003). Hur hanterar sjuksköterskan hot och våld på arbetsplatsen Konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete Följderna av att utsättas för hot och/eller våld varierar, även om den utsatta inte får några fysiska skador eller bestående men, så ökar risken för att på längre sikt drabbas av negativ stress, sjukskrivningar, personlig- och samhälls ekonomisk förlust. I vissa fall har detta lett till att den utsatta själv är i behov av sjukhusvård, i 21 fall av 551 svarande (McKenna et al., 2002). I en annan studie (Senuzun Ergün et al., 2005) framkommer att sjuksköterskor nekats sjukskrivningar som en följd av våld. McKenna et al. (2002) kommer i sin studie fram till att fysiskt våld är mest uppjagande för utsatt personal följt av verbala hotelser och att utsatt personal till och med överväger att byta yrke. Detta får stöd av Sofield et al. (2003) som funnit att 13,6 % av de svarande i sin studie har lämnat sin avdelning tillföljd av verbalt våld. Sjuksköterskor medger att upplevelser av hot och våld påverkar dem i utövandet av vården till patienten (McKenna et al., 2002). Samma studie pekar på att depressioner och sömnsvårigheter uppges bli en följd av hot eller våld mot personalen. Sofield et al. (2003) finner att 67 % av sjuksköterskorna anser att våldet mot omvårdnadspersonalen är en bidragande faktor till att det finns en brist på sjuksköterskor. En följd av hot och/eller våld som sjuksköterskan kan utsätts för på arbetsplatsen drabbar vare sig sjuksköterskan eller förövaren utan de patienter som är i sjuksköterskans vård. Sjuksköterskor rapporterar att de efter att ha varit utsatta för hot eller våld känner bland annat ilska 59 %, ledsenhet 47 %, besvikelse 43 % eller rädsla 40 % (Arnetz & Arnetz, 2001), även hopplöshet 15 % och att personal blir generad 14,8 % uppges som en följd (Sofield et al., 2003). Detta kan leda till att personal till exempel blir mer försiktiga, eller till och med känner mindre glädje då de arbetar med patienter. Det har även visats att personal i vissa fall vägrat att ge patienten vård som en direkt följd av det hot eller våld personalen har utsatts för (McKenna et al., 2002). Andra rapporterade följder som har en negativ inverkan på den vård patienter får är bland annat att sjuksköterskan upplever sig ha mindre mental energi och sämre arbetseffekt (Arnetz et al., 2001). Det finns dock omvårdnadspersonal som uppger att de upplevt positiva fördelar efter att ha utsatts för en hot eller våldsituation, att det kan bli lättare att bedöma liknande situationer i framtiden, att det ger en ökad medvetenhet om säkerhetsrisker samt att de upplevt trygghet i hur annan personal hjälpte till i situationen (McKenna et al., 2002). Sjuksköterskerollen i en våldsituation Sjuksköterskan som arbetsledare har en viktig roll i omhändertagandet efter och under en hot eller våldssituation. Forskning visar på att det finns otillräckliga åtgärder att tillgripa till följd av hot och våld mot personalen. Stora delar av personal upplever att 12

14 det många gånger är onödigt att ens anmäla incidenter då det inte leder till någon förändring eller åtgärd och att administrationen sällan bryr sig (Senuzun Ergün et al., 2005). Hjälp och stöd till de drabbade har i en undersökning visat sig komma från medarbetare 49 %, utomstående personer 18 % och endast 14 % från sjukhusledningen (Arnetz et al., 2001). Henderson (2003) påpekar att det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att sjukhusadministrationen anammar en nolltolerans policy för våld mot omvårdnadspersonal. Det är också i den här relationen sjuksköterskor gentemot administration som en stor del av problemet ligger. Så länge den administrativa sidan accepterar att våld förekommer mot deras personal kommer både allmänheten och sjuksköterskorna själva tro att det är accepterat, vilket i sin tur leder till att sjuksköterskan känner sig nervärderad. En studie pekar på att sjuksköterskorna tycker att de borde ha rätt att tillgripa rättsliga åtgärder (91 %) efter att ha blivit utsatta för hot eller våld (Senuzun Ergün et al., 2005). It was Friday night teen o`clockish, the police wanted to interview me and although it was fairly quiet as I was going to be interviewed I got told by my senior that Friday night it was going to be filled up Can they please come back later on in the night and interview you and I was put straight back to work and I couldn`t I was just so appalled, I needed to be seen by the doctors for our staff protocol... (Henderson, 2003 s 88). Däremot är det oftast en markant mindre del av personalen som tycker sig ha rätten att verkligen anmäla fallet till polisen (32,7 %) och endast 65 % av sjuksköterskorna i studien tycker att det skulle vara etiskt riktigt att använda lagliga åtgärder (Erickson et al., 2000). Även om vissa sjuksköterskor säger sig ha fått utbildning i hanterandet av hot och våld, finns det fortfarande en majoritet som inte har fått det. I Wittington et al. (1995) uppger studiens deltagare att endast 10 % fått någon form utbildning om hot och våld under sin yrkesverksamhet. McKenna et al. (2002) visar däremot i sin studie att 50 % av de svarande har fått utbildning i att hantera potentiellt farliga situationer. Ytterligare en studie visar att personal har fått utbildning i hantering av våldsituationer och där är det cirka en tredje del av de svarande som anser sig ha fått utbildning (Nachiner et al., 2005). 56% av de svarande sjuksköterskorna uppgav dock att de var dåliga på att bemöta verbala angrepp (Sofield et al., 2003). För att kunna hantera det hot och våld som sjuksköterskan kan utsättas för används inte bara riktlinjer från arbetsgivaren. Andra strategier för att hantera det hot och våld personal utsätts för kan vara att vända sig till sina medarbetare, söka stöd hos vänner och familj (Fernandes et al., 1999). Det föreslås att utbildning i hanterandet av hot och våld under sjuksköterskeutbildningen och kontinuerligt fortskridande utbildning i det verksamma arbetslivet anses kunna vara en del av lösningen på problemet (Beech & Leather, 2003). 13

15 Diskussion Syftet med den här litteraturstudien var att belysa förekomsten av hot och våld samt hur detta inverkar på sjuksköterskas arbete. För att förenkla arbetet och att göra det tydligare har författarna använt sig av två frågeställningar, hur ser hot och våldssituationen ut och hur hanterar sjuksköterskan hot och våld på arbetsplatsen. Resultat Diskussion Förekomst av hot och våld Författarnas litteraturstudie visar på att hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket. Hot och våld är ett problem som har funnits länge och som ökar inom sjukvårdsyrket i takt med att våldet i samhället i övrigt blir grövre och mer utspritt. Författarna kan visa att det finns forskning som förevisar att problemet studerats under de senaste tio åren, men att det inte har gjorts speciellt mycket för att motverka det. Hot och våld är samtidigt ett problem som inte bara är begränsat till exempelvis psykiatrin eller akutsjukvården. Det har konstaterats genom studier att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter av hot och våld. Att detta mörkertal existerar förklaras med att sjuksköterskorna inte tror att det leder till någon förändring eller åtgärd även om personalen anmäler det till sjukhusadministrationen. Sjuksköterskorna tycker också att de får dålig respons och möts av nonchalans när de verkligen anmäler en incident och att de upplever det som ett ointresse för deras situation (Henderson, 2003). I de fall där det har varit läkare som stått för hotet mot sjuksköterskan har administrationen valt att ställa sig på läkarnas sida, vilket leder till att sjuksköterskan känner sig nedvärderad och inte uppskattad. Att hotet och våldet mot sjuksköterskor inte minskar utan snarare ökar är kanske inte så förvånande med tanke på vad lite som gjorts för att markera att hot och våld inte tillåts. När ingen visar något intresse för att förbättra situationen är det knappast uppmuntrande att försöka säga ifrån. Detta är något som författarna anser signalerar till allmänheten att det är mer eller mindre godtagbart att utöva hot eller våld mot omvårdnadspersonalen Det har visats att äldre och mer erfaren personal inte rapporterar incidenter i samma utsträckning och att det oftast är yngre och nyutexaminerade sjuksköterskor som utsätts för hot eller våld (Whittington et al., 1995). Även att de yngre i en större utsträckning rapporterar hot och våld. Att de äldre och mer erfarna inte anmäler lika ofta skulle kunna tolkas som att de inte finner något värde i att göra det, de är vana att bli utsatta och ser det som en del i sitt arbete. Forskningen har också funnit att det finns skillnader i hur män och kvinnor bemöts. Studien där kvinnorna var mer utsatta gjordes i Turkiet (Aryanci, 2005), vilket författarna tror skulle kunna bero på en annan kvinnosyn. Att männen i en annan studie (McKenna et al., 2002) var mer utsatta kan tolkas som en följd av att män i vissa fall uppfattas som mer auktoritära och mer fysiskt kapabla att handskas med en våldsam patient och därför ådrar sig en högre frekvens av hot och våld. Detta är författarnas egna reflektioner och kan inte styrkas eller bekräftas av de studier som ingår i den här litteraturstudien. 14

16 Konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete Hot eller våld påverkar inte bara den utsatta personalen utan även patienten som är i behov av vård. Studier har visat att ilska, ledsenhet, besvikelse, rädsla och hopplöshet hos personalen kan leda till försämrad och i vissa fall utebliven omvårdnad för patienten. Depressioner, sömnsvårigheter och sjukskrivningar kan även bli en följd för personalen, som i sin tur leder till ökade kostnader för arbetsgivare, samhället och den drabbade individen. Resultatet från en studie (Senuzun Ergün et al., 2005) visar på att sjuksköterskor nekas sjukskrivning till följd av hot eller våld, vilket författarna uppfattar som väldigt märkligt då sjukskrivningar till följd av hot eller våld inom andra yrken blir allt vanligare. Sjuksköterskerollen i en våldsituation Att patienten har rättigheter är något som sjukvården måste utgå ifrån om en god vård ska kunna bedrivas (1982:763), men någonstans måste en gräns dras för att visa vad som kan accepteras. I många fall lever fortfarande patienten har alltid rätt mentaliteten kvar. Detta är en mentalitet som är hindrande vid ett försök att markera att det inte är godtagbart att utsätta personalen för exempelvis verbala aggressioner Det har påtalats att sjuksköterskeutbildningen så gott som uteslutande fokuserar på patientperspektiv. Detta förser sjuksköterskan redan från början med ett handikapp och när sjuksköterskan väl är utexaminerade och kommer till en arbetsplats där det förekommer hot och våld, är denne totalt oförberedd, utan verktyg för att kunna bemöta den nya situationen. En studie har visat på att 56 % av sjuksköterskorna uppgav att de var dåliga på att bemöta verbala angrepp (Sofield et al., 2003). Om sjuksköterskan är oförmögen att hantera en hotfull situation på grund av bristande kunskap i bemötandet skapar detta givetvis ett problem. Lägg till en sjukhusadministration som inte vill veta av problemet så framträder en situation där hot och våld kan växa och sjuksköterskorna får träda tillbaka. När det gäller utbildningen av sjuksköterskor framträder klara brister i både utbildningen till sjuksköterska och utbildningen av utexaminerade sjuksköterskor. Med tanke på medvetenheten om hot och våldssituationen ute på arbetsplatserna borde utbildningen ta ett större ansvar för att förbereda blivande sjuksköterskor framför allt med tanke på att hot och våld existerar på alla avdelningar. Det är endaste en liten procent av den totala mängden sjuksköterskor som får en utbildning av arbetsgivaren. Att vidta rättsliga åtgärder, det vill säga anmäla företeelserna till polisiär myndighet, skulle kunna hindras av lagstiftningen. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att alla patienter har rätt till lika god vård. Sekretesslagen (SFS 1980:100) kan vara hindrade men det finns undantagsfall när det gäller sekretessen, då det ämnar till att bibehålla en god och kvalitativ vård för patienten. Det är fullt möjligt att anmäla en patient som är våldsam mot vårdpersonalen, och det blir då personalen själv som avgör hur detta ska gå vidare, vilket omvandlar frågan till ett etiskt dilemma till exempelvis patientens sinnesnärvaro och avsikt. I Senuzun Ergün et al. (2005) studie anser 91 % sig ha rätten till att anmäla fallet, att jämföra med 65 % i Erickson et al. (2000) studie som anser att det är etiskt riktigt. 15

17 Metoddiskussion För detta arbete har en litteraturstudie använts som metod och bygger på artiklar av vetenskaplig karaktär. Artiklarna har uteslutande varit utgivna på engelska. Vilket inte har varit allt för svårt, däremot har det erbjudit problem då det gäller yrkestitlar som skiljer sig mellan olika engelsktalande länder. Till exempel har ordet sjuksköterska ett antal olika benämningar, i Storbritannien är benämningen Registered nurse medan det i USA kallas Practitoners nurse. I andra fall verkar sjuksköterska översättas till nurse utan tillägg eller extra namn. Ett enkelt nurse har också motsvarigheten undersköterska på vissa håll i världen eller nurses aid och ett flertal andra olika benämningar. Artiklarna som framkommit under sökningarna har oftast gått att få fram i full text via PDF format, de gånger detta inte har varit möjligt har författarna beställt dessa artiklar via Karlstads universitetsbibliotek. Något som har varit både tidskrävande och kostsamt. Ett annat problem har varit att beställda artiklar som verkat lovande utifrån abstractet men efter genomläsning har de inte kunnat innefattas i studien. Att många av de större tidskrifterna inte har funnits tillgängliga via universitetsbiblioteket har upplevts som förvånande och varit till nackdel för litteraturstudien. Arbetet med sökningar av litteratur i databaser har också erbjudit vissa problem då det visat sig vara stora skillnader mellan databaserna beroende på vart författarna befann sig vid sökningen. Exempelvis har artiklar som framkommit i Medline på Universitetsbiblioteket inte kunnat återfinnas under samma sökord på Sjukhusbiblioteket och vice versa. Det har också visat sig att sökordet nurse med trunkering ($) kan vara nödvändigt även i CINAHL - vilket egentligen inte skall behövas detta har visat sig ha en stor betydelse för den träffbild som framträder. Författarna upptäckte att träffbilden var väldigt lika i de olika databaserna, samt att flera artiklar återfanns i samma databas under olika kombinationer eller med helt andra sökord. Sökordet threat lades också till i CINAHL för att precicera träffbilden och göra den hanterlig. Eftersom Medline var den primära sökkällan redovisas resultatet av sökningarna primärt i Medline trots att flera av artiklarna även fanns med i CINAHL. Den stora skillnaden i utvalda artiklar mellan databaserna förklaras med att författarna valt att inte redovisa några dubbletter och därför bara visar nytillkomna artiklar. Granskningsmallarna som användes i den här litteraturstudien har varit till viss hjälp när det gäller att finna vad som krävs av en vetenskaplig artikel. Mallarna upplevdes tjäna sitt syfte inedningsvis, men efter att ha läst ett par artiklar uppfattades de som överflödiga, då samma indikatorer funnits utan att ha mallarna som stöd. Mallarna var då till mer hinder än nytta eftersom de då saktade ner arbetet med att granska studierna som valts ut. 16

18 Studiens betydelse och förslag till vidare forskning Av den forskning författarna har tagit del av framkommer klart och tydligt att det finns stora brister i utbildning och åtgärder för personal samt att sjuksköterskeutbildningen i princip bara är fokuserad på patientens bästa och att personalen allt för ofta kommer i andra hand. Författarna anser att forskning inom följande är att rekommendera: Fördelar med utbildning i bemötandet av hot och våld under sjuksköterskeutbildningen. Utredning av möjligheter till att tillämpa rättslig påföljd av hot och våld. Forskning som tydligare klargör vilken uppgift sjuksköterskan har som arbetsledare gällande hot och våld. Varför nyutexaminerade sjuksköterskor oftare anmäler hot och våld. 17

19 Referenser AFS 1993:2. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Arbetsmiljöverket. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Arnetz, J., & Arnetz, B. (2001). Violence towards health care staff and possible effects on the quality of patient care. Social Science and Medicine, 52, Ayranci, U. (2005). Violence: Recognition, Management and Prevention Violence toward health care workers in emergency departments in west Turkey. The Journal of Emergency Medicin, 28, (3), Beech, B., & Leather, P. (2003). Evaluating a manegment of aggression unit for student nurses. Journal of Advanced Nursing,44, (6), Carlander, J. (red.) (2001). Trygga och otrygga möten Vardagsetik och bemötande i arbete med människan. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB Crilly, J., Chaboyer, W., & Creedy, D. (2003). Violence towards emergency department nurses by patient. Accident and emergency nursing, 12, Duxbury, J., & Whittington, R. (2005). Causes and management of patient aggression and violence: staff and patient perspectives. Jouarnal of Advanced Nursing,50, (5), Erickson, L., & Williams-Evans, A. (2000). Attitudes of emergency nurses regarding patient assaults. Journal of Emergency Nursing, 26, (3), Fernandes, C., Bouthillette, F., Rabound, J., Bullock, L., Moore, C., Christenson, J., Grafstein, E., Rae, S., Ouellet, L., Gillrie, C., & Way, M. (1999). Violence in the emergency department: a survey of health care workers. Canadian Medical Association Journal, 161, (10), Györki, I. (1989). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonniers Förlag Henderson, A. (2003) Nurses and workplace violence: Nurses Experiences of verbaland physical abuse at work. Nursing Leadership, 16, (4), Institutionen för hälsa och vård. (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III- examensarbete, 10 poäng (kurskod: OMSC03, rev ). Karlstad: Karlstads universitet. Landstinget i Värmland. (2000). [Elektronisk]. Råd och riktlinjer för hot och våld. Tillgänglig: [ ] 18

20 McKenna, B., Poole, S., Smith, N., Coverdale, J., & Gale, C. (2002). A survey of threats and violent behaviour by patients against registered nurses in their first year of practice. International Journal of Mental Health Nursing,12, Menckel, E. (2000). Hot och våld i vård och omsorg. Arbetslivsinstitutet. Menckel, E., & Viitasara, E. (2002). Threats and violence in swedish care and welfare magnitude of the problem and impact on municipal personnel. Scandinavium Journal of Caring Science,16, Nachiner, N., Goodwin Gerbrich, S., McGovern, P., Church, T., Hansen, H., Geisser, M., & Ryan, A. (2005). Impact of training on work-related Assault. Research in Nursing & Health, 28, Polit D.F., & Hungler B.P. (2001). Nursing Research, Methods, appraisal, and utilization (5 th ed.). Philadelphia: Lippincott. Senuzun Ergün, F., & Karadakovan, A. (2005). Violence towards nursing staff in emergency departments in one Turkish city. International Nursing Review, 52, SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 1980:100 Sekretesslag Sofield, L., & Salmond, S. (2003). Workplace Violence A focus on verbal abuse and intent to leave the organization. Orthopaedic Nursing, 22, (4), SOSFS 1993:17 Allmäna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Whittington, R., Shuttleworth, S., & Hill, L. (1995). Violence to staff in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 24,

21 Bilaga 1 Författare Årtal Syfte Metod Urval Bortfall Datainsamling Huvudresultat Arnetz, J Arnetz, B 2001 Undersöka om det finns samband mellan upplevelser av våld mot personalen och sambandet till vårdkvalitet till patienten. Kvantitativ Teoretisk modell Alla kategorier av sjukhuspersonal (n) 3500 år 1994 (n) 2617 år 1995 (n) 2414 år 1997 (n) 840 år 1994 (n) 1021 år 1995 (n) 580 år 1997 Frågeformulär Att våld som utövas mot vårdpersonal har ett samband med sämre kvalitet på den vård som ges och att våldet därför inte bara är en arbetsmiljö fråga utan även en fråga om vårdkvalitet. Ayranci, U 2005 Beskriva utbredningen av våld på turkiska akutmottagningar och lyfta fokus på våldet. Kvantitativ Personal från 17 år och uppåt som arbetat mellan 1 april och 31 juli (n) 47 Frågeformulär 72,3 % hade upplevt någon form av våld. 69,5 % verbalt våld. 53,2 % specifika hot. 8,5 % fysiskt våld. Åldersgruppen år var mest utsatt för hot och våld 82,1%. Utövaren identifierades som anhöriga 89%, patienten 52%. Sjuksköterskorna var den yrkesgrupp som rapporterade högst utsatthet 46,2%. Beech, B Leather, P 2003 Mäta utslaget av sjusköterskestudenters utbildning i förebyggande och hantering av aggressioner samt att utvärdera träningens effektivitet. Kvantitativ A longitudinal, repeated measures, variable baseline design Sjuksköterskestudenter från tre årskurser. Ca (n) 80 studenter per årskurs Ingick i utbildningen, inget bortfall Frågeformulär vid fyra tillfällen. VAS-skalor. Att det är möjligt att ge sjuksköterskestuderande verktyg med vilka de lättare kan identifiera riskfaktorer och detta på ett sätt som statistiskt kan bevisas. 1(5)

22 Bilaga 1 Författare Årtal Syfte Metod Urval Bortfall Datainsamling Huvudresultat Crilly J, Chaboyer W Creedy D 2003 Att undersöka det våld sjuksköterskor utsätts för. Kvantitativ Descriptive, longitudinal cohort design study (n) 71 registrerade sjuksköterskor som arbetade på akutmottagning (n) 37 Frågeformulär Verbalt hot vanligast. Att sjuksköterskan blev puttad var den vanligaste fysiska våldet. Patienter med låg prioritering står för största delen av våldet. Icke drogpåverkade stod för högsta andelen anmälda verbala hot, medan drog eller alkoholpåverkade tillgrep oftare fysiskt våld. Kvällsskiftet utsattes för mest hot och våld. Duxbury J, Whittington R 2005 Rapporter från personal och patient perspektiv. Hur personal ser på patienters aggression och hur det hanteras. Kvantitativ Undersökning genom att använda The management of aggression and Violence attitude scale (n) 82 Sjuksköterskor och 80 patienter. (n) 2 patienter tillföljd av akuta faser i deras sjukdom. Formulär VAS skalor Att patienterna ser problemet som ett resultat av dålig kommunikation och miljöfaktorer, medan sjuksköterskorna ser det som ett resultat av patientens mentala status även om miljöfaktorer erkänndes som en bidragande orsak. Erickson L, Williams-Evans A 2000 Undersöka frekvensen av patientöverfall mot akutmottagningssjuksköterskor och undersöka sjuksköterskorna attityder mot patientöverfallen Kvantitativ Likertskala (n) 55 Sjuksköterskor från akutmottagningar (n) 1 Frågeformulär 82 % av sjuksköterskorna hade varit utsatta för våld under sin karriär och 56 % det senaste året. 29 % av fallen var orapporterade. 73 % av sjuksköterskorna ansåg att det var en del av jobbet. 2(5)

23 Bilaga 1 Författare Årtal Syfte Metod Urval Bortfall Datainsamling Huvudresultat Fernandes, C, Bouthillette, F, Rabound, J, Bullock, L, Moore, C, Christenson, J, Grafstein, E, Rae, S, Ouellet, L, Gillrie, C & Way, M 1999 Att undersöka hur förekomsten av våld upplevs och definieras och vad det har för effekt på personalen, hur det hanterar det och finna potentiella hanterings strategier. Kvantitativ Skalor på 1-5 (ex not severe extremely severe (n) 163 från akutmottagningen på St. Pauls Hospital. (n) 57 Frågeformulär 68 % rapporterade ökande våld och 64 % att våldet blev allvarligare. Våldet påverkade deras arbete och leder till minskad tillfredställelse med arbetet. Vissa tog ledigt på grund av våldet och 67 % av de som slutat angav våld som en bidragande faktor till att de slutat. Henderson, A Till att börja med var syftet att kartlägga faktorer med inverkan på omvårdnadspersonalens möjligheter att hjälpa misshandlade kvinnor. Men antog inriktningen på personalens upplevelser av hot och våld. Kvalitativ (n) 49 sjuksköterskor och undersköterskor vid två sjukhus i Storbritannien respektive Kanada Intervjuer Jämförelse mellan två likartade sjukhus i Storbritannien och Kanada. Att upplevelserna av hot och våld påverkar sjuksköterskan i sitt yrke, även hur faktorer runtomkring inverkar och vad det får för reaktioner, Ex: administration och andra yrkes grupper. McKenna, B, Poole, S, Smith, N, Coverdale, J & Gale, C Att utforska prevalensen för våldsamt beteende mot sjuksköterskor under deras första yrkesverksamma år. Kvantitativ En del av en nationellt täckande studie gjord i Nya Zeeland. (n) 1169 första års sjuksköterskor (n) 618 Frågeformulär Den vanligast förekommande typen av våldsamt beteende var verbala aggressioner. 21 incidenter föranledde sjukhusvård av den drabbade. Att det är viktigt att framarbeta hjälp åt nyutexaminerade sjuksköterskor för bemötande av potentiellt våldsamma situationer. 3(5)

24 Bilaga 1 Författare Årtal Syfte Metod Urval Bortfall Datainsamling Huvudresultat Nachiner, N, Goodwin Gerbrich, S, McGovern, P, Church, T, Hansen, H, Geisser, M, Ryan, A 2005 Undersöka effekten av våldshanteringsträning på arbetsrelaterade fysiska angrepp Kvantitativ Studie i två delar bestående av experiment grupp och kontrollgrupp (n) 6300 Registrerade sjuksköterskor från 1 oktober 1998 i Minnesota (n) 1323 svarade inte på formuläret Frågeformulär Även om träning för att kunna bemöta hot och våld på arbetsplatsen ofta rekommenderas finns det lite empiriskt stöd för att det har någon effekt. Det finns klara brister i det skydd som träningen ger. Senuzun Ergün, F Karadakovan, A Att kartlägga frekvensen av våld som sjuksköterskor möter på en akutmottagningar i en Turkisk stad Kvalitativ samanställning av resultat med hjälp av SPSS och ANOVA Samtliga sjuksköterskor vid en akutmottagningar i Imzir (n) 92 stycken (n) 26 sjuksköterskor Frågeformulär Cirka en tredje del var nyutbildade och att de flesta av samtliga sjuksköterskor var relativt nya, under fem års erfarenhet. 98,5 % blivit utsatta för verbalt våld och 19.7 % för fysiskt. 83,5 % av fallen blev inte anmälda. Sofield, L & Salmond, S Att beskriva upplevelsen av verbalt våld på ett stort sjukhus och utreda sambandet till avsikt att lämna organisationen Deskriptiv korrelations design (n) 1000 randomiserat utvalda sjuksköterskor fick frågeformuläret (n) 539 valde att inte returnera ifyllt formulär Frågeformulär 91 % hade varit utsatta för verbalt våld den senaste månaden, det var oftast läkaren som var aggressorn, följt av patienter och deras anhöriga. Över 50 % tyckte sig inte ha tillräcklig kompetens för att bemöta det verbala våldet. Signifikant samband mellan mängden verbalt våld och avsikt att lämna organisationen 4(5)