Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003.

Transkript

1 Slutredovisning av förbättringsprojekt om studenthandledning och projekt om klinisk handledning av medicinstuderande på medicinsk akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhus område Mölndal Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011 Teaching is comprehended as a process of working cooperatively with learners to help them change their understanding. It is making student learning possible. Teaching involves finding out about students misunderstandings, intervening to change them and creating a context of learning that encourages students to engage with the subject matter. Bakgrund Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; Tidigare eller senare i yrkesutövandet stöter alla läkare på den utmanande uppgiften att handleda studenter eller yngre kollegor i deras resa där målet är att bli en duktig läkare. Denna additionella handledar eller lärarerollen kommer nästan direkt kopplat till den kliniska eller forskningsverksamma rollen som vi får när vi tar läkarexamen. De flesta av oss känner sig inte tillräckligt förberedda när det gäller pedagogiska verktyg för att utöva den additionella handledarerollen (4). Kliniska handledare på akutmottagning möter ofta andra problem som inte enbart är relaterade till pedagogiska färdigheter, t ex underbemanning, stor jourbörda, andra administrativa ansvar och olika typer av arbete inom kliniken (4). Att handleda en student på akutmottagning där fokus ska vara på den lärande processen kräver tid och det kan vara en utmaning att dela uppmärksamheten mellan patienter, personal och studenter. Studentplacering på akutmottagning under kursen invärtesmedicin är en viktig del av läkarutbildningen. Här får de blivande läkarna möjlighet att direkt arbeta med patientmöten samt att applicera i praktiken vad de lärde sig under de prekliniska momenten av utbildningen. Lärandeprocessen på akutmottagningen, som oftast är problembaserad, uppmuntrar studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, utveckla förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt skaffa beredskap att möta förändringar i arbetslivet (5). Där möter de inte bara tillfälle att träna kliniska moment utan också en miljö där de kan fundera kring etiska aspekter av patientkontakt och läkaryrket, samarbete med andra personalkategorier och andra diskussioner kring professionell utveckling (3,9,14). En annan sida av problemet är att de kliniska handledarna inte alltid är så väl informerade angående den kursplan som gäller för de studenter som ska placeras på akutmottagningen under en period och de vet därmed inte vad som förväntas att studenterna ska lära sig (9). Detta kan kraftigt påverka kvaliteten på kursens innehåll och studentens erfarenhet av placeringen. Den tunga jourbördan i samband med den additionella handledarrollen, som ovan nämndes, kan också bidra till kortare falldiskussionstid och bristfälliga feedbackmoment som är så viktiga för utvecklingen av studenternas kliniska kunskaper såväl som reflektionsförmåga (7,8). 1

2 Syfte 1 Öka egen kompetens i klinisk handledning och fördjupa egen kunskap om pedagogiska verktyg, högskolelagen och Bologna processen. 2 Integrera ett socialmedicinskt perspektiv i kliniskt vardagsarbete. 3 Öka egen kompetens i klinisk handledning vid direkt patientkontakt. 4 Öka AT läkares delaktighet på akuten 5 Förändra och förbättra medicin studenternas placering på akutmottagning genom direkt feedback Metod och genomförande Deltagande i kurser: 1 Klinisk handledning av medicine studerande, pedagogiska aspekter vid Sahlgrenska Akademin, 5 högskolepoäng, vårtermin Lärande och undervisning, en introduktion till högskolepedagogik vid Sahlgrenska Akademin, 5 högskolepoäng, hösttermin Deltagande på fältstudie och seminarium tillsammans med läkarstuderande termin 10 under kursen Socialmedicin vid Sahlgrenska Akademin bland annat med inläsning av material och studentarbeten samt handledning under seminarium. Introduktion av nya AT läkare på utbildningsdagar och i samband med aktiviteter på socialmedicin och övriga möten med studenthandledningsgruppen. Deltagande under förberedelser, organisation och planering av AT läkarnas utbildningsdag med temat studenthandledning. Handledning av medicinstudenter under placering på akutmottagning medicinkliniken Mölndal, under perioden vår/sommar Av medicinstudenterna studerade två utomlands (Ungern), termin 7 respektive 10. De övriga tio studenterna tillhörde läkarprogrammet vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och gick alla termin 7. Handledning på akutmottagning följde kursplanen för allmän internmedicin kurs (6) som delades ut och diskuterades inför studenternas placering på akuten. I handledningen på akutmottagningen ingick ett sit in liknande moment, med bland annat feedback vid alla patientmöten (1,3,4,5,8, 12). Moment för teoretiska diskussioner baserade på studenternas intresse och förslag ingick också, till exempel EKG tolkning, blodgas analys, behandling av diabetes ketoacidos, m.m. Återkoppling av studenternas och berörda läkares åsikter angående placering på akutmottagning samt deras förslag för förbättring av denna. För att genomföra detta moment delades en enkät ut bland läkare som är verksamma på akutmottagningen medicinkliniken Mölndal (se bilaga 1). Diskussion samt utbyte av idéer och erfarenheter angående handledning av medicine studerande med AT kollegor tillhörande studenthandledningsgruppen på våra regelbundna möten. 2

3 Resultat Av läkarna som svarade på enkäten hade 50 % inte varit direkt inblandade i handledning av studenterna på akuten, av dessa var 12,5% AT läkare; 25 % specialistläkare; 37,5% överläkare och 12,5% ST läkare. Av de 50 % som hade handlett studenter på akuten var: 12,5% överläkare; 62,5% ST läkare; 12,5% specialistläkare och 12,5% vikarierande ej legitimerade underläkare. Av de handledande läkarna var: 87,5% placerade på akuten under vanlig jourbemanning, och 12,5% var speciellt avsedda att vara studenthandledare under denna dag. 62,5% hade fått information angående kursplanen för studenterna som de skulle handleda och 37,5% hade inte fått någon information (samtliga ST läkare). 62,5% upplever att jourbördan ökar när studenterna är placerade på akuten. Av dessa var 60 % STläkare, 40 % specialistläkare, 20 % överläkare och 20 % vikarierande vikarierande ej legitimerade underläkare. Diskussion Båda kurserna Klinisk handledning av medicin studerande, pedagogiska aspekter och Lärande och undervisning, en introduktion till högskolepedagogik är bra kurser för att förbättra AT läkarnas förståelse för handledarrollen samt för att skaffa sig andra verktyg som underlättar studenternas lärande, t.ex. feedbackmoment. Kurserna ger även förståelse för hur studenterna resonerar och bygger strategier för lärandet. Kurserna ger också utmärkta tillfällen för att kunna diskutera och utbyta idéer kring handledning med andra mer erfarna kursdeltagare, som har haft en handledareller lärarroll under en längre tid. Fältstudieseminariet är ett annat bra tillfälle att träna handledning i mindre grupper. Under mitt eget projekt Kandidathandledning av medicin studenter på medicinakuten i Mölndal hade jag möjlighet att applicera det jag lärt mig både från kurserna och från diskussioner med erfarna andra kollegor. Jag fick möjligheter att ha kontakt med studenterna under en direkt patientarbetssituation, vilket är där vi oftast brukar träffa dem, observera deras kliniska resonemang, strategier för lärande samt också återkoppla resultaten till verksamheten. Av resultatet från enkäten fick jag kunskap om att ST läkarna som är den läkarkategori som oftast bemannar akutmottagningen även är de som oftast handleder studenter. Den låga andelen av överläkare och specialister som uppgav sig vara direkt inblandade i uppgiften kan förklaras av att de brukar arbeta som bakjourer och därmed inte har direkt kontakt med studenterna när de är på akuten. Att ha en stor jourbörda med långa patientköer, stressig arbetsmiljö och samtidigt ge uppmärksamhet till studenterna har visat sig vara en konkret verklighet, som kan påverka studenternas lärandeprocess på akuten negativt. Från enkätsvaren framkom att bedömning och undersökning av patienter tar längre tid om det görs som undervisningsmoment. En stor andel av läkarna var placerade på akuten som vanlig jourbemanning samtidigt som de hade ansvar för läkarkandidatundervisning och därmed upplevde att jourbördan ökar under dessa tillfällen. Inte 3

4 någon av dessa svarade att jourbördan minskar när kandidaterna är placerade på akuten, vilket innebär att studenterna inte anses som en resurs i verksamheten. Förslag på förbättringar av studenthandledningen på akuten var: Bättre bemanning Att en person är speciellt avsedd att enbart handleda studenterna under deras placering. I praktiken innebär det att någon skulle vara omplacerad från andra uppgifter vilket skapar resursbrist i en annan del av kliniken Tydlig målbeskrivning för studenternas akutplacering Bättre förkunskap hos handledarena avseende kursplanen Konklusion Deltagande i förbättringsprojektet om handledning av medicinstuderande ökade definitivt min kunskap angående hur vi alla lär oss, vilka strategier vi använder under vår lärandeprocess och vad som kan användas för att uppmuntra djupinlärning (9). Jag fick också bättre förståelse för hur viktiga feedbackmomenten är, samt utbytet av idéer och synpunkter angående lärandeprocessen och olika typer av utbildningsmoment, inte bara med medicinstuderande utan också med olika kollegor. Att kunna handleda en grupp av studenter är väldigt givande och lärorikt. Studenterna uppmuntrar oss själva att ha aktualiserade kunskaper om teori rörande olika sjukdomar, behandlingsstrategier samt nya studier. Studenterna kommer också med olika synpunkter som jag inte hade tänkt på tidigare, vilket ökade mitt eget lärande. Jag har lärt mig att vara mer uppmärksam på ev missförhållanden samt försökt rätta till dessa. Jag har också lärt mig att undervisa studenterna på ett sätt så att de lär sig att använda djupinlärningsstrategier (9). Jag har försökt vara öppen för diskussion kring etiska aspekter av läkaryrkets utövande och professionell utveckling under ett klinisk handledningsmoment och inte enbart fokusera på den teoretiska och pratiska diskussionen kring diagnos och behandling ( 14). Som vid tidigare förbättringsprojekt (John Deminger, 13) var jag placerad på akuten som utsedd kandidathandledare och kunde därmed ägna hela min tid åt att handleda studenterna utan att ha extra bekymmer angående jourbördan. Att studenternas får en utsedd handledare när de är på akuten uppskattas både av studenterna själva och av tjänstgörande kollegor på akuten. Trots svårigheter med bemanning på akuten har medicinkliniken i Mölndal försökt att ha utsedda handledare på akuten så ofta som möjligt. Mitt projektet har bidragit till att samtliga studenthandledare nu erhåller introduktion till studenternas kursplan och därmed möjliggör att studenternas placering kan bli mer effektiv och lärorik. 4

5 Referenser 1 Key communication skills and how to acquire them. Maguire; Pitceathly; BMJ 28 Sep 2002, 325: A handbook of medical teachers; Newble, David; Cannon, Robert 4 th edition; 5: 71 87, 7: Professional development in undergraduate medical curricula the key to the door of a new culture? Amanda Howe, Medical Education 2002; 36: AMEE guide n 34: Teaching in the clinical environment, Subha Ramani, Sam Leinster, Medical Teacher 2008;30: Högskolelag (1992: 1434) 1:8 6 Handledarmanual för den verksamhetsförlagda utbildningen i allmän internmedicin (AIM) under kursen i Internmedicin Läkarprogrammets termin 6 och 7 vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitets. Ågård, Anders; Manhem, Karin Feedback and reflexion: Teaching methods for clinical settings. Branch; Paranjape Anuradna; Academic medicine, vol 77, n.12/ dec The power of feedback. Norcini; Blackwell Publishing ltd. Medical Education 2010; 44: Learning to teach in higher education, Ramsden 8: 123, ; 9: Total internal reflection: an essay on paradigms. Kneebone, Roger, Medical Education 2002;36: Studenter behöver få träna etik under klinisk praktik. Ågård; Lynöe; Nilstrun; Sallin, Läkartidningen 2009; 106: Medical students learning of the consultation and the patient doctor relationshipakademisk avhandling av medicin doktorsgraden vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet. Wahlkvist, Mats; Utvärdering av fast placerad handledare på medicinakuten SU/M för läkarstudenter på internmedicinkursen (T6 och T7). Deminger, John; Slutredovisning AT projekt, studenthandledningsgruppen 14 Förbättringsprojekt slutredovisning: Samarbetsprojekt mellan SU och GU gällande mentor /handledarskap av medicine kandidater. Dalin,Martin; Alayar, Hormoz 5

6 Bilaga 1 Hej! Den här enkäten har som syfte att utvärdera handledning av medicin studenter på akutmottagning och är en del av AT-läkarnas förbättringsprojekt om samma tema. Tack för din medverkan. Marina Moraes de Mello 1- Har du varit inblandad i handledning av medicin studenter på akutmottagning? A- Jag B- Nej Om du svarade nej, går direkt till frågan Om du svarade ja på frågan 1 var du: A- placerad på akuten under vanlig jourbemanning B- speciellt placerad för att handleda kandidater 3- Har du fått information angående kursplanen som gäller för studenter som du skulle handleda innan de kom till akuten? A- Ja B- Nej 4- Hur upplever du jourbördan när studenterna är på akutmottagning? A- Ökar B- Minskar C- oförändrad 5- Din befattning: 6- Övriga synpunkter/ förslag för förbättring av student handledning på akutmottagning: 6