Vårdprogram Södra stadshuset Kv. Stadsgården 1

Transkript

1 Vårdprogram Södra stadshuset Kv. Stadsgården 1

2 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Innehåll Innehåll Rev. 1. Inledning 2. Sammanfattning Historik Beskrivning Målsättning 3. Läge, ägande och skydd Fastighetsuppgifter Författningsskydd Bilaga 3:1 - Skyddsföreskrifter, Byggnadsminnesförklaring av Södra stadshuset 4. Historik Källor för nedanstående historik och kronologi 1600-talet 1700-talet 1800-talet 1900-talet Kronologi Södra stadshusets färgsättning genom tiderna Bilaga 4:1 - Planritningar redovisande stomdelarnas och innerväggarnas ålder 5. Byggnadsbeskrivning - nuläge Exteriör Interiör Stomme Material och kulörer Tekniska system Bilaga 5:1 - Rumsbeskrivning - urval representativa rum Bilaga 5:2 - Färgsättnings PM 1985, 1992 och Värdebeskrivning Övergripande kulturhistoriska värden Kulturhistoriska värden beskrivna i skyddsföreskrifterna Bilaga 6:1 - Planritningar redovisande kulturhistoriskt speciellt intressanta rum och detaljer 7. Målsättning Övergripande målsättning Funktion och verksamhet Åtgärder och tillägg - förhållningssätt Tillgänglighet Brand och säkerhet Klimat, miljö och tekniska installationer Dokumentation och rutiner för kontinuerlig uppdatering 8. Vårdanvisningar Målsättning Exteriören Interiören Material och färgsättning Checklistor vid förändringar 1(2)

3 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Innehåll Riktlinjer för utvändig skyltning Periodiskt underhåll 9. Källor och litteratur Tryckta källor Otryckta källor Arkiv 10. Ritningar Förteckning över ritningar av vikt Bilaga 10:1 - Nulägesritningar Bilaga 10:2 - Brandskyddsritningar Bilaga 10:3 - Uppmätningsritningar från 1730 Bilaga 10:4 - Uppmätningsritningar från 1847 Bilaga 10:5 - Uppmätningsritningar från (2)

4 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 2 Sammanfattning 2. Sammanfattning Historik Södra stadshuset uppfördes under 1600-talets senare del. Projektet avsåg ursprungligen ett generalfaktori, ett privat företag med statliga privilegier, som skulle organisera och främja utrikeshandeln. Anläggningen ritades av stadsarkitekten Nicodemus Tessin d ä. Byggnadsarbetena som drevs av staden påbörjades för huvudbyggnaden Utbyggnaden fortsatte med södra flygeln 1667 och norra flygeln Generalfaktorikontoret nyttjade inte huset längre än till 1669 då byggnaden togs helt i anspråk för stadens behov och kom att benämnas Södra stadshuset. Det stod färdigt 1680, men redan samma år förstördes taket och de övre våningarna i en brand. Återuppbyggnaden leddes av Nicodemus Tessin d y Byggnaden har inrymt en mängd olika verksamheter genom tiderna. Här har funnits bl.a. kämnärsrätten, stadshäktet, rannsakningskommissionen, brandvakten, stadshuskällaren, hall- och manufakturrätten, liksom olika kyrkor, skolor, bostäder och butiker m.m. Sedan ryssbodarna förstörts i en brand 1759 uppläts magasinen i husets bottenvåning till rysshandel. År 1931 fick Stockholms stadsmuseum några tjänsterum i huset som successivt utvidgades med utställningslokaler genomfördes en genomgripande upprustning och restaurering av byggnaden för museets räkning och som därefter disponerar hela byggnaden. Alla dessa skiftande verksamheter har naturligtvis medfört många förändringar i husets inredning och flera ombyggnader har skett. Husets volym och form hardock bibehållits och de kraftiga murarna har stått stadiga genom århundradenas lopp. bedriva en effektiv och långsiktig förvaltning och låta husets hyresgäster få möjlighet att utvecklas i byggnaden. Viktiga mål för fastighetens välbefinnande och för verksamhetens säkerhet är att kontinuerligt stämma av områden som inomhusklimat, miljöfrågor, tekniska installationer, brandskydd, säkerhet och tillgänglighet. Vid framtida förändringar i byggnaden är det viktigt att åtgärder sker utifrån byggnadens villkor och dess kulturhistoriska värden och att ansvarig antikvarie för huset deltar. Beskrivning Södra stadshuset är byggt likt ett romerskt palats med en huvudbyggnad i väster i fyra våningar och två flyglar i öster i tre respektive fyra våningar med en mezzaninvåning i södra flygeln. Byggnaden har yttre släta putsade fasader med sockel av roslagssandsten, en kraftig entréportal mot väster och en utarbetad gårdsarkitektur med arkader mot öster samt plåtklätt säteritak med italian. Husets konstruktion består av grundmurar av sten, stomme av tegel med murade valv och träbjälklag i de övre våningarna. Målsättning Södra stadshuset med sin välbevarade arkitektur från 1600-talet, har trots många förändringar mycket ursprungligt kvar. Den övergripande målsättningen är att för framtiden bevara, vårda och förvalta byggnaden med hänsyn till det kulturhistoriska värdet samt att 1(1)

5 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 3 Läge, ägande och skydd 3. Läge, ägande och skydd Fastighetsuppgifter Läge Södra stadshuset ligger på södermalm intill Södermalmstorg i Stockholm. Gatuadress är Ryssgården, Peter Myndes backe 6, eller Götgatan 1, Stockholm. Fastigheten heter Kv Stadsgården 1. I senare tid har en tillbyggnad tillkommit under Ryssgårdens torgyta och som ingår Kv Södermalm 6:38. Fastigheterna ligger inom Stockholms län och ingår i Katarina församling. Hyresgäst Hyresgäst och brukare är Stockholms Stadsmuseum. Nyttjande Byggnaden nyttjas som museum med utställningsytor för Stockholms Stadsmuseum med tillhörande kontorslokaler samt caféverksamhet. Areauppgifter Nedan redovisas areor för Kv Stadsgården 1 och Kv Södermalm 6:38. Bägge fastigheterna: Bruttoarea BTA 7265 kvm Bägge fastigheterna: Bruksarea BRA 5756 kvm Endast Kv Stadsgården 1: Bruksarea BRA 5024 kvm Endast Kv Södermalm 6:38: Bruksarea BRA 732 kvm Flygbild visande läget vid Slussen, Ryssgården och Södermalmstorg Utsnitt av Sbk:s baskarta visande fastighetsgränser Ägande Fastigheterna ägs av Stockholms stad och förvaltas av Fastighetskontoret (FSK), Stockholm. Författningsskydd Byggnadsminnesförklaring Södra stadshuset förklarades som byggnadsminne , Stadsgården 1, Södra stadshuset, Södermalm med stöd av 3 kap 1 lagen (1988:950) om kulturminnen mm (KML). Kv Södermalm 6:38 omfattas ej av skyddsföreskrifterna. Länsstyrelserna har möjlighet att genom Kulturminneslagens tredje kapitel byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt "kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde". Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, parker och broar. Gällande skyddsföreskrifter bifogas under denna flik. Huset får inte ändras i strid med skyddsföreskrifterna utan att tillstånd har erhållits från Länsstyrelsen. Se även Kulturhistoriska värden beskrivna i skyddsföreskrifterna i kapitel 6, Värdebeskrivning. Riksintresse enligt Miljöbalken Hela Stockholms innerstad utgör, i egenskap av landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, ett samlat riksintresse för kulturmiljövården enligt kap. Miljöbalken (1998:808). Att ett område är av riksintresse innebär att det anses ha ett så stort kulturhistoriskt värde att det är av vikt för hela nationen. I det kommunala arbetet med samhällsplanering skall därför dessa värden prioriteras. Åtgärder inom området får inte, enligt Miljöbalken (1998:808) 3 kap. 6 utgöra påtaglig skada på riksintresset. Inom det stora riksintresseområdet har ett antal områden eller företeelser pekats ut som särskilt betydelsefulla. En av dessa företeelser är 1600-talets stadsplanestruktur som omfattar Södra stadshuset. Huset omges av Götgatan, Hornsgatan och Södermalmstorg som planlades under 1600-talet och det utgör ett viktigt 1(2)

6 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 3 Läge, ägande och skydd exempel på samtida ny bebyggelse för stadens administration. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för riksintressen. Fornlämning enligt Kulturminneslagen Hela Gamla stan och mark på delar av Norr- och Södermalm är registrerade som fornlämning i fornminnesregistret (förs av RAÄ) och omfattas av lagen (1988:958) om kulturminnen mm (KML) 2. Kap. Inom området finns kulturlager från medeltiden fram till i dag. Stadsgården 1 ligger inom detta fornlämningsområde. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för fornlämningar och t.ex. ingrepp i mark kräver schaktningstillstånd från Länsstyrelsen. Plan av ålder (Plan av hävd) Vissa områden med mycket gammal bebyggelse är inte planlagda i modern mening och saknar alltså en gällande plan. Inom dessa områden anses den befintliga situationen på platsen gälla som plan. Detta gäller för Kv Stadsgården 1. Kommunal kulturhistorisk klassificering Enligt Stockholm stads fastlagda kulturhistoriska klassificeringskarta har fastigheten Kv Stadsgården 1 ett så högt kulturhistoriskt värde att den klassificeras som blått, vilket innebär att värdet motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Bestämmelser enligt Plan- och bygglagen För fastigheten Kv Stadsgården 1 finns ingen gällande stadsplan eller detaljplan. Se nedan Plan av ålder. Kv Södermalm 6:38 omfattas av en stadsplan Pl 4200 A som senast ändrades 1954 inför framdragningen av tunnelbanan. Stockholms stads klassificeringskarta. Kartan visar bebyggelsehistoriska värden och därmed den lagstiftning som tillämpas vid Plan och byggärenden Bilaga 3:1 Skyddsföreskrifter - Byggnadsminnesförklaring av Södra stadshuset Gällande skyddsföreskrifter avseende byggnadsminnesförklaring av Stadsgården 1, Södra stadshuset, Södermalm, Stockholm, daterad Gällande stadsplan för Kv Södermalm 6:38 2(2)

7 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik 4 Historik Källor för nedanstående historik och kronologi Om inget annat anges är källan för både Historik och Kronologi Elisabet Wannbergs text Södra stadshuset om byggnadshistorien i Stadsvandringar 18, utgiven av Stockholms stadsmuseum Denna text återges här förkortad, något omdisponerad och i vissa fall kompletterad. Kompletteringarnas källor anges i fotnoter talet Ett nytt centrum för utrikeshandeln Efter ett privat initiativ verkade staten för att ett Generalfaktorikontor borde uppföras i Stockholm, d.v.s. ett huvudkontor för internationell handel. I augusti 1662 gav man tillstånd till projektet att sätta igång, men man ålade Stockholms stad att stå för byggnationen. Den plats centralmakten tänkte sig låg mycket strategiskt nära hamnen, invid de nya gatorna Götgatan och Hornsgatan och det lika nyanlagda Södermalmstorg. Sedan 1640-talet hade Stockholms stad diskuterat att uppföra ett hus på samma plats, en byggnad som skulle tjäna som stadshus. Vissa leveranser av tegel till huset hade redan genomförts och kanske fanns t.o.m. en grundläggning eller en påbörjad byggnad på tomten. En tomtmätning från 1640-talet antyder att så var fallet. Kvarteret Stadsgården Järngraven till vänster. Södra stadshuset till höger. SSM, Faktadatabasen, kv. Stadsgåderden. En av Sveriges främsta arkitekter anlitades Det blev Nicodemus Tessin den äldre, sedan 1661 stadsarkitekt i Stockholm, som utförde ritningarna till det nya generalfaktorikontoret. Uppdraget omfattade en anläggning disponerad som ett centrum för utrikeshandel med omfattande magasinslokaler, ämbetslokaler, utrymmen för kassa och räkenskapskontor, börs och auktionslokaler. Huset skulle också rymma ståndsmässiga övernattningsrum för handelsmän och ämbetsmän. Läget i fonden av Stockholms inlopp ställde särskilda krav på en anslående utformning ämnad att göra intryck på besökarna. Tessins bevarade förslagsritningar visar en imponerande anläggning med två stora kringbyggda gårdar som sträcker sig från Götgatan ner till Saltsjön (vattenlinjen gick vid denna tid avsevärt närmare byggnaden). Planritningarna är enklare och nästan symmetriska i sin form med gallerier som löper runt gårdarna. Tessin hämtade inspiration främst från fransk och italiensk arkitektur och Södra stadshuset skulle, likt ett romerskt palats ges en utarbetad gårdsarkitektur med arkader, medan de yttre fasaderna skulle få en enklare form. Södra stadshuset byggdes i flera etapper Byggnadsarbetena startade 1663 med huvudlängan längs Götgatan. Därefter följde uppförandet av den södra flygeln, med början Den norra flygeln startade man bygga först nio år senare, Under byggnadstiden upptäckte man att grundläggningen innebar stora problem i grusslänten från Götgatan ned mot vattnet. Därför beslöt man att göra flyglarna kortare än Tessin planerat och med endast en gård. Murmästare Johan Persson anlitades som ansvarig för byggnadsarbetena. Stenhuggarmästare Didrich Blom samt Anders Brokamp svarade för stenarbeten i olika skeden av bygget och grovsmeden Michel Thun för smidesarbetena. Tegel togs bl.a. från Horns och Grinds tegelbruk på Södermalm. Sten hämtades både från Öland, Gotland och Stockholms skärgård. Fasaden putsades ursprungligen med kalkputs. Fasadlivet avfärgades med en blandning av krita och mjölk, som gav en bruten vit kulör, och listverken avfärgades gråa. Listverken av natursten målades med grå linoljefärg. Taken fick olika täckning på de tre längorna, huvudbyggnaden lertegel, södra flygeln glaserat tegel och norra flygeln spåntak. Plåtskoningar och takrännor utfördes i koppar. Från handelshus till stadshus Generalfaktorikontoret hade några framstående år, men redan 1669 var dess betydelse av olika skäl överspelad. Därför lovade kronan på ett tidigt stadium staden att få disponera stora delar av huset för egen verksamhet. Under 1670-talets första år flyttade Politikkollegium, Södra kämnärsrätten, stadshäkte och rannsakningsfängelse in i huvudlängan, på våning 3 trappor (plan 5) respektive 2 trappor (plan 4) och våning 1trappa (plan 2). 1(14)

8 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Förslag till Södra stadshuset med långsträckta flyglar och två gårdar. Tessin d.ä. SSM E22584 Byggnaden kom därför i praktiken snart att fungera som det stadshus staden från början hade tänkt sig. Redan år 1676 benämndes huset officiellt för Stadshusbyggnaden på Södermalm. År 1676 söktes och gavs privilegium för att inrätta en stadskällare, med tillstånd att tullfritt få införa och utskänka utländska viner. Samma år började man bygga den norra flygeln just för att rymma denna verksamhet. Den entré till huset som finns från Södermalmstorg, byggdes för stadshuskällarens räkning, med eget trapphus. Stadshuskällaren kom att bruka lokalerna fram till Huset står färdigt, brinner och byggs upp igen Södra stadshuset stod helt färdigt sommaren Samma år, i augusti, utbröt en eldsvåda i bodbebyggelsen, de s.k. ryssbodarna, nedanför huset. Elden spred sig och Södra stadshusets tak, takkonstruktion och översta våning brann av. Nicodemus Tessin d.ä. avled 1681 och det blev hans son, Nicodemus Tessin den yngre som fick uppdraget att utföra återuppbyggnaden. Detta blev hans allra första arbete som arkitekt. Planritningarna kom att överensstämma väl med Tessin dä:s 1 Södra Stadshuskällaren Sigurdsson, Irene, i Stadsvandringar 18, Uppsala 1998 med t.ex. öppna gallerier kring gården och med liknande disposition av flyglarnas rum: vartannat med ett fönster och vartannat med två. Huvudlängans fasad och yttre volym fick däremot en mer horisontal och vilande form än den hade före branden. Taken utformades som säteritak och den ursprungliga attikavåningen på huvudlängan återuppfördes inte talet Tessins storslagna planer skrinlades helt Tessin dä:s planerade anläggning med långa flyglar kring två gårdar kom aldrig till utförande. Den nedre delen av tomten, ner mot saltsjön, kom istället att fortsätta upptas av enkla bodlängor i tegel och korsvirke, uppförda för ryska köpmän. Här byggdes också en lokal för ryska kyrkan och en viktualievåg. De s.k. ryssbodarna uppfördes som provisorier men kom att bestå under flera decennier. Med början kring 1740 tog dåvarande stadsarkitekt J. E. Carlberg fram flera förslag till mer representativa hus för den ryska handeln. Inga av Carlbergs mer storslagna idéer realiserades. Istället antog stadens magistrat ett mycket enkelt förslag. De stora antipatierna mot ryssarna efter de ryska härjningarna längs svenska kusten i kombination med andra ryska krig medförde en nedgång av rysk handel och till sist kom inga pengar alls att avsättas till nybyggnation. 2(14)

9 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Förslag av Tessin d.y. till ny utformning efter branden, SSM E22583 Uppmätningar visar ändringar som skett sedan nybyggnadstiden Genom att studera uppmätningsritningar av huset som stadsarkitekt Carlberg uppförde runt 1730 kan man konstatera att byggnaden på vissa punkter var förändrad. Nu redovisas t.ex. den idag bevarade fönsterformen med korspost, vid denna tid dock med blyspröjsade, små rutor. De största olikheterna mellan Tessinarnas ritningar och Carlbergs uppmätningar återfinns dock interiört, framförallt i den södra flygeln. Tessins ritningar redovisar södra flygeln med samma våningsindelning som den norra flygeln. Carlbergs ritningar däremot visar att den södra flygeln nu har samma vånings indelning som idag, d.v.s. med ett extra våningsplan ordnat via en låg mezzaninvåning och en entresolvåning därovan. Enligt Carlbergs uppmätningar är den södra flygeln då helt avskild från det övriga huset. Det som på Tessinarnas planer över den södra flygeln anges som gallerier utmed gården, på både en och två trappor (idag betecknat plan 2 och 3) finns inte på Carlbergs uppmätningar, men rummen mot gården anges ha samma bredd som norra flygelns gallerier. Planritning över plan 1, med plan 0 (källare) markerade. Senast från Ritning osignerad. SSM På Tessinarnas ritningar är bottenvåningens samtliga arkader öppna ut mot gården. Enligt Carlbergs ritningar från 1730-talet är det då endast huvudlängans arkader som fortfarande är öppna. Flyglarnas arkader har slutits med stora portar, som leder till smala magasinsrum. I övrigt är planlösningen i huset lik 1600-talets, men uppvisar inte samma regelbundna, symmetriska och schematiska uppbyggnad. Huruvida de olika avvikelserna i förhållande till ursprungsritningarna verkligen är genomförda i efterhand, eller kanske redan under upp- 3(14)

10 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Planritning över plan talets mitt. Ritning osignerad. SSM förandetiden, är omöjligt att fastställa idag. Det finns dock flera faktorer som talar för att våningsindelningen är ursprunglig. Dels var grundläggningsförhållandena mycket dåliga. Att efter uppförandetiden tillföra ytterligare ett våningsplan verkar därför osannolikt. Dels ter det sig inte troligt av kostnadsskäl att man endast några årtionden efter byggnadstiden skulle ha avlägsnat ett helt bjälklag och istället tillfört två nya med helt andra bjälklagsnivåer. Huvudfasad mot Götgatan och en sektion av huvudlängan tal. Ritning signerad Carlberg. SSM Carlbergs ritningar användes under lång tid som underlag vid ändringar under 1700-talet. Ett antal olika littera finns nedskrivna för hand på dem och många blyertsan teckningar med t.ex. nya väggar är inritade. På våning 1 trappa (plan 2) utfördes enligt skisserna många ändringar, särskilt i flyglarna. I huvudlängans våning 3 trappor (plan 5) hade den stora salen (nuvarande rum 523, Tessinsalen) delats upp med sekundära väggar som senare åter tagits bort. När och om dessa ändringar verkligen skett ger inte ritningarna besked om. 4(14)

11 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Gårdsfasader, möjligen från åren runt Ritning signerad Carlberg. SSM F28158 Ifråga om verksamheten i huset kan man av Carlbergs ritningar utläsa att Brandvakten, som inrättades 1729, fick sitt corps de garde i översta våningen (plan 5) i hörnet Peter Myndes backe och Götgatan och att Halloch manufakturrätten, en myndighet som bland annat besiktigade och godkände varor som tillverkats i staden, tillkom 1739 och inrymdes i den södra flygeln, våning 2 trappor (plan 3). Renoveringar och ombyggnader i flera etapper under 1700-talets andra hälft Vid 1700-talets mitt var Södra stadshuset enligt källorna ett slitet hus i behov av upprustning. Vid en syn i Stadshuskällarens lokaler i norra flygeln och delar av huvudlängan beskrivs brädgolven som slitna och lappade, fönsterbågarna som ruttna och blyspröjsningen som i behov av reparation. De gröna kakelugnarna uppges dessutom vara utbrända och spisarna oanvändbara eller eldfarliga och dörrarna beskrivs som gamla med undermåliga lås. Källarmästare Zelling som tog över Stadskällaren 1754 genomförde på eget initiativ en modernisering och upprustning av lokalerna. Nya golv lades in, vissa brädgolv fick stenfriser, rummen försågs med nya snickerier, paneler, dörrar och foder som målades i gult. Rummen fick papperstapeter och nya kittade fönster med träspröjsar och s.k. franska glas. Nya kakelugnar uppfördes, både gröna och de finare, modernare blå och vita samt en gul och vit. Köksspisarna renoverades och gjordes brandsäkra. Taken gipsades. I norra flygelns våning 2 trappor (plan 4) renoverades 1757 fem rum av Frimurarorden som då hade lokaler här. Rummen slogs samman till en stor sal som fick paneler, målade dörröverstycken och blå och vita kakelugnar (nuvarande rum 445 fram till pelarna och rum 446). Nytt golv lades och nya fönster sattes in, spis och köksspis togs bort och ersattes med gröna kakelugnar. Frimurarordens lokaler kom sedan att övertas av den katolska kyrkan, som i sin tur vidtog förändringar för att inrätta ett nytt kyrkorum. Väggen som skilde den stora salen från galleriet mot gården revs och ett altare placerades vid den östra gaveln (omfattade därmed nuvarande rum 445 som helhet till rum 448A). I salens västra del uppfördes en kunglig loge som nåddes via en 5(14)

12 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik separat trappa. Den katolska församlingen höll sina gudstjänster här fram till I samband med ändringsarbeten reparerades huvudlängans andra våning (plan 4), söder om trapphuset då åtta nya bostadsrum samt ett kök med nya kakelugnar, fönster, dörrar, golv och gipstak tillkom (idag rum , dock ej 419A och B). På den stenlagda vinden (plan 6) inreddes två kammare med eldstäder samt vindskontor, torkvind och skafferier. Många bostäder i byggnaden under 1700-talet Delar av Södra Stadshuset rymde enligt Carlbergs uppmätningar bostäder. Detta bekräftas av mantalslängderna. I en mantalslängd från 1676 finns inte några boende i huset men år 1711 anges flera hyresgäster - en inspektor med hushåll i ett tiotal rum i nedersta våningen, en vaktmästare i mellanvåningen och en assessor JH Hildebrand i ett tiotal rum i den nya flygeln, sannolikt den norra. Tio år senare bodde i den norra flygeln källarmästaren Casten Standaert med familj, några gesäller och tjänstefolk samt en vaktmästare, en sekreterare och ett kansliråd. År 1730 hade bostadsdelen ytterligare utökats. I den norra flygeln och delar av huvudlängan bodde vid denna tid källarmästaren Johan Göransson i tjugo rum (stadskällarens rum inräknade). I den norra flygeln bodde också en änka, en vaktmästare med familj och en sprutmakare med familj. I den södra flygeln bodde själva borgmästaren, före detta stadsarkitekten Göran Adelcrantz i 21 rum, förutom källare, stall och vagnsrum (troligen upptog bostaden södra flygelns hela plan 3 och 4, där det vid denna tid fanns totalt 21 rum). Familjen bestod av fru och fem barn, släktingar och tjänstefolk. Sonen, den senare välkända arkitekten C. F. Adelcrantz bodde kvar i huset in på 1750-talet till dess att han byggde ett eget palats. Under 1770-talets andra hälft flyttar Hallrättens ullmagasin samt stadens brandvakt ut från huvudlängan och in i den södra flygeln. I och med detta försvann bostäderna från flygeln, vilket också bekräftas av en mantalslängd från Bostäder fortsätter dock att finnas i andra delar av byggnaden. Rysshandel och ryska kyrkan flyttar in I juli 1759 brann det i Maria Magdalena församling och en stor del av bebyggelsen där ödelades. Södra stadshuset klarade sig oskatt men ryssbodarna framför huset brann ner. De ryska köpmännen fick tills vidare disponera magasin i bottenvåningarna av Södra stadshusets flyglar, med entréer till magasinen i arkaderna mot gården. Denna provisoriska lösning bestod ända fram till Ryssarna ansåg sig då äga både gården och bottenvåningen och hade en tid hyrt ut lokalerna till svenskar. Först genom en bytesaffär mellan den svenska och ryska staten fick staden tillbaka sin egendom. Ryska kyrkan som hade utrymmen i ryssbodarna hade redan på 1740-talet krävt bättre lokaler av staden. Stadens myndigheter upplät då ett rum i översta våningen av huvudbyggnaden mot Södermalmstorg till kyrksal (rum 526, Bellmanrummet). Ganska snart blev rummet otillräckligt och ett nytt förslag som inbegrep det större rummet togs fram av stadsarkitekten (rum 523, Tessinsalen). Efter flera förändringar inreddes kyrksalen där och togs i bruk vid 1760-talets mitt. Ombyggnadsritning för Ryska kyrkan, för inredning av kyrkorum i nuvarande Tessinsalen och sakristia i nuvarande Bellmanrummet. Fast snickeriinredning illustrerad i överkant Ritning signerad Carlberg. SSM F talet Nya uppmätningar berättar om husets förändringar Under 1800-talets mitt utfördes nya uppmätningar av Södra Stadshuset. Vid denna tid tjänade huset till större del än tidigare som magasin och lager. Galleriet i huvudlängans bottenvåning hade till delar entresolerats för lagerutrymmen och söder om huvudtrapphuset på våning 1 trappa (plan 2) användes rummen som magasin, liksom också delar av den norra flygeln. I det rymliga trapphuset hade två bostadsrum inretts högst upp, vilka idag tjänar som visningslägenheter (rum 521 och 522). Ett antal större rum hade indelats i mindre, bl.a. de stora kyrksalarna i huvudlängans och norra flygelns plan 4 och 5, alltså nuvarande rum 523, Tessinsalen, rum 526, Bellmanrummet och rum A. Förfall under 1800-talets andra hälft Under 1870-talets början drogs järnvägen, den sträckning som kom att sammanbinda den norra och södra 6(14)

13 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik stambanan, precis framför Södra stadshusets flyglar. Sträckningen skar av byggnaden från stadsgårdskajen. Sambandet med vattnet försvagades ytterligare av Katarinavägens framdragande, vägens senare höjning samt utfyllnader vid kajerna. I samband med järnvägens framdragande framför huset fick flyglarnas gavlar ny utformning och en mur byggdes framför den öppna gården för att skärma av. I praktiken degraderas gården till en bakgård och under 1870-talet genomfördes flera ovarsamma ändringar av byggnaden. Den öppna arkaden med balusterdockor i öppningarna på våning 1 trappa (plan 2) i huvudlängan murades nu igen och på bottenvåningen byggdes arkadens öppningar för med nio avträden i brädkonstruktion. Huset moderniserades med såväl gasledning som vattenledning och avloppsrör, vilka installerades på ett förfulande sätt. I byggnaden inhystes också verksamheter av mer tillfälliga slag. Stora delar utnyttjades som lager och av butiker med skrymmande verksamheter. De ändringar som gjordes förefaller ha varit temporära med provisoriska entréer och utanpåliggande rördragningar. Huset fick också en omfattande skyltflora som annonserade de många olika verksamheterna. Trots husets förfall fortsatte olika offentliga verksamheter att bedrivas där. År 1876 flyttade Realläroverket sin verksamhet till Södra stadshuset och fanns kvar där till 1890 då den nya läroverksbyggnaden på Roslagsgatan, Norra real, stod klar. Läroverket disponerade hela våning 2 och 3 trappor (plan 4 och 5) i huvudlängan och några rum i den norra flygeln. Skolans årsberättelser ger bilden av mycket nedgångna och osunda lokaler talet Rivning hotade Södra stadshuset Under 1900-talets första decennier var Södra stadshuset så förfallet att rivning föreslogs. År 1932 väcktes en motion i stadsfullmäktige om att riva huset till förmån för en ny trafiklösning vid Slussen. Södra stadshuset Södra stadshuset 1918, fotografi från Katarinahissen. Järnvägen löper precis framför Södra stadshusets flyglar. Byggnaden är synligt nedgången och på gården förvaras diverse bråte. SSM Fa (14)

14 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik År 1938, efter att den nya trafikanläggningen färdigställts. Framför huset ligger nu vändhållplatsen för den nya tunnelbanan samt en hög vägramp som leder vidare till Peter Myndes backe. SSM E23916 ansågs ligga i vägen för rationella trafiklösningar. Flera förslag utarbetades också med förutsättningen att byggnaden revs. Men det fanns samtidigt krafter som värnade huset, däribland Skönhetsrådet som lät göra ett upprustningsförslag, och Samfundet S:t Erik som lät ta fram en alternativ trafiklösning som möjliggjorde att huset kunde stå kvar nämligen dagens klöverbladslösning ritad av arkitekt Tage William-Olsson och trafikingenjör Gösta Lundborg. Denna trafikanläggning föll i god jord hos stadens styrande och uppfördes under 1930-talets första hälft. I samband med detta byggdes också en ny vändstation med perronger för den nya tunnelbanan framför Södra stadshusets flyglar, i det läge där järnvägen tidigare gått. Även under denna för huset turbulenta tid var det fyllt av verksamheter, både privata och offentliga. Enligt uppmätningsritningar från 1931 fanns i bottenvåningen (plan 1) bland annat en tvättinrättning som upptog hela södra flygeln och delar av huvudlängans södra del samt ett stort antal lagerutrymmen för Stockholms allmänna restaurant aktiebolags centrallager (SARA). I den norra flygelns våning 1 trappa (plan 2), fanns en utskänkningslokal för Stockholmssystemet, en föregångare till Systembolaget. Denna nyttjade passande nog den gamla Fotografi från år 1914 mot hörnet Södermalmstorg/Götgatan med entrén till vin- och spritiuosahandeln i den norra flygeln, plan 2. SSM Faktadatabasen, kv. Stadsgården. 8(14)

15 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Stadshuskällarens entré från Södermalmstorg. På övriga våningsplan (plan 3-5) dominerade lokaler för offentliga verksamheter som stadens uppbördskontor, Södertörns domsaga och Rådhusrätten men på plan 4 fanns också butikslokaler med egna entréer från Götgatan (nuvarande rum 416 samt rum ). 2 Stadsmuseet flyttade in och satte sin prägel på huset från och med 1930-talet Samma år som ovan nämnda uppmätningar utfördes, 1931, flyttade den då nybildade stadsmuseikommittén in i ett par rum i huset, på våning 3 trappor (plan 5). Kommittén föreslog omgående en renovering och arkitekt Isac Gustaf Clason fick i uppdrag att ta fram ett program för husets restaurering. På grund av det konkreta rivningshotet år 1932, då staden motionerade om rivning, kom programmet aldrig till utförande. Då rivningshotet var avvärjt tog restaureringsarbeten sin början 1939, nu helt och hållet i syfte att iståndsätta funktionella lokaler åt det nya stadsmuseet. Tjänsterum för personalen, samt arkiv, fotolaboratorium m.m. inreddes i den södra flygeln. Södra flygelns plan 3 och 4 fick då till stor del den rumsindelning den fortfarande har. Två år senare fortsatte renoveringsarbetet med huvudtrapphuset och delar av våning 1 trappa i huvudbyggnaden och norra flygeln (plan 2). År 1942 kunde museets första permanenta utställning öppnas där, bl.a. i nuvarande rum A som då kallades Bellmanrummen. I ett par av dessa rum, 245 och 246 ska enligt uppgift delar av en snickeriinredning från 1750-talet varit bevarad. Inredningen ska ha uppförts i rum som brukades som gästrum av Södra Stadshuskällaren. En första utställning hölls i lokalerna redan 1935, men detta var en tillfällig utställning. 3 Entrén till Södra flygeln från Peter Myndes backe före renovering, år Observera att en trappa leder ned till ytterdörren, en trappa som idag är avlägsnad eller överbyggd. SSM F22388 Fotografi från 1941 som skildrar ombyggnaden av ett bjälklag i nuvarande rum 416 (stadsantikvariens kontor). Innan ombyggnaden hade rummet brukats av en frukthandel med butiksentré direkt från Götgatan. SSM F28520 En andra ombyggnad för museet under 1960-talet En genomgripande renovering och ombyggnad av huset påbörjades 1962 efter ritningar av arkitekt Nils Sterner på Fastighetskontoret. Samtidigt däckades tunnelbanan framför huset över, vilket ledde till att flyglarnas gavlar delvis byggdes för och att gården blev nedsänkt. Det var också nu som den idag befintliga dubbeltrappan ner till gården samt de underliggande lokalerna kom till, ritade av arkitekten och dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. Vid denna renovering förseddes bottenvåningens arkader (mot gården) med de stora, glasade fönster- och dörrpartier av trä som finns där idag. I huvudlängans våning 1 trappa (plan 2) satt den ursprungliga stenbalustraden kvar endast i mittaxeln. Den togs fram och öppningen fick dagens glasade dörrparti. Vid dessa arbeten återfanns en bit äldre puts med röda färgpigment. Detta togs som bevis för att huset tidigare varit rött och en avfärgning i denna kulör genomfördes. 2 Gamla stadshuset Kv. Stadsgården tomten No 1. Uppmätning Osorterat arkivmaterial i Stadsmuseets arkiv, Frihamnen. 3 Nordberg, T. O:son (1964) 9(14)

16 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik vid rivningarna av hus i City, återanvändes i Södra stadshuset. Många dörrar nytillverkades också efter äldre förebilder och sattes in framförallt i den södra flygelns kontorsvåningar. Väggarnas ytskikt ersattes delvis med moderna material, som egentligen var främmande för huset. Fotografi från samma entré som ovan, från Peter Myndes backe in i Södra flygeln. Vidgning av dörröppning från rum 305 till 302. Ny dörröppning mellan rum 302 och rum 303. SSM F72836 De flesta fönster som inte blivit utbytta i 1930-talets renovering byttes nu ut. Invändigt kompletterades de gamla stengolven och socklar av ny kalksten sattes i gallerierna. Äldre dörrar och andra äldre snickerier, överstycken med mera, som Stadsmuseet tagit hand om Renoveringar och ombyggnader under 1980-, 90-, och 2000-tal Vid mitten av 1980-talet renoverades fasaderna, som då återfick den ljusa färgsättning de haft under 1600-talet. En modernisering av ventilationen medförde en del ingrepp och vinden togs till stora delar i anspråk för ventilationsanläggningen. Sju år senare var det dags att se över huset igen. Takplåten från 1960-talet byttes ut på huvudlängan medan den gamla svartplåten på flyglarnas italianer, sannolikt från tidigt 1800-tal, fick sitta kvar och lagades försiktigt. Fönstren målades i en traditionell s.k. ekefärg, en oblandad terra di Siena. År 1997 ströks fasaderna med kalkfärg som tillretts på platsen på traditionellt sätt och pigmenterats svagt med guldockra och grön umbra för fasadlivet och kimrök och lite guldockra för listverken. Under 1990-talet fick kaféet och Faktarummet dagens placering. År 2003 byggdes museets butik i nuvarande läge Dagens huvudéntré i den södra flygeln samt den fristående hissbyggnaden på torget uppfördes samma år. Barnverksamheten på den s.k. Hyllan flyttades till våning 1 trappa (plan 2) i den norra flygeln efter att Hyllan tagits i anspråk för ett nytt lunchrum för personalen under År 2009 installerades ett nytt ventilationssystem med förstärkt självdrag, som utnyttjar befintlig kanalisation. Norra flygelns östligaste del, f.d. magasin under renovering, Stadsmuseets gård till höger, rakt fram nuvarande plats för entré till Hyllan. Under renoveringen togs all färg och puts ned i ett stort antal rum. SSM F (14)

17 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Kronologi 1663 Byggstart för huvudlängan mot Götgatan Byggstart för södra flygeln 1669 Huvudlängan färdigställd 1669 Arbeten inne i huvudlängan och södra flygeln 1676 Byggstart för norra flygeln 1680 Hela byggnaden färdigställd, efter ritningar av Tessin d.ä Brand. Taket brann av Huset renoverades och taket återuppfördes, efter ritningar av Tessin d.y Enligt mantalslängd från 1711 fanns nu flera bostäder i byggnaden, både i den södra och norra flygeln, vilket inte redovisas på Tessinarnas ritningar Uppmätningsritningar på uppdrag av stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Fram till denna tid vet man mycket lite om husets eventuella förändringar sedan uppförandetiden. Enligt 1730-talets ritningar har fönstren nu fått dagens grundform med korspost och i den södra flygeln redovisas för första gången mezzanin- och entresolvåningarna (som dock troligtvis är ursprungliga). Huvudlängans öppna arkader i bv och vån. 1 tr. mot gården kvarstår, däremot har den södra och norra flygelns arkader slutits med portar. Mantalslängder från 1730-talet visar att det nu finns än fler bostäder än Bl.a. bor i den södra flygeln dåvarande borgmästare och den förre stadsarkitekten Göran Adelcrants med familj i 21 rum exkl. källare, stall och vagnsrum Från 1730-talet och framåt skedde många förändringar i huset, allteftersom verksamheterna utvecklades eller byttes ut. Dessa förändringar finns till viss del skissade ovanpå Carlbergs ritningar, dock ej daterade. Kämnärsrätten kom att nyttja ett flertal rum, bl.a. fängelserum. Under 1730-talet fick den nya Brandvakten lokaler i översta våningen i hörnet Peter Myndes Backe/Götgatan. Hall- och manufakturrätten kom att inrymmas på vån. 2 tr. i den södra flygeln. De olika offentliga verksamheterna tog efter hand över fler och fler rum, på bekostnad av bostäderna Ryska kyrkan fick ett rum i översta våningen av huvudbyggnaden (rum 526, Bellmanrummet ), vettande mot Södermalmstorg. Successivt fick församlingen tillgång till ytterligare ett rum (rum 523 Tessinsalen ) och en kyrka inreddes och togs i bruk vid 1760-talets mitt i rum 523 med rum 526 som sakristia Invändig renovering och upprustning av de lokaler som Stadshuskällaren disponerade delar av bv, våning 1 tr, och två stora rum mot torget på vån. 2 tr. i huvudbyggnaden och våning 1 tr. i norra flygeln. Nya brädgolv med stenfriser lades in, nya snickerier som paneler, dörrar och foder samt nya kakelugnar uppfördes, papperstapeter sattes upp och nya fönster med träspröjsar monterades. Taken gipsades Invändig renovering av fem rum disponerade av Frimurarorden i den östra delen av norra flygeln, på plan 4. Några rum slogs samman och nya paneler, målade dörröverstycken och nya kakelugnar, nya golv och nya fönster uppfördes Mariabranden. De s.k. Ryssbodarna brann ner. De ryska handelsmännen fick istället disponera bodarna i Södra stadshusets bottenvåning mot gården, vilket de fortsatte att göra fram till Invändig ombyggnad för Stadens Matematikoch navigationsskola i den översta våningen i huvudbyggnaden, plan 5. Hallrättens ullmagasin samt Brandvakten, vilka sedan tidigare hade lokaler just där fick istället rymmas i Södra flygeln. I och med detta försvann de sista bostäderna från södra flygeln Brandförsäkringen för huset höjdes efter att huvudbyggnadens andra våning hade renoverats och ombyggts med åtta nya bostadsrum och ett kök, med nya kakelugnar, fönster, dörrar, golv och gipstak Den katolska kyrkan tar över Frimurarordens lokaler på plan 2 (bl.a. rum 445 och 446) och vidtar vissa invändiga förändringar. Altaret placeras vid den östra gaveln. Så småningom rev man väggen mellan 445 och galleriet. Den katolska kyrkan höll gudstjänster här till Uppmätningsritningar som visar att husets fasad och planlösningar har genomgått vissa förändringar. Huset tjänade vid denna tid till stor del som lager och magasin och hade ändrats för dessa funktioner. Galleriet i huvudbyggnaden hade t.ex. entresolerats för lagerutrymmen Arkaden i huvudlängans vån. 1 trappa murades igen och valvbågarna i bv. slöts för att ge plats åt nio avträden i plankkonstruktion. Invändiga ombyggnader vidtogs för gasledning, vattenledning och avlopp. Lager och butiker fanns nu i byggnaden i kombination med flera juridiska institutioner Sammanbindningsbanan drogs fram framför husets flyglar. Förslumning av huset Realläroverket flyttade in i de två övre planen i huvudbyggnaden och några rum i norra flygeln. Läroverket flyttade ut De ryska handelsmän som disponerat magasinen i bottenvåningarna mot gården flyttar ut. De har 11(14)

18 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik nyttjat lokalerna och gården i över hundra år och anser sig äga dessa. Efter byteshandel med ryska staten får staden tillbaka sin egendom Uppmätningsritningar planer, fasader, detaljer. Utförda av A. Julén och A. Berglund i samband med diskussioner om Södra stadshusets framtid Olika uppgifter från 1920 och 30-tal gör gällande att det fanns två butiksentréer från Götgatan till mindre butikslokaler (söder om huvudentrén), tvättstuga för boende i loggian på vån 1 tr. och avdelningar för olika kontor m.m. som inte funnits tidigare. Överhuvudtaget fanns många funktioner av tillfällig karaktär i det vid den här tiden mycket nedgångna huset Stadsmuseikommittén flyttade in i ett par rum i huvudlängans översta våning. Denna gav arkitekt Gustaf Clason i uppdrag att göra ett program för restaurering. Successivt tog museet i anspråk stora delar av plan 4 i den norra flygeln och delar av samma våningsplan i huvudlängan Uppmätningsritningar som visar förhållanden och brukare precis innan Stadsmuseet tog plats i huset. Planer, sektioner, fasader. Illustrerar bl.a. all kanalisation. Upprättade av Stockholms stads fastighetskontor, husbyggnadsavdelningen Museets första utställning, en tillfällig utställning på plan Restaurering. Nya tjänsterum för Stadsmuseets personal inreddes i södra flygeln. Nuvarande hiss och hissmaskinrum i denna flygel installerades. Under åren installerades också äldre, av museet tillvaratagna, ytterdörrar, bl.a. två järndörrar mot Södermalmstorg respektive Peter Myndes backe Ändringsritningar för de nya tjänsterummen i södra flygeln. Planer. Upprättade av arkitekt Gustaf Clason Förslag till färgsättning av fasaden, upprättat av J. Städberg. Inga uppgifter finns om den genomfördes. Se rubriken Färgsättning och färgmaterial genom tiderna Fortsatt restaurering, nu av trapphus och delar av plan 4 i huvudlängan och norra flygeln Stadsmuseets första permanenta utställning invigdes. 4 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Uppmätningar av Husbyggnadsavdelningen 5 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Uppmätningar av Husbyggnadsavdelningen 6. Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Kv. Stadsgården, Stadsmuseet, ombyggnadsförslag, arkitekt Gustaf Clason 7 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Kv. Stadsgården. Hela och V. fasaden 1950 Under 1950-talet iordningställs utställningsrum i den norra flygeln Ritningar för ny utställning i norra flygeln, våning, plan 2 en Bellmansutställning i de då s.k. Bellmansrummen (idag barnverksamhet). Bl.a. monteras äldre, av museet insamlade, klassicerande 1700-talspaneler samt nytillverkade rokokoinspirerade höga väggpaneler i ett par av rummen. 8 I ett par rum (245 och 246) finns dock delar av bevarad panel från 1750-talet kvar Huvudtrapphusets handledare av smide uppfördes Genomgripande renovering inleddes. Under denna renovering överdäckades Ryssgården till dagens nivå, nuvarande dubbeltrappa ned till Södra stadshusets gård tillkom samt utrymmena där under - Hyllan. Arkaderna i bottenvåningen återställdes och dagens fönster- och dörrpartier installerades i både flyglar och huvudlänga. Den ursprungliga balustraden på vån. 1 trappa i huvudlängans mittaxel, som varit täckt sedan 1870-talet, togs fram och öppningen bakom fick dagens glasade dörrpartier. De flesta fönster som inte redan var utbytta byttes nu till dagens. Invändigt kompletterades äldre stengolv och socklar av ny kalksten sattes i gallerierna. Ett antal äldre dörrar och andra snickerier som Stadsmuseet tagit hand om vid rivningarna i City sattes in i byggnaden. Det nytillverkades också dörrar och dörrfoder efter äldre förebilder. Många ytskikt förnyades med moderna material. Bjälktak från 1600-talet monterades i en ny entrésolering i nuvarande rum 223. Fasaderna avfärgades i rött Hiss i huvudlängan installerades. Ändringsritningar, upprättade av arkitekt Gustafsson Kafé i nuvarande restaurangs läge uppfördes. Ändringsritningar. Upprättade av Emil Eide och oläslig signatur, vid Stockholms stads fastighetskontor Utrymmen under den nya trappan ned till Stadsmuseets gård ( Hyllan ) kom till Fasadrenovering utfördes Fasaden putsades och avfärgades i ljusa kulörer. Se rubriken Färgsättning och färgmaterial genom tiderna 8 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Stadsgården 9 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Kv. Stadsgården. Hela och V. fasaden 10 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Museet, olika ritningsförslag m.m. 11 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Museet, olika ritningsförslag m.m. 12 Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Museet, olika ritningsförslag m.m. 12(14)

19 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik 1984 Ny mekanisk till- och frånluftsventilation installerades, med bl.a. omfattande installationer på husets vind över huvudlängan Faktarum inreddes på plan 1 i norra flygeln. Glasade partier sätts upp mellan galleri och innanförliggande rum Takplåt från 1960-talet byttes. Takplåt från tidigt 1800-tal på flyglarnas italianer kompletterades och lagades. Fönstren målades om och fick dagens färgsättning Fasadrenovering (dagens färgsättning). Kalkfärg på fasad. Se rubriken Färgsättning och färgmaterial genom tiderna 2003 Ny hiss från Ryssgården till museets huvudentré tillkom. Ombyggnad och flytt av huvudentré till södra flygeln. Museets butik och reception med tillhörande kontorsrum inrymdes i nuvarande läge på plan 1. Glasade partier sattes upp mellan galleriet och butiken. Nya toaletter och kapprum installerades på plan 1. Samma år lades ny sten på innergården och dammen på gårdens östra del kom till Vattenläckage från vån. 4 tr. i den södra flygeln föranledde viss renovering i underliggande rum Invändig ombyggnad av stora utrymmen under trappan från barnverksamhet till lunchrum för anställda Ventilationsåtgärder för förstärkt frånluft som tog befintliga kanaler i anspråk. Odaterade förändringar: under årens lopp har diverse innerväggar tillkommit. Södra stadshusets färgsättning genom tiderna Utvändig färgsättning 16- och 1700-talen Tessin d.y:s restaureringsritningar för huset, efter branden, visar en fasad färgad i en ljus blågrå ton, med vita listverk. Italianen, med fasadliv och utskjutande pilastrar, hade samma färgsättning som fasaden. Carlbergs ritningar från 1730-talet uppvisar en fasad färgsatt i svagt gult, med vita listverk. Senare under 1700-talet, 1760, upprättas ritningar över den norra fasaden på norra flygeln som visar en rödfärgad italian och röda takfall. 13 De skriftliga målarräkningar som finns bevarade i stadens arkiv bekräftar bilden av ett grått och vitt hus som sedan målats gult med vita listverk. Från år 1670 finns 13 Rosell, Carl-Magnus Södra stadshusets ursprungliga fasadfärg, pm, , Stadsmuseets arkiv uppgifter om måleriarbeten i Södra stadshuset. Dessa anger att fasaden strukits med krita och söt mjölk samt oljefärg. Enligt uppgifter från år 1672 hade ett stort pelarverk av huggen sten om 60 pelare med gesims strukits med två lager grå oljefärg samt dessutom den stora ytterporten med oljefärg. Samtidigt uppges att två skorstenar målats i grått och vitt, att en kraftig takfotlist av trä målats i grå oljefärg och fasaderna i grått och vitt. Vidare finns från 1678 uppgifter om att fasaderna på den norra flygeln strukits med mjölk grått och takfotlisterna av trä samt stenhuggeriarbeten med två lager grå oljefärg. Från åren precis efter sekelskiftet 16/1700 finns uppgifter om inköp av drygt 25 kilo av pigmentet guldockra, som ger en varm gul färg, för renovering av Södra stadshusets flyglar Ett färgsättningsförslag upprättades med fasadliv i en relativt ljus brungul kulör och listverk i varmgrått. Det finns inga uppgifter som verifierar att färgsättningen genomfördes men det är troligt att en fasadrenovering skedde vid denna tid eftersom byggnaden genomgick andra renoveringsarbeten för det nya Stadsmuseets räkning I samband med den stora renovering som genomfördes under 1960-talet renoverades fasaden. Under renoveringsarbetet återfanns en bit äldre puts med röda färgpigment. Detta togs som bevis för att huset tidigare varit rött och en avfärgning i denna kulör genomfördes År återfick fasaderna en ljus färgställning med fasadlivet varmvitt, listverken gråa, gulbruna snickerier och svarta tak Under detta år omfärgades fasaderna med traditionell platsblandad kalkfärg. Fasadlivet avfärgades ljust brungult och förkroppningarna i ljust grått. Putsade förkroppningar målades med kalkfärg och förkroppningar av sten i linoljefärg. Fönstren och merparten av portarna målades med linoljefärg i en mörk gulbrun färg, porten mot Peter Myndes backe målades mörkt brun och blindfönster målades svarta Rosell, Carl-Magnus Södra stadshusets ursprungliga fasadfärg, pm, , Stadsmuseets arkiv 15 Stadsmuseets arkiv i Frihamnen, osorterat material i stor mapp benämnd Kv. Stadsgården. Hela och V. Fasaden. Färgsättningen är underteckninad av J. Städberg 16 Cramer, Margareta och Råberg, Marianne Pm angående yttre färgsättning, , rev och Wannberg, Elisabeth Färgsättning Stadsgården 1, upprättat (14)

20 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 4 Historik Uppgifter om italianernas färgsättning År 1996 genomfördes en färgundersökning av den gamla takplåten (från tidigt 1800-tal) på flyglarnas italianer. Huvudlängans plåt undersöktes inte då den var från eller 1960-talet. Däremot fanns några kvarvarande kapitäl av plåt kvar från tidigare pilastrar på huvudlängans italian. En av dessa togs ner och undersöktes. Vid undersökningen av italianernas plåt kunde man konstatera att de tidigare varit tvåfärgade med fasadliv i en kulör och pilastrar i en annan. Det översta skiktet på fasadlivet var svart, därefter följde ett rött, därunder syntes ett eller flera ockragula kulörer. På pilastrarna fanns underst ett ljust grått färgskikt. 18 Undersökningen kunde inte datera färgsättningen. Invändig färgsättning Från 1600-talets sista decennier finns målarräkningar för interiörer (oklart vilka) som anger att väggar vitlimmats (vit limfärg) eller strukits med grå färg, att tak spänts med lärft som målats med italienska lövverk, att draperimålningar målats nedtill på väggarna, att snickerier målats grå med blå lister eller i ekfärg. 19 förvänta sig att det finns ett stort antal äldre färg- eller tapetskikt bevarade under dagens. Bilaga 4:1 Planritningar redovisande stomdelarnas och innerväggarnas ålder Ritningarna som bygger på nulägesritningarna har försetts med färg på byggnadens stomdelar och väggar för att visa till vilken tidsperiod respektive del tillhör. Detta är en bra hjälp för att snabbt kunna se hur gammal en byggnadsdel är och hur kulturhistoriskt värdefull den kan vara. Framförallt ursprungliga murar eller ursprungliga väggar har mycket stora kulturhistoriska värden men även senare tillkomna väggar, för t.ex. stadsmuseets kontorsrum och utställningslokaler från 1939 och framåt, har kulturhistoriska värden att respektera. Följande tidsperioder har valts: 1663 och framåt, 1847 och framåt, 1930 och framåt, 1960 och framåt samt 1997 och fram till idag. År 1995 genomfördes en mindre färgundersökning i rum 523, den s.k. Tessinsalen. Här återfanns en mängd olika färgskikt med en stor variation av kulörer, ofta gråa eller beiga men också blåa och gröna. Dessutom fanns här rester av dekormåleri, en med grå botten och smala lodräta bårder i rött och blått och grått och ytterligare en med grågul bottenfärg målad med schabloner i geometriska mönster i en orange kulör. Dekormåleriet bedömdes härröra från 1800-talets första hälft, men ingen säker datering finns. 20 Enligt fotografier från ombyggnaderna 1939 och tal har spår av annat dekorativt måleri och äldre tapeter återfunnits i olika delar av huset. Ett exempel är en mörk marmorering på väggarna i södra flygelns entréhall vid Peter Myndes backe samt mönstrade tapeter i den norra flygeln, plan 4. Genom den fotodokumentation som gjordes under 1960-talets renovering kan man också dra slutsatsen att alla färgskikt och all puts togs ned från väggar och tak i stora delar av gallerierna och i de f.d. magasinen på plan 1. I dessa delar av byggnaden är det därför sannolikt så att inga eller få äldre skikt finns bevarade. I andra delar av byggnaden, kan man 18 Ferring, Marie Södra stadshuset och italianernas kulör, , Stadsmuseets arkiv, Frihamnen, Byggdok, Södermalm, Stadsgården 1 19 Rosell, Carl-Magnus Södra stadshusets ursprungliga fasadfärg, pm, , Stadsmuseets arkiv 20 Rittsél, Johan Pm undersökning av äldre färgskikt i Tessinsalen, , Stadsmuseets arkiv, Frihamnen, Byggdok, Stadsgården 6 14(14)

21 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge 5. Byggnadsbeskrivning - nuläge Exteriör Södra stadshuset, som i Nicodemus Tessin dä:s första förslag var tänkt att bli dubbelt så stort som idag, är uppfört som ett U med en huvudbyggnad i väster och två flyglar som sträcker sig österut. Byggnaden har likt ett romerskt palats en utarbetad gårdsarkitektur med arkader, medan de yttre fasaderna är släta och enklare endast accentuerade med en portal mot Götgatan. Huvudbyggnaden är i två våningar mot Götgatan och fyra våningar mot gården. Flyglarna är två våningar mot Södermalmstorg respektive Peter Myndes backe och åt gården tre våningar. Den södra flygeln har även en mezzaninvåning. Både huvudbyggnad och flyglar har säteritak med italian. Södra stadshuset vid Ryssgården Fasad mot Götgatan (väster) Sockel av roslagssandsten avslutad upptill med en profilerad list av burgsvikssandsten från Gotland, delvis ilagad med cement. I sockeln norr om porten 3 st parluckor av järnplåt den åt norr av yngre datum, söder om porten en mindre lucka av järnplåt. Fasaden är slätputsad och avslutas upptill med en kraftigt profilerad och putsad taklist. Portal med kolonner av sandsten och profilerad putsad överliggare. Trappsteg av sandsten. Port med två dörrblad, fyllningar, listverk och som är delad på höjden, ådermålad. Fönster med tvärpost, mötande bågar med spröjs, täckmålade. Huvudbyggnaden mot Götgatan Fasad mot Peter Myndes backe (söder) Sockel av roslagssandsten. I sockeln två små gluggar med sandstensomfattning. Profilerat våningsband av burgsvikssandsten, plåtavtäckt, fortsättningen på sockelavslutningen från huvudbyggnaden. Fasaden är slätputsad och avslutas upptill med en kraftigt profilerad och putsad taklist. Järnplåtsdörr med två dörrblad, dekorativa blommor (1700-tal). Portal av sandsten. Port med fyllningar och dekorativt listverk, 1700-talets senare del (tillvaratagen från rivningshus). Trappa av sandsten (1960-tal). Fönster, i bottenvåningen består av tre blindfönster med järngaller för. Tre fönster i översta våningen med tvärpost, mötande bågar med spröjs, övriga fönster har tvärpost och mittpost med spröjs. I italianen med mittpost och spröjs. Alla fönster täckmålade. Fasaden mot Peter Myndes backe Fasad mot Södermalmstorg (norr) Sockel av roslagssandsten. I sockeln parjärnlucka med dekorativa blommor. Profilerat våningsband av burgsvikssandsten delvis ilagat med cement, plåtavtäckt, 1(7)

22 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge fortsättningen på sockelavslutningen från huvudbyggnaden. Fasaden är slätputsad och avslutas upptill med en kraftigt profilerad och putsad taklist. Port med två dörrblad och fyllningar, övre delen glasad (1700-talets senare del). Järnplåtdörr i sockeln med två dörrblad, dekorerad med blommor i järnsmide. Fönster, i bottenvåningen består av kvadratiska skyltfönster (1900-tal). Våning 1 tr med tvärpost, mötande bågar med spröjs. I italianen med mittpost och spröjs. Alla fönster täckmålade. Fasad mot Ryssgården och med sina två gavlar Fasaden mot Södermalmstorg Norra gaveln mot Ryssgården (öster) Sockel av roslagssandsten. Profilerat våningsband sannolikt av burgsvikssandsten, plåtavtäckt. Fasaden är slätputsad och avslutas upptill delvis med en kraftigt profilerad och putsad taklist. Enkeldörr med fyllningar (1900-tal) med ventilationsgaller över, täckmålad. Minnestavla av sten med text i guld. Fönster i bottenvåningen består av ett kvadratiskt med spröjs. I övre våningen fönster med tvärpost, mötande bågar med spröjs. I gavelröstet kvadratiskt med spröjsar. Alla fönster täckmålade. Södra gaveln mot Ryssgården (öster) Sockel av roslagssandsten. Profilerat våningsband sannolikt av burgsvikssandsten, plåtavtäckt. Fasaden är slätputsad och avslutas upptill delvis med en kraftigt profilerad och putsad taklist. Fönster med tvärpost, mötande bågar med spröjs. I gavelröstet kvadratiskt med spröjsar. Alla fönster täckmålade. Framför fasaden ett fristående hisstorn klätt med kopparplåt och med dörrar och partier av glas (2003). Gårdsfasad mot öster Sockel av roslagssandsten. Profilerade våningsband sannolikt av burgsvikssandsten, plåtavtäckt. Fasaden har rusticerad och arkadindelad bottenvåning, arkadindelad slätputsad mellanvåning samt lisenindelad slätputsad övre våning som avslutas upptill med en profilerad och putsad taklist. Den indragna fjärde våningen är slätputsad och lisenindelad. Fönster i bottenvåningen är rundbågiga, spröjsade och glasade dörrar med fyllningar nedtill. I våning 1 tr är fönstret i mittaxeln rundbågigt och upptar hela arkadbågen medan de övriga fönstren är rektangulära med tvärpost och mötande bågar med spröjs. Framför mittfönstret sitter en balustrad av burgsvikssandsten (1600- tal). Rund nisch inom arkadbågen över varje fönster. Våning 2 och 3 tr har fönster med tvärpost, mötande bågar med spröjs. I italianen sitter små fönster med mittpost. Alla fönster täckmålade. Gårdsfasaden mot öster Gårdsfasad mot söder Sockel av roslagssandsten. Profilerade våningsband sannolikt av burgsvikssandsten, plåtavtäckt. 2(7)

23 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge Fasaden har rusticerad och arkadindelad bottenvåning, arkadindelad, slätputsad mellanvåning samt lisenindelad slätputsad övre våning som avslutas upptill med en profilerad och putsad taklist. Fönstren i bv är rundbågiga spröjsade och glasade dörrar med fyllningar nedtill. I mellanvåningen, rektangulära med tvärpost, mötande bågar med spröjs. Däröver rund nisch inom arkadbågen. Övre våningen har lika fönster som mellanvåningen. I italianen dels inåtgående fönster med mötande bågar och dels med mittpost och spröjs. Alla fönster täckmålade. Gårdsfasaden mot norr Gårdsfasaden mot söder Gårdsfasad mot väster Fasaden och den svängda dubbeltrappan ned till gården kom till vid en ombyggnad och är uppbyggd av platsgjuten betong. Fasaden har synlig platsgjuten betong med brädform och glaspartier av målat stål. Upptill räcke av målat stål. Glasad dörr av målade stålprofiler med fyllning nedtill. Dubbeltrappan är byggd av platsgjuten betong med plansteg av stora granithällar. Räcket av målat stål. Gårdsfasad mot norr Sockel av roslagssandsten. Profilerade våningsband sannolikt av burgsvikssandsten, plåtavtäckt. Fasaden har rusticerad och arkadindelad bottenvåning, arkadindelat slätputsat mittparti med två lägre våningar samt lisenindelad slätputsad övre våning som avslutas upptill med en profilerad och putsad taklist. Fönstren i bv är rundbågiga spröjsade och glasade dörrar med fyllningar nedtill. I mezzaninvåningen kvadratiska, mötande bågar med spröjs och i våningen däröver stickbågiga med mötande bågar med spröjs. I övre våningen fönster med tvärpost och mittpost med spröjs (1900-tal). I italianen fönster med mittpost och spröjs. Alla fönster täckmålade. Gårdsfasaden mot väster med sin dubbeltrappa Gården Gårdsplanen är belagd med stora kvadratiska plattor av granit med en fris närmast fasaderna med rektangulära plattor troligen av roslagssandsten. Vid den svängda trappan finns en avlång damm som kom till 2003 och som för närvarande ej är i funktion. Över dammen finns en lös planteringslåda med jord och växter. Taket Byggnaden har säteritak med italian. Italianen har fönster och över huvudbyggnaden en lisenindelning och är 3(7)

24 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge beslagen med plåtar, delvis från 1700-talet. För övrigt har taket falsad skivtäckning (1900-tal). Skorstenarna har profilerade krön och är beslagna med plåt. Allt är svartmålat. Taket med sin italian mot Peter myndes backe Interiör Södra stadshusets interiörer har förändrats många gånger genom åren då en mängd olika verksamheter har passerat genom huset, dock är den ursprungliga stommen med sina murade väggar och valv, stendetaljer och golv förvånansvärt välbevarade. Karakteristiskt för huset är de mot gården belägna arkaderna med sina välvda tak och det stora centralt placerade trapphuset med entré från Götgatan. Innerväggar Många av byggnadens innerväggar utgörs av ursprungliga tegelväggar och som ingår i den bärande stommen. Under årens lopp har många förändringar skett då befintliga väggar har rivits och nya tillkommit. Under kapitel 4 Historik finns en redovisning som visar de olika väggarnas ålder i färg. Dörrar, snickerier Från 1600-talet finns sannolikt ingen dörr kvar i huset. Från 1700-talet, främst från mitten, finns en del snickerier, dörrar, foder och paneler kvar. Nämnas kan bröstningspaneler i Tessinsalen. Vid den genomgripande renoveringen 1962, sattes många nya dörrar in. Många nytillverkades efter gamla förebilder och andra äldre dörrar, snickerier, överstycken mm, som Stadsmuseet tagit om hand vid rivningar i hus på stan, återanvändes. Under 1900-talet har många kopior, främst av 1700-talssnickerier, satts in i huset på olika platser, t.ex. i norra flygeln plan 2 och södra flygeln plan 3 och 4. Se även planritningar redovisande kulturhistoriskt intressanta rum och detaljer i kapitel 6. Golv och innertak De allmänna utrymmena, arkaderna och trapporna i huset har golv av kalkstensplattor. Många av dessa är ursprungliga från 1600-talet men mycket är utbytt under framförallt 1930-talet och vid renoveringen Kontorsvåningarna och andra sekundära utrymmen har golv av fram för allt linoleum. Flera rum har brädgolv, varav några från äldre datum och andra har golvbeläggningar av textilmatta, korkoplast och betong. Hela plan 0 och 1 samt stora delar av plan 2 och 3 har ursprungliga tak av putsade kryssvalv, kupolvalv eller tunnvalv. Övriga tak och taken i plan 4 och 5 är i allmänhet putsade släta där många är kälade och ibland försedda med profilerade taklister med varierande utseende. På några ställen förekommer även pendlade sekundära innertak. Stomme Grundläggning är av sten, den övre delen mot Götgatan på befintligt berg eller grus och längre ut mot sjön under flyglarna på uppfylld mark, genom pålning. Den stora nivåskillnaden på 9 meter mellan Götgatan och gården har kraftiga grundmurar för att stå emot trycket från backen. Den bärande konstruktionen består av tegel med murade valv i de nedre våningarna till och med plan 3 och träbjälklag i de övre. Södra flygeln i plan 2 och 3 har träbjälklag. Vid den stora ombyggnaden 1962 däckade man över trafikplatsområdet och Ryssgården fick sin nuvarande nivå. Den bärande stommen är av platsgjuten betong med pelare, bärande väggar och platsgjutna bjälklag. En geoteknisk undersökning från 1984 finns framtagen. Under senare år har sprickbildning i södra och norra flyglarna upptäckts vilket kan bero på sättningar. Se vidare Statusrapport framtagen av Byggrevision Sverige AB. För att kontrollera rörelser i huset finns små prismor uppsatta som avläses med jämna mellanrum. Material och kulörer Dagens utseende 1997 ströks fasaderna med en platsblandad kalkfärg som tillretts på platsen på traditionellt sätt och fönster, portar mm målades med linoljefärg vilket resulterade i dagens utseende av byggnaden. Fasadlivet är avfärgat ljust brungult och förkroppningarna i ljust grått. Putsade förkroppningar är målade med kalkfärg och förkroppningar av sten i linoljefärg. Taket och italianernas plåttäckning är målade svart. Fönstren och flera av portarna är målade i en mörk gulbrun färg, porten mot Peter Myndes backe är målad 4(7)

25 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge mörkt brun och porten mot Götgatan är ådermålad i en mörkbrun färg. Blindfönster mot Peter Myndes backe är målade lika fönster och med blinderingar i svart. Italianernas fönster, två järnportar och ett antal luckor är målade svarta. Färgsättnings-PM från 1985, 1992 och 1999 bifogas efter detta kapitel. Utsnitt från gårdens färgsättning från 1997 Dagens kulörer Fasadliv: 30:6 Kalkfärg 90 (guldockra och grön umbra) Listverk och bottenvåningens rusticering: 25 kg kalkpasta, 300 gr kimrök+40gr guldocker Listverk av sten samt putsdragna på gavlarna: Linoljefärg mellan 2A-3A-36 (skall vara mörkare än putsen) Port mot Peter Myndes Backe: 2A-100 RAÄ Port mot Götgatan: Ådrad Fönster och övriga portar: 1A-46 RAÄ (sk ekefärg, en oblandad terra di Siena) Blindfönster: 2A-98 Tidigare utseende Se Södra stadshusets färgsättning genom tiderna i kapitel 4 Historik. Tekniska system Vatten och avlopp utomhus Avvattning av gården sker via rostfria rännor lagda i en kvadratisk ruta runt gården anslutna till dagvattenledningar som mynnar i tunneln och synliga brunnar i markplanet. Vid kraftiga störtregn kan problem uppstå med översvämning av brunnarna i tunneln. På gården finns en liten damm med några fontäner, placerad under den svängda trappan. Dammens avvattning fungerar inte helt och är för närvarande ej i bruk. Lutningen för avvattningen skulle behövas göras om. Ett tappvattenställe finns på gården på södra flygelns fasad. Efter fuktproblem i södra flygeln på 1980-talet, grävdes marken ur längs med Peter Myndes backe och tätades med Platonmatta och dränering utfördes. Vatten och avlopp inomhus Vattenförsörjningen till huset sker via servisanslutning från Peter Myndes backe till undercentralen på plan 1 i södra flygeln. De befintliga systemen av spillvatten och tappvatten är en blandning av gammalt och nytt. Många avloppsstammar av gjutjärn är bytta vid olika tillfällen senast Man byter efter hand vid behov och vissa delar tätas genom relining. Värme Varmvattenförsörjning sker genom anslutning till fjärrvärme via ett expansionskärl i undercentralen. Uppvärmning sker genom vattenburna radiatorer, de flesta från 1940-talet. Vissa radiatorer har bytts i senare tid. Ledningar består i huvudsak av äldre galvade rör, troligen från 1940-talet. Ett pågående problem med läckage i systemet och gör att man behöver fylla på expansionskärlet kontinuerligt, bör åtgärdas snarast. Ventilation Huset är byggt med murade rökkanaler som en gång fungerade som ett självdragssystem. Allt eftersom har ventilationen förändrats genom nya schakt och nya kanaler av plåt och nya fläktaggregat genomfördes en modernisering av ventilationssystemet då bland annat en stor del av vinden togs i anspråk. Senast 2009 utfördes åtgärder med sk förstärkt frånluft i södra flygeln. Dagens ventilation är en blandning av olika system med olika ålder. Ventilationsaggregat finns på plan 0, 1, 5 och 6. Utställningslokalerna har till stor del mekanisk till- och frånluft via plåtkanaler. Kontorslokalerna i södra flygeln har tilluft via otätheter och springor i fönstren och mekanisk frånluft framförallt via befintliga rökkanaler. På plan 1 har två av de rundbågiga fönstrens överdelar försetts med automatiska öppnare för att förbättra tilluften. Kyla Några rum har i senare tid försetts med kyld tilluft från separata kylaggregat. Personalrummet, rum 154 försågs 2001 via aggregat i anslutning till tunneln på plan 0 och faktarummet, rum 126 försågs med kyld tilluft 2003 via aggregat på plan 5 samt serverrummet, rum 419 som har eget aggregat i rummet. Utöver detta åstadkoms kyla genom forcerad ventilation i några utrymmen såsom Vita havet, rum 445 och Tessinsalen, rum 523. Anläggningen saknar tidsstyrd reglering vilket bör installeras. 5(7)

26 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge El-anläggning El-anläggningarna är av varierande standard och ålder. Kraftförsörjning till huset sker både via Götgatan och via Peter Myndes backe. El-servicen är från UPS-kraft finns på plan 6 i huvudtrappan som reservström till nödbelysningen. Pågående projekt är att byta alla lysande utrymningsskyltar till nya med eget batteri. Kanalisationssystemen fungerar på lite olika sätt. Det finns dels kabelstegar vid tak men många ledningar löper i knippen utanpåliggande på väggar och längs socklar. På plan 1 finns även ingjutna golvkanaler med luckor. Ledningsnätet finns i både 4- och 5-ledarsystem för 16 amp och vissa delar för 20 amp. Ledningarna är av varierande ålder och på några ställen finns fortfarande äldre s.k. textilkabel kvar. Belysning Belysningen i byggnaden är i blandat skick och består av både glödljus-, halogen- och lysrörsarmaturer byttes alla armaturer i kontorsdelen i södra flygeln, utom wc-grupper, till nya LED-ljusarmaturer för att minska el-förbrukningen. Ett kommande projekt är att installera närvarostyrning av belysningen i alla rum som inte skall vara tända hela tiden. Utomhusbelysning består i huvudsak av belysningsstolpar på gården. Fasadbelysning saknas. På gården finns även 2 st el-skåp, för 16 amp, som kan utnyttjas vid programverksamheter på gården. Hiss H1, plan 1, från 1939 Hiss H3, entrén från Ryssgården tillkom 2003 Hissar Det finns 3 hissar, en trapplift och ett lyftbord i huset. Hiss H1 i södra flygeln, plan 1-5, tillkom H2 i huvudbyggnaden, plan 1-5, tillkom ca Dessa bägge hissar moderniserades på 1980-talet med nytt styrsystem och nytt hissmaskineri. Hiss H3, från plan 0-2 (Ryssgården), tillkom 2003 och fungerar som entréhiss för besökare och för varuleveranser. Trapplift H4 i huvudtrappan på plan 1, tillkom 2006 och förbättrar tillgängligheten till de bakre utställningslokalerna. Lyftbord H5 i norra flygeln på plan 2, tillkom 2009 och förbättrar tillgängligheten i barnens lekavdelning. Trapplift H4 i huvudtrappan, plan 1 Telefon och data Rikstelefonnätet kommer in i huset dels vid huvudtrappan från Götgatan och dels vid södra flygeln från Peter Myndes backe. Ett utgående nät från södra flygeln till f.d. Sjömanshemmet finns fortfarande kvar och skall framöver tas bort. 6(7)

27 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - nuläge 2008 infördes ett mobilt telefonisystem i hela huset men det fasta ledningsnätet finns kvar med stigare och luckor i vägg. Fast telefoni finns dock kvar i rum 103 receptionen/butiken, rum 126 faktarummet, rum biblioteket och rum xxx postrummet samt för två porttelefoner och några faxar. Datanätet är av typ fiberledningsnät och kommer in i huset vid södra flygeln från tunneln och är framdraget till rum 419B, serverrummet, varifrån det fördelas ut till kontorsrummen. Ett trådlöst nät finns på plan 2 men används för närvarande ej. Brand Huset är försett med ett heltäckande automatiskt talande brandlarm installerades nya rökdeckare. Sprinkler finns ej. Systematiskt brandskyddsarbete, SBA, pågår. Bravida är anläggningsansvariga och gör platsbesök en gång i månaden. Uppdateringar och utbildning görs kontinuerligt. En genomgång av husets brandskydd har gjorts av Brandgruppen AB under Uppdaterade brandskyddsritningar daterade och en redovisning av brister med förslag till åtgärder daterade har tagits fram. Säkerhet Ett inbrottslarm och passagesystem finns installerat i huset och tillhör hyresgästen. Systemet är uppbyggt som skalskydd och delskydd med tillträdesbehörighet via kortläsare. Tillträdet är uppdelat i tre zoner; allmänhetens utrymmen, kontorsavdelningen och personalrummet på plan 1. Fönster är försedda med magnetkontakter men saknar lås. Bilaga 5:1 Rumsbeskrivning urval representativa rum Denna rumsbeskrivning innehåller ett urval av husets rum för att få en förståelse för hur byggnadens olika delar och rum ser ut idag. Rum som valts ut är tänkta att vara representativa för huset samt spegla olika tidsperioder och funktioner i byggnaden. En komplett dokumentation med rumsbeskrivningar och foton finns i En Byggnadsinventering från Stockholms Stadsmuseum 1991 utförd av fotograf Ingrid Wilken och antikvarie Elisabet Wannberg, Stockholms Stadsmuseum. Bilaga 5:2 Färgsättnings-PM 1985, 1992 och 1999 Färgsättnings-PM från 1985 avseende yttre färgsättning, 1992 avseende undersökning av äldre färgskikt i Tessinsalen och 1999 avseende yttre färgsättning som genomfördes (7)

28 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 6 Värdebeskrivning 6 Värdebeskrivning Övergripande kulturhistoriska värden En företrädare för 300 år av Stockholms historia och en av få bibehållna nyttobyggnader från talet Byggnaden uppfördes av staden för att inrymma ett privat handelshus i en tid då den internationella handeln hade stor betydelse. Handelshuset blev dock kortlivat och byggnaden togs successivt över av stadens egna juridiska och administrativa verksamheter. Husets norra flygel uppfördes för att delvis inrymma en stor vinkällare för utskänkning av alkoholdrycker, på stadens eget initiativ. Denna verksamhet fanns kvar i huset fram till 1800-talets mitt.. Under århundradena har vitt skilda verksamheter tagit plats i huset, vilka speglar samhällets, stadens och närområdets utveckling. Byggnaden tillhör en av landets få nyttobyggnader från 1600-talet som är i relativt oförändrat skick, den illustrerar Stockholms historia under tre hundra år och har sammantaget stora samhällshistoriska, ekonomhistoriska, socialhistoriska och pedagogiska värden. Litografi från 1838 som skildrar rabulisternas anfall på Södra stadshuset. Byggnadens offentliga funktioner har under århundradena gjort att huset hamnat i handlingens centrum. SSM F43372 Södra stadshuset före branden Bilden skildrar handel med stångjärn och ryssvaror. Litografi av Willem Svidde, SSM E (5)

29 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 6 Värdebeskrivning Ovanligt välbevarad arkitektur från 1600-talet Byggnaden är ett verk av två av den svenska arkitekturhistoriens mest betydelsefulla arkitekter och huset utgör ett av de mer välbevarade 1600-talshusen i landet. Trots förändringar finns mycket ursprungligt kvar, som t.ex. den primära strukturen med gallerier mot gården och det stora, vackra trapphuset, de bastanta, murade väggarna, fasadernas genomarbetade och väl proportionerade utformning, fönstersättning och fönsterstorlekar, portalen mot Götagatan och takets karaktäristiska säteriform med italian. Säteritaket är mycket typisk för tiden och är en unik svensk takform som fick sitt genombrott då Riddarhuset byggdes i Gamla Stan. Husets volym, takform och fasaduttryck har stora arkitekturhistoriska, arkitektoniska och byggnadshistoriska värden. Fotografi från 1964, efter genomförda renoveringsarbeten. Bilden skildrar det magnifika trapphusets skönhet. Fotograf Lennart af Petersens. SSM F73127 En framstående representant för 1600-talets stadsplanering och stadsplanestruktur i ett för stadsbilden viktigt läge Under 1600-talets första hälft initierade kronan en stadsplanereglering och ombyggnad av det som då utgjorde staden (Gamla Stan, nedre Norrmalm och Södermalm). Arbetet genomfördes och bekostades av Stockholms stad, som utförde uppdraget med stor beslutsamhet. Omfattande delar av staden fick en helt ny struktur, med rutnätsplan och stenhusbyggnation, enligt tidens ideal. Många var de enkla trähus som revs eller flyttades och många var de nya stenhus som uppfördes på tomter i strategiska lägen, t.ex. nära det Kungliga Slottet eller nära viktiga hamnlägen. Gatusträckningar och platsbildningar som Hornsgatan, Götgatan och Södermalmstorg är frukter av denna stadsplanereglering. Södra stadshuset passade väl in i det betydelsefulla läget vid det nya Södermalmstorg, nära hamnen och väl synlig från stadens huvudentré från Östersjön. Huset blev den påkostade monumentalbyggnad som platsen krävde. Södra stadshuset har stora stadsplanehistoriska värden och stadsbyggnadshistoriska värden. Dess läge gör också att det har stor betydelse för stadsbilden. Bevarad planstruktur, rumsfiler och trapphus ger en autentisk upplevelse av 1600-talets ideal Byggnadens planstruktur med gallerier mot gården och rumsfiler mot gatorna och det centralt placerade trapphuset är väl bevarade. Den magnifika dubbeltrappan genom husets samtliga våningar är i sitt slag unik. Den förmedlar den känsla av vikt och monumentalitet som arkitekterna sannolikt ville uppnå. Inspirationen till de kryssvälvda, öppna gallerierna mot en relativt sluten gård fick Tessin d.ä. från italiens Rom, den svenska samtidens främsta inspirationskälla vid palatsbyggen. Den ursprungliga planlösningen och trapphuset har omfattande arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden. Rumsbildningar och fast inredning från 17- och 1800-tal vittnar om husets långa historia I byggnaden finns förutom ursprungliga material, byggnadsdelar, planlösningar m.m. också materiella avtryck från senare verksamheter. I ett flertal rum finns t.ex. vackra taklister, bröstningar, paneler, dörrar, foder, golv m.m. från både 17- och 1800-tal. Att knyta dessa till specifika verksamheter är svårt men de speglar olika tiders arkitektoniska ideal, byggnadens långa historia och just det faktum att här funnits en stor mängd verksamheter som påverkat huset under århundradena. Dessa äldre inredningar har stora arkitekturhistoriska, arkitektoniska och byggnadshistoriska värden. Planlösningar, inredningar och funktioner från 1900-talet illustrerar Stockholms stadsmuseums verksamhet under 60 år Vissa av dagens rum och inredningar har tillkommit för Stadsmuseets räkning, från och med 1939 då en första ombyggnad genomfördes för museets räkning. En andra större ombyggnad genomfördes under 1960-talet. För museets räkning tillskapade successivt kontorsrum, fotolaboratorium, arkiv, möteslokaler, utställningsrum, 2(5)

30 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 6 Värdebeskrivning Södra stadshuset skildrat från öster Målningen ger en god bild av husets centrala roll i stadsbilden och dess strategiska läge invid hamnen. SSM Fa3787. publikt kafé, faktarum, butik m.m. I huset finns också inplacerat bjälktak, paneler, dörrar och portar m.m. som museet samlat från rivningshus i staden. Här finns även byggnadsdelar som nytillverkats i äldre stil särskilt för museets utställningar eller kontorsrum. Stockholms stadsmuseum har en viktig roll i staden och de avtryck verksamheten gjort i huset speglar museets utveckling och verksamhet. De nytillverkade rekonstruktionerna, såsom dörrblad, bröstningar m.m. håller dessutom ofta hög kvalitet. Även dessa sena tillägg har därmed kulturhistoriska värden. För museets räkning tillkom den storslagna dubbeltrappan från Ryssgården ned till museets gård, med den underbyggda s.k. Hyllan. Trappan, räcket som avgränsar Ryssgården mot gården samt Hyllan med sina stora, glasade partier präglar gården och har arkitektoniska värden. Ritning med dörruppställning från 1960-talets renovering. Den illustrerar de höga ambitioner man hade i fråga om utformning, material och detaljer. SSM, arkiv, osorterade handlingar, Södra stadshuset. 3(5)

31 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 6 Värdebeskrivning Kulturhistoriska värden beskrivna i skyddsföreskrifterna Södra Stadshuset förklarades som byggnadsminne Till beslutet finns skyddsföreskrifter som ger en ganska tydlig bild av vilka delar av byggnaden som är speciellt kulturhistoriskt värdefulla. Huset får inte ändras i strid med skyddsföreskrifterna utan att tillstånd har erhållits från Länsstyrelsen. Här nedan listas skyddsföreskrifternas rubriker samt alla eller några exempel från tillhörande texter som specificerar vad rubriken omfattar, om sådan specificering finns. Beslut om byggnadsminnesförklaring samt skyddsföreskrifterna finns bilagda i sin helhet till detta vårdprogram. 1. Byggnaden får inte rivas. 2. Byggnaden får till sitt yttre inte förändras. Omfattar t.ex. stensockel, bottenvåningens arkader och bandrustik, slätputsade fasader med fasadartikulering, profilerad takfotlist m.m. 3. I byggnaden får inte sådana åtgärder vidtagas som medför ändring av stomme. Omfattar t.ex. murade väggar och valv, välvda öppningar och nischer, trappor, träbjälklag, takkonstruktioner och skorstensstockar. 4. I byggnaden får inte sådana åtgärder vidtagas som medför ändring av äldre planlösning. 5. I byggnaden får inte sådana åtgärder vidtagas som medför ändring av fast inredning. Omfattar i huvudtrapphuset t.ex. ursprunglig utformning med valv, runda och välvda öppningar, trappa med plansteg av kalksten m.m, på plan 1 (bv) t.ex. golvplattor av kalksten, väggnischer m.m, på plan 2 (våning 1 trappa) golvplattor av kalksten, väggnischer, äldre snickerier m.m, på plan 3 (mezzanin) t.ex. golvplattor av kalksten, äldre snickerier, o.s.v. för samtliga våningsplan. 6. Gården får ej ytterligare bebyggas. 7. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt och med sådant material att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Planritningar redovisande stomdelarnas och innerväggarnas ålder Dessa ritningar finns i kapitel 4, Historik som Bilaga 4:1. Ritningarna ger god vägledning till stommens och väggarnas kulturhistoriska värden. Framförallt ursprungliga murar eller ursprungliga väggar av annan konstruktion har mycket stora kulturhistoriska värden och omfattas av skyddsföreskrifterna enligt byggnadsminnesförklaringen. Men även senare tillkomna väggar, för t.ex. stadsmuseets kontorsrum och utställningslokaler från 1939 och framåt, har kulturhistoriska värden att respektera. Bilaga 6:1 Planritningar redovisande kulturhistoriskt speciellt intressanta rum och detaljer På nedanstående planlösningar redovisas följande: viktiga rum eller rumssammanband, ursprungliga rumsvolymer samt särskilt intressant murverk och särskilt intressanta inslag av sten, järn, stuck och snickerier Markeringarna ger vägledning till var det finns murade valv, nischer, trappor och skorstensstockar, vilka omfattas av skyddsföreskrifternas punkt 3, till äldre planlösningar som omfattas av punkt 4 samt fast inredning enligt punkt 5. Planritningarna täcker sannolikt inte alla de detaljer som skyddsföreskrifterna anger och vissa av föreskrifterna ger visst tolkningsutrymme, som t.ex. vad äldre planlösning innebär. Därför är det viktigt att en särskild bedömning görs av ansvarig antikvarie på Stadsmuseet om förändringar önskas. Rum eller rumssamband De ursprungliga gallerierna på bottenvåningen (plan 1) och våning 1 trappa (plan 2) tillsammans med den unika huvudtrappan utgör en publik miljö med stor dignitet och autenticitet. Gallerierna har förändrats genom att de öppna arkaderna har satts igen och balusterdockorna i arkaderna på våning 1 trappa till största del tagits bort. Men motivet med arkader utmed byggnadens ytterväggar, vettande mot en stor innergård, är fortfarande möjligt att uppleva, och en viktig del av Tessins arkitektoniska idé. Trapphuset är mycket välbevarat, med den största förändringen allra högst upp där valven entresolerats för två små bostadsrum. Flyglarnas trapphus bevarar sina ursprungliga lägen och utformning i stort. Trapphusen hör samman med ursprungliga lägen för entréer och är viktiga för förståelsen av husets disposition och kommunikation. Murverk, sten, järn, stuck och snickerier Den inventering som genomfördes 1991 innehåller planritningar med kulturhistoriskt särskilt intressanta detaljer. Detaljerna finns kvar idag och har samma värde. Därför återges de även på dessa planritningar. Det murverk och de valv som markerats är ursprungliga. Galleriernas och trapphusets stuck, järn och sten är i 4(5)

32 VÅRDPROGRAM 2010 Stockholms Stadsmuseum Kv Stadsgården 1 Kapitel 6 Värdebeskrivning vissa fall ursprungliga. I övriga rum är stucken något yngre, ofta från 1700-talet. Snickerierna är genomgående yngre, framförallt från 1800-tal och 1900-tal. Något undantag finns, med t.ex. bröstningar från 1700-talet i nuvarande Tessinsalen talets snickerier härrör i stor utsträckning från ombyggnaderna för museets räkning under senare delen av 1930-talet, 1940-talet samt 1960-talet. Dessa är utformade i äldre stil och håller ofta hög kvalitet, som t.ex. de dörrar av rokokotyp som leder till de flesta kontorsrummen i södra flygeln. I byggnaden finns också snickerier som är flyttade från äldre rivningsfastigheter i staden, som t.ex. bjälktaket i rum 223. I inventeringen från 1991 finns rumsbeskrivningar där alla rummen beskrivs och ungefärliga dateringar av stuck, snickerier m.m. ofta finns. Teckenförklaring till planritningarna Blå skraffering: rum och rumssamband med stort kulturhistoriskt värde. Röda linjer och streck: murverk, sten, stuck och järn med stort kulturhistoriskt värde. Blåa linjer och streck: snickerier med stort kulturhistoriskt värde. 5(5)

33 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 7 Målsättning 7. Målsättning Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen för Södra stadshuset är att för framtiden bevara, vårda och förvalta byggnaden med hänsyn till det kulturhistoriska värdet samt att bedriva en effektiv och långsiktig förvaltning. Funktion och verksamhet Södra stadshuset ritades som Generalfaktorikontor, ett huvudkontor för internationell handel men redan efter några år kom det att fungera som stadshusbyggnaden på Södermalm dvs. Södra stadshuset. Därefter har byggnaden, under sin långa historia, haft en mängd olika funktioner och verksamheter. Sedan 1937 inrymmer byggnaden Stockholms stadsmuseum som redan 1931 kom att flytta in i ett par rum i huvudbyggnaden. Verksamheten består dels av museets kontorslokaler och dels av museets utställningsverksamhet. I byggnadens entrévåning finns ett café som drivs av en fristående entreprenör. Målsättningen bör vara att värna de kulturhistoriska värdena och att låta husets hyresgäster få möjlighet att utvecklas i byggnaden. Museets utställningsverksamhet ställer höga krav på hur man iordningställer utställningar så att inte byggnadens värden förvanskas eller går förlorade, vilket beskrivs separat under kapitel 8, Vårdanvisningar. Åtgärder och tillägg - förhållningssätt Vid behov av utveckling och förändringar i byggnaden, till exempel för att förbättra arbetsmiljön eller modernisera olika tekniska installationer, skall åtgärder ske utifrån byggnadens villkor och dess kulturhistoriska värden. Eventuella tillägg i byggnaden skall ske med ett långsiktigt perspektiv och med hög kvalité med avseende på utformning, utförande och material. I olika delar av byggnaden skall olika grad av varsamhet beaktas. De färgmarkeringar som utmärker det kulturhistoriska värdena på planerna är vägledande för hanteringen av dessa utrymmen. Detta betyder inte att omarkerade rum är utan värde utan att även dessa skall hanteras med respekt och ingrepp där skall göras med högsta kvalité och ambition. Rum och rumssammanband På de planer som redovisar kulturhistoriskt värdefulla detaljer finns viktiga rum och rumssammanband markerade. Det är bl.a. trapphuset i huvudbyggnaden, gallerierna på plan 1 och 2, Tessinsalen och Bellmanrummet. I de markerade rummen ska målsättningen vara att så långt möjligt renodla husets inneboende kvaliteter genom att undvika nya påtagliga installationer, avstå från skrymmande utställningsobjekt och att på sikt återföra rummens ytskikt till traditionella sådana och till en mer historiskt autentisk färgsättning. I de rum som nyttjas för utställningar, och som inte är markerade som särskilt kulturhistoriskt viktiga, kan man eventuellt istället renodla utställningsverksamhetens behov med ännu fler lösa monteringsväggar, monteringsgolv m.m. som skyddar husets stomme och ytskikt samtidigt som det ger utställningsarbetet större rörelsefrihet. Väggar Vid framtida förändringar av verksamheten bör man välja en lösning som innebär ett så litet ingrepp som möjligt i äldre befintliga väggar. De planritningar som visar stomdelarnas/väggarnas ålder i färg, under kapitel 4 Historik, är vägledande för om ett ingrepp i en vägg är möjligt eller inte. Ifråga om väggar eller rumsvolymer som tillkommit from 1939 och framåt finns dock större möjligheter att göra t.ex. håltagningar eller förändringar av planlösningar jämfört med äldre delar av huset. Detta betyder inte att väggar från senare tid, 1900-tal och senare, är utan värde utan att även dessa skall hanteras med respekt för sin tid. Fönstersnickerier I huset är flertalet fönster uppförda from 1939 och framåt. Undantag finns dock. Vid framtida behov av t.ex. nya tilluftsventiler kan det eventuellt vara möjligt att installera sådana i befintliga fönsterkarmar. Varje fönster måste dock undersökas individuellt innan åtgärder vidtas. Tillgänglighet Tillgängligheten i Södra stadshuset är tämligen god men uppfyller inte fullt ut samtliga krav som ställs enligt BBR. Besökaren till museets utställningar har idag inte tillträde till alla delar fullt ut om man är rörelsehindrad. För att klarlägga hur tillgängligheten ser ut och vilka behov av tillgänglighetsanpassning som krävs bör en tillgänglighetsutredning göras och en handlingsplan tas fram. Då museet ofta besöks av barn är det viktigt att även få med tillgängligheten ur ett barnperspektiv såsom höjd på toaletter, kapphyllor, skyltar mm. Det är även viktigt att utställningsverksamheten fungerar för barn avseende höjder på montrar, skyltar mm. Brand och säkerhet Tillsammans med hyresgästen skall ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas enligt lagen 2003:778 om skydd mot olyckor. En brandskyddsdokumentation bör 1(2)

34 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 7 Målsättning upprättas med ritningar som visar brandgränser, brandklasser mm och som kontinuerligt uppdateras. Klimat, miljö och tekniska installationer Klimat Målsättningen bör vara att åstadkomma ett så bra inomhusklimat som möjligt både för byggnadens kontorsdelar och för utställningsverksamheten. Häri ligger att kontinuerligt se över husets ventilation, värmesystem, belysning mm. Miljö Fsk:s miljöpolicy skall ligga till grund för allt arbete i huset. Målsättningen är att använda miljöanpassade material och produkter, minimera energianvändningen och mängden restprodukter, att källsortering för hyresgästerna skall utvecklas samt att förvalta kulturarvet på ett långsiktigt hållbart sätt. Vid val av produkter och material ska hänsyn tas till de kriterier som finns i Byggvarubedömningen och ett miljövänligare alternativ ska alltid väljas om sådant finns. Se Avsteg från ovanstående kan göras om det är befogat för bevarandet av det kulturhistoriska värdet, då traditionella material och metoder skall användas, enligt skyddsföreskrifterna. Dokumentation och rutiner för kontinuerlig uppdatering Dokumentation vid ändringar Förändringar och åtgärder i byggnaden skall följas av en systematisk dokumentation. Ansvarig för att dokumentationen sker är Fsk eller den som Fsk satt i sitt ställe. Dokumentationen skall förvaras i Fsk:s arkiv. Uppdatering vårdprogram I samband med att en dokumentation görs skall en uppdatering av vårdprogrammet göras. Ritningar, rumsbeskrivningar, brandbeskrivning, material, färgsättning mm skall ändras under kapitel 5 Byggnadsbeskrivningnuläge. Om förändringen påverkar innehållet i kapitel 6 Värdebeskrivning och kapitel 8 Vårdanvisningar skall även dessa ändras. Ansvarig för att uppdatera vårdprogrammet är Fsk eller den som Fsk satt i sitt ställe. Tekniska installationer Vid framtida förändringar av ventilationssystemet bör man i första hand studera hur man kan utnyttja den ursprungliga ventilationslösningen med bland annat rökkanaler av tegel och anpassa den tekniska lösningen så att så få ingrepp som möjligt görs i byggnadens stomme. Äldre ritningar finns visande rökkanalernas placering och läge, Inför installation av nya elledningar gäller principiellt att de skall placeras utanpåliggande så att minimal åverkan görs på byggnadens stomme. En princip som bör följas är att 2 eller max 3 ledningar kan spikas synligt längs sockellister eller foderlister. Blir det fler ledningar än 3, så kan i första hand en alternativ kanalisationsväg väljas och i sista hand väljs en utanpåliggande kabellist. En bedömning bör dock alltid göras från fall till fall om det finns lägen där det är att föredra att bila in ledningarna i vägg, vilket framförallt kan komma att gälla nyare väggar från 1900-talet. 2(2)

35 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 8 Vårdanvisningar 8. Vårdanvisningar Målsättning Ett allmänt förhållningssätt inför ändringsåtgärder eller nytillskott är att dessa skall diskuteras med FSK och deras konsulter samt med ansvarig antikvarie på Stadsmuseet. Åtgärderna skall också vara i överensstämmelse med fastslagna målsättningar, enligt kapitel 7 Målsättning samt med de skyddsföreskrifter som är antagna vid Byggnadsminnesförklaringen. Regelbundna besiktningar bör genomföras av byggnaden, exteriört som interiört. Att bedöma lämpligheten av ett tänkt ingrepp i huset skall föregås av en antikvarisk förundersökning och konsekvensbeskrivning, anpassad till förslagets omfattning. Allmänna riktlinjer De konsulter, entreprenörer och hantverkare som anlitas ska ha erfarenhet av arbete med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Material och utförande ska vara relevanta för byggnaden och den aktuella byggnadsdelen. Det innebär att den byggnadsdel som står inför en åtgärd ska analyseras både vad gäller ålder och med vilket material den varit och är behandlad med. Till exempel kräver en slät fanérad dörr från 1960-talet en annan ytbehandling än en målad spegeldörr från 1800-talet. Ursprungliga byggnadsdelar ska så långt som möjligt lagas snarare än bytas. Senare tillägg, som exempelvis en ny planlösning med för den tiden typiska material av hög kvalité och som bedöms ha ett kulturhistoriskt värde ska också behandlas med respekt. Ursprungliga byggnadsdelar som inte används och som bedöms ha ett kulturhistoriskt värde skall förvaras i för ändamålet lämpligt utrymme och registreras för att senare kunna återanvändas. Lämpligt utrymme bör i första hand vara inom fastigheten. Vid större och skrymmande byggnadsdelar kan förvaring ske i lokal på annat ställe. Ursprungliga byggnadsdelar som måste bytas ska i möjligaste mån återskapas med originalet som förlaga. Exteriören Fasad De fasadrenoveringar som genomfördes 1984 och 1997 skall ligga till grund för hur man framöver skall arbeta med de putsade fasaderna avseende material och kulör. Vid ändring eller lagning av putsen skall kalkputs lika den befintliga användas. Avfärgning skall utföras med kalkfärg som tillreds på plats i kulör lika befintlig enligt kapitel 5 Byggnadsbeskrivning-nuläge. Om färgsättningen ändras ska detta vara mycket väl motiverat av kulturhistoriska skäl. Portalen med kolonner av sandsten mot Götgatan har sannolikt tidigare varit täckmålad med linoljefärg. Vid nästa ommålningstillfälle bör dessa delar åter målas med linoljefärg. En konservator bör anlitas och fastställa om det finns ev. färgrester kvar innan kulör bestäms. Vid arbeten på sten, eller vid skador på sten, ska stenkonservator anlitas för såväl programskrivning som eventuellt utförande. Stenkonservator ska bedöma i vilken omfattning arbetet behöver utföras av stenkonservator eller annan lämplig kompetens. Yttertak Vid ett eventuellt större arbete eller byte av takplåt i framtiden bör man så långt möjligt verka för ett bevarande av italianernas skivplåt från tidigt 1800-tal. Takplåten bör också underhållas med traditionella material och metoder, t.ex. målas med linoljefärg. Samtliga takytor ska skivtäckas. Vid nästa ommålning av taket bör en kulörändring av italianen inkl. fönster övervägas och då målas i samma kulör som fasaden har idag. Klarlagt är att italianen i början av 1800-talet var målad i en ljus kulör lika fasaden och skulle då troligen överensstämma med Tessin dy ursprungliga förslag. Fönster och dörrar Fönster, dörrar och snickerier ska underhållas med för byggnadsdelen relevanta material och metoder. Vid framtida fönsterbyten ska målade träbågar väljas, av samma virkesslag, dimension och profilering som befintligt. Vid byte av fönsterglas skall nytt glas vara av samma typ som befintligt glas. Ett eventuellt solskydd får inte förvanska byggnadens exteriör. En eventuell solskyddsfilm på fönsterglas ska kunna gå att ta bort och skall alltid föregås av provmontage för utvärdering. Interiören Vid underhållsåtgärder i rum som är högt klassade enligt den kulturhistoriska värdeklassificeringen i kapitel 6 ska traditionella material och metoder användas. I de fall då mer moderna, för byggnaden ej passande, material finns i dessa rum ska målsättningen vara att på sikt avlägsna dessa och ersätta dem med traditionella material. De mot gården belägna arkaderna i plan 1, 2 och 4 med sina välvda tak och det stora centralt placerade trapphuset på plan 1 till 5 tillhör de högst klassade rummen i byggnaden. I dessa rum är det särskilt viktigt att karaktären som dessa rum har idag bevaras. Vidare bör målsättningen på längre sikt för dessa rum vara att i större utsträckning än idag använda traditionella material samt verka för en mer autentisk färgsättning. 1(4)

36 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 8 Vårdanvisningar Riktlinjer för måleri i högt klassade rum I de interiörer som är högst klassade ska traditionella målerimaterial och metoder användas. Ytor med ursprunglig eller äldre ytbehandling ska rengöras och bättras snarare än målas om. I de fall då mer moderna, för byggnaden ej passande målningsmaterial finns i dessa rum ska målsättningen vara att på sikt ersätta dem med traditionella material. Tillvägagångssättet när det gäller metod och målerimaterial måste bedömas från fall till fall och där så krävs föregås av en färgundersökning utförd av målerikonsult. Tak och snickerier ska alltid penselstrykas. Tak målades vanligtvis med limfärg ursprungligen, samt oljemålades i kök och toaletter. Idag är många tak i byggnaden målade med plastfärg. Vid en återgång till traditionella färgtyper så kan taken målas med limfärg även om de tidigare blivit strukna med plastfärg, om ytan först patenteras med en alkydoljebaserad grundfärg. Om plastfärgen är rollad krävs en slätspackling innan grundfärg och limfärg penselstryks. Alternativt tas de moderna färgskikten ned helt innan målning med limfärg utförs. Om det finns listverk som har tjocka lager med moderna färgtyper bör dessa försiktigt avlägsnas innan ommålning. Invändiga snickerier är idag delvis målade med moderna färgtyper men också med linoljefärg, vilket använts vid underhållsmålning de senaste åren. Vid framtida underhåll bör samtliga snickerier målas med linoljefärg som penselstrykes. Idag är de flesta väggarna målade med plastfärg utom i galleriet i den södra flygeln på plan 1 där väggar och takvalv är målade med kalkfärg på kalkputs i senare tid. Ursprungligen var väggytorna målade med linoljefärg, alternativt limfärg eller kalkfärg. Vid linoljefärgsmålning fin- eller slätputsades väggen, oljedränktes, spacklades med linoljespackel och målades med pensel. Målsättning framöver bör vara att återställa övriga gallerier och det stora trapphuset med ny kalkputs och avfärgning med kalkfärg. I de fall då endast enklare underhållsåtgärder ska genomföras bör väggarna i första hand penselstrykas. Om underliggande, oftast rollade skikt inte tas ned kräver detta att väggarna först slätspacklas. Eftersom många väggytor idag är rollade kan man i vissa fall, vid partiell målning, överväga att fortsätta med samma målningsteknik, i så fall med så slät roller som möjligt. Stengolv Acceptera hellre slitna stengolv än byt till nya. Man ska undvika att göra lagningar av stenen om det inte är absolut nödvändigt. Mindre gropar eller skador kan lagas med ett lagningsbruk bundet med epoxi som blandas i en kulör lika den sten som skall lagas. Enstaka stenar kan också bytas vid stora skador. Stengolven ska behandlas med stensåpa eller liknande rengöringsprodukt baserad på såpa eller tvål med jämna intervall. Vax får inte användas då porerna i stenen sätts igen. Järn och smide Målat järnsmide målas med linoljefärg. Trä Samtliga snickerier som används för komplettering skall vara av god kvalité och motsvara det befintliga utförandet. Vid reparation av fönster ska virke vara tätvuxen kärnfuru av hög kvalitet. Glas Äldre glas ska hanteras varsamt och om de går sönder, skall de ersättas mot likvärdiga av samma kvalité. Nytillverkat glas för äldre miljöer ska överensstämma med befintligt glas innan det godtages. En glassort som liknar äldre glas är importerat maskindraget glas. Äldre glas eller nytillverkat s.k. kulturglas kan finnas som lagervara hos glasmästare. Moderna plana glas, typ floatglas, får ej användas. Stomme Målsättningen ska vara att inte göra några ingrepp i den ursprungliga stommen. I rum där man vet att verksamheten kräver ingrepp i stommen är det att föredra att istället använda sig av lösa, reversibla monteringsväggar, som kan byggas utan ingrepp i stommen. Skulle byggnadsdelar behöva bytas ut i stommen ska de ersättas av likvärdiga i samma material och dimensioner. Sådant underhåll måste ske efter murverksundersökning och murverksdokumentation av antikvarie kunnig på äldre murverk. Material och färgsättning Fasad och tak ska i första hand följa den nu befintliga färgsättningen och endast traditionella färgmaterial och tekniker ska användas. En förändrad färgsättning ska ha starka antikvariska motiv. Invändigt finns idag ingen synlig bevarad äldre färgsättning. På några ställen finns kända äldre målade skikt under synliga färgskikt, se kapitel 4, Historik. I flertalet rum kan man förvänta sig att äldre färgskikt eller tapeter finns under de mer moderna. I högt värderade rum bör en mer autentisk färgsättning eftersträvas på sikt. Observera att en autentisk färgsättning kan betyda olika saker i olika rum, då de kan ha olika karaktär och fast inredning från olika tider i husets historia. En färgundersökning genom framskrapning av äldre färgskikt skall alltid utföras innan ommålning sker. 2(4)

37 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 8 Vårdanvisningar Checklistor vid förändringar Vid förändringar i byggnaden 1. Behövs tillstånd enligt Kulturminneslagen? Dvs. strider förändringarna mot skyddsföreskrifterna. Fråga i första hand ansvarig antikvarie vid museet och därefter Länsstyrelsen om råd. På Länsstyrelsen vänder man sig till Kulturmiljöenheten. Om tillstånd krävs finns anvisningar om hur en tillståndsansökan ska se ut på Länsstyrelsens hemsida. Ansökan, som tas fram av FSK, ska göras i nära samråd med ansvarig antikvarie vid museet. 2. Behövs bygglov eller bygganmälan enligt Planoch bygglagen? Fråga ansvarig förvaltare på FSK och ansvarig antikvarie vid museet samt Stadsbyggnadskontoret. På Stadsbyggnadskontoret finns en bygglovjour som har öppet dagligen för rådgivning. Vid bygganmälan som berör ett blåklassat hus och ett byggnadsminne krävs ofta en s.k. antikvarisk förundersökning och konsekvensanalys vid ändringar, som bör finnas innan anmälan görs. En sådan bör utföras av ansvarig antikvarie vid museet. Vid yttre förändringar som kräver bygglov ska samråd ske med ansvarig förvaltare på FSK. 3. Kontrollera vårdprogrammet för riktlinjer. Här kan man relativt snabbt få kunskap om väggarnas ålder (i kapitel 4, Historik) och därmed om deras värde, om rummets eller byggnadsdelens kulturhistoriska värde (i kapitel 6 Värdebeskrivning) och om konkreta vårdanvisningar för material och metoder (i kapitel 8 Vårdanvisningar). 4. Behövs specialistkompetens och särskilda förundersökningar innan offerter tas in för underhåll? T.ex. vid skador på natursten (konservator), äldre plåttak (plåtslagare specialiserad på äldre tak), ommålning av framförallt utvändiga delar (färgsättare och puts- och målningskonsult specialiserad på äldre byggnader). Låt förundersökningarna och åtgärdsförslagen tas fram i god tid innan tänkta åtgärder i samråd med ansvarig förvaltare på FSK och ansvarig antikvarie vid museet samt eventuellt Länsstyrelsen, innan upphandling av utförande entreprenörer genomförs. Vid planering av utställningar 1. Samråd tidigt med ansvarig antikvarie på museet och ha med detta som en punkt i projektplanen. Ha ett gemensamt möte med ansvarig antikvarie och fastighetsansvarig för att bolla idéer och stämma av dessa. Det kan också vara relevant att tidigt samråda med husets förvaltare på FSK. 2. Tänk särskilt på att alla åtgärder som kan komma att kräva tillstånd också tar tid! Länsstyrelsens handläggningstid för tillståndsgivning är som regel ca tre månader. 3. Kulturhistoriskt värdefulla rum och byggnadsdelar ska inte målas på samma sätt som utställningsväggar, utställningsrekvisita och scenografi (om inte dessa målas med traditionella material och metoder). 4. Vid stora utställningar med mycket inredning kan det vara lämpligt att regla upp reversibla monteringsväggar, lägga monteringsgolv m.m. istället för att montera i ursprungliga eller äldre byggnadsdelar. 5. Observera att det krävs tillstånd enligt Kulturminneslagen att ändra planlösning i äldre rum och rumssammanband. Om detta krävs vid en utställning, måste samråd alltid hållas med ansvarig antikvarie vid museet innan tillstånd söks. 6. Vid ändringar av elledningar, belysning, brandlarm, utrymningsskyltar mm skall alltid samråd hållas med husets fastighetsansvarig innan åtgärder utförs. Ingrepp i väggar eller äldre byggnadsdelar bör undvikas och skall stämmas av med ansvarig antikvarie. Riktlinjer för utvändig skyltning Vid förändring av utvändig skyltning skal samråd alltid ske med ansvarig förvaltare på FSK och med ansvarig antikvarie på museet. Ofta är det bättre med reversibla löpor eller liknande än fast monterade skyltar. Stockholms Stad har tagit fram ett Skyltprogram med råd och riktlinjer om skyltning för Stockholm. Hämtas under Dessa riktlinjer skall följas så långt det är möjligt. Ändring av befintlig skyltning eller tillkomst av ny skyltning är en bygglovspliktig åtgärd och söks av fastighetsägaren. Vissa mindre skyltar går under begreppet bygglovsfri skylt och kan sättas upp utan bygglov. Periodiskt underhåll FSK arbetar för närvarande med att ta fram ett program och rutiner för hur underhållet av deras byggnader, utvändigt och invändigt, skall ske i framtiden och hur man kan periodisera arbetena efter vissa tidsintervaller. Olika byggnadsdelar och dess ytskikt i byggna- 3(4)

38 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 8 Vårdanvisningar den har olika livslängd vilket betyder att framtida underhållsarbeten inträffar vid olika tidpunkter. Dessa kan då sorteras in i perioder om t.ex. 2, 5 och 10 år med beskrivning av omfattning och typ av åtgärder. När FSK har sitt program framme kommer detta avsnitt Periodiskt underhåll att uppdateras. 4(4)

39 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 9 Källor och litteratur 9. Källor och litteratur Tryckta källor Abrahamsson, Åke (red.) (1998). Stadsvandringar. 18. Stockholm: Stockholms stadsmuseum Nordberg, T. O:son (1964). Södra stadshuset och dess ombyggnad, Stadskollegiets utlåtanden och memorial: Bihang 43 Otryckta källor Bebyggelseregistret, sökord: Södra Stadshuset Bengtsson, Lars (1992). Stadsgården 1, Stadsmuseet. En arkivstudie från Stockholms stadsmuseum Wannberg, Elisabet (1991). Stadsgården 1, Stadsmuseet. Beskrivning. En byggnadsinventering från Stockholms stadsmuseum Wannberg, Elisabet och Wilken, Ingrid (fotograf) (1991). Stadsgården 1, Stadsmuseet. Fotobilaga. En byggnadsinventering från Stockholms stadsmuseum Arkiv Stockholms stadsmuseums arkiv: Faktadatabasen, scannade fotografier och ritningar rörande Södra Stadshuset, sökord Stadsgården Osorterat ritningsmaterial, skisser m.m. i lådor märkta Stadsgården och Spektern, Sperlings backe Stadsgården 1, Södra Stadshuset, Stockholms Stadsmuseum, 1996, Mari Ferring, PM med anledning av italianens kulör på huvudbyggnaden, 4 sidor, A 65/96 Stadsgården 6, Stockholms stadsmuseum, Ryssgården, Södermalm, 1992, PM undersökning av äldre färgskikt i Tessinsalen, 5 sidor samt excerpter rörande Bellmansrummet, 1 diabild 1(1)

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp 0 06 Förråd Datum Reviderad XXXX Vy mot väster Vy mot Öster Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Betong Lika vägg Väggar Murade av natursten och tegel, putsade, målade Vit Tak Välvt, putsat, målat Vit Dörrar Fönster Övrigt Mot tunneln: Välvd igenmurad öppning med plåtdörr, smidda gångjärnshakar Mot 05: Välvd öppning, smidda gångjärnshakar 2 st igenmurade gluggar i norra väggen Ljusgrå Kort historik Ursprungligt källarrum från tiden då norra flygeln uppfördes, d.v.s. med start Ursprungligt murverk och valv. De igensatta källargluggarna har lett upp till Södermalmstorg. Torget har idag avsevärt högre gatunivå än vid byggnadstiden, varför gluggarna satts igen. Öppningen mellan rum 06 och 05, samt den lilla trappan däremellan, har sannolikt tillkommit under 1900-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och valv samt de igensatta gluggarna. Den intakta ursprungliga rumsvolymen. 1(29)

52 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp 0 x Inlastning mm Datum Reviderad Ursprunglig gatunivå framför XXXX Södra stadshusets gård och flyglar Vy mot söder med miljöstationen till höger Vy mot norr med hissens entré till vänster Byggnadsdel Material Kulör Golv Beläggning av asfalt Sockel Väggar Platsgjuten betong, skivmaterial Tak Platsgjuten betong Dörrar Ståldörrar, målade Grå Fönster Övrigt Kort historik Här var tidigare marknivå där man under 1870-talet drog fram sammanbindningsbanan, som sedan fortsatte in i berget under Sjömanshemmet mot söder. På 1930-talet förlades den då helt nya tunnelbanans vändstation här. Under 1960-talets första hälft däckades tunnelbanan över och Ryssgården fick dagens gatunivå, med ett flertal nya underjordiska lokaler, som t.ex. detta källarplan. Härifrån kommer man idag ut till bussterminalen för Nackabussarna och in i både Södra stadshuset och Sjömanshemmet via trappor och hissar. Mot söder fortsätter den f.d. järnvägstunneln bort mot Fatbursparken. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Södra stadshusets källarmurar och f.d. yttermurar. Den f.d. järnvägstunneln. 2(29)

53 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Korridor Datum Reviderad XXXX Vy mot öster Vy mot väster med receptionen till höger Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Kalkstensplattor. Friliggande textilmatta i gångzon Kalksten Väggar Kvaderindelade valvbågar, putsade, målade. Kvaderindelning Vit av vägg upp till anfangshöjd. Tak 7 st kryssvalv, putsat, målat Vit Dörrar Fönster Övrigt Mot gården: entréparti med automatiska skjutdörrar av glas och rostfritt. Mot 152: metallglasparti, målat. Mot 101 och 103 tre helglaspartier Mot gården: glasade dörrar med fyllningar, äggvred. Rundbågigt spröjsat överljus varav en med öppningsautomatik, målade Radiatorer framför fönstren under bänkar av kalksten. Receptionsdisk med front av rostfritt och bänkskiva av ek. Ljusgrå Kort historik Ursprungligt galleri från den tid då södra flygeln uppfördes, d.v.s. med start Galleriet hade då ingen förbindelse med huvudlängans galleri. Vid denna tid var troligtvis galleriet också utan mellanväggar samt med helt öppna arkader ut mot gården. Både den södra och norra flygelns gallerier kom senare att delas upp med innerväggar i långsmala magasin som alla hade egna portar från gårdssidan, en port i varje arkadbåge. Enligt uppmätningsritningar från tiden runt 1730 är gallerierna redan då uppdelade på det sättet. Magasinen nyttjades av ryssar för den s.k. rysshandeln mellan 1759 och 1896 och de smala magasinen fanns troligtvis kvar minst lika länge. Enligt uppmätningsritningar från 1931 fanns då endast en avdelande innervägg kvar i den södra flygelns galleri. Dagens dörr- och fönsterpartier tillkom under 1960-talets första hälft. År 2003 tillskapades receptionen och butiken, kapprummet och den nya huvudentréns läge i en av arkadbågarna. Samma år tillkom den hiss som leder ned till galleriet från Ryssgården. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och kryssvalv. Arkadbågarna ut mot gården. Galleriets öppenhet, som är en del av Tessin d.ä:s grundläggande idéer för husets planstruktur och utformning. Pelarnas och arkadbågarnas rusticering och listverk. Den intakta, ursprungliga rumsvolymen. 3(29)

54 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Förrum till Wc Datum Reviderad XXXX Vy med toaletter till vänster Vy mot 106 Byggnadsdel Material Kulör Golv Kalkstensplattor Sockel Lika vägg Väggar Kakelplattor 10x10 cm. Infälld spegel Vit Tak Skivor, målade Vit Dörrar Släta utan foder Vit Fönster Övrigt Kort historik Toaletter för besökare på bottenvåningen. Tillkom 2003 inom en delvis ursprunglig rumsvolym. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Inga kulturhistoriskt värdefulla ytskikt. Underliggande golv, väggar och tak är ursprungliga och har stora kulturhistoriska värden. 4(29)

55 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Förråd Datum Reviderad XXXX Vy mot norr Ryska klottret och trappan mot rum 234 Byggnadsdel Material Kulör Golv Linoleum, upphöjd del med skenor för kompaktarkiv Gulbrun Sockel Lika vägg Vit Väggar Tak Dörrar Fönster Övrigt Putsade, målade. N väggen naturstensmur. Träregelvägg och dörr med trådnät Tunnvälvt, putsat, målat. Nisch i Ö väggen. Ryskt klotter på muren i rummets N del Plåtdörr. Gångjärnshakar och ögla av smidesjärn. Glugg mot 120, igensatt. Gluggar i V väggen, igensatta Trappa mot 235, igensatt med plåtdörr, plansteg av kalksten, räcke av järnsmide. Trappa från 115. Kompaktarkiv. Ryska klottret betyder Ej vacker, gjord av sten Vit Kort historik Ursprungligt källarrum. Enligt uppmätningsritningar från 1757 fanns då dagens öppning till trapphuset, men däremot inte den som leder till källarkorridoren bakom trapphuset (rum117). Denna öppning finns fortfarande inte då uppmätningar utfördes Där det idag finns en trappa, i rummets nordostligaste hörn, fanns 1757 en vanlig öppning in till intilliggande rum (rum 124). Enligt ritningar från byggnadstiden planerade Tessin dock en trappa i samma läge. En trappa finns enligt uppmätningar på denna plats under 1870-talet. Det s.k. ryska klottret (se fotografi ovan) kan ha tillkommit under den period då ryska handelsmän nyttjade bottenvåningens magasin ( ). Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och valv. Det ryska klottret. Den intakta ursprungliga rumsvolymen. Trapploppet upp till plan 2 5(29)

56 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Faktarummet Datum Reviderad XXXX Vy mot öster och rum 126B Vy mot väster och rum 126A Byggnadsdel Material Kulör Golv Kalkstensplattor Sockel Delvis av ek Väggar Putsade, målade Vit Tak 4 st kryssvalv, putsade, målade Vit Dörrar Mot 125, 126A och 126B: Träglaspartier, målade Ljusgrå Fönster Övrigt Enhetlig inredning av ek och målat trä Ljusgrå Kort historik Rum på plan 1 i den norra flygeln. Enligt 1600-talets ritningar var rummet då uppdelat i mindre rum genom tvärgående innerväggar. Till rummen kom man via entréer från gården. Den norra flygelns bottenvåning hade vid denna tid ingen förbindelse med huvudlängan. Enligt 1730-talets uppmätningsritningar var rummet då uppdelat på samma sätt som på 1600-talet. Enligt ett brandförsäkringsprotokoll från 1759 betecknas rummen som välvda bodar. Samma år började rummen användas av ryssar som magasin för den s.k. rysshandeln på ryssgården. Ryssarna brukade bodarna mellan 1759 och Enligt ritningar från 1870-talet var ett par av mellanväggarna redan då borttagna. År 1931 har den norra flygelns bottenvåning fortfarande ingen koppling till huvudlängan. Vid denna tid tjänade rummen som lager för Stockholms allmänna restaurant aktiebolag (SARA) som hade sitt centrallager i huset. När rummet får dagens stora, sammanhängande volym har inte varit möjligt att fastställa. Sedan 1997 används rummet för museets Faktarum. Stengolvet härrör sannolikt från 1960-talets renovering. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och valv. Arkadbågarna mot galleriet. Öppenheten ut mot galleriet. 6(29)

57 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Pausrum Datum Reviderad XXXX Vy mot norr och gården till vänster Pentryinredningen Byggnadsdel Material Kulör Golv Linoleum Ljusgrå Sockel Trä, målad Vit Väggar Betong, putsade, skivor, målade Vit Tak Dörrar Fönster Övrigt Skivor Pentryinredning. Räcke av stålprofiler, vajer och eköverliggare Vid trappan i norra änden, frilagt murverk Kort historik Byggnadsdelen tillkom under 1960-talets första hälft då tunnelbanan däckades över och Ryssgården fick dagens nivå. Underbyggnaden ansluter till de ursprungliga flyglarnas gavelmurar. Den arkitektoniska utformningen, med det konkava, stora fönsterpartiet mot gården och den stora dubbeltrappan framför, stod arkitekt Holger Blom för. Under många år fanns här museets barnverksamhet. Sedan 2008 är rummet lunchrum för personalen. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Fasadens konkava form och stora fönsterpartier som utgör ett tydligt arkitektoniskt tillägg från 1960-talet. De ursprungliga flyglarnas gavelmurar som innan tillbyggnaden var synliga yttermurar. 7(29)

58 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Kontor Datum Reviderad XXXX Vy mot rum 209 Vy mot rum 215 Byggnadsdel Material Kulör Golv Korkoplast Sockel Trä, målad Grå Väggar Putsade, målade Vit Tak Putsat, målat Vit Dörrar Fönster Övrigt Mot 209 och 215: Halvfransk enkeldörr 3 speglar, mässingstrycke (omkr tal), släta foder Mot 205: Spegeldörr, 4 speglar, mässingstrycke Inåtgående, mötande, kopplade bågar, släta smygar, släta foder, målade (1900-tal) Grå Grå Kort historik Rummet ligger i den södra flygelns mezzaninvåning. Mezzaninvånignen finns inte redovisad på Tessins ritningar men är sannolikt ursprunglig. Enligt uppmätningsritningar från 1762 bestod rummet då av två rum, som båda skulle ingå i en bostadsvåning för en Rådman Ziervogel. Han nyttjade, enligt ritningarna, totalt 18 rum på plan 2 och 3, med egen entré från Peter Myndes backe, i samma läge som idag. I det sydvästra hörnet, där man på den högra bilden anar ett ventilationsdon, fanns 1762 en stor murad, väggfast spis. Enligt uppmätningsritningarna från 1931 bestod rummet då fortfarande av två rum, nu med funktionerna kök respektive reception för Uppbördskontoret som hade lokaler i stora delar av den södra flygeln. Även efter ombyggnaden för museet på 1960-talet var rum 207 indelat i två rum, nu dock med en tunn, sekundär innervägg istället för en kraftig, troligtvis murad vägg. När denna vägg avlägsnades har inte varit möjligt att fastställa. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i väggar och tak. Fönstrens placering och nischer (de har troligen förstorats). Rester av murstocken i sydvästra hörnet. 8(29)

59 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Bibliotek Datum Reviderad XXXX Vy mot norr Vy mot öster och rum 205 Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Korkoplast Lika vägg Väggar Putsade, målade. Murförtjockning mot södra väggen. Vit Tak Välvt, putsat, målat Vit Dörrar Fönster Övrigt Korgbågig öppning. Plankdörr (1900-tal) med bandgångjärn och lås, målad. Gångjärnshakar och ögla av smidesjärn. Ljusgrå Kort historik Rummet ligger i den södra flygelns mezzaninvåning. Mezzaninvåningen finns inte redovisad på Tessins ritningar men är sannolikt ursprunglig. Enligt uppmätningsritningar från 1762 skulle detta källarrum då ha ingått i samma bostadsvåning som rum 207. Vid denna tid var källargluggarna öppna ut mot Peter Myndes backe, som då hade lägre nivå. Enligt uppmätningsritningar från 1931 fanns då två toaletter i den norra delen av rummet, som i övrigt bevarade sin äldre form. Dessa toaletter finns inte angivna på 1939 års ombyggnadsritningar och avlägsnades troligen då. Till rum 205 leder en plankdörr från 1900-talet med smidesbeslagning. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och valv. Rummets intakta, troligen ursprungliga rumsvolym. Källargluggen. Plankdörren från 1900-talet. 9(29)

60 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Korridor Datum Reviderad XXXX Vy mot norr Vy mot söder och det centrala glaspartiet mot gården Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Väggar Tak Dörrar Fönster Övrigt Kalkstensplattor (sannolikt delvis 1600-tal, kompletterat under senare århundraden) Kalksten Putsade, målade. Pilastrar med impostkapitäl av sandsten. Runda öppningar i de igenmurade traveerna med järngaller 7 st kryssvalv samt ett kupolvalv i vardera änden. Putsade, målade. Mot gården: Glasade med fyllningar, rundbågigt överljusfönster, målade (1900-tal). Till 216: Plåtdörr (1900-tal). Till 218 och 222: Plankdörr med diagonalställda profilerade täckbräder, plattgångjärn, nyckelsskyltar och handtag (äldre dörr av 1600-talstyp). Till 223: Pardörr med profilerade täckbräder. Till 236A: Metallglasparti, målad (1900-tal) Inåtgående, kopplade, mötande bågar med tvärpost (1900-tal). Fönsterbräde med profilerad kant. Slät bröstning. Radiatorer. Vit Grå Ljusgrå Ljusgrå Ljusgrå Kort historik Ursprungligt galleri i husets entréplan (via den ursprungliga huvudentrén från Götgatan) som tillkom då huvudlängan uppfördes from Galleriets stengolv är delvis bevarat från byggnadstiden, med kompletteringar från senare århundraden, bl.a talet. Galleriets arkadbågar ut mot gården var ursprungligen öppna, med balustrader i varje öppning. Även bottenvåningens arkader var öppna, men utan balustrader. Under 1870-talet byggdes arkaderna igen och alla balustrader, förutom den som idag är bevarad i den mellersta arkadbågen, togs bort. Enligt uppmätningar 1931 var den norra delen av galleriet då avdelat med en dörrförsedd mellanvägg med entré till SARA:s centrallager. Under 1960-talets renovering och ombyggnad togs den bevarade balustraden fram och samtliga arkader fick de fönster- och dörrpartier de har idag. Eventuellt kvarvarande sekundärt avdelande innerväggar togs bort vid samma tid. 10(29)

61 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och kryssvalv. Arkadbågarna ut mot gården. Den bevarade balustraden med balusterdockor av sten. Stengolvet som delvis härrör från 1600-talet. Pelarnas och arkadbågarnas rusticering och listverk. Den intakta, ursprungliga rumsvolymen. Galleriets öppenhet, som är en del av Tessin d.ä:s grundläggande idéer för husets planstruktur och utformning. 11(29)

62 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Utställning Datum Reviderad XXXX Vy mot söder och 233 Vy mot norr och 235 Byggnadsdel Material Kulör Golv Kalkstensplattor (1900-tal) Sockel Lika vägg Väggar Putsade, målade Vit Tak 3 st kryssvalv, putsade, målade Vit Dörrar Till 235: Välvd stor öppning.. I övrigt rektangulära muröppningar Fönster 3 stora gluggar mot väster, igensatta. Övrigt Kort historik Enligt 1600-talets ritningar från byggnadstiden har rummet ursprunglig volym och ursprunglig fönstersättning, men ska då ha varit avdelat i två rum med tunna mellanväggar. I det södra rummet fanns troligtvis en stor spis i ett av hörnen. Den enda dörröppning som idag har ursprunglig placering är den sydligaste, som leder till rum 233. År 1730 var rummet uppdelat på två rum och en smal passage. Vid samma tid finns nu också redovisat den dörröppning som idag leder till rum 236A och den dörröppning som idag utgör en nisch mitt på den östra väggen. Under 1870-talet fanns fortfarande en stor spis på samma plats som på 1600-talets ritningar. Samma rumsindelning som 1730 kvarstår 1931, men nu har den mycket breda öppningen till rum 235 också tillkommit. Vid denna tid utgör rummen en del av Stockholms allmänna restaurang aktiebolags (SARA) centrallager. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk med väggar och valv. Den ursprungliga fönstersättningen och fönsternischerna. Den ursprungliga dörröppningen till rum (29)

63 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp 2 246A Utställning Datum Reviderad XXXX Vy mot öster och rum 245 Vy mot väster och rum 246 Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Bräder. Eldstadsplan av kalksten Väggar Putsade, målade. Gul och Vit Bröstpanel med nupna hörn (1700-talstyp) Grå Tak Putsat, målat, kälat, profilerad taklist, taket sänkt Vit Dörrar Profilerat foder (1700-tal) Grå Fönster Övrigt Med tvärpost, inåtgående, mötande bågar (1900-tal). Smygpanel med nupna hörn (1700-talstyp). Flat blå/vit kakelugn (1700-tal). Grå Kort historik På 1600-talets ritningar finns inte detta rum, utan det utgör en del av ett långsträckt galleri. Fönstersättningen är däremot densamma. Enligt 1730-talsritningarna hade rummet då samma volym som idag. Denna kvarstår på 1870-talet och även på 1931 års uppmätningsritningar, då rummet tjänade som lager för Stockholmssystemets utskänkningslokaler. Runt år 1950 inreddes här ett av museets tidiga utställningsrum, som ingick i en Bellmanutställning. Den talsmässiga inredningen med bröstpaneler, fönstersmygpaneler m.m. härrör delvis från 1750-talet, då Stadshuskällaren hade gästrum här. Denna panel kompletterades under 1960-talets ombyggnad med speglar med urnupna hörn. Detsamma gäller för intilliggande rum med samma typ av snickerier, rum 245. Även den blåvita kakelugnen och soffan, båda från 1700-talets mitt eller andra hälft, flyttades till rum 246 under 1960-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i väggar. Den ursprungliga fönstersättningen och fönsternischerna. Rummets 1700-talsinredning. Även om denna är delvis nytillverkad under 1960-talet har den ett stort värde. Den speglar museets verksamhet och samtida ambitioner och museala ideal. Detta gäller även rum 245. Kakelugn och soffa från 1700-talets andra mitt eller andra hälft. 13(29)

64 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Kontor Datum Reviderad XXXX Vy mot rum 301A Vy mot rum 312 Byggnadsdel Material Kulör Golv Linoleum Ljusgrå Sockel Trä, målad Grå Väggar Putsade, målade. Profilerad fotlist, delvis mittelbandslist. Ljusgrå Bröstpanel i östra delen (1700-tal) Tak Putsat, målat, kälat Vit Dörrar Fönster Övrigt Mot 302: Profilerat foder (sent 1800-tal). Mot 312: Träglasparti med fyllningar, äggvred mässing (1900-tal). Mot 301A: Träglasparti med skjutdörrar Stickbågiga inåtgående mötande bågar, spröjsar (1900-tal). Smygpanel med halvfranska fyllningar. Profilerat foder (1800-tal) Grå Grå Grå Grå Kort historik Enligt 1730-talets ritningar var rummet då uppdelat så att det utgjorde del av två olika rum. Fönstersättningen mot gården var dock densamma som idag. År 1762 var dessa rum del av en bostadsvåning, där en Rådman Ziervogel bodde i totalt 18 rum fördelade på plan 2 och 3 (se även rum 207 och 211). I de två rummen fanns kakelugnar och en stor murad väggfast spis. År 1931 brukades de två rummen av Uppbördskontoret, som då nyttjade stora delar av den södra flygeln. När den första större konstorsdelen för Stadsmuseets räkning kom till 1939 uppfördes toaletter och hiss med dagens lägen och ett rum med nästan samma volym som dagens rum 301 kom till. Funktionen då var arkivrum. Enligt 1960-talets ombyggnadsritningar hade rummet då åter en avsevärt större volym än idag (inkluderade både 301 och 301A). Rummet avdelades till dagens storlek någon gång efter I rummet finns dörr- och fönsterfoder samt fönstersmygpaneler från 1800-talet och glasade dörr- och väggpartier från 1900-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i väggar. Den ursprungliga fönstersättningen. Snickerier från 18- och 1900-tal. 14(29)

65 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Mötesrum Datum Reviderad XXXX Vy mot öster Vy mot väster Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Väggar Tak Dörrar Fönster Bräder Bröstpanel (1900-tal) Putsat, målat, kälat. Profilerad taklist. Enkeldörr med helfransk listverk och fyllningar med nupna hörn, äggvred av mässing (1700-tal). Knoppgångjärn. Profilerat foder (1900-tal) Inåtgående kopplade med tvär- och mittpost. Mot Ö mötande bågar, endast tvärpost. Stickbågiga öppningar med smygpanel och foder med skuren, förgylld dekor. Tillvaratagna från rivningshus vid Götgatan, insatta på 1930-talet. Kort historik Rummet har samma volym och fönstersättning som på uppmätningsritningar från 1730-talet. Enligt brandförsäkringsprotokoll från 1759, 1781 och 1801 var rummet ett av åtta eldrum med gipsade tak. Enligt en brandförsäkring från 1852 är rummet då ett av fyra rum med kakelugnar, varav två med kalkfärgade väggar och två med papperstapeter, fotpaneler och mittelbandslister samt gipsade tak. Redan enligt 1870-talets uppmätningar var dessa fyra rum i princip utplånade genom att de murade mellanväggarna till rum 401, 401A 0ch 411 hade tagits ner. Rum 412 var delvis del av ett mycket stort öppet rum och delvis del av ett litet rum för Uppbördskommisarie bakom tunna, sekundära innerväggar. Då den södra flygeln byggdes om för Stadsmuseets räkning 1939 återfick rummet sin volym från 1730-talet och inreddes för Stadsantikvarien. Sannolikt var det då som dagens fönstersmygpaneler och foder med förgylld dekor monterades på plats. Dessa är tillvaratagna från äldre rivningshus på Götgatan. Bröstpanelen är troligtvis nytillverkad vid samma tid. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i ytterväggar. Fönstersättning och fönstersmygar. Snickerier från olika tider och rivningsfastigheter. Taklisten (som kan vara nytillverkad 1939). 15(29)

66 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Kontor Datum Reviderad XXXX Vy mot söder Vy mot norr och rum 418 Byggnadsdel Material Kulör Golv Bräder Sockel Profilerad fotlist, målade Grå Väggar Målade Vit Tak Putsat, målat. Taklist med kraftig profilering. Vit Dörrar Fönster Helfransk spegeldörr, kammarlås, äggvred (1700-tal). Profilerat foder (1800-tal). Med tvär- och mittpost, kopplade bågar med spröjs. Smygpanel och bröstning med fyllningar. Profilerade foder (ca 1800). Kort historik Rummet fick dagens volym först under 1960-talets ombyggnad. Samtidigt nytillverkades nuvarande golvlister, dörrblad och dörrfoder samt dörrarnas beslagning och lås. Fönstrets foder och smygpanel är dock äldre, sannolikt från åren runt Fram till 1960-talet var rum 413 del av ett större rum, vars volym avslöjas av en bevarade äldre stucktaklist, som kan härröra från 1700-talet. Det större rummet omfattade rum 413, 414 och 418 och återfinns på både 1730-talets och 1870-talets uppmätningsritningar. Under någon period fanns också en sekundärt upptagen bred öppning mellan det större rummet och intilliggande rum 407. Den öppningen sattes igen vid 1939 års ombyggnad, med en tunn innervägg. I princip är det bara ytterväggen som är ursprunglig i detta rum. Dörrbladet och dörrfodret till rum 413 har samma utformning som merparten dörrblad och dörrfoder i kontorsdelen på plan 4. Rumsvolymerna här tillkom i huvudsak vid 1939 års, och 1960-talets ombyggnad. Det troliga är därmed att huvuddelen av dörrblad och dörrfoder i denna del har nytillverkats vid dessa två ombyggnadsfaser. Några av dörrarna och fodren kan eventuellt vara äldre (1700-talets mitt och framåt), vilka är mycket svårt att avgöra med endast ockulär undersökning. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i ytterväggar. Stucktaklist. Snickerier från olika epoker. Fönstersättning och fönstersmyg. Brädgolv. Grå Grå 16(29)

67 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Utställning Datum Reviderad XXXX Vy mot öster och rum 446 Vy mot väster och stödpelaren till vänster Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Bräder Profilerat fotlist Väggar Putsade, målade. Flera tillfälliga regelväggar med skivor Vit/Ljusgrå Tak Putsat, kälat, målat. Sekundört undertak av plåtprofiler och akustikskivor, Vit kontaktskenor för belysning. Dörrar Profilerade foder Grå Fönster Inåtgående med tvärpost. Smygpanel. Profilerat foder (1800.tal). Grå Övrigt Stödpelare med profilerat kapitäl för bärande balk mitt i rummet. Vit kakelugn med spegel i förgylld ram. Kort historik Rummet fick dagens utbredning allra senast 1914, då en uppmätningsritning bekräftar dagens volym. Dessförinnan förändrade det form och funktion ett flertal gånger. Enligt 1730-talets uppmätningsritning omfattade rum 445 två rum, dels galleriet som då var avskiljt med en kraftig mellanvägg i samma läge som pelaren idag, och dels ett mycket långsträckt rum som även omfattade dagens rum 446. På 1750-talet huserade Frimurarorden här och renoverade ett antal rum med nya snickerier och kakelugnar. År 1874 flyttade Katolska kyrkan in och inredde kyrksal i det stora rummet, som omfattade även rum 446. Altaret placerades mot den östra gavelväggen. Katolska kyrkan fanns här fram till 1837 och någon gång fram till dess togs mellanväggen till galleriet ner. Efter att katolska kyrkan flyttat ut togs stora delar av plan 4 i den norra flygeln i bruk av en småbarnsskola. Rum 445 (något större än idag) blev åter avdelat från galleriet med en mellanvägg och användes som skolsal. Enligt uppmätningsritningar från 1870-talet var rum 445 avdelat i ett flertal små, troligen del av en större bostadsvåning. Rummet upptogs av sex rum med bl.a. köksspis, kakelugnar, garderober och passager. 17(29)

68 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning År 1914 återfinns på ritningar ett stort rum med samma utbredning som idag. Här fanns nu en domsal för Södertörns domsaga. Samma rumsvolym och funktion finns angivet på 1931 års uppmätningar. Från 1930-talets början fanns Stadsmuseets första lokaler i den norra flygeln och delar av huvudbyggnaden på detta våningsplan. Rum 445 var ett av de rum som nyttjades, bl.a. för tillfälliga utställningar, den första år Under ett antal år fungerade rummet som samlingssal för museets räkning. Idag är rummet utställningslokal. Ytterväggarna är ursprungliga, liksom eventuellt mellanväggen till rum 443 och 443A. Fönstersmygpaneler och fönster foder härrör från 1800-talet, kanske från den tid då rummen var del av en bostadsvåning. Pardörren in till rum 446 kan även den härröra från 1800-talets bostadsvåning, eftersom det då fanns en innervägg med dörröppning i samma läge. Kakelugnen kan vara flyttad till museet, eftersom 1870-talets ritningar anger att det då fanns en rund kakelugn på samma plats. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i väggar, snickerier från olika epoker, fönstersättning, brädgolv, stucktaklist. 18(29)

69 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Kontor Datum Reviderad XXXX Vy mot öster Vy mot väster och rum 509 Byggnadsdel Material Kulör Golv Linoleum Ljusgrå Sockel Trä, slät Ljusgrå Väggar Putsade, målade. Vit Tak Putsat, kälat, målat. Lucka till vind Vit Dörrar Släta foder Ljusgrå Fönster Övrigt Mot N i italianen: Högt placerade, inåtgående, kopplade. Släta foder. Mot Ö: kvadratiskt med spröjsar. Ljusgrå Kort historik Det är oklart när rummet får exakt dagens volym. Fram t.o.m tycks vindsplanet vara i stort sett oinrett, eventuellt fanns här mindre vindsrum, kanske enbart förvaringsrum. Enligt 1931 års uppmätning fanns på vinden då ett flertal rum för Uppbördskontoret. Ett rum som omfattade dagens rum 503, 506, 509 och den del där hissen senare uppfördes, nyttjades då för notarie. I rummet fanns då en håltagning i bjälklaget mellan plan 5 och plan 4, försedd med spiraltrappa. Trappan landade i underliggande rum, idag A. Vid ombyggnaden för museets verksamhet år 1939 uppfördes hissen och rummet fick nästan samma utbredning som idag, dock något mindre. Spiraltrappan avlägsnades. Rummets funktion anges då som fotoateljé. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Ytterväggar med fönstersättning som är en del av det karaktäristiska och ursprungliga säteritaket. Eventuellt bevarat brandgolv av tegel under nuvarande golv. 19(29)

70 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Hörsal Tessinsalen Datum Reviderad XXXX Vy mot norr och podiet med filmduk Vy mot söder och rum 519B Byggnadsdel Material Kulör Golv Bräder, lackade. Uppbyggt scengolv. Sockel Profilerad Grå Väggar Putsade, målade. Bröstpanel (1700-tal). Vit/Grå Tak Dörrar Fönster Övrigt Putsat, målat, kälat, taklist. Delvis innertakskonstruktion av plåtprofiler Vit med akustiska skivor och infälld belysning. Mot trappan: Metallglasparti (1900-tal). Svart Mot 518: Smygpanel med stenprofil (1800-tal). Foder. Mot 526: Pardörr Grå med halvfransk fyllning (1800-tal). Profilerat foder. Mot 527 och Grå 528: Halvfransk enkeldörr. Profilerat foder (1800-tal). Grå Med tvärpost, inåtgående (1900-tal). Smygpanel med fyllningar, profilerat Grå foder. Installationer för hörsal, stativ för projektorer, filmduk Kort historik Enligt förändringsritningar från 1760-talets mitt byggdes rummet då om till rysk kyrka. Befintliga innerväggar (4-6 mindre rum) togs ner och kompenserades med fyra pelare för att bära takets tyngd. I rummet norr om 523 (rum 526, Bellmanrummet) inrättades samtidigt sakristia. I rum 523 placerades altare mot den norra väggen och eventuellt en hedersläktare mot den södra. Ny snickeriinredning kom till, med bröstpanel och väggdekor i form av pilastrar och fält samt i taket en ny stucklist. Enligt 1870-talets uppmätningar är rum 523 då åter uppdelat i flera mindre rum, nu fem rum. I ett av rummen fanns en stor köksspis och i de övriga kakelugnar. Även intilliggande rum 526 är nu uppdelat i mindre rum, två med varsin kakelugn. År 1931 är rum 523 uppdelat i ett stort rum och två mindre. Inga kakelugnar tycks bevarade. När rummet åter får dagens storlek är oklart. 20(29)

71 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Ytterväggarna är ursprungliga, liksom den södra väggen mot trapphuset och mellanväggen mot rum 526. Stora delar av bröstpanelen, och eventuellt stucktaklisten, kan härröra från 1760-talets ombyggnad för den ryska kyrkan. Fönstersmygpaneler, fönsterfoder, dörrsmygpaneler, dörrblad och dörrfoder härrör från 1800-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i väggar, ursprungliga väggars placering och konstruktion oavsett typ av konstruktion, fönstersättning, snickerier från olika epoker, stucktaklist. 21(29)

72 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Mötesrum Datum Reviderad XXXX Vy mot väster och Hornsgatans förlängning Vy mot öster och rum 527 Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Väggar Tak Dörrar Fönster Övrigt Bräder Putsade, målade. Bröstpanel. Putsat, målat, kälat, taklist. Mot 523: Smygpanel med fyllningar med stenprofil, profilerat foder (1899-tal). Mot 527: Profilerat foder. Med tvärpost, inåtgående, kopplade bågar (1900-tal). Smygpanel med fyllningar. Profilerat foder (ca 1800) Kort historik Under 1740-talet togs rummet i bruk av den ryska kyrkan. Vilka ombyggnader som då eventuellt utfördes är oklart, men enligt en ritning från 1761 var den östligaste delen av rummet då avdelat med ett skrank. Till denna avdelade rumsvolym kom man via en dörröppning från nuvarande rum 523. I rummet fanns enligt samma ritning, mitt på sydväggen, en kakelugn. Enligt förändringsritningar från 1760-talets mitt byggdes rummet då om till sakristia för kyrkan som samtidigt inredde en större kyrksal i intilliggande rum 523 (se ovan). Skrank och kakelugn verkar nu ha tagits bort och dörren som ledde till rummet bakom skranket sattes igen. Enligt 1870-talets uppmätningar är rum 526 nu uppdelat i mindre rum, två rum med varsin kakelugn. Även rum 523 är uppdelat i ett flertal mindre rum (se ovan). År 1931 hade rum 526 åter dagens volym, och nu med en kakelugn i det sydöstligaste hörnet. Ytterväggarna är ursprungliga, liksom den södra väggen mot rum 523. Stucktaklisten kan härröra från 1760-talets ombyggnad medan bröstpanel, fönstersmygpanel, fönsterfoder, dörrsmygpanel, dörrblad och dörrfoder härrör från 1800-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Murverk i väggar, ursprungliga väggars placering och konstruktion oavsett typ av konstruktion, fönstersättning, snickerier från olika epoker, stucklaklist. 22(29)

73 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Vind Datum Reviderad XXXX Vy mot söder Vy mot norr och hissmaskinrummet 602 Byggnadsdel Material Kulör Golv Tegel, brandbotten. Sockel Väggar Liggande, grova plank i italianen. Nedre delen locklistpanel och numrerade dörrar till förrådsutrymmen. Putsade mot Hissmaskinrum och entré. Tak Synlig takstol, handbilade bjälkar, bräder. Dörrar Plåtdörrar (1900-tal). Smidda gångjärnshakar. Bräddörrar. Fönster I italianen: Med mittpost, enkla utåtgående (ca 1900). Övrigt Putsad skorstensmur. Runda ventilationskanaler av lättmetall. Kort historik I ett brandförsäkringsprotokoll från 1759 står om vinden endast att vinden över hela Corps de Logie är med jord och bräder belagd. Troligtvis är den oinredd och beskrivningen av golvet antyder att här inte fanns ett riktigt brandgolv av tegel. Enligt brandförsäkringsprotokoll från 1781 var vinden då belagd med tegelgolv och inredd med två rum, som hade gipsade tak och kakelugnar. Försäkringshandlingar från 1850-talet beskriver ett flertal inredda rum och ett antal förvaringsutrymmen på vinden. Ritningsmaterial från 1870-tal och 1931 ger dock en annan bild, med en till stora delar oinredd vind med eventuellt endast två inredda rum med kakelugnar, i nuvarande rum 604 och 604A. Vid 1960-talets ombyggnad installerades huvudlängans hiss och hissmaskinrummet förlades till vinden, vilket tog delar av rum 601 i anspråk. Under 1980-talets mitt installeras mekanisk från- och tilluftsventilation och stora installationer gjordes på vinden talets brandgolv av tegel är bevarat och den ursprungliga takstolen, från återuppbyggnaden efter branden 1680, är till stor del bevarad. Här finns också äldre bräddörrar från olika förvaringsrum samt fönstersnickerier från åren runt Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Ytterväggar med fönstersättning som är en del av det karaktäristiska och ursprungliga säteritaket. Fönstersnickerier från ca Brandgolv av tegel. Takstol och takkonstruktion med handbilade bjälkar och bräder. Murstockar. Grova plank i italianen. Äldre bräddörrar. 23(29)

74 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp , 305, 403, 404, 501, 536 Trapphus mot Peter Datum Reviderad Myndes backe XXXX Vy mot norr från rum 205 upp mot 305 Vy mot norr från rum 305 upp mot 404 Vy mot norr från rum 403 ned mot 404 Rum 403 mot öster rum 402 Rum 501 mot öster 24(29)

75 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Byggnadsdel Material Kulör Golv Sockel Kalkstensplattor, delvis kryssmarkerade Väggar Putsade, målade Vit Tak Välvt, putsat, målat Vit Dörrar Mot 206 och 208: Med 4 utanpåliggande fyllningar (sen talstyp). Profilerat foder (1800-tal). Mot 207: Med 4 utanpåliggande fyllningar (sen 1600-talstyp). Profilerat foder (1900-tal). Port mot gatan från 305: Pardörr med fyllningar, dekorativt listverk (1700-tal), mässingstrycke. Profilerat foder (1900-tal) Fönster Övrigt I trappan till 205 rund öppning med järngaller. Trappsteg av kalksten. Handledare av profilerat trä resp. järnsmide. Översta delen, trappa av trä, räcke av järnsmide. Kort historik 1600-talets ritningar redovisar inte samma våningsindelning som idag, med en mezzaninvåning och överliggande låga våningsplan (plan 2 och 3). Dessa plan, inklusive det trapphus som förbinder dem är dock sannolikt ursprungliga. I en jämförelse med 1730-talets uppmätningar (där plan 2 inte redovisas) har trapplanet på plan 3 samma utformning som idag, med undantag för att dörröppningen till nuvarande rum 302 då ledde till rum 304. Öppningen låg alltså mittemot den som leder in till rum 308. År 1939 fick dörren dagens placering genom ett murgenombrott. Den ursprungliga öppningen förseddes med en tunn innervägg och ett fönster eller en lucka i överkant, till en telefonvakt. På plan 4 tillkom dagens långsträckta entréhall 1939, med nuvarande dörröppningar till omkringliggande rum och korridorer. Fram till dess hade trapplanet här haft samma utformning som på plan 2, med en liten, sluten entréhall och två dörrar åt öster respektive väster. Även plan 5 får nuvarande utformning 1939 då trapploppets övre del förses med en överbyggnad som gör att man kan gå åt två håll. Fram till dess ledde trapploppet enbart åt väster. Det var också 1939 som hissen kom till i dagens läge. Plan 2 redovisas på ritning först under 1870-talet. Då har trapplopp och trapplan samma utformning som idag. På plan 2 finns idag 3 dörrblad av 1600-talstyp med utanpåliggande fyllningar (till rum 26, 207 och 208) med foder från 18- och 1900-tal. Här finns också två plankdörrar från 1900-talet (till rum 203 och 211). Här finns även källargluggar, som troligtvis har släppt in ljus från Peter Myndes backe då gatan tidigare hade lägre nivå. På plan 3 finns en ytterport som härrör från 1700-talets andra hälft. Den är autentisk men flyttad till Södra stadshuset från en rivningsfastighet. Här finns också en äldre profilerad taklist samt ett äldre järngaller i en rund muröppning. På plan 4 härrör kalkstensgolvet från 1939 alternativt 1960-talet. Eventuellt har några äldre plattor sparats och återinlagts efter 1939 års ombyggnad. Trapploppets kalkstensgolv och plansteg är av varierad ålder och svåra att datera. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Trapploppets volym och sträckning. Trapplanen på plan 2 och 3, vilka i större utsträckning än övriga bevarar äldre volym m.m. Murverk i väggar och valv. Kalksten i golv och plansteg. Dörrblad och dörrfoder från olika tider, särskilt dörrar av 1600-talstyp på plan 2. Igensatta gluggar samt nischer i trapploppet. Stucktaklist på plan 3. 25(29)

76 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp , , , Huvudtrapphus mot Datum Reviderad Götgatan XXXX Vy mot väster från rum 110 mot 114 Vy mot väster från 225 mot 231 Vy mot öster från 434 mot glaspartiet och gården Vy mot väster från 430 mot porten mot Götgatan Vy mot nordost från 429 Vy mot norr från 514 mot (29)

77 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Byggnadsdel Material Kulör Golv Kalkstensplattor, delvis kryss- eller diagonalmarkerade (1600- och 1700-tal), delvis nylagt (1900-tal). I 520 sekundär beläggning, troligen kalksten därunder. Sockel Väggar Putsade, målade Vit Tak Välvt, kryssvälvda över vilplanen, putsade, målade Vit Dörrar Fönster Övrigt I 431 mot Götgatan: Hög port av trä, 2 dörrblad med fyllningar, bandgångjärn. Trappan har 4 stödpelare genomgående i samtliga våningar, av skrädhuggen burgsvikssandsten, målade. I trappan finns räcken eller balustrader med svarvade balusterdockor och överliggare av trä, dels ursprungliga, dels nytillverkade. I 434 mot 431 är balustraden helt i burgsvikssandsten (1600- tal) men med lika former som de i trä I 228 mot 217 är balusterdockorna av trä medan botten och överliggare är av sandsten. I trappans spindelväggar finns mellan 110 och 114 runda öppningar och mellan 519A och B till 429A och 435A välvda öppningar. Trappan har plansteg av räfflad kalksten. Handledare av järn med mässingsknoppar (1900-tal). Grå Kort historik Ursprungligt trapphus med dubbeltrappa utformad av Tessin d.ä, vilken har samma form som då huvudlängan först uppfördes under 1660-talet. Trapphuset är byggnadens huvudtrapphus med entré från Götgatan. Endast mindre ändringar har genomförts sedan byggnadstiden. Dagens handledare av järn tillkom vid 1950-talets mitt. Trappan till rum 523 (Tessinsalen) tillkom med dagens sträckning och utformning under 1960-talets ombyggnad och är en gjuten betongtrappa klädd med plansteg av kalksten. Eventuellt tillkom trappan till rum 514 samtidigt. Enligt ritningar upprättade på 1700-talet ledde kvartscirkelformade trappor upp till såväl rum 523 som rum 514. Trapporna till vinden har någon gång gjutits i betong, kanske under 1960-talet. I trapphuset finns ursprungliga väggar, valv, trapplopp, rusticeringar och balustrader med balusterdockor av natursten eller trä. (Några av balusterdockorna av trä har nytillverkats under 1900-talet.) Trapploppens stödpelare är ursprungliga och tillverkade av natursten, gotländsk sandsten från Burgsvik, precis som balusterdockorna av sten. Plansteg och golv av kalksten är från såväl 1600-tal som 1700-tal. Utbytt kalksten från senare tid, som t.ex talet förekommer. Överst i trapphuset finns två små bostadsrum (rum 521 och 522). Huruvida dessa utgör entresoleringar eller är ursprungliga är svårt att veta, men de redovisas på ritningar från 1760-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Trapphusets väggar, valv och nischer, trapploppens sträckning och bredd, balustraderna av sten och trä, murarnas dekor i form av rusticerade valvbågar, pilastrar m.m. Trapploppens stödpelare av gotländsk sandsten. De öppna sambanden mellan trapphus och gallerier, mellan själva trapploppen och mellan trapphus och entréer. Plansteg och golv av kalksten. Huvudentréns port. 27(29)

78 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning Plan Rumsnummer Rumstyp Plan , 443 Trapphus mot Datum Reviderad Södermalmstorg XXXX Rum 238 mot nordost Övre trappan mot öster Byggnadsdel Material Kulör Golv Kalkstensplattor Sockel Väggar Putsade, målade Smutsfärgad grå Tak Välvt, putsat, målat Smutsfärgad grå Dörrar Fönster Övrigt Mot gatan: Gångjärnshakar till tidigare port. Inre port av plåt med två dörrblad. Mot 237: Plankdörr med stående plank mot 238, plåtskodd, lås, äggvred av mässing, bandgångjärn (sekundära). Mot 246: Över öppning; överstycke i relief av sten. Till porten: 5 trappsteg med plansteg av räfflad kalksten. Trappa till övre vån, med plansteg av kalksten. Räcke av järnsmide, bågformad ursparing i trappväggen. Handledare av järnsmide. Installationsskåp med släta dörrar i nisch. Kort historik På plan 1, från rum 124, löper idag en smal trappa upp till plan 2, rum 238. Trapploppet finns redovisat på ritningar för första gången under 1960-talets första hälft, då som befintlig. På en uppmätningsritning från 1931 finns inte trapploppet och rum 127 är avsevärt större, omfattande 127, 127A och 127B samt den del där trappan idag löper. Trappans valv och väggar har ålderdomlig karaktär, men trappans steg är gjutna av betong. Det är inte möjligt att med säkerhet fastställa trapploppets ålder men arkivmaterialet tyder på att den tillkom någon gång mellan 1931 och 1960-talets första hälft. Idag löper stora ventilationskanaler ned i trapploppet vilket omöjliggör att det används. Därför är nedgången från rum 238 avstängd med en låst ståldörr. Kanalerna kan ha dragits vid 1980-talets mitt då ny ventilation installerades. 28(29)

79 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 5 Byggnadsbeskrivning - Rumsbeskrivning På plan 2, rum 238, fanns enligt 1730-talets ritningar en entré på samma plats som idag. I entréhallen fanns däremot bara en trappa upp till plan 4 och inget vilplan innanför entrén med trappa ned till nivån för övriga rum på plan 2. Detta vilplan och trappa finns redovisade först på 1870-talets uppmätningar. Skälet kan vara att gatunivån vid Södermalmstorg har höjts under århundradena års gatunivå kan ha legat på samma nivå som Södra stadshusets plan 2, för att sedan ha höjts någon gång före På plan 4, rum 443, hade trapploppet i princip samma sträckning på 1730-talet som det har idag. Själva trappplanet, med dörröppningar till intilliggande har däremot förändrats något talets ritning anger att trapploppet ledde rakt in i nuvarande rum 442. På trapplanet fanns två dörröppningar, till rum 442 respektive 445. Öppningen till rum 445 med samma läge som idag. På 1870-talets ritning redovisas ett trapplan med endast en dörröppning, till rum 445, övriga dörröppningar är igensatta. År 1914 uppges ingen trappa alls på plan 4, utan bara ett genomgångsrum, dessutom med en mycket bred, sekundärt upptagen öppning in till nuvarande rum 442. År 1931 återges dock trappan igen, med samma placering och sträckning som idag (och tidigare) samt med den breda öppningen igensatt. Istället finns nu en dörröppning till rum 442 med samma placering som idag. Enligt en brandförsäkring från 1759 och uppmätningen från 1870-talet fanns då en vindstrappa av sten, ledande från plan 4 till plan 5, från rum 443. Trappan mynnade i den västligaste delen av nuvarande rum 529. Av denna finns inga spår i 1914 års uppmätningar. Själva trapploppen och trapplanen bevarar sin volym och sträckning sedan åtminstone 1730-talet även om det övre trapploppet mellan plan 4 och 5 har avlägsnats. Detta avlägsnades troligen någon gång mellan 1870-talet och I trapphuset finns äldre golv och plansteg av kalksten samt handledare av smidesjärn. Hur gammal sten och smide är har inte varit möjligt att fastställa i detta vårdprogram. På plan 4 finns fönstersmygpanel och fönsterfoder från talet. Dörröppningen till rum 445 har samma placering som på 1730-talet. Här finns en äldre pardörr som kan vara från 1800-talet. Kulturhistoriskt värdefulla detaljer Trapploppens och trapplanens sträckning och volymer. Äldre kalkstensgolv, smideshandledare och snickerier från olika tider. 29(29)

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 10 Ritningar 10. Ritningar Förteckning över ritningar av vikt 1660 Förslagsritningar till ny byggnad, före och efter brand Upprättade av Nicodemus Tessin d.ä och av Nicodemus Tessin d.y. Delvis digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas samt som illustrationer i Stadsvandringar 18. Källa: Nationalmuseums arkiv 1730 Uppmätningsritningar Planer, fasader, genomskärning Delvis digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas samt som illustrationer i Stadsvandringar 18 och i arkivstudien från Utförda på uppdrag av stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Källa: Stockholms stadsarkiv med accessionsnummer GS 144:1-20. Se Bilaga 10: Uppmätningsritningar Fasader och planer. Digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas. Upprättade av Axel Nyström. Källa: Stadsmuseets arkiv, osorterat material. Mapp märkt med Kv. Stadsgården (A254/40, G3/2) (låg vid arkivsökningstillfället i en låda märkt med Spektern, Sperlingens backe) Se Bilaga 10: Uppmätningsritningar Planer, fasader, detaljer. Digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas. Utförda av A. Julén och A. Berglund. Källa: Stadsmuseets arkiv, osorterat material, mapp märkt Uppmätningar av Husbyggnadsavdelningen 1931 Uppmätningsritningar Planer, sektioner, fasader. Digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas. Illustrerar bl.a. all kanalisation. Upprättade av Stockholms stads fastighetskontor, Husbyggnadsavdelningen. Källa: Osorterat material i stadsmuseets arkiv, Frihamnen, mapp märkt Uppmätningar av Husbyggnadsavdelningen Se Bilaga 10: Ändringsritningar för Stadsmuseets nya tjänsterum m.m. i södra flygeln. Planer. Digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas. Upprättade av arkitekt Gustaf Clason. Källa: Stadsmuseets arkiv, osorterat material, mapp märkt Kv. Stadsgården, Stadsmuseet, ombyggnadsförslag, arkitekt Gustaf Clason 1960 Ändringsritningar för genomgripande renovering och ombyggnad under 1960-talets första hälft, inklusive den nya Hyllan. Planer, fasader, möbleringsplaner m.m. Finns delvis digitaliserade i Stadsmuseets Faktadatabas. Källa: Stadsmuseets arkiv, osorterat material, liggande löst i låda märkt Stadsgården, i mapp märkt Museet, olika ritningsförslag m.m., i mapp Övrigt från Adlercrantz Ändringsritningar för ny mekanisk till- och frånluftsventilation. Upprättade av Stockholms fastighetskontor, Byggavdelningen, Arkitektbyrån. Källa: Stadsmuseets arkiv, osorterat material, låda märkt Stadsgården 2003 Ändringsritningar för ny hiss från Ryssgården till museets nya huvudentré i södra flygeln 2010 Nulägesritningar Planer, fasader och sektioner Upprättade av Fastighetskontoret/Stadsmuseet Se Bilaga 10:1 Bilaga 10:1 Nulägesritningar Relationsritningarna är uppdaterade i samband med framtagandet av detta vårdprogram och består av planer, sektioner och fasader. Materialet bygger på äldre förvaltningsritningar som har kompletterats med senare tillägg och förändringar. Inventering på plats är utförd av Timo Hamberg, Stockholms Stadsmuseum och anpassning till FSK:s CAD-system är utförd av Tommy Wiklund, Fastighetskontoret. Bilaga 10:2 Brandskyddsritningar Uppdaterade brandskyddsritningar, framtagna av Brandgruppen AB daterade , visar befintliga brandgränser, utrymningsvägar och brandklassning för dörrar i byggnaden. 1(2)

93 VÅRDPROGRAM 2010 Södra stadshuset Kv Stadsgården 1 Kapitel 10 Ritningar Bilaga 10:3 Uppmätningsritningar från 1730 Ritningar bestående av planer, fasader och sektion Bilaga 10:4 Uppmätningsritningar från 1847 Ritningar bestående av planer, fasader och sektion Bilaga 10:5 Uppmätningsritningar från 1931 Ritningar bestående av planer och sektioner 2(2)

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117