Beskrivning av ursprunglig färgsättning i trapphus, Vattumannen 20, Stockholm

Transkript

1 2017 Beskrivning av ursprunglig färgsättning i trapphus, Vattumannen 20, Stockholm Ewa Björdell Stockholms Målerikonservering AB

2 Inledning Ägare och beställare: Brf Vattumannen 20 Adress: Sankt Paulsgatan 35b, Stockholm Arkitekt A Gasslander (även ritat fastighet på Lundagatan 37 och 37a) Uppfördes: mellan 1890 och På uppdrag från bostadsrättsföreningen har ursprungliga färgskikt identifieras då trapphuset och entré, står inför en ommålning. Syftet har varit att identifiera den ursprungliga färgsättningen då man överväger att rekonstruera denna. Olika ytor har undersökts okulärt genom att underliggande färgskikt har skrapats fram. Dessa områden har fotograferats och redovisas i följande rapport. Stuckaturer och takfält Idag är samtliga tak vitfärgade (rollade). Tyvärr har alla övermålningar resulterat i att stuckaturernas former fyllts igen. Figur 1 De ursprungliga formen har fyllts igen av flera lager av färg Stockholms Målerikonservering AB 1/12

3 Figur 2 Kottens form kommer fram vid friläggning Figur 3 Övermålad är den helt igenfylld av färg Ursprungligen har stucklisten avfärgats med guldockragul limfärg. Därefter har olika detaljer målats i andra kulörer. Det som med säkert går att säga, är att modiljongerna varit avfärgade i grönt. Flera partier har spår av grå färg vilken kan vara original. Dock har stucklisten varit målad flera gånger med grå färg och det är svårt att säga vad som kan ha varit original. När taket målades över första gången målades det grått. Genom att limfärgskikten är så tunna är dessa svåra att ta fram. Modiljongen har ursprungligen varit grönmålad Figur 4 Hela dekorelementet har ursprungligen varit avfärgat i grönt Det plana takfältet som inramas av stucklisten har haft en streckdekor. Det inre strecket har varit rödfärgat. Strecket är smalt och färgen är svår att skrapa fram. Kulören är en kall röd färg (typ alizarin). Därpå följer ett bredare blått streck (typ ultramarin) som följs av ett smalare gult streck, samma kulör som på stuckaturen (typ guldockra). Mittpartiet har med stor sannolikhet varit vitt (typ krita). Ytan på takfältet har en relativ grov putsstruktur. Stuckaturen har haft en fin yta men den plana ytan har alltså varit relativt grov. Detta tyder på en viss enkelhet när det gäller trapphuset ursprungliga utseende. Man har inte prioriterat släta ytor vilket är ett tidskrävande och därmed kostsamt moment. Istället har man valt att avfärga ytorna utan underbehandling. Stockholms Målerikonservering AB 2/12

4 Röd inre ram Figur 5 Den inre ramen har ursprungligen varit målat i rött. Figur 6 Blå färg, del av streckmålning. Observera den grova strukturen. Stockholms Målerikonservering AB 3/12

5 Röd Gul Vit Figur 7 Markering av streckdekor med tejp Blå Det är troligen svårt att rekonstruera den ursprungliga färgsättningen i taket eftersom formerna på dekorelementen försvunnit på grund av ett stort antal ommålningar av taket. Möjligen läggs endast en tunn lasyr alternativ tas originalytan fram i ett hörn och därefter retuscheras den framtagna ytan upp. På så sätt visas det ursprungliga utseendet på en mindre yta där påmålningar avlägsnats. Rådgör med kunnig målare/stuckatör. Ytterligare förslag är att låta nytillverka stuckdekor som man ersätter den gamla stuckdekoren med. Därefter avfärgas taket likt ursprungligt utseende. Att ta fram samtliga taks originalstuck torde vara synnerligen kostsamt. Stockholms Målerikonservering AB 4/12

6 Väggfält Väggpartierna har idag en monokrom färgsättning. Ursprungligen har väggytorna varit marmorerade, en fantastimarmorering som inte haft som syfte att efterlikna äkta marmor. Ytan är samma, relativt grova, putsyta som i taket. Väggytorna har avfärgats utan att de först spacklats och slipats släta. Istället har strukturen i putsen varit fullt synlig. Marmorering av utförts på en gulbrun botten (lik ockragul alternativt obränd sienna). Stensprickorna har utförts i rött (typ järnoxidröd) och svart med grå inslag. Troligen har det varit någon slags kvaderindelning. I trapploppet finns ett horisontellt streck som följer trapploppets lutning. På bottenvåning finns ytterligare ett horisontellt streck. Kvadrarna har troligen varit mycket stora. I samband med att trapphuset målas om och all lös färg skrapas ned, kommer denna kunna dokumenteras bättre. Det är mycket svårt att skrapa fram ursprungligt färgskikt där det inte redan finns en naturlig flagning. Färgskikten släpper från ursprunglig färgsättning. Den ursprungliga färgsättningen är troligen utförd i en mager oljefärg på ett mycket tunt grunderingsskikt. Alternativt är det utfört i kalkfärg. Dessa är de två traditionella materialtyper som liknande marmoreringar utfördes i, i mindre exklusiva trapphus under slutet av 1800-talet. Om man väljer att rekonstruera ursprunglig marmoreringen bör ytorna renskrapas och marmoreringen utföras i matt färgtyp. Uppstrykningsprover bör först utföras på provplattor inför att arbetet påbörjas. Figur 8 Stensprickor i rött Figur 9 Trolig kvaderindelning (bottenplan) Stockholms Målerikonservering AB 5/12

7 Figur 10 Stensprickor i svart och grått samt röda inslag Figur 11 Trolig kvaderindelning i trapplopp Figur 12 Parti invid fönster, ursprungligt färgskikt med rinningsskada Stockholms Målerikonservering AB 6/12

8 Figur 13 Även valvparti i entré har varit marmorerat som övriga ytor. Ofta har dessa ytor en mörkare marmorering än övriga ytor men troligen inte i detta trapphus. Figur 14 Bakom handledaren i bottenvåning finns ett mindre blått parti som inte gått att förklara. Har marmoreringen även haft blå inslag? Detta kan man få svar på i samband med att lös färg skrapas ned. Den blå färgen har inte återfunnits på annat ställe än detta. Stockholms Målerikonservering AB 7/12

9 Figur 15 Skurlisten har ursprungligen varit målad med grå oljefärg. Stockholms Målerikonservering AB 8/12

10 Trappa Gjutjärnstrappans trappräcke har ursprungligen varit svartmålat med förgyllda detaljer. Vangstyckena har istället varit målade i grå oljefärg likt skurlisten på motsvarande sida (väggparti, se figur 15). Förgylld vulst Figur 16 Trappräckets räckesståndare har ursprungligen haft förgyllda detaljer (troligen slagmetall och inte äkta bladguld) Figur 17 Detaljbild av vangstycke där grå färg är framskrapad Stockholms Målerikonservering AB 9/12

11 Snickerier Snickerierna är idag målade i engelsk rött, en färg som blev populär kring 1900 och är därmed ett felaktigt färgval med tanke på byggnadens ålder. Ursprungligen har snickerierna varit ådrade, mahogny- eller valnötsimitation. Troligen valnötsimitationsmålning. Även sockeln har varit ådrad. Färgsättningen har varit betydligt mörkare än idag och den har varit uppbyggd i minst tre skikt med en ljusare bottenfärg som därefter ådrats med en laserande brun oljefärg. Ytan har varit högblank. Det har inte gått att finna spår av förgyllning på listverk. Gällande fönsterpartierna har dessa enligt uppgift på hemsida bytts ut. Fönsterbågarna har en grå färg i botten. Figur 18 Färgtrappa på panel vid entrédörr. Skikt 1-3 utför originalfärgsättningen. Dagens färgsättning saknar förankring i tidigare färgsättning i byggnaden. Den färgsättning som målades om med dagens röda färg var troligen ett försök till rekonstruktion av ursprungligt utseende. Stockholms Målerikonservering AB 10/12

12 Figur 19 Socklarna har varit ådrade i samma mörka färg som övriga snickerier Figur 20 Handledare har ursprungligen varit betsade i mörk färg. Figur 21 Panel på undersida av trapp har troligen varit ådrad. Stockholms Målerikonservering AB 11/12

13 Slutsats Snickerierna har varit valnötsmålade (blankt) och väggfälten har haft en marmorering i gult, rött, svart och grått (matt). Gjutjärnstrappas räcken har varit svartmålade med förgyllda detaljer. Vangstycke och skurlist har varit gråmålade (olja). Takets stucklist har varit flerfärgat på en gul botten och mittpartiet har haft en streckdekor i rött, blått och guldockragult. Trapphus och entré har haft ett mycket tidstypiskt utseende och förutsättningarna för att återställa trapphuset till ursprungligt utseende, bortsett från stucktak, bedöms som mycket goda. I trapphuset finns unika kvaliteter genom att trappa och ursprungssnickerier finns kvar. Upplevs den ursprungliga färgsättning som mörk observera att det idag finns stora möjligheter att med hjälp av lämplig belysning påverka hur trapphuset upplevs. Stockholms Målerikonservering AB 12/12