LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2017/2018 FÖRSKOLAN MELSKOGSVÄGEN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2017/2018 FÖRSKOLAN MELSKOGSVÄGEN Adress: Melskogsvägen 32, Brokind Hemsida: Tel: ,

2 Innehåll Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår vision... 3 Ansvariga för denna plan... 3 Definitioner av begrepp... 4 Nulägesanalys och kartläggning... 5 Tydliga mål och konkreta åtgärder 2017/ Resultat och analys från Övergripande mål... 8 Förebyggande insatser... 8 Förankring av planen... 9 Delaktighet och medinflytande... 9 Arbete i barngrupp Kränkande behandling Att upptäcka och utreda kränkningar Handlingsplan för upptäckt av diskriminering eller annan kränkande behandling Till dig som vårdnadshavare Bilaga 1 - Checklista Samtal med barn Bilaga 2 - Kompletteringsfrågor till checklistan Bilaga 3 - Incidentrapport

3 Inledning Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och i Skollagen, 6:e kap. Bestämmelser i diskriminerings- och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Arbetet med att främja och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet varje år redovisas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår vision Alla på förskolan, barn och vuxna ska bli bemötta på ett positivt sätt. Alla barn och vuxna i vår förskola ska känna trygghet och kunna trivas. Varje barn och vuxen ska bli sedd och positivt bekräftad och få de bästa möjligheter att utvecklas och lära. Förskolans verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskolans pedagoger är mycket medvetna om sitt förhållningssätt och att det är viktiga förebilder för barnen. Ansvariga för denna plan Ansvariga för planen är: Förskolechef: Agneta Johansson Personalen vid förskolan Melskogsvägen Giltig tom

4 Definitioner av begrepp Diskriminering När ett barn behandlas sämre än andra barn och det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Finns två typer av diskriminering: Direkt diskriminering När ett barn behandlas sämre än andra barn på grund av de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering När förskolan tillämpar en regel eller bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Etnisk tillhörighet 3. Religion och annan trosuppfattning 4. Sexuell läggning 5. Funktionsnedsättning 6. Ålder 7. Könsöverskridande identitet Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillsägelse är inte en kräkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 4

5 Nulägesanalys och kartläggning Likabehandlingsplansarbetet är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och ingår i vår årsplan. En ny plan upprättas 1 gång/år i samband med att mål upprättas för verksamheten. Vi observerar och kartlägger verksamheten och genomför utifrån resultatet ev. åtgärder Föregående verksamhetsår Vad har vi gjort / resultat: Förskolan Melskogsvägen är en nyöppnad förskola i nybyggda Brokinds skola. Förskolan öppnades den 1 februari I samband med att Melskogsvägens öppnades delades förskolan Vinkelvägen, som varit sammanslagen med förskolan fd Eken sedan juni Till Melskogsvägen började fyra pedagoger från Vinkelvägen och alla barn födda Däröver har barn placerats utifrån kö. Med oss till den nyöppnade förskolan tog vi med oss de mål som stod i Vinkelvägens likabehandlingsplan. Redan innan förskolan började fick de äldsta barnen vara med i processen inför flyttningen till den nya förskolan genom besök under byggtiden och att vara med att påverka vilket material som skulle köpas in både för inne och utemiljöerna genom at titta och bocka för i inköpskataloger. När vi väl var på plats var barnen delaktiga i utformade av lärmiljöerna vilka också har förändrats utifrån deras önskemål några gånger. T ex har vi tillsammans med dem gjort en lärmiljö inne som är en affär och ute som ett café. Barnen har fått ta eget ansvar i gruppen när de valt platser vid matbordet. Vi har varit lyhörda på barnens önskemål som också lett till att de har fått vetskap om vad demokrati innebär då det har behövt vara ett majoritetbeslut. In för inköp och utformning av lärmiljöer för de yngre barnen har barnen varit delaktiga på det viset att när det gäller material har vi varit lyhörda på vad barnen frågar efter och visar intresse för. Lärmiljöerna är utformade utifrån vad som lockar barnen men också av våra beprövade erfarenheter. Har det inte lockat barnen har lärmiljöerna förändrats. För att barnen ska kunna påvisa vad de vill göra har det varit viktigt för oss att allt material är på barnens nivå och synliggjort. Utformning av lärmiljöer och material har gjort söver tid för att kunna fånga in vad barnen är intresserade av. Barnen tar sin egen mat från en buffebänk. De två som fyllt 4 år under våren har haft valfriheten att välja när de velat vara med de äldre barnen eller de yngre barnen. Analys: Vi upplever att det finns en trygghet och ansvarskänsla bland de äldsta barnen då lärmiljöerna bygger på deras önskemål. Samarbetet emellan barnen har ökat då de har lärt sig att lyssna och argumentera i grupp och fatta demokratiska beslut. Känslan för miljöer och material har ökat då barnen varit delaktiga. Detta genomsyrar verksamheten då barnen lättare kan lösa konflikter och påminner varandra om att värna om sin miljö och sitt material. 5

6 Caféleken ute ledde till att de med stöd av oss ordnade ett riktigt café där de sålde kaffe och kladdkaka som de bakat till föräldrarna under ett inplanerat drop-in fika. De barn som under våren fyllt 4 år är idag inskolade och överflyttade till avdelningen för de äldre barnen. Då materialet för de yngsta barnen finns i deras höjd liksom bord och stolar ser vi att barnen väljer aktiviteter och material efter deras intresse. Vilket också kan växla ofta. Idag plockar de fram kritor, papper, bilar, pussel, konstruktionsmaterial mm efter behov och önskemål. Vi upplever att lärmiljöerna fungerat bra, då det har varit många och små, vilket har bidragit till att det alltid finns något till alla barn. Då barnen tar sin mat själv ökar deras självkänsla av att kunna påverka, välja och ta maten själv. Tydliga mål och konkreta åtgärder 2017/2018 Detta utvärderas varje höst och vid behov Mål Strategier för att nå målet Ansvar Slutdatum Resultat Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa varandra. Vi ska uppmuntra det positiva i barnens förhållningssätt mot varandra samt uppmuntra dem till att dela med sig av sina läroprocesser. Lämna utrymme till barnen genom att backa när det uppstår en samspelssituation men också att kunna gå in och vägleda när det behövs. Arbetslaget Kontinuerligt Syftet är att alla barn och pedagoger ska ha en medvetenhet om sitt förhållningssätt som leder fram till en empatisk miljö. Vi använder oss av våra kompisböcker och kompiskort vid samlingar. Men också av vi tar upp och diskuterar, både positivt och negativt förhållningssätt med barnen vid olika samspelssituationer. Arbetslaget Kontinuerligt Använda oss av ICDP-utbildningen vi kommer att få under hösten. 6

7 Resultat och analys från Mål Strategier för att nå målet Ansvar Resultat/analys Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Bjuda in barnen i utvecklingen av lärmiljöer. Vara lyhörda på barnens tankar kring t ex temaarbeten. Arbetslaget Barnens möjlighet av att kunna påverka sin lärmiljö och få gehör för sina önskningar har bidragit till att barnens känsla och ansvar för miljöer och material har ökat. Som också lett till att de växt som personer och deras självkänsla har ökat. Att alla barn ska bli bemötta, lyssnade på och sedda på ett positivt sätt. Fördela talutrymmet mellan barnen så alla blir uppmärksammade. Använda sig av kompisböckerna, kompisregler och UR programmet Ugglan och kompisproblemet. Lotsa in nya barn eller barn som har svårt att komma in i barngruppen på positivt sätt. Arbetslaget Bland de äldsta barnen märks ett större lugn vid samlingar då de vet att alla får komma till tals och bli lyssnade på. Konflikterna i gruppen har blivit färre och de som blir har barnen lättare att lösa själva efter att man i gruppen ofta pratade om hur man är en bra kompis och hur en bra kompis ka vara. Där har kompisböcker och UR- programmet varit till god hjälp. Till de yngre barnen har Kompisböcker för de yngre köpts in som är större och innehåller mindre text. Att dela in barnen i mindre gruppen under en längre tid av dagen och över tid för att öka barns lärande och inflytande. Genom att dela in barnen i mindre grupper över tid finns det större möjlighet att alla barn kan få inflytande på verksamheten och öka möjligheterna att följa det enskilda barnets förändrade kunnande. Arbetslaget Vi har sett att arbeta i mindre grupper ha lett till att barnens trygghet har ökat då de vet i vilken grupp de ska ingå i, att det är färre barn som vill ha talutrymme och uppmärksamhet. Som enskild pedagog har de lett till att vårt fokus är större på barnen när vi arbetar med barnen. Bättre ta tillvara barnens egna erfarenheter t ex. utlandsresor De äldre barnen kan få i uppdrag att ta kort och sedan berätta lite om sin resa. Arbetslaget De barn som varit på resa har fått i uppdrag att ta kort och berätta om sin resa. De som vill har sedan berättat inför de andra barnen vid samling vad de har upplevt och sett. 7

8 I området finns en specialpedagog som personalen på förskolan kan vända sig till för att få handledning om behov uppstår. Mål Strategier för att nå målet Ansvar Vi upprättar en handlingsplan med långsiktiga anpassningar så fort vi upplever att ett barn har behov av särskilt stöd Se handlingsplanen som ett viktigt verktyg för att arbeta med att barn i behov av särskilt stöd ska få det den behöver. Arbetslaget Övergripande mål All verksamhet vi bedriver ska genomsyras av empati och förståelse, värme och engagemang. Vi ska aktivt arbeta med mindre barngrupper under en längre tid av dagen och över tid för att alla barn ska bli sedda samt (i barngrupperna) för att skapa ett positivt och öppet klimat som motverkar all form av diskriminering. All personal för en konstruktiv dialog med vårdnadshavarna Pedagogerna är närvarande i verksamheten och observerar och sätter ramarna för vad som är ett bra klimat. Vid både inne och utevistelse på gården strävar pedagogerna efter att vara där barnen befinner sig. Pedagogerna är observanta på barnens handlingar och alla beteenden som är oacceptabla uppmärksammas. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper dem att hantera konflikter. Det material, såsom böcker, bilder, CD-skivor och filmer, som vi använder i verksamheten får inte bidra till att sprida fördomar på något sätt. Tvärtom ska vi använda material och arbeta för att vidga barnens förståelse för olikheter. Förebyggande insatser Under verksamhetsåret kommer vi att arbeta konkret med följande: Arbeta mot att barnen ska utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa varandra. Att alla barn och pedagoger ska ha en medvetenhet om sitt förhållningssätt som leder fram till en empatisk miljö. Att all personal får gå den grundläggande utbildningen inom ICDP. Kartläggning och utvärdering Under våren gör vi en kartläggning av nuläget och en utvärdering av vårt likabehandlingsarbete och vårt arbete för att motverka kränkande behandling. 8

9 Kartläggningen görs utifrån samtal med de äldre barnen, födda -12, -13 och 14. Samtalen sker med enskilda barn, utifrån en särskild checklista. Se bilaga 1och 2. Vid utvärderingen tar personalen hänsyn till synpunkter och idéer från vårdnadshavarna som t ex har framkommit på höstens föräldramöte. Förankring av planen Planen levandegörs på olika sätt. Vi lägger ut vår plan på vår hemsida. När det kommer ny personal är det en viktig del av introduktionen att ta del av vår plan. Till nya vårdnadshavarna hänvisar vi till såväl hemsida som ett utdraget exemplar vid varje entré. I samband med eventuella incidenter samt vid den årliga utvärderingen tas planen och eventuella brister upp till diskussion i personalgruppen. Delaktighet och medinflytande Vår uttalade önskan är att försöka uppnå största möjliga delaktighet från hela föräldragruppen och deras barn liksom från all personal i utarbetande och upprättande av vår plan. Personal All personal deltar aktivt i framtagningen av planen, i arbetet med såväl främjande som åtgärdande insatser. Tillsammans med specialpedagog görs kartläggning och analys kring barn i behov av särskilt stöd. Analysen resulterar i en handlingsplan som följs upp regelbundet. Genom daglig föräldrakontakt utbyts information angående barnet. Informationen fördjupas och bearbetas ytterligare i de utvecklingssamtal som hålls en gång per år. Vårdnadshavarna bjuds även in till föräldramöte en gång per termin för information om verksamheten. Bemöta och lyssna på vårdnadshavarna vid frågor och ev oro på ett positivt sätt. En enkät skickas ut varje år till vårdnadshavarna för att få svar på hur man upplever sitt barns vistelse på förskolan liksom en attitydundersökning från kommunen. Enkäten sammanställs av förskolans ledningsgrupp. Attitydundersökningen sammanställs centralt och skickas till resp förskolechef. Resultaten delges på vårens föräldramöte och diskuteras vidare på föräldrarådet. Personalen analyserar resultaten och utifrån detta görs förbättringsåtgärder. Barn Verksamheten utformas utifrån barns behov vilket bland annat handlar om att lyssna in, bekräfta, bejaka och bemöta barnens känslor och kroppsspråk. Uppmärksamma barn som har svårt att komma in i barngruppen och lotsa in dem på positivt sätt. Barnen får komma till tals och blir respekterade för sina åsikter. Barnen görs delaktiga i verksamheten bland annat genom att de får önska och välja aktiviteter utifrån intressen och behov. Samtal förs också tillsammans med barnen om hur en bra kompis ska vara. 9

10 Arbete i barngrupp Kön Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Oavsett kön arbetar vi för att alla barn ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi erbjuder samma valmöjligheter för både pojkar och flickor vad gäller material och sysselsättning våra lärmiljöer är utformade så det stimulerar både pojkar och flickor vi har köpt in könsöverskridande material Etnisk tillhörighet Vi arbetar för att alla på vår förskola ska känna sig välkomna och trygga. Vi tar hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder vi välkomnar och respekterar barn, familjer och personal från andra kulturer vi har etniska dockor vi lånar böcker som handlar om andra kulturer Religion och annan trosuppfattning Alla på vår förskola ska ta hänsyn och visa respekt för olika religiösa åskådningar. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder vi har gemensamt förhållningssätt vi inte påverkar ensidigt till förmån för den ena eller andra åskådningen vi anpassar maten så den passar alla vi respektera varandras olikheter vi bemöter barnens frågor och reflekterar tillsammans Sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck Vi bejakar olika familjekonstellationer så att varje barn känner stolthet över sin familj. Vi arbetar främjande och förebyggande genom att: vi visar respekt mot olika familjekonstellationer vi samtalar i barngruppen hur olika familjekonstellationer kan se ut när behov uppstår vi svarar på barnens frågor på ett professionellt och faktamässigt sätt Funktionsnedsättning Alla i förskolan ska kunna vara delaktiga. Ingen ska känna sig utanför eller åsidosatt på grund av sitt funktionsnedsättning. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: 10

11 vi anpassar den fysiska miljön vi lyfter fram de positiva resurserna hos barnet t ex genom att ge tid att klara vardagliga saker själv vi anpassar verksamheten så att alla kan delta på sina villkor vi upprättar handlingsplan vid långsiktiga anpassningar tillsammans med specialpedagog, berörd personal och vårdnadshavare Ålder Alla barn på förskolan behandlas lika oavsett ålder. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad p.g.a. sin ålder. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: se till barnets kompetens och mognad anpassa verksamhetens innehåll efter barnens kompetens det finns närvarande vuxna som stöttar barnen i leken Kränkande behandling Alla ska kunna vistas på förskolan utan att bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder och har ett professionellt förhållningsätt ha en bra inskolning diskutera hur man är en bra kompis med barnen det finns personal i närheten av barnen göra observationer av barnens lek använda oss av gruppstärkande lekar och aktiviteter Att upptäcka och utreda kränkningar Pedagogerna har i möjligaste mån uppsikt över alla platser där barnen befinner sig och är observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Handlingsplan för upptäckt av diskriminering eller annan kränkande behandling Vid upptäckt av diskriminering eller annan kränkning ska dokumentationen föras på särskild blankett. Se bilaga. 11

12 Vuxna kränker barn 1. Var rak genom att säga ifrån direkt när en vuxen kränker ett barn. 2. Be om enskilt samtal snarast möjligt i enskilt rum. 3. Förklara hur du upplevt/tolkat situationen och barnets reaktion. 4. Vid behov ska stöd erbjudas till berörda. 5. Om kränkningen upprepas, kontakta förskolechef. 6. Förskolechef ansvarar för utredning, dokumentation och uppföljning. Barn kränker barn 1. Den vuxne som uppmärksammar händelsen samtalar med varje barn och ev. med barnen tillsammans. 2. Den vuxne informerar övriga i arbetslaget om händelsen. 3. Om kränkningen upprepas kontaktas hemmet och förskolechef informeras. 4. Händelsen utreds och dokumenteras och handlingsplan upprättas av ansvarig personal eller av förskolechef. Föräldrarna bör vara delaktiga. 5. Förskolechef eller ansvarig personal ansvarar för att uppföljning görs av åtgärderna. Vuxna kränker vuxna 1. Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling har ansvar för att kontakta förskolechef. 2. Den som anser sig utsatt för kränkning har ansvar för att kontakta förskolechef. 3. Förskolechef ansvarar för att arbeta efter arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot kränkande behandling i arbetslivet (AFS 1993:17). 4. Om kränkningen upprepas, kontaktas skolområdeschefen. Styrdokument Läroplan för förskolan Lpfö98:10 grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. 12

13 Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. 13

14 Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder så prata med personalen eller kontakta förskolechefen. Detta gäller inte befogade tillrättavisningar från de ansvariga inom verksamheten, vilka har till syfte att upprätthålla en god miljö för barnen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste gemensamt ta ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. Vid misstanke om att ett barn far illa har all personal inom förskoleverksamheten anmälningsplikt till sociala myndigheter. 14

15 Bilaga 1 - Checklista Samtal med barn Kartläggning Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Så här känner sig när hon/han är på förskolan När jag kommer till förskolan på morgonen När vi leker inne När vi har samling När vi leker ute När vi äter lunch När jag går på toaletten När vi äter mellanmål Kommentarer vid Jag leker med: 15

16 Bilaga 2 - Kompletteringsfrågor till checklistan Vilka leker du med på förskolan? Finns det någon du skulle vilja leka med som du inte vågar fråga? Vad tycker du om att leka? Får du alltid vara med? Vad gör du om du inte får vara med? Var vill du helst vara på förskolan? Finns det någonstans du inte vill vara på förskolan? Vad gör du ute? Vad är roligt på förskolan? Vad är tråkigt? Vad gör du om du blir ledsen? Vad är du bra på? Hur är en bra kompis? Är du en bra kompis? Hur tycker du att en vuxen som är på förskolan ska vara? Vad får du bestämma på förskolan? Hur känns det när mamma eller pappa går på morgonen? Hur känns det när du ska gå hem? Längtar du efter förskolan när du är ledig? Vem pratar mest på förskolan? Vem är det som bestämmer? Vet du vad alla vuxna heter på förskolan? Vet du vad alla barn heter på förskolan? 16

17 Bilaga 3 - Incidentrapport Incidentrapport kränkande behandling Datum: Ifyllt av: Händelse: Inblandade: Vidtagna åtgärder: Återstår att göra: Uppföljning/utvärdering: Datum för uppföljning Ifyllt av: 17

18 Bilaga 4 Kartläggning lärmiljöer Kartläggning lärmiljöer rum: Datum: Klockslag Vilken lek? Hur många Flickor/Pojkar Pedagog 18