LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2016/2017 FÖRSKOLAN SPINDELN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2016/2017 FÖRSKOLAN SPINDELN Adress: Vinkelvägen 71, Brokind Hemsida: Tel:

2 Innehåll Inledning 3 Vår vision 3 Ansvariga för denna plan 3 Definitioner av begrepp 4 Nulägesanalys och kartläggning 5 Föregående års verksamhet 5 Tydliga mål och konkreta åtgärder 6 Övergripande mål 7 Förbyggande insatser 8 Kartläggning och utvärdering 8 Förankring av planen 8 Delaktighet och medinflytande 9 Arbete i barngrupp 9 Kränkande behandling 11 Att upptäcka och utreda kränkningar 11 Handlingsplan för upptäckt av diskriminering eller annan kränkande behandling 11 Styrdokument 12 Till dig som vårdnadshavare 13 Bilaga 1- Checklista samtal barn 14 Bilaga 2- Kompletteringsfrågor till checklistan 15 Bilaga 3- Incidentrapport 16 Bilaga 4- Kartläggning lärmiljöer 17 2

3 Inledning Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och i Skollagen, 6:e kap. Bestämmelser i diskriminerings- och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Arbetet med att främja och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet varje år redovisas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår vision Alla på förskolan, barn och vuxna ska bli bemötta på ett positivt sätt. Alla barn och vuxna i vår förskola ska känna trygghet och kunna trivas. Varje barn och vuxen ska bli sedd och positivt bekräftad och få de bästa möjligheter att utvecklas och lära. Förskolans verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskolans pedagoger är mycket medvetna om sitt förhållningssätt och att det är viktiga förebilder för barnen. Ansvariga för denna plan Ansvariga för planen är: Förskolechef: Catharina Bladh Personalen vid förskolan Spindeln Giltig tom

4 Definitioner av begrepp Diskriminering När ett barn behandlas sämre än andra barn och det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Finns två typer av diskriminering: Direkt diskriminering När ett barn behandlas sämre än andra barn på grund av de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering När förskolan tillämpar en regel eller bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Etnisk tillhörighet 3. Religion och annan trosuppfattning 4. Sexuell läggning 5. Funktionsnedsättning 6. Ålder 7. Könsöverskridande identitet Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillsägelse är inte en kräkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 4

5 Nulägesanalys och kartläggning Likabehandlingsplansarbetet är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och ingår i vår årsplan. En ny plan upprättas 1 gång/år i samband med att mål upprättas för verksamheten. Vi observerar och kartlägger verksamheten och genomför utifrån resultatet ev. åtgärder Föregående verksamhetsår Vad har vi gjort: På samlingarna inför FN-dagen har vi tagit upp andra språk, och då framförallt barnens modersmål, sjungit sånger på olika språk. Samtalat och arbetat med kartor, flaggor och jordglob. De äldre barnen har pratat lite mera om våra grannländer. Från bokbussen har vi lånat temaväskan om mångfald. Vid måltider har vi pratat om mat från olika länder. De äldre barnen har sjungit in sånger på våra lärplattor som sedan har blivit kopplade till QR koder. Personalen arbetar aktivt med att öka tryggheten hos både barn och föräldrar, speciellt som två förskolor blev en förskola till höstterminen genom en sammanslagning. Vi har arbetat mycket med temat att vara en bra kompis, dels genom att prata om, men också hur man visar att man är en bra kompis, göra kompislarv, trivselregler men också använt oss av kompisböcker och nyinköpta aktivitetskort som är kopplade till böckerna. För att få en uppfattning om hur och om barnen leker könsöverskridande har vi kartlagt lekmiljöerna under v och utvecklat verksamheten efter det resultatet. För ätt öka blandningen i konstellationer bland barnen har vi använt oss appen Decide now. Några pedagoger har spelat in sig själva under samlingar/matsituationer för att sedan analysera hur man fördelar talutrymme och hur man pratar till barnen. Under året har det inte funnits något barn i behov av särskilt stöd över tid, däremot har vi arbetat med punktinsatser när ett barn behövt extra stöd för att komma vidare i sin utveckling. Resultat: Barnen blev mer medvetna om andra länder, språk och flaggor efter att vi pratat om det på samlingar och att vi uppmärksammat FN-dagen. För att ytterligare få in den kulturella mångfalden behöver vi på ett bättre sätt ta tillvara barnens egna erfarenheter från t ex utlandsresor. Men också i större utsträckning lyfta in barnens modersmål i verksamheten på ett naturligt sätt. Att låta barnen med andra modersmål sjunga in sånger på lärplattan och koppla de till QR koder ökade intresset för andra språk bland alla barn. Att arbeta med kompisböcker och samarbetsövningar har bidragit till att barnen lärt känna varandra bättre efter sammanslagningen och att tryggheten hos barnen har ökat. Barnen har blivit bra på att dela med sig, samarbeta och att säga förlåt efter att vi aktivt arbetat med kompisböcker och aktivitetskort som hör till böckerna. Kartläggningen över lärmiljöer ledde till att en del ommöbleringar gjordes för öka att barnens lekutrymme och att den ska bidra både till avskildhet men också. De äldre barnens lärmiljöer har gjorts mer könsneutrala. Att använda appen Decide now har bidragit till att barnen hittat nya kamrater. 5

6 Tydliga mål och konkreta åtgärder 2016/2017 Detta utvärderas varje höst och vid behov Mål Strategier för att nå målet Ansvar Slutdatum Resultat Arbetslaget Kontinuerligt Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Bjuda in barnen i utvecklingen av lärmiljöer. Vara lyhörda på barnens tankar kring t ex temaarbeten. Att alla barn ska bli bemötta, lyssnade på och sedda på ett positivt sätt. Fördela talutrymmet mellan barnen så alla blir uppmärksammade. Använda sig av kompisböckerna, kompisregler och UR programmet Ugglan och kompisproblemet. Lotsa in nya barn eller barn som har svårt att komma in i barngruppen på positivt sätt. Arbetslaget Kontinuerligt Att dela in barnen i mindre gruppen under en längre tid av dagen och över tid för att öka barns lärande och inflytande. Genom att dela in barnen i mindre grupper över tid finns det större möjlighet att alla barn kan få inflytande på verksamheten och öka möjligheterna att följa det enskilda barnets förändrade kunnande. Arbetslaget Kontinuerligt Bättre ta tillvara barnens egna erfarenheter t ex. utlandsresor De äldre barnen kan få i uppdrag att ta kort och sedan berätta lite om sin resa. Arbetslaget Kontinuerligt Resultat från Mål Strategier för att nå målet Ansvar Resultat Arbetslaget Vi vill ytterligare utöka materialet för rollek så det leder till mer könsöverskridande lekar Dels ta fram material som vi har och tillföra nytt som är könsneutralt På både Larven och Fjärilen har vi förändrat lärmiljöerna utifrån resultat av kartläggningen. På larven har soffan för bokläsning flyttats in till ett lugnare rum. Fjärilen har tagit med barnen i utformningen av lärmiljön i de två små rummen. För att få en lugnare miljö och få barnen att hitta nya kamrater använder man en app som heter Decide now. 6

7 Att göra kompisregler och prata om hur man är en bra kompis Jobba aktivt med kompisböckerna och kompiskort vid samlingar samt kompisregler både i samlingar och vid uppkomna konfliktsituationer Arbetslaget För att inte glömma bort kompisfjärilen så sattes den upp i hallen efter barnens initiativ. Att vara en bra kompis dokumenterades genom vardagliga händelser med lärplattan. Även på Larven har kompislarven levandegjorts genom att den sitter uppe på väggen. Att tryggheten hos barn och deras föräldrar ska bibehållas och gärna öka ytterligare Lyssna in och vara lyhörda för när barn känner sig otrygga och vara närvarande för att undvika otrygghet hos barnen Arbetslaget Då vår gård är svår att överblicka, vilket också kom fram på enkätundersökningen, har vi gjort en åtgärdsplan hur vi fördelar oss på gården utifrån hur många pedagoger som är ute. Att få rutiner för att analysera observationer och kartläggning av verksamheten för att utveckla den ytterligare Gemensamt ta fram olika underlag för analys t.ex. ha punkt i dagordningen för analys av observation/kartläggni ng Arbetslaget Enskild pedagog Kartläggning gjordes under hösten och våren men men tid till uppföljning i arbetslaget var svårt att hitta. Några pedagoger spelade in sig själv under samlingar. I området finns en special pedagog som personalen på förskolan kan vända sig till för att få handledning om behov uppstår. Mål Strategier för att nå målet Ansvar Vi upprättar en handlingsplan med långsiktiga anpassningar så fort vi upplever att ett barn har behov av särskilt stöd Se handlingsplanen som ett viktigt verktyg för att arbeta med att barn i behov av särskilt stöd ska få det den behöver. Arbetslaget Övergripande mål All verksamhet vi bedriver ska genomsyras av empati och förståelse, värme och engagemang. Vi ska aktivt arbeta med mindre barngrupper under en längre tid av dagen och över tid för att 7

8 alla barn ska bli sedda samt (i barngrupperna) för att skapa ett positivt och öppet klimat som motverkar all form av diskriminering. All personal för en konstruktiv dialog med vårdnadshavarna Pedagogerna är närvarande i verksamheten och observerar och sätter ramarna för vad som är ett bra klimat. Vid både inne och utevistelse på gården strävar pedagogerna efter att vara där barnen befinner sig. Pedagogerna är observanta på barnens handlingar och alla beteenden som är oacceptabla uppmärksammas. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper dem att hantera konflikter. Det material, såsom böcker, bilder, CD-skivor och filmer, som vi använder i verksamheten får inte bidra till att sprida fördomar på något sätt. Tvärtom ska vi använda material och arbeta för att vidga barnens förståelse för olikheter. Förebyggande insatser Under verksamhetsåret kommer vi att arbeta konkret med följande: Bjuda in barnen i utvecklingen av lärmiljöer. Vara lyhörda på barnens tankar kring t ex temarbeten. Fördela talutrymmet mellan barnen så alla blir uppmärksammade. Använda sig av kompisböckerna, kompisregler och UR programmet Ugglan och kompisproblemet för de äldsta barn. Dela in barnen i mindre grupper över tid då blir det större möjlighet för alla barn att få inflytande på verksamheten och öka möjligheterna att följa det enskilda barnets förändrade kunnande Synpunkter och idéer från vårdnadshavarna beaktas vid planeringen. Kartläggning och utvärdering Under våren gör vi en kartläggning av nuläget och en utvärdering av vårt likabehandlingsarbete och vårt arbete för att motverka kränkande behandling. Kartläggningen görs utifrån samtal med de äldre barnen, födda -11, -12 och -13. Samtalen sker med enskilda barn, utifrån en särskild checklista. Se bilaga 1och 2. Vid utvärderingen tar personalen hänsyn till synpunkter och idéer från vårdnadshavarna som t ex har framkommit på höstens föräldramöte. Förankring av planen Planen levandegörs på olika sätt. Vi lägger ut vår plan på vår hemsida. När det kommer ny personal är det en viktig del av introduktionen att ta del av vår plan. Till nya vårdnadshavarna hänvisar vi till såväl hemsida som ett utdraget exemplar vid varje entré. I samband med 8

9 eventuella incidenter samt vid den årliga utvärderingen tas planen och eventuella brister upp till diskussion i personalgruppen. Delaktighet och medinflytande Vår uttalade önskan är att försöka uppnå största möjliga delaktighet från hela föräldragruppen och deras barn liksom från all personal i utarbetande och upprättande av vår plan. Personal All personal deltar aktivt i framtagningen av planen, i arbetet med såväl främjande som åtgärdande insatser. Tillsammans med specialpedagog görs kartläggning och analys kring barn i behov av särskilt stöd. Analysen resulterar i en handlingsplan som följs upp regelbundet. Genom daglig föräldrakontakt utbyts information angående barnet. Informationen fördjupas och bearbetas ytterligare i de utvecklingssamtal som hålls en gång per år. Vårdnadshavarna bjuds även in till föräldramöte en gång per termin för information om verksamheten. Bemöta och lyssna på vårdnadshavarna vid frågor och ev oro på ett positivt sätt. En enkät skickas ut varje år till vårdnadshavarna för att få svar på hur man upplever sitt barns vistelse på förskolan liksom en attitydundersökning från kommunen. Enkäten sammanställs av förskolans ledningsgrupp. Attitydundersökningen sammanställs centralt och skickas till resp förskolechef. Resultaten delges på vårens föräldramöte och diskuteras vidare på föräldrarådet. Personalen analyserar resultaten och utifrån detta görs förbättringsåtgärder. Barn Verksamheten utformas utifrån barns behov vilket bland annat handlar om att lyssna in, bekräfta, bejaka och bemöta barnens känslor och kroppsspråk. Uppmärksamma barn som har svårt att komma in i barngruppen och lotsa in dem på positivt sätt. Barnen får komma till tals och blir respekterade för sina åsikter. Barnen görs delaktiga i verksamheten bland annat genom att de får önska och välja aktiviteter utifrån intressen och behov. Samtal förs också tillsammans med barnen om hur en bra kompis ska vara. Arbete i barngrupp Kön Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Oavsett kön arbetar vi för att alla barn ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi erbjuder samma valmöjligheter för både pojkar och flickor vad gäller material och sysselsättning 9

10 våra lärmiljöer är utformade så det stimulerar både pojkar och flickor vi har köpt in könsöverskridande material Etnisk tillhörighet Vi arbetar för att alla på vår förskola ska känna sig välkomna och trygga. Vi tar hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder vi välkomnar och respekterar barn, familjer och personal från andra kulturer vi har etniska dockor vi lånar böcker som handlar om andra kulturer Religion och annan trosuppfattning Alla på vår förskola ska ta hänsyn och visa respekt för olika religiösa åskådningar. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder vi har gemensamt förhållningssätt vi inte påverkar ensidigt till förmån för den ena eller andra åskådningen vi anpassar maten så den passar alla vi respektera varandras olikheter vi bemöter barnens frågor och reflekterar tillsammans Sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck Vi bejakar olika familjekonstellationer så att varje barn känner stolthet över sin familj. Vi arbetar främjande och förebyggande genom att: vi visar respekt mot olika familjekonstellationer vi samtalar i barngruppen hur olika familjekonstellationer kan se ut när behov uppstår vi svarar på barnens frågor på ett professionellt och faktamässigt sätt Funktionsnedsättning Alla i förskolan ska kunna vara delaktiga. Ingen ska känna sig utanför eller åsidosatt på grund av sitt funktionsnedsättning. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi anpassar den fysiska miljön vi lyfter fram de positiva resurserna hos barnet t ex genom till att ge tid att klara vardagliga saker själv. vi anpassar verksamheten så att alla kan delta på sina villkor vi upprättar handlingsplan vid långsiktiga anpassningar tillsammans med specialpedagog, berörd personal och vårdnadshavare Ålder 10

11 Alla barn på förskolan behandlas lika oavsett ålder. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad p.g.a. sin ålder. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: se till barnets kompetens och mognad anpassa verksamhetens innehåll efter barnens kompetens det finns närvarande vuxna som stöttar barnen i leken Kränkande behandling Alla ska kunna vistas på förskolan utan att bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder och har ett professionellt förhållningsätt ha en bra inskolning diskutera hur man är en bra kompis med barnen det finns personal i närheten av barnen göra observationer av barnens lek använda oss av gruppstärkande lekar och aktiviteter Att upptäcka och utreda kränkningar Pedagogerna har i möjligaste mån uppsikt över alla platser där barnen befinner sig och är observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Handlingsplan för upptäckt av diskriminering eller annan kränkande behandling Vid upptäckt av diskriminering eller annan kränkning ska dokumentationen föras på särskild blankett. Se bilaga. Vuxna kränker barn 1. Var rak genom att säga ifrån direkt när en vuxen kränker ett barn. 2. Be om enskilt samtal snarast möjligt i enskilt rum. 3. Förklara hur du upplevt/tolkat situationen och barnets reaktion. 4. Vid behov ska stöd erbjudas till berörda. 5. Om kränkningen upprepas, kontakta förskolechef. 6. Förskolechef ansvarar för utredning, dokumentation och uppföljning. 11

12 Barn kränker barn 1. Den vuxne som uppmärksammar händelsen samtalar med varje barn och ev. med barnen tillsammans. 2. Den vuxne informerar övriga i arbetslaget om händelsen. 3. Om kränkningen upprepas kontaktas hemmet och förskolechef informeras. 4. Händelsen utreds och dokumenteras och handlingsplan upprättas av ansvarig personal eller av förskolechef. Föräldrarna bör vara delaktiga. 5. Förskolechef eller ansvarig personal ansvarar för att uppföljning görs av åtgärderna. Vuxna kränker vuxna 1. Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling har ansvar för att kontakta förskolechef. 2. Den som anser sig utsatt för kränkning har ansvar för att kontakta förskolechef. 3. Förskolechef ansvarar för att arbeta efter arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot kränkande behandling i arbetslivet (AFS 1993:17). 4. Om kränkningen upprepas, kontaktas skolområdeschefen. Styrdokument Läroplan för förskolan Lpfö98:10 grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. 12

13 13

14 Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, på grund av kön, etniska tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder så prata med personalen eller kontakta förskolechefen. Detta gäller inte befogade tillrättavisningar från de ansvariga inom verksamheten, vilka har till syfte att upprätthålla en god miljö för barnen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste gemensamt ta ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. Vid misstanke om att ett barn far illa har all personal inom förskoleverksamheten anmälningsplikt till sociala myndigheter. 14

15 Bilaga 1 - Checklista Samtal med barn Kartläggning Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Så här känner sig när hon/han är på förskolan När jag kommer till förskolan på morgonen När vi leker inne När vi har samling När vi leker ute När vi äter lunch När jag går på toaletten När vi äter mellanmål Kommentarer vid Jag leker med: 15

16 Bilaga 2 - Kompletteringsfrågor till checklistan Vilka leker du med på förskolan? Finns det någon du skulle vilja leka med som du inte vågar fråga? Vad tycker du om att leka? Får du alltid vara med? Vad gör du om du inte får vara med? Var vill du helst vara på förskolan? Finns det någonstans du inte vill vara på förskolan? Vad gör du ute? Vad är roligt på förskolan? Vad är tråkigt? Vad gör du om du blir ledsen? Vad är du bra på? Hur är en bra kompis? Är du en bra kompis? Hur tycker du att en vuxen som är på förskolan ska vara? Vad får du bestämma på förskolan? Hur känns det när mamma eller pappa går på morgonen? Hur känns det när du ska gå hem? Längtar du efter förskolan när du är ledig? Vem pratar mest på förskolan? Vem är det som bestämmer? Vet du vad alla vuxna heter på förskolan? Vet du vad alla barn heter på förskolan? 16

17 Bilaga 3 - Incidentrapport Incidentrapport kränkande behandling Datum: Ifyllt av: Händelse: Inblandade: Vidtagna åtgärder: Återstår att göra: Uppföljning/utvärdering: Datum för uppföljning Ifyllt av: 17

18 Bilaga 4 Kartläggning lärmiljöer Kartläggning lärmiljöer rum: Datum: Klockslag Vilken lek? Hur många Flickor/Pojkar Pedagog 18