Tygelsjö 41:1. Arkeologisk slutundersökning Tygelsjö socken i Malmö stad Skåne län. Fredrik Grehn. Inför planerad villabebyggelse vid Laavägen

Transkript

1 Arkeologisk slutundersökning 2003 Tygelsjö 41:1 Inför planerad villabebyggelse vid Laavägen Tygelsjö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Fredrik Grehn

2 Arkeologisk slutundersökning 2003 Tygelsjö 41:1 Inför planerad villabebyggelse vid Laavägen Tygelsjö socken i Malmö stad Skåne län

3 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk slutundersökning 2003 Tygelsjö 41:1 Inför planerad villabebyggelse vid Laavägen Tygelsjö socken i Malmö stad Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Författare: Fredrik Grehn Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Åsa Björklund Omslagsbild: Skärva av B-faskeramik, påträffad i A MK 141:666. Foto: Vladimíra Tabáková. Tryckeri: Elanders Berlings AB ISSN: ISBN: Malmö Kulturmiljö 2006

4 Innehåll Inledning 5 Målsättning och frågeställningar 7 Topografi och fornlämningsmiljö 9 Utrednings- och förundersökningsresultat 10 Undersökningsresultat område A 12 Neolitikum 13 Yngre bronsålder (B-fas) 19 Diskussion 67 Romersk järnålder 73 Diskussion 78 Undersökningsresultat område B 80 Tidigneolitikum 80 Diskussion 83 Mellanneolitikum, stridsyxekultur 83 Vendel-/vikingatid 86 Diskussion 105 Utvärdering 110 Sammanfattning 111 Område A 111 Område B 112 Projektorganisation och kvalitetssäkring 114 Referenser 115 Litteratur 115 Opublicerat material 117 Muntliga källor 117 Tekniska och administrativa uppgifter 118 Årets rapporter 119 Bilaga 1 Översikt område A Bilaga 2 Översikt område B

5 Figur 1. Översikt med undersökningsområdets läge i Malmö inringat. Kartunderlag: Malmö stadsbyggnadskontor. 4 Sammanfattning Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

6 Inledning Med anledning av planerad villabebyggelse, har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk slutundersökning enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne län, dnr , i Tygelsjö. Beställare var Fastighetskontoret, Malmö stad. Fältarbetet leddes av antikvarie Fredrik Grehn med biträde av antikvarie Åsa Carlsson, och utfördes under tiden 27/5 7/ Personalen bestod av antikvarierna Emma Carnhede, Sara Engblom, Fredrik Johansson, Anders Rosendahl och Katja Tuominen (figur 2). Undersökningsområdet omfattade en stor del av fastigheten Tygelsjö 41:1 och utifrån resultaten från förundersökningen valdes två delområden ut, område A & B, för slutundersökning (figur 1 & plansch 1). Antalet arkeologtimmar kom att uppgå till Inmätning med totalstation utfördes av Åsa Carlsson och Emma Carnhede, enligt Malmö stads koordinatsystem. Maskintiden uppgick till 301 timmar. Undersökningsytan omfattade totalt ca m² varav ca m² banades av med grävmaskin, d.v.s. ca 94 % av den totala ytan. På område A avbanades ca m² och på område B ca m². Föreliggande rapport har författats av Fredrik Grehn. Slutundersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning genomförd av Anna Andréasson, Fredrik Grehn och Ulf Sandén (2001) och en förundersökning ledd av Fredrik Grehn (2002). Den arkeologiska utredningens yta var ca m² stor. Under hösten 2002 genomfördes förundersökningen på tre ytor inom fastigheten; område A, B och en tilläggsyta, vilken tillkom efter att den arkeologiska utredningen var slutförd. Förundersökningsytan var ca m² och dess syfte var att närmare bestämma art och karaktär, ålder och bevarandestatus av, under mark, dolda fornlämningar. Under två veckor i slutet av september och början av oktober hade Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet förlagt fältdelen av sin kurs Arkeologiska forskningstraditioner (ht 2003) på slutundersökningen i Tygelsjö, vilket innebar att ett 30-tal studenter i två omgångar fick prova arkeologiskt fältarbete i en vecka. Studenterna fick gräva ut anläggningar med olika grävmetoder, prova inmätning med totalstation, och fick en presentation av Intrasis och ArcView, samt praktisera de arkeologiskt teoretiska perspektiven och reflektionerna i en fältsituation. Fältkursen leddes av doktoranden Louise Ströbeck från Lunds Universitet med hjälp av arkeologerna Emma Carnhede och Fredrik Johansson från Malmö Kulturmiljö. Ett stort tack riktas till v. Attila Rostoványi, Malmö Kulturmiljö, för all hjälp med genomgången och bestämningen av bronsålderskeramiken. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Inledning 5

7 Figur 2. Personal under slutundersökningen i Tygelsjö. Från vänster: Anders Rosendahl, Fredrik Grehn, Fredrik Johansson, Sara Engblom, Katja Tuominen, Åsa Carlsson och Emma Carnhede. Foto: Per Jansson. 6 Inledning Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

8 Målsättning och frågeställningar Tre översiktliga teman ur Malmö Kulturmiljös Vetenskapliga Program (Rudebeck m.fl. 2001) prioriterades inför slutundersökningen. Dessa tre teman var Den kustnära bygden, Landskapsutnyttjande och jordbruk samt Boplatsens inre struktur och ingick i den undersökningsplan som upprättades inför slutundersökningen (Grehn 2003). Temat Den kustnära bygden fokuserar på frågor om hur människor under olika tider förhållit sig till den fysiska miljön, hur man rört sig i landskapet och hur man betraktat det (Rudebeck m.fl. 2001:53). Syftet är att försöka sätta långhusen på område B i relation till de förhistoriska hus som dokumenterats dels i Tygelsjö by, dels på den närliggande undersökningen Tygelsjö 16:45. Dateringarna på dessa hus är i det första fallet vikingatid, ett trelleborgshus (Göthberg m.fl. 1995:94), och i det andra förromersk järnålder (Grehn 2003). Dessa exempel visar på lokal bebyggelse till vilka husen på Tygelsjö 41:1 bör relateras. Det stora långhuset på område B, som framkom under förundersökningen (ca 30 x 8 m stort), en trolig hallbyggnad, kan tyda på att det här har funnits en boplats med hög status. Förhållandet mellan den yngsta järnåldersbebyggelsen och de medeltida byarna är en återkommande problematik i samband med undersökningar i Malmöområdet. Ett av de bästa exemplen på att det förekommer byggnader inom bygränserna som påminner om de s.k. trelleborgshusen är från Tygelsjö (Kling 1992). Andra sådana lämningar inne i eller direkt anslutning till de senare historiska bytomterna finns från Södra Sallerup och Toarp (Rudebeck m.fl. 2001, fig. 13). Lämningar av stora vendel- och vikingatida byggnader av halltyp är inte så vanliga i boplatsmaterialen. Vendel- och vikingatida boplatser med långhus finns dock dokumenterade som både enstaka gårdar och i större agglomerationer belägna långt från de senare byarna. Resultaten av de omfattande undersökningarna i området mellan Fosie och Lockarps byar är för närvarande att bebyggelse från övergången mellan vikingatid och medeltid saknas och de vikingatida lämningarna är något äldre och omfattar också yngre järnålder (Björhem 2003). Den aktuella undersökningsytan belägen mellan Västra Klagstorp och Tygelsjö byar antyder att ett liknande förhållande råder här. Det är därför viktigt att kunna klarlägga den aktuella huslämningens ålder och eventuella status. Utifrån resultaten från projektet Öresundsförbindelsen så förefaller brons- och järnåldersbebyggelsen på kustslätten ha varit betydligt glesare än vad den har varit längre inåt landet. En central fråga inom temat Den kustnära bygden är vad detta beror på. Var kustslätten av någon anledning mindre attraktiv för bosättning, eller var det så att den kom att spela en speciell roll i samhället (Rudebeck m.fl. 2001:52)? Om det är en högstatusboplats inom Tygelsjö 41:1, är det av vikt att utreda innehållet i denna boplats och att närmare kunna peka på vad som kan betraktas som normal eller extraordinär bebyggelse i ett socialt stratifierat samhälle. Finns det likheter eller skillnader mellan bebyggelsen i närområdet? Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Målsättning och frågeställningar 7

9 Utifrån de naturgeografiska förutsättningarna i området, finns det goda möjligheter att diskutera landskapsutnyttjande, vilket berör det ovan nämnda temat Landskapsutnyttjande och jordbruk. De tre kronologiskt åtskilda boplatslägena indikerar att etableringarna bör ha varit optimala för att utnyttja en mängd olika resurser. En plats med återkommande bosättning blir intressant, inte bara för att det förekommer spår från olika perioder, utan också för att samma plats blivit föremål för upprepad aktivitet. Lokaliseringen av en boplats bygger bl.a. på en kombination av naturförutsättningar och kulturella föreställningar och val, som varierat över tid och rum (Rudebeck m.fl. 2001:65). Det finns ett intimt samband mellan åker, äng, bete och gödseltillgång. En intensivt utnyttjad åker kräver mycket gödsel och därmed många djur som, i sin tur, kräver mycket äng och bete (Rudebeck m.fl. 2001:57). De stora husen (på område B) indikerar hög status, men är även valet av grödor betingat av kulturella och/eller sociala preferenser? Förundersökningen visade att det fanns anläggningar med en rad olika funktioner hus, ugn, kokgropar, härdar, samt gropar. Temat Boplatsens inre struktur behandlar rumsliga mönster inom undersökningsområdet; hur har man placerat hus och anläggningar i förhållande till varandra, i förhållande till den fysiska miljön, till eventuella kommunikationsleder, som t.ex. vägen omedelbart väster om undersökningsområdet. Denna väg finns med på 1700-tals kartor och har utgjort en viktig förbindelse söderut från Malmö till byarna på Söderslätt och ut till Skanör och Falsterbo. Vägen är troligen lika gammal som byarna, dvs. medeltida, men kan även ha ett förhistoriskt ursprung (Riddersporre muntlig uppgift). Vissa anläggningar har visat sig vara relativt rika på fynd medan andra varit tämligen fyndfattiga. Går det att visa på olika funktioner för anläggningar och artefakter inom boplatserna och hur kan dessa resultat ställas emot ett utnyttjande av olika resurser i landskapet (Rudebeck m.fl. 2001:67f)? 8 Målsättning och frågeställningar Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

10 Topografi och fornlämningsmiljö Utöver de anläggningar som framkom under den arkeologiska utredningen och förundersökningen, såsom ett långhus, härdar, stolphål och gropar m.m. (Andréasson & Sandén 2001:4, Grehn 2003), fanns inga registrerade fornlämningar inom undersökningsområdet. Närområdet är en fornminnesrik trakt. Mest påtaglig är närheten till de historiska bykärnorna i Tygelsjö (Tygelsjö sn, RAÄ 33), ca 250 m söder om undersökningsområdet, och Västra Klagstorp (Västra Klagstorp sn, RAÄ 18), ca 350 m norrut. Längst i norr inom Tygelsjö bykärna låg den gamla, numera rivna, medeltidskyrkan (Tygelsjö sn, RAÄ 34) med sin kyrkogård, som vid ett flertal tillfällen varit föremål för arkeologiska undersökningar, och som även givit bebyggelselämningar och fynd från vikingatid och medeltid (Jönsson 1997). Inga arkeologiska undersökningar genomfördes när villaområdet som gränsar till undersökningsområdet i söder anlades, med undantag för den sist exploaterade tomten. Denna tomt är belägen ca 100 m söder om undersökningsområdet, nord-nordväst om kyrkan. Här framkom, vid en utredning 1992, fyra gropar, vilka utifrån påträffad keramik, kunde dateras till förromersk järnålder. Området tolkades som utkanten av en boplats (Assarsson 1993). Ca 300 m norr om undersökningsområdet, på gården Fädersminnes mark, lär vikingatida grophus ha undersökts, men vidare uppgifter saknas (RAÄ Västra Klagstorp sn 51:1). I lösfyndssamlingen på Fädersminne (Västra Klagstorp sn, RAÄ 31) finns större mängder äldre svartgods och en sländtrissa, vilka ska ha påträffats norr om gården (Strömberg 1961:54). Dessa fynd bör ha ett samband med Västra Klagstorps bytomt. År 2000 utfördes en arkeologisk utredning på fastigheten Västra Klagstorp 7:2 inför planerad villabebyggelse (Steineke 2001), och under 2001 har fastigheten slutundersökts under ledning av Ulrika Wallebom och Daniel Serlander. Med undantag av några neolitiska lösfynd påträffades endast lämningar från medeltid och nyare tid (Andréasson & Sandén 2001:4). Strax öster om undersökningsområdet undersöktes 1971, inför byggandet av motorvägen mellan Malmö och Trelleborg, boplatslämningar i form av gropar från yngre järnålder (Tygelsjö sn, RAÄ 39, Jönsson 1972). Cirka 450 m sydväst om undersökningsområdet har det inom fastigheterna 16:45 och 16:49 utförts en slutundersökning år 2003, inför anläggandet av ett villaområde. Här påträffades huslämningar vilka daterats till övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder. Vidare framkom anläggningar i form av gropar och brunnar vilka kunnat dateras till samma period (Grehn 2003, Carlsson 2004). Neolitiska lösfynd har påträffats i hela undersökningsområdets närområde och i princip varje gård i området har en lösfyndssamling (exempelvis Tygelsjö sn, RAÄ 17, 18 & 50). Den enda arkeologiska undersökning som dock berört Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Topografi och fornlämningsmiljö 9

11 neolitiska lämningar i området omfattade endast en stenpackning av skörbrända stenar, belägen inom Västra Klagstorps bytomt på gården Fädersminnes mark. Denna undersökning genomfördes redan 1910 av Nils Lithberg (Västra Klagstorp sn, RAÄ 8). Vägen omedelbart väster om undersökningsområdet finns med på 1700-tals kartor, men är rimligen lika gammal som de medeltida byarna Tygelsjö och Västra Klagstorp (Riddersporre muntlig uppgift). Utrednings- och förundersökningsresultat Den arkeologiska utredningen påvisade ett antal gropar, härdar och en stolphålskoncentration (Andréasson & Sandén 2001). Utifrån utredningsresultaten, topografin och den omgivande fornlämningsmiljön prioriterades två områden, område A & B, inför förundersökningen. Målet för förundersökningen var dels att bestämma karaktär, bevarandestatus och datering för dessa lämningar, samt dels att utröna om den påträffade stolphålskoncentrationen var en konstruktion. Inom södra delen av delområde A framkom en kvadratisk stolpkonstruktion, en stolpbod, gropar, en trolig ugn och några härdar. Den kvadratiska stolpkonstruktionen var 3,12 x 3,05 m stor och stolpboden var 4,93 x 3,98 m (Grehn 2003). Det finns ett antal exempel på liknande stolpkonstruktioner vilka kunnat dateras till allt från äldre bronsålder till förromersk järnålder och fram till vikingatid (Björhem & Säfvestad 1993:292ff, Sarnäs & Nord Paulsson 2001:68 f). En eventuell ugn (A2928) hade rundoval form i plan, var 2,02 x 1,80 m stor, och hade ett djup på 0,55 m. Bland fynden framkom relativt mycket bränd lera, främst i botten av anläggningen. Anläggningen har tolkats som en större grop där någon form av eldverksamhet skett, det kan eventuellt varit någon typ av ugn, med tanke på den brända leran som låg utmed botten av anläggningen (Grehn 2003). På område A framkom även härdar och gropar. Ett antal keramikskärvor, vilka påträffades i anläggningarna inom området, kan dateras till yngre bronsålder förromersk järnålder. Keramiken bestod av mynningsbitar, skärvor med rabbning, delrabbning samt i enstaka fall med ornamentik (ibid). Två anläggningar i södra delen på område A har 14 C-daterats. A2720 kunde dateras till 2550 ± 55 BP (Ua ), vilket motsvarar BC kalibrerat med 2 Â, och A2928 kunde dateras till 2460 ± 40 BP (Ua-21233), vilket motsvarar BC kalibrerat med 2 Â. Båda dateringarna stämmer väl överens med den påträffade keramiken i båda dessa anläggningar, och i flera andra anläggningar i dess närhet (ibid). I norra delen av delområde A framkom anläggningar av en annan karaktär, dessa skilde sig både i form och fyllning jämfört med anläggningar på andra delar av området. Under utredningen påträffades neolitisk keramik (Andréasson & Sandén 2001:7), i samma typ av anläggningar och del av området. Det kan antas att de anläggningar som påträffades under förundersökningen i samma del av området också är neolitiska (Grehn 2003). Stolphålskoncentrationen som påträffades under utredningen inom område B, visade sig under förundersökningen vara ett långhus som var ca 30 m långt och drygt 8 m brett (Grehn 2003). Takstolphålen varierade mellan 0,23 och 0,36 m i diameter. Resterna efter väggkonstruktionen bestod av stolphål som hade en diameter som varierade mellan 0,17 och 0,50 m. I ett av väggstolphålen framkom en blå glaspärla (Grehn 2003). Huset 14 C-daterades till 1330 ± 60 BP (Ua-21231), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â, alltså till övergången mellan vendel- och vikingatid. Även en grop fylld med stenar, som tros kunna ingå i en konstruktion med tre liknande anläggningar strax intill, har daterats på område B. Denna anläggning 14 C-daterades till 4035 ± 40 BP (Ua-21234), vilket motsvarar BC kalibrerat med 2 Â, med andra ord kan den dateras till stridsyxekulturen. Vad denna anläggning har haft för funktion är inte klarlagt (Grehn 2003). 10 Topografi och fornlämningsmiljö Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

12 Sammanfattningsvis fanns här spår från åtminstone tre olika boplatser från eventuellt tre skilda tidsperioder. I norra delen av område A fanns neolitiska lämningar, i södra delen av område A fanns härdar, gropar och mindre stolpkonstruktioner från äldre bronsålder förromersk järnålder och slutligen på område B, fanns ett stort långhus vilket kan dateras till vendeltid eller vikingatid, samt ett nedslag av stridyxekultur (Grehn 2003). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Topografi och fornlämningsmiljö 11

13 Figur 3. Plan över område A. Anläggningar som tas upp i rapporten är markerade. Streckad linje: område med bronsålderslämningar. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

14 Undersökningsresultat område A Område A utgjordes av en yta som från söder svagt steg mot en förhöjning åt norr och öster. Norr om område A når stigningen ett markant krön, på den äldsta geometriska kartan kallat Helleberg. Åt öster stiger marken till en platå belägen ca m från undersökningsområdet, för att där efter stiga markant åt nordost, till det krön där bronsåldershögen Romelehög (Västra Klagstorp sn, RAÄ 10) är placerad. Vid tillfället för slutundersökningen utgjordes område A av åkermark. På område A banades ca m² matjord av. De lämningar som framkom bestod bl.a. av ett antal troliga neolitiska anläggningar, varav en större, svårtolkad stenpackning (A21139) var den mest utmärkande. Vidare framkom ett antal gropar, ett grophus och några fyrstolpbodar från yngre bronsålder, samt tre stolphus, vilka har kunnat dateras till romersk järnålder (figur 3). Nedan redogörs för de anläggningar som varit relevanta för tolkningen av området. Redogörelsen presenteras kronologiskt med det äldsta materialet först. Neolitikum I centrum av område A påträffades en samling anläggningar (A8848, A21139 & A23468) i form av stenpackningar och en mindre stensträng, vilka med hjälp av ett yxfragment troligen kan dateras till tidig- eller mellanneolitikum (figur 4). I norra delen av område A påträffades ett antal anläggningar som p.g.a. av sina Figur 4. Plan över en grupp av troligt neolitiska anläggningar. Skala 1:250. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 13

15 likheter med en anläggning, vilken framkom på den arkeologiska utredningen och som daterats till neolitikum, också skulle kunna antas vara neolitiska. Nedan redogörs för de anläggningar som antagits vara neolitiska på område A. Figur 5. Yxfragment (MK141:381) påträffat i A8848. Längd 4,5 cm. Foto: Vladimíra Tabáková. A8848, stenpackning Anläggningen eller stenpackningen framkom drygt åtta meter öster om stensträngen (A23468) och drygt 10 meter sydost om stenpackningen A Stenpackningen och nedgrävningen hade oval form i plan och var ca 1,4 x 0,8 m stor. Det fanns inte någon tydlig avgränsning av anläggningens utbredning eller gentemot underlaget. Anläggningen grävdes ut i plan med skärslev. Endast ett stenlager framkom. Stenlagret bestod av en större sten (ca 0,3 x 0,3 m stor) som framkom centralt i anläggningen och söder om denna sten framkom några mindre stenar (ca 0,15 m stora i diameter) i en relativt regelbunden rad (figur 6). Endast några få flintavslag påträffades vid framrensningen av stenarna. När stenarna lyfts bort grävdes anläggningen ut stickvis, à ca 10 cm, i totalt 3 stick. I stick 1 förekom en del träkol samt en mindre mängd slagen flinta. I sticket påträffades även ett yxfragment (eggpartiet) av en fyrsidig, slipad flintyxa (MK 141:381, figur 5, tabell 1). I stick 2 framkom en mindre mängd benfragment och slagen flinta, samt enstaka träkolsfragment (tabell 1). Mellan stick 1 och 2 var det en diffus övergång mellan brun sandig fyllning och grå siltig fyllning. Anläggningen var grundare i den östra delen och underlaget påträffades där redan i mitten av stick 2. Stick 3 fanns bara i den västra halvan av anläggningen och fyllningen i det sticket var gulgrå flammig och sandig. Inga tydliga nedgrävningskanter eller andra avgränsningar av anläggningen kunde iakttagas. A8848 var mycket svåravgränsad. Yxfragmentet som påträffades i anläggningen härstammar från en spets-, tunn- eller tjocknackig yxa. Anledningen till att det inte går att avgöra vilken sort det är beror på att endast eggpartiet påträffades. Spetsnackiga yxor dateras till tidigneolitikum, tunnackiga yxor dateras till tidig- och mellanneolitikum och slutligen tjocknackiga yxor dateras till mellanneolitikum (Vang Petersen 1993). Anläggningen kan med hjälp av yxfragmentet då troligen dateras till tidig- eller mellanneolitikum. Figur 6. Plan över A8848. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK141:348 3 st / 42 g - Övrig flinta MK141:373 5 st / 117 g Stick 3 Avslag MK141:379 4 st / 12 g Stick 2 Övrig flinta MK141:380 3 st / 7 g Stick 2 Yxa (flinta) MK141:381 1 st / 149 g Stick 1 Ben MK141: / 39 g Stick 2 Ben MK141: / 30 g Stick 2 Tabell 1. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

16 A21139, stenpackning Anläggningen påträffades i centrum av område A och bestod av en större stenpackning som var ca 6 x 3 m stor i plan och var orienterad i öst-västlig riktning. Inledningsvis behandlades anläggningen som en möjlig grav. A21139 mättes in som en 8 x 4 m stor grävenhet, vilken täckte in hela stenpackningen. Denna grävenhet delades sedan in i 32 st kvadratmeter stora rutor, benämnda ruta A D från söder till norr och ruta 1 8 från väst till öst, exempelvis ruta B3 osv. Stenpackningen var lokaliserad i kanten på en mindre sänka som sluttade ned åt söder. Anläggningen kom inledningsvis att grävas ut i plan, där varje stenskikt blev ett lager, som till slut kom att bli tre stycken (figur 7 & 8). Anläggningens djup var 0,6 m. På grund av den ringa fyndmängd som framkommit när det tredje och sista stenlagret rensats fram, byttes metod och anläggningen grävdes istället ut i kvadratmeter stora rutor med spade och dess fyllning hackades igenom på hackbord. Eftersom det fanns en möjlighet att anläggningen kunde vara en grav framrensades det översta stenlagret (stenlager 1) med gotlandshacka och grävsked (figur 9). Fyllningen mellan stenarna sållades sedan i ett såll med 4 mm maskstorlek. Eventuella nedgrävningskanter till anläggningen söktes i ytterkanterna av grävenheten, men inga sådana kanter påträffades. Endast en mycket diffus gräns mellan ljusgul sandig lera och mörkbrun siltig sand kunde iakttagas. Fyllningen mellan stenarna i stenlager 1 bestod av mörkbrun, siltig sand som var något matjordsaktig. Endast några enstaka flintavslag påträffades i fyllningen (tabell 2). Stenarna låg något tätare i den norra delen av stenpackningen. Efter att stenlager 1 dokumenterats lyftes det bort. Ingen av stenarna var bearbetad. Det andra stenlagret (stenlager 2) rensades fram på samma sätt som det första stenlagret. Mellan stenarna framkom det en svartgrå sandig fyllning (lager 1). I och under stenlager 2 framkom lager 1, vilket kom att grävas ut i meter stora rutor. Lager 1 gav ett mer kulturpåverkat intryck än fyllningen mellan stenarna i stenlager 1. I stenlager 2 var det tätast med sten ca en halv meter söder om det parti som var tätast i stenlager 1. Endast några flintavslag samt två minde keramikskärvor påträffades i övergången mellan lager 1 och 2 (tabell 2). Eftersom det inte framkom några fynd som pekade på att anläggningen skulle kunna vara en grav, övergavs sållningen av fyllningen efter att stenlager 2 lyfts. I och under stenlager 3 framkom lager 2 som bestod av gråbrun siltig sand med något inslag av lera. Även enstaka träkolsbitar förekom i fyllningen. Lager 2 var ca 0,30 m tjockt i den södra delen av grävenheten och bredde ut sig till ca 0,40 m från grävenhetens norra begränsning. I botten av lager 2 fanns småsten samt ett par större flintknutor. Flintknutorna var av senonflinta, alltså flinta av bra kvalité. Av grävenhetens totalt 32 st kvadratmeter stora rutor grävdes 12 st ned till underlaget. Lager 2 visade sig fortsätta söder ut, utanför grävenheten. I en av de undersökta rutorna (ruta C6) framkom en mindre ränna som var 0,5 m lång och hade ett djup på 0,10 m. Rännan hade en NV-SO sträckning. Efter att det tredje stenlagret lyfts och ytterligare ett antal rutor grävts ut, schaktades resten av lager 2 bort med grävmaskin, för att kontrollera om det fanns eventuella anläggningar under A Inga anläggningar som kunde knytas till A21139 framkom under lager 2. Varken stenpackningen eller något fynd gav några indikationer på att anläggningen skulle vara en grav. Makrofossilanalysen visade att anläggningen inte innehöll någon makrofossil, utan endast lite träkol (Gustafsson 2004:9). Anläggningen är mycket svårtolkad och dess funktion är okänd. Anläggningens datering är egentligen okänd, men med tanke på den fyrsidiga yxa som framkom i A8848 och att A21139 ligger i samma grupp och typ av anläggningar, är troligen stenpackningen också neolitisk. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 15

17 Figur 7. Plan över A Yttre begränsning: grävenheten 8 x 4 m stor. Skala 1:100. Figur 8. A21139, sedd från nordost. Foto: Fredrik Johansson. Figur 9. Fredrik Johansson rensar fram stenpackning A Foto: Fredrik Grehn. 16 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

18 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 395 g Ruta A5 D5 Redskap MK 141:161 1 st / 36 g Ruta A5 D5 Avslag MK 141:162 5 st / 121 g Lager 2 Avslag MK 141: st / 247 g Lager 2 Avslag MK 141:174 1 st / 13 g Ruta C4 Kniv (avslag) MK 141:175 1 st / 21 g Ruta C4 Avslag MK 141:176 7 st / 40 g Ruta A4 Avslag MK 141:184 1 st / 8 g Ruta A4 Avslag MK 141:185 6 st / 10 g Ruta A2 Övrig flinta MK 141:186 2 st / 13 g Ruta A2 Avslag MK 141:187 2 st / 8 g Ruta B2 Avslag MK 141:188 2 st / 80 g Ruta C2 Avslag MK 141:189 4 st / 9 g Ruta B7 Avslag MK 141:190 4 st / 15 g Ruta B2 Avslag MK 141:192 1 st / 2 g Ruta C7 Avslag MK 141: st / 87 g Ruta A3 Övrig flinta MK 141:204 1 st / 48 g Ruta A3 Övrig flinta MK 141:252 3 st / 258 g Ruta A3 Avslag MK 141:253 5 st / 13 g Ruta A3 Övrig flinta MK 141:254 3 st / 142 g Ruta B3 Avslag MK 141:255 4 st / 24 g Ruta B3 Avslag MK 141:256 1 st / 13 g Ruta A6 Skärva MK 141:792 3 st / 13 g Lager 1 Skärva MK 141:801 2 st / 35 g - Skärva MK 141:815 2 st / 22 g Ruta C3 Skärva MK 141:816 2 st / 7 g Ruta A2 Tabell 2. Fynd i A A23468, stensträng Stensträngen framkom knappt fyra meter sydost om den stora stenpackningen A Stora mängder matjord hade lämnats kvar ovanpå anläggningen, för att inte stenarna skulle följa med grävskopan vid matjordsavbaningen. En omfattande framrensning inleddes med spade och därefter med grävsked. Ytterligare stenar påträffades vid framrensningen och dessutom framkom A23425, invid stenarna. Efter framrensning framstod anläggningen som en stensträng som sträckte sig i nordsydlig riktning och var ca 6 m lång och 0,7 m bred (figur 10). De flesta stenarna i stensträngen låg på en liten klack av jord, däribland två stenar som såg ut att överlappa A Dessa stenar hade dock mycket jord mellan sig och anläggningen A23425, vilket gör att de båda anläggningarna troligen inte har något samband, alternativt att stenarna i stensträngen har påverkats och rubbats ur sitt ursprungliga läge av exempelvis plöjning. Ingen av stenarna i stensträngen var eldpåverkade, några var dock mycket vittrade. Under själva stensträngen framkom ingen nedgrävning, stensträngen var lokaliserad direkt på det leriga underlaget. Vid framrensningen av stensträngen framkom några flintavslag och två troliga glättstenar (tabell 3). Anläggningen har tolkats som en rest av en stensträng vars funktion är okänd. Stensträngen skulle kunna ha något samband med några av de övriga anläggningarna (A21139 & A8848) som påträffades i närområdet, och skulle då också kunna vara neolitisk. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 17

19 Figur 10. Plan över A Skala 1:100. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:166 7 st / 273 g Rensfynd Övrig flinta MK 141:167 1 st / 1 g Rensfynd Övrig flinta MK 141:168 1 st / 59 g Rensfynd Avslag MK 141: st / 50 g Under stenar Övrig flinta MK 141:181 2 st / 87 g Under stenar Övrig flinta MK 141:182 2 st / 3 g Under stenar Glättsten MK 141:595 1 st / 240 g - Glättsten MK 141:596 1 st / 270 g - Tabell 3. Fynd i A Övriga anläggningar I norra delen av område A påträffades en hel del anläggningar som hade mycket diffusa avgränsningar. Anläggningarna hade oftast en mycket oregelbunden form i plan. Under den arkeologiska utredningen påträffades neolitisk keramik i en sådan anläggningstyp och i samma del av området (Andreasson & Sandén 2001: 7). I undersökningsplanen för slutundersökningen beslutades det därför att undersöka ett antal av dessa anläggningar, för att försöka utreda om det fanns fler gropar med spår av neolitisk aktivitet, samt för att utreda vad det var för typ av anläggningar och vilken funktion de kan ha haft. Under slutundersökningen undersöktes ett 15-tal (exempelvis A3506, A3577, A3632, A3819, A5016, A5933 & A7293) av denna typ av anläggningar. Alla de undersökta anläggningarna hade mycket diffusa nedgrävningskanter, deras fyllning var oftast mycket svår att skilja från underlaget och fyndmässigt innehöll de oftast bara något enstaka flintavslag. Undersökningen av dessa anläggningar gav alltså inga svar på frågeställningarna. Det gick endast att konstatera att anläggningarna fanns där, men deras funktion och datering förblir outredd. Det man möjligen skulle kunna påstå är att eftersom de flesta av de undersökta anläggningarna i norra delen av område A, liknade den anläggning som det framkom neolitisk keramik i på utredningen, skulle dessa diffusa anläggningar möjligen också kunna vara neolitiska. Sammanfattningsvis kan man säga att den norra delen av område A tycks ha tidig- eller mellanneolitiska nedslag. Dateringarna är visserligen osäkra men yxan som påträffades i A8848 kan dateras till denna period. På område B fanns en 18 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

20 grav vilken daterats till tidigneolitikum och tillsammans med de troligt neolitiska anläggningar som påträffades på område A, tycks de neolitiska aktiviteterna ha omfattat ett relativt stort område. Kanske kan närheten till Tygelsjöbäcken och en större våtmark vara en förklaring till varför området varit ett attraktivt område under neolitikum. Yngre bronsålder (B-fas) I sydöstra delen av område A framkom knappt 40 st boplatslämningar i form av fyrstolphus, grophus, härdar, kokgropar och olika typer gropar. Alla dessa anläggningar har med hjälp av keramik som påträffades i dem och 14 C-dateringar, kunnat dateras till s.k. B-fas under yngre bronsålder. Nedan redogörs för de anläggningar och den keramik som kunnat dateras till yngre bronsålder. Keramik Med keramikmaterialet från undersökningen Fosie IV gjordes en kronologisk uppdelning av keramiken från yngre bronsålder. Utifrån ett antal väldefinierade ledelement på keramiken som exempelvis rabbad eller delrabbad yta, knoppar, vulster och silkärl m.fl., kunde keramiken från yngre bronsålder delas upp i en äldre A-fas och i en yngre B-fas, vilka motsvarar bronsålderns period III V respektive period V VI (samt början av äldre järnålder). A-faskeramiken har daterats till BC och B-faskeramiken till BC, brytpunkten mellan A- och B-faskeramik kom alltså att hamna i första halvan av 800-talet f.kr. (Björhem & Säfvestad 1993:55f). En genomgång av keramiken som framkommit på område A inom Tygelsjö 41:1 har visat att ledelement som tillhör B-fasen dominerar kraftigt bland keramikmaterialet. Det rör sig främst om olika typer av vulster samt delrabbning, tunnformiga och bikoniska kärl och delar av silkärl m.m. Den påträffade keramiken har daterat de flesta anläggningar som här nedan beskrivs. En grop (A2720) och en trolig ugn (A2928 FU, MK 141:1696 SU), vilka innehöll B-faskeramik, har dessutom 14 C-daterats till yngre bronsålder under förundersökningen. På slutundersökningen påträffades ett grophus (A351), vilket även det har 14 C-daterats till yngre bronsålder. Dateringarna stämmer väl överens med keramikens förmodade ålder. Både keramiken och de anläggningar den framkommit i, samt ett antal fyrstolphus, beskrivs nedan. Hus Hus 8 Huset eller stolpboden påträffades på sydöstra halvan av område A och var orienterat i väst östlig riktning. Hus 8 var beläget på ett underlag bestående av gulbrun, sandig lera. Huset bestod av fyra stolphål i form av en rektangel (figur 11). Inga väggstolphål påträffades. Samtliga stolphål hade en fyllning som bestod av mörkbrun, sandig silt. Stolphålen var till formen runda i plan och hade en diameter som varierade mellan 0,29 och 0,34 m. Stolphålens djup varierade mellan 0,14 och 0,24 m och de hade branta nedgrävningskanter och relativt plan botten. Ytterligare ett stolphål (AS18660) påträffades strax öster om stolpboden och det kan tänkas ha ingått i huskonstruktionen. Inga fynd påträffades i hus 8. Ingen datering har gjorts av konstruktionen. Analogier till liknande konstruktioner finns exempelvis i The archaeology of the cultural landscape (Larsson m.fl. 1992) där det finns ett flertal bronsåldershus som endast består av två stolphålspar (Larsson m.fl. 1992:309). I Malmö har under senare år ett flertal stolpbodar kunnat dokumenteras (se exempelvis Sarnäs 2000:101). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 19

21 Läge: Område A Typ: Stolpbod Riktning: Ö V Bredd mellan stolparna: 1 3,32 m 2 3,37 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 5,02 m Södra sidan: 4,98 m Figur 11. Plan över hus 8. Skala 1:200. Hus 9 Hus 9 motsvarar hus 2 under förundersökningen (MK 71) (Grehn 2003:8). Stolpboden var orienterad i väst östlig riktning och konstruktionen var belägen på brungul sandig lera. Konstruktionen bestod av fyra stolphål som var placerade i en rektangel (figur 12). Stolphålens storlek i plan varierade mellan 0,38 och 0,53 m och deras djup varierade mellan 0,13 och 0,22 m. Fyllningen i stolphålen bestod av svartgrå sandig silt. Endast ett flintavslag och några små bitar keramik påträffades i ett av stolphålen (AS2825) (tabell 4). I direkt anslutning till konstruktionen låg ett flertal anläggningar som tolkats som kokgrop, härdar och gropar. Ingen datering har gjorts av konstruktionen, men det kan tänkas att den var samtida med de anläggningar som låg direkt intill, där exempelvis A2720 har kunnat 14 C-dateras till yngre bronsålder. I The archaeology of the cultural landscape (Larsson m.fl. 1992) finns ett flertal analogier till bronsåldershus bestående av endast två stolphålspar (Larsson m.fl. 1992:309). I Malmö har under senare år ett flertal stolpbodar kunnat dokumenteras (se exempelvis Sarnäs 2000:101). Läge: Område A Typ: Stolpbod Riktning: V Ö Bredd mellan stolparna: 1 3,83 m 2 3,98 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 4,93 m Södra sidan: 4,48 m 20 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

22 Figur 12. Plan över hus 9. Anläggningar i vilka det påträffats fynd är markerade. Skala 1:200. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 71:7 1 st / 3 g A2825 lager 2 Skärva MK 71:75 20 st / 21 g A2825 lager 2 Tabell 4. Fynd i hus 9. Hus 10 Hus 10 motsvarar hus 3 under förundersökningen (MK 71) (Grehn 2003:8f). Stolpboden var orienterad i väst östlig riktning och konstruktionen var belägen på brungul sandig lera. Konstruktionen bestod av fyra stolphål som var placerade i en kvadrat (figur 13). Stolphålens storlek i plan varierade mellan 0,30 och 0,35 m och deras djup varierade mellan 0,08 och 0,20 m. Fyllningen i stolphålen bestod av svartgrå sandig silt. Endast ett flintavslag i stolphålet AS2565 påträffades (tabell 5). I konstruktionens östra halva låg en anläggning (A1745), vilken tolkades som en förrådsgrop, i vilken det framkom keramik i form av en mynningsbit (MK 141:738) från ett tunnformigt kärl som hade rabbning ända upp till mynningskanten. Denna typ av hybrid mellan A- och B-fas keramik har även påträffats exempelvis inom Kristineberg utanför Malmö och kan anses vara en övergångsform mellan A- och B-fas keramik (v. Rostoványi muntlig uppgift). Ingen datering har gjorts av hus 10, men keramiken som framkom i anläggningen (A1745), vilken låg inuti huset, kan troligen datera huskonstruktionen till övergången mellan äldre och yngre bronsålder eller med andra ord, till sen A-fas eller tidig B-fas. Analogier till liknande konstruktioner finns exempelvis i The archaeology of the cultural landscape (Larsson m.fl. 1992) där det finns ett flertal bronsåldershus som består av endast två stolphålspar (Larsson m.fl. 1992:309). I Malmö har under senare år ett flertal stolpbodar kunnat dokumenteras (se exempelvis Sarnäs 2000:101). Läge: Område A Typ: Stolpbod Riktning: Ö V Bredd mellan stolparna: 1 2,93 m 2 3,12 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 3,05 m Södra sidan: 2,84 m Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 21

23 Figur 13. Plan över hus 10. Anläggningar i vilka det påträffats fynd är markerade. Skala 1:200. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 71:1 1 st / 2 g A2565 Tabell 5. Fynd i hus 10. Hus 11 (A351) Grophuset (A351) framkom i södra delen av område A och var beläget på gul, sandig lera. Huset hade rundoval form i plan och tre stolphål (AS28762, AS28873 & AS100284) påträffades, två i den södra delen och ett i den norra delen av anläggningen (figur 14). Grophuset var 2,82 x 2,74 m stort och 0,46 m djupt. Grophuset hade raka nedgrävningskanter och en mycket plan botten, där det påträffades ett lerigt lager som har tolkats som ett golvlager. Tre lager kunde urskiljas i husets fyllning (figur 15). Lager 1 bestod av mörkbrun silt som hade inslag av sot, lager 2 bestod av mörkbrun silt i vilket det fanns ett kraftigare inslag av sot och träkol än i lager 1, och lager 3 bestod mörkbrun silt med inslag av gul lera. Underlaget bestod av gul lera. Under lager 3 framkom det ovan nämnda golvlagret vilket bestod av mörkt grå lera. De tre stolphålen var rundovala i plan och var 0,08 x 0,13 m (AS100284), 0,22 x 0,26 m (AS28873) samt 0,32 x 0,38 m (AS28762) stora och hade ett djup som varierade mellan 0,05 och 0,20 m. De hade en fyllning som bestod av brun silt med undantag av AS28873 som bestod av sotig, svart silt med inslag av gul lera. Fynd Det framkom relativt många flintavslag, flintknutor och annan slagen flinta samt keramikskärvor i grophuset (tabell 7). Bland keramiken påträffades skärvor som är delrabbade med trolig vulst och delrabbade skärvor med vulst som har nagel- eller fingerintryck (MK 141:716), samt delrabbade skärvor med vulst som har intryck och har tunnformigt gods (MK 141:805, 1024 & 1028, figur 16a & 16b). Vidare påträffades skärvor från ett silkärl (MK 141:804) och skärvor från en mindre skål som var orabbad (MK 141:715). Totalt påträffades skärvor från minst sex olika kärl, vilka alla kommer från kärl som är s.k. B-faskeramik, vilka kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Detta stämmer väl med grophusets 14 C-datering (se nedan). Makrofossilanalys Makrofossilproverna från hus 11 innehöll skalkorn, obestämt korn, fragmenterade sädeskorn samt ogräs i form av svinmålla och åkerbinda. Sammantaget är innehållet i grophuset likt sammansättningen av växtmakrofossil som fanns i långhusen på område A (Gustafsson 2004:9). Datering En 14 C-analys från grophuset (A351) har gjorts med makrofossil (Secale cereale), som påträffades i huset. Makrofossilprovet gav en datering till 2515 ± 45 BP (Ua-22620), vilket motsvarar BC kalibrerat med 2 Â (tabell 6). Detta motsvarar en datering till yngre bronsålder (B-fas), vilket stämmer väl med den påträffade keramiken. Grophus av liknande typ har även tidigare dokumenterats i Malmöområdet (Björhem & Säfvestad 1993:148f). 22 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

24 Figur 14. Plan över hus 11, A351. Skala 1:50. Figur 15. A351 i profil. 1: mörkbrun, sotig silt, 2: mörkbrun, sotig silt med inslag av träkol, 3: mörkbrun, silt med inslag av gul lera. Skala 1:50. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 σ Kal. 2 σ Labnr. A351 Secale cereale 2515 ± BC BC Ua Tabell 6. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från hus 11. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Flintknuta med bearb. MK 141:198 1 st / 166 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 101 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:200 9 st / 376 g Stick 1 Övrig kärna MK 141:201 1 st / 40 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:202 2 st / 7 g Stick 1 Flintknuta med bearb. MK 141:208 1 st / 456 g Stick 2 Avslag MK 141:209 8 st / 91 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:210 4 st / 2 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:274 4 st / 79 g Stick 3 Avslag MK 141: st / 95 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:377 3 st / 263 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:378 1 st / 3 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 154 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:385 1 st / 56 g Stick 2 Avslag MK 141:394 3 st / 45 g Stick 3 Avslag MK 141:428 3 st / 25 g - Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 23

25 Avslag MK 141:490 6 st / 65 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:491 3 st / 109 g Stick 2 Avslag MK 141:511 1 st / 20 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:512 2 st / 80 g Stick 2 Övrig flinta MK 141: st / 381 g - Avslag MK 141: st / 10 g - Avslag MK 141: st / 37 g Stick 1 Övrig flinta MK 141: st / 296 g Stick 1 Övrig flinta MK 141: st / 144 g Stick 3 Bearbetad sten MK 141:584 1 st / 149 g Stick 2 Bränd lera MK 141:643 - / 17 g - Skärva MK 141: st / 66 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 68 G Stick 2 Skärva MK 141:698 9 st / 36 g Stick 2 Skärva MK 141:714 9 st / 48 g Stick 2 Skärva MK 141:715 7 st / 32 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 80 g Stick 1 Skärva MK 141:717 5 st / 23 g Stick 1 Skärva MK 141:737 1 st / 6 g - Skärva MK 141: st / 53 g Stick 1 Skärva MK 141:773 4 st / 45 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 38 g Stick 2 Skärva MK 141:793 5 st / 9 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 25 g Stick 3 Skärva MK 141:803 7 st / 52 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 73 g - Skärva MK 141:805 1 st / 47 g Stick 2 Skärva MK 141:809 4 st / 26 g Stick 2 Skärva MK 141:929 8 st / 40 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 66 g Stick 2 Skärva MK 141:931 6 st / 70 g Stick 2 Skärva MK 141:932 3 st / 77 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 58 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 3 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 10 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 16 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 7 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 16 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 5 g Stick 1 Bränd lera MK 141: / 40 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 5 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 45 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 57 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 67 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 82 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 17 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 35 g Stick 3 Ben MK 141: / 84 g - Tabell 7. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

26 a b c d e f h g Figur 16. Exempel på B-faskeramik som påträffats i anläggningarna. a) A351, MK 141:805, b) A351, MK 141:1028, c) A329, MK 141:832, d) A1659, MK 141:975, e) A1696, MK 71:61, f & g) A1696, MK 141:853, h) A2157, MK 141:755. Skärva a är 4,8 cm hög. Foto: Vladimíra Tabáková. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 25

27 a b c d e f g h Figur 17. Exempel på B-faskeramik som påträffats i anläggningarna. a) A2215, MK 141:883, b) A2215, MK 141:897, c) A2253, MK 141:869, d) A18678, MK 141:763, e) A18694, MK 141:666, f & g) A18768, MK 141:935, h) A18768, MK 141:952. Skärva a är 3,5 cm hög. Foto: Vladimíra Tabáková. 26 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

28 a b c Figur 18. Exempel på B-faskeramik som påträffats i anläggningarna. a) A26050, MK 141:918, b) MK 71:A2720, MK 71:69, c) MK 71:A2659, MK 71:47. Skärva a är 3,5 cm hög. Foto: Vladimíra Tabáková. Gropar A241 Gropen var i plan till formen nästintill rund, den var 1,93 x 1,86 m stor och hade ett djup av 0,54 m. Hela anläggningen grävdes ut med spade i fyra stick à ca 15 cm och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av gråsvart, sotig silt med inslag av träkol. Lagret innehöll relativt mycket bränd lera samt rabbad keramik, som framförallt framkom i den västra delen av anläggningen. Endast en bråkdel av den brända leran kunde omhändertas, eftersom den var mycket fragmenterad och föll i bitar. Vidare framkom även flintavslag, både brända och icke brända, samt en del benmaterial i lagret. Lager 2 bestod av grå silt med inslag av träkol och gul lera (figur 19). Lager 2 innehöll betydligt mindre mängd bränd lera och keramik än lager 1. Lagret innehöll dock något mer benmaterial än lager 1 (tabell 8). Anläggningen var nedgrävd i sandig, gul lera. Gropen innehöll totalt ca 25 liter sten, varav ca hälften var skörbränd. Anläggningen innehöll keramikskärvor från tre fyra olika kärl (tabell 8). Bland keramiken framkom rabbade skärvor och en mynningsskärva vilken är delrabbad (MK 141:811), en mynningsbit som är orabbad (MK 141:955), en skärva som har vulst med nagelintryck (MK 141:961), en skärva som har en slät vulst (MK 141:957), en skärva från en mynning på ett silkärl som har vitgrå beläggning på utsidan (MK 141:813), samt två andra skärvor från samma silkärl (MK 141:1007 & 1008) (v. Rostoványi muntlig uppgift). Delrabbning och vulster, med eller utan nagelintryck, anses vara några av de ledelement som gäller för yngre bronsålderskeramik, s.k. B-faskeramik (Björhem & Säfvestad 1993:44ff). Alla dessa skärvor kan dateras till bronsålderns B-fas (v. Rostoványi muntlig uppgift), vilket då också daterar anläggningen till yngre bronsålder. I övrigt framkom några flintavslag och benfragment. Eftersom anläggningen hade mycket raka och distinkta nedgrävningskanter och en relativt plan botten, har den primärt tolkats som en förrådsgrop. Fyndmaterialet i gropen pekar dock på att gropen sekundärt har använts som en avfallsgrop. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 27

29 Figur 19. Plan och profil över A241. 1: gråsvart silt med inslag av träkol, 2: grå silt med inslag av träkol och gul lera. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:42 17 st / 40 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:43 2 st / 7 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:44 4 st / 76 g Stick 3 Avslag MK 141:50 25 st / 120 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:51 9 st / 652 g Stick 2 Avslag MK 141:54 22 st / 158 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:55 6 st / 45 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:56 11 st / 311 g Stick 1 Flintknuta m. bearb. MK 141:57 1 st / 166 g Stick 1 Övrig kärna MK 141:58 1 st / 87 g Stick 1 Avslag MK 141:63 2 st / 13 g Stick 4 Avslag MK 141:476 5 st / 64 g Stick 1 Avslag MK 141:479 7 st / 50 g Stick 4 Avslag MK 141:480 3 st / 145 g Stick 3 Avslag MK 141:481 6 st / 56 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:482 1 st / 81 g Stick 2 Bränd lera MK 141:613 - / 8 g - Skärva MK 141: st / 29 g Stick 2 Skärva MK 141:810 8 st / 90 g Stick 2 Skärva MK 141:811 1 st / 21 g Stick 2 Skärva MK 141:813 2 st / 47 g Stick 3 Skärva MK 141:953 1 st / 37 g Stick 1 Skärva MK 141:954 1 st / 32 g Stick 1 Skärva MK 141:955 1 st / 26 g Stick 1 Skärva MK 141:956 8 st / 38 g Stick 1 Skärva MK 141:957 1 st / 13 g Stick 1 Skärva MK 141:958 2 st / 21 g Stick 1 Bränd lera MK 141: st / 136 g Stick 1 Skärva MK 141:960 4 st / 12 g Stick 1 Skärva MK 141:961 5 st / 22 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 32 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 11 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 28 g Stick 3 Ben MK 141: / 103 g - Tabell 8. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

30 A297 Gropen hade oval form i plan och var 1,10 x 0,94 m stor och 0,38 m djup (figur 20). Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av mörkt grå, sandig silt med inslag av träkol och lager 2 bestod av ljusgrå sand med inslag av gul lera. Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera. De fynd som påträffades framkom i lager 1 och bestod av keramikskärvor samt flintavslag. Gropens östra sida hade en brant sluttande nedgrävningskant, medan den västra sidans nedgrävningskant var flack. Gropens botten var något skålad. Bland keramiken (tabell 9) framkom en mynningsbit av ett tunnformigt kärl (MK 141:981) samt en kärlbotten som hade en diameter på knappt 5 cm (MK 141:868). Vidare påträffades bukskärvor som var rabbade. Totalt påträffades skärvor från tre olika kärl i anläggningen (v. Rostoványi muntlig uppgift). Ingen av skärvorna är direkt daterande, förutom till bronsålder rent allmänt, men p.g.a. gropens lokalisering strax intill andra gropar som daterats till yngre bronsålder är det sannolikt att även denna grop och keramiken i den kan dateras till yngre bronsålder, B-fas. Figur 20. Plan och profil över A297. 1: mörkt grå siltig sand, 2: ljust grå sand melerad med gul lera. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 609 g - Övrig flinta MK 141:520 8 st / 410 g - Skärva MK 141:868 2 st / 23 g - Skärva MK 141:870 6 st / 26 g - Skärva MK 141:871 9 st / 15 g - Skärva MK 141: st / 41 g - Skärva MK 141:981 1 st / 23 g - Skärva MK 141:982 4 st / 35 g - Skärva MK 141:983 2 st / 4 g - Ben MK 141: / 203 g - Tabell 9. Fynd i A297. A310 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,20 x 1,12 m stor och 0,28 m djup (figur 21). Hela gropen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Gropens fyllning bestod av grå, siltig sand med inslag av träkol samt flera stenar, vilka var både skörbrända och icke brända. Fynden i gropen utgjordes bl.a. av brända och icke brända benfragment. Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera. Gropen hade mjukt sluttande sidor och relativt plan botten. Ett makrofossilprov från anläggningen visade att det endast fanns några enstaka skalkorn och fragmenterade sädeskorn i anläggningen. Detta var ett för litet material för att kunna göra någon vidare tolkning av växtmakrofossilmaterialet (Gustafsson 2004:9). Gropens primära funktion är svårtolkad. Någon form av eldverksamhet tycks ha skett i gropen, med tanke på inslaget av träkol i fyllningen. Gropens sekundära funktion tycks vara att den har fungerat som en avfallsgrop. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 29

31 Förutom några flintavslag framkom det en lövkniv (MK 141:486) i anläggningen. Lövkniven är en typ I lövkniv (figur 22). Bland keramiken som påträffades i gropen (tabell 10) framkom en bottenplatta som var 13,8 cm i diameter (MK 141:797), möjligen är den bearbetad i kanterna för att användas till något annat än kärl (v. Rostoványi muntlig uppgift). Det finns ingen daterande keramik i anläggningen, men däremot kan lövkniven dateras till yngre bronsålder (Bfas), vilket då också daterar anläggningen till yngre bronsålder. Anläggningen låg dessutom lokaliserad tillsammans med andra anläggningar (A241, A277, A297, A329 och A2720), vilka har daterats till yngre bronsålder, vilket ytterligare stärker anläggningens troliga datering. Figur 21. Plan och profil över A310. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 114 g - Övrig flinta MK 141:474 3 st / 5 g - Övrig flinta MK 141:475 5 st / 131 g - Lövkniv MK 141:486 1 st / 79 g - Avslag MK 141:488 8 st / 25 g - Övrig flinta MK 141:489 5 st / 283 g - Bränd lera MK 141:624 - / 29 g - Skärva (botten) MK 141:797 1 st / 500 g - Skärva MK 141: st / 185 g - Skärva MK 141: st / 39 g - Skärva MK 141:849 8 st / 72 g - Skärva MK 141:851 1 st / 29 g - Ben MK 141: / 30 g - Tabell 10. Fynd i A310. Figur 22. Lövkniv påträffad i A310. Längd 10 cm. Foto: Vladimíra Tabáková. 30 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

32 A329 Gropen var till formen oval i plan och var 1,80 x 1,65 m stor samt 0,53 m djup (figur 23). Hela gropen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord (figur 24). Gropens fyllning bestod av svartgrå, sandig silt som var relativt sotig och hade inslag av träkol. Anläggningen innehöll ca tre liter sten varav ca hälften var skörbränd. Anläggningen var nedgrävd i brun, gul, gråmelerad sandig lera. Fynden som framkom består av keramikskärvor, bränd lera, benfragment och flintavslag (tabell 11). Bland keramiken framkom skärvor från minst fyra olika kärl. Bland dessa skärvor framkom delar av ett perforerat kärl (silkärl), som har lite gråvit beläggning på godsets utsida (MK 141:7 & 832, figur 16c). Vidare framkom två mynningsbitar, varav den ena har vulst och den andra har en ringvulst (MK 141:6 & 5), samt en bit av ett öra, som har ett runt tvärsnitt, vilket en del menar är ett element som finns i sen bronsålder, B-fas (MK 141:833) (v. Rostoványi muntlig uppgift). Alla dessa keramikfynd är så kallad B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift, Björhem & Säfvestad 1993:45ff). Med andra ord daterar keramiken även anläggningen till yngre bronsålder. Troligen har någon typ av eldverksamhet skett i gropen under dess primära användning, med tanke på dess innehåll av sot och träkol. Dess sekundära funktion tycks ha varit i form av avfallsgrop. Figur 23. Plan och profil över A329. Skala 1:50. Figur 24. Katja Tuominen gräver ut gropen A329. Sett från norr. I förgrunden syns från norr MK 71:A2720 och A310. Foto: Fredrik Johansson. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 31

33 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:8 1 st / 1 g Stick 3 Avslag MK 141:9 2 st / 2 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:10 1 st / 7 g Stick 2 Avslag MK 141:11 1 st / 15 g Stick 1 Avslag MK 141:12 5 st / 12 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 210 g - Avslag MK 141: st / 240 g - Övrig flinta MK 141:471 3 st / 101 g - Övrig flinta MK 141:472 3 st / 23 g - Avslag MK 141: st / 279 g - Övrig flinta MK 141:517 3 st / 18 g - Övrig flinta MK 141: st / 464 g - Skärva MK 141:2 30 st / 68 g Stick 2 Skärva MK 141:3 1 st / 3 g Stick 2 Skärva MK 141:4 47 st / 127 g Stick 3 Skärva MK 141:5 1 st / 7 g Stick 3 Skärva MK 141:6 15 st / 23 g Stick 1 Skärva (silkärl) MK 141:7 2 st / 14 g Stick 1 Bränd lera MK 141:620 - / 16 g - Bränd lera MK 141:654 - / 7 g Stick 1 Bränd lera MK 141:655 - / 4 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 132 g - Skärva MK 141: st / 316 g - Skärva MK 141:824 3 st / 71 g - Skärva MK 141:825 5 st / 66 g - Skärva MK 141:826 7 st / 45 g - Skärva (silkärl) MK 141:832 1 st / 46 g - Skärva MK 141:833 1 st / 9 g - Skärva MK 141:834 3 st / 13 g - Skärva MK 141: st / 69 g - Skärva MK 141: st / 71 g - Skärva MK 141:846 6 st / 90 g - Ben MK 141: / 96 g - Tabell 11. Fynd i A329. A1659 Gropen framkom strax sydväst om grophuset (hus 11) A351. Den hade oval form i plan, var 1,50 x 1,00 m stor och ett djup av 0,50 m (figur 25). Gropen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas; lager 1 bestod av brungrå, sandig silt, i vilket det framkom keramikskärvor och benfragment (tabell 12). Lager 2 bestod av grå, lerig silt med inslag av träkol, i vilket det framkom enstaka skörbrända stenar samt flintavslag (tabell 12). Gropen var nedgrävd i gul, sandig lera, hade branta nedgrävningskanter och rundad botten. Bland keramiken framkom skärvor från tre olika kärl (tabell 12). Bland dessa skärvor finns rabbade skärvor, samt en skärva som är delrabbad och har en vulst med nagelintryck (MK 141:975, figur 16d). Vidare framkom en botten (MK 141:844 & 933), och en orabbad skärva från en skuldra (MK 141:845), som skulle kunna komma från ett så kallat kägelhalskärl (v. Rostoványi muntlig uppgift). Keramiken kan dateras till yngre bronsålder och är så kallad B-faskeramik (Rostoványi muntlig uppgift, Björhem & Säfvestad 1993:45ff). Med andra ord daterar keramiken även anläggningen till yngre bronsålder. 32 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

34 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:269 2 st / 19 g Stick 2 Avslag MK 141:492 2 st / 48 g Stick 1 Avslag MK 141:521 2 st / 18 g Stick 4 Avslag MK 141: st / 20 g Stick 3 Övrig flinta MK 141: st / 24 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 59 g Stick 2 Skärva MK 141:839 8 st / 42 g Stick 2 Skärva MK 141:840 7 st / 19 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 43 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 31 g Stick 4 Skärva MK 141:843 1 st / 5 g Stick 4 Skärva MK 141: st / 85 g Stick 5 Skärva MK 141:845 8 st / 152 g Stick 5 Skärva MK 141:933 2 st / 88 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 189 g Stick 3 Skärva MK 141:974 2 st / 24 g - Skärva MK 141:975 4 st / 53 g - Bränd lera MK 141:976 3 st / 38 g Stick 1 Ben MK 141: / 101 g - Figur 25. Plan och profil över A : brungrå sandig silt, 2: grå lerig silt med inslag av träkol. Skala 1:50. Tabell 12. Fynd i A1659. A1678 Anläggningen var rundoval till formen i plan och var 1,11 x 0,96 m stor samt 0,26 m djup (figur 26). Hela gropen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av mörkbrun, sandig silt som ned mot botten av anläggningen hade inslag av gulbrun lera. I mitten av anläggningen framkom en något vittrad större sten (0,34 x 0,22 m stor), vilken hade en mycket slät och fin yta som låg uppåt, och skulle kunna ha fungerat som en slip- eller malsten. Gropen var nedgrävd i gul, sandig lera och hade sluttande nedgrävningskanter och en något skålad botten. Gropen innehöll några få fynd av keramikskärvor, benfragment och flintavslag (tabell 13). Keramiken härstammar från ett kärl som var rabbat och som tyvärr inte kan dateras närmre än till bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Att keramiken kan dateras till bronsålder, samt anläggningens lokalisering mellan A25999 och A1696, vilka båda daterats till yngre bronsålder, gör att även A1678 med stor sannolikhet kan dateras till yngre bronsålder. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:359 8 st / 34 g Stick 1 Avslag MK 141:360 3 st / 2 g Stick 1 Avslag MK 141:361 4 st / 10 g Stick 2 Bränd lera MK 141:637 - / 6 g Stick 1 Bränd lera MK 141:652 - / 5 g Stick 2 Skärva MK 141:732 8 st / 33 g Stick 1 Skärva MK 141:733 6 st / 7 g Stick 2 Skärva MK 141:734 1 st / 4 g - Ben MK 141: / 47 g - Tabell 13. Fynd i A1678. Figur 26. Plan och profil över A1678. Skala 1:50. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 33

35 A1696 Sydvästra halvan av anläggningen grävdes ut under förundersökningen (MK 71: A2928) (Grehn 2003:6) och den andra halvan av anläggningen grävdes ut under slutundersökningen (MK 141:A1696). A1696 hade rundoval form i plan och var 2,02 x 1,80 m stor, och hade ett djup, där den var som djupast, av 0,55 m (figur 27). Anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av svartgrå, sandig silt med inslag av träkol och lager 2 bestod av grå till gråsvart, kompakt (bränd?), sandig silt med inslag av träkol. Anläggningen innehöll totalt ca 12 liter skörbränd sten. A1696 var nedgrävd i vit, grå, gul melerad sandig lera. De fynd som framkom består av relativt mycket bränd lera, som framkom främst i botten av lager 2, i nordvästra delen av anläggningen. Det fanns betydligt mer bränd lera i anläggningen än vad som kunde tas tillvara (drygt 1 kg), detta p.g.a. dels mycket dåligt väder (under förundersökningen), vilket gjorde att den brända leran fullständigt löstes upp av det ihållande regnet, samt dels att bevaringsförhållandena inte var de bästa. Övriga fynd som påträffades var flintavslag, djurben, keramik och ett spånliknande flintavslag (MK 71:26), vilket troligen är en rest efter tillverkning av en lövkniv (Högberg muntlig uppgift). Bland keramiken från förundersökningen framkom några bitar med relativt grov rabbning (exempelvis MK 71:100 och MK 71:102). En av de rabbade skärvorna har en ringvulst (MK 71:61, figur 16e), vilket anses vara ett av ledelementen för bronsålderns B-faskeramik (Björhem & Säfvestad 1993:45ff). Från halvan som grävdes ut under slutundersökningen framkom tre mynningsbitar (MK 141:852, 903 & 989), varav i alla fall en (MK 141:989) är delrabbad. Vidare framkom ett par skärvor av ett silkärl som har någon form av beläggning som är gråvit, främst på utsidan av kärlet (MK 141:853, figur 16f & 16g). Totalt framkom minst fyra kärl i anläggningen vilka alla är s.k. B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift) (tabell 15). Anläggningen (MK 71:A2928) är 14 C-daterad (Ua-21233) under förundersökningen till BC kalibrerat med 2 Â (tabell 14), vilket motsvarar yngre bronsålder, vilket stämmer väl överens med dateringen på keramiken. Figur 27. Plan och profil över A : svartgrå, sandig silt med inslag av träkol, 2: grå till gråsvart, kompakt (bränd?) sandig silt med inslag av träkol. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

36 Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. MK 71:A2928 Träkol 2460 ± BC BC Ua Tabell 14. Den radiometriska datering som gjorts på träkol från MK71:A2928 (MK141: 1696). Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Övrig flinta MK 141:36 4 st / 370 g - Avslag MK 141: st / 452 g - Redskap/flinta MK 141:440 1 st / 21 g - Övrig flinta MK 141:441 4 st / 158 g - Avslag MK 141: st / 149 g - Skrapa MK 141:443 1 st / 18 g - Övrig flinta MK 141:444 2 st / 12 g - Avslag MK 141: st / 92 g - Övrig flinta MK 141:494 2 st / 11 g - Övrig flinta MK 141:495 2 st / 154 g - Bränd lera (fr. ugnsvägg) MK 141:618 - / 138 g - Bränd lera MK 141:644 - / 23 g - Skärva MK 141:852 2 st / 11 g - Skärva (silkärl) MK 141:853 2 st / 21 g - Skärva MK 141: st / 66 g - Skärva MK 141:901 1 st / 31 g - Skärva MK 141: st / 39 g - Skärva MK 141:903 1 st / 19 g - Skärva MK 141:904 3 st / 32 g - Skärva MK 141:989 1 st / 25 g - Skärva MK 141:990 1 st / 53 g - Skärva MK 141:991 1 st / 18 g - Skärva MK 141:992 2 st / 5 g - Ben MK 141: / 78 g - Tabell 15. Fynd i A1696. För fynd i MK 71:A2928 se Grehn Anläggningen har tolkats som en större grop där någon form av upprepad eldverksamhet skett. Troligen var anläggningen någon form av ugn, med tanke på den brända leran som låg utmed botten av anläggningen, samt inslaget av träkol och skörbränd sten. Anläggningar som tolkats som ugnar, vilka liknar A1696, har exempelvis påträffats på Pryssgården (Borna-Ahlkvist m.fl. 1998:102) och projektet Öresundsförbindelsen, Svågertorp 8 B C (v. Rostoványi & Hydén 2002:59f). Ugnarna varierar oftast mellan 1 och 2 m i diameter i plan och mellan 0,2 och 0,7 m i djup. Oftast har de rund eller avlång form i plan. Gemensamt för denna typ av anläggningar är att det längs kanterna och/eller i botten påträffats lager av bränd lera, samt att det i vissa av dem förekommer skörbränd sten och sot eller kollager, vilket var fallet med A1696. Funktionen har tolkats som keramikugnar, alternativt brödugnar (v. Rostoványi & Hydén 2002:60). A1745 Anläggningen var tydligt avgränsad och hade en nästintill rund form i plan och var 1,98 x 1,72 m stor samt 0,56 m djup (figur 28). Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Tre lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av gråsvart silt med inslag av träkol. Lagret innehöll keramik, bränd lera, flintavslag och benfragment. Lager 2 bestod av gråbrun silt med inslag Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 35

37 av gul lera, och lager 3 bestod gråbrun silt. Även lager 3 innehöll keramik, bränd lera och flintavslag, men i mindre mängd än lager 1 (tabell 16). Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera och hade raka och distinkta nedgrävningskanter samt plan botten. Med anledning av de distinkta och raka nedgrävningskanterna samt den flata bottnen, är det troligt att gropen kan tolkas som en förrådsgrop. Bland keramiken som påträffades i anläggningen (tabell 16) finns en mynningsbit (MK 141:738) från ett tunnformigt kärl som har rabbning ända upp till mynningskanten. Denna typ av hybrid mellan A- och B-fas keramik har även påträffats exempelvis i Kristineberg utanför Malmö och kan anses vara en övergångsform mellan A- och B-fas keramik. Totalt finns skärvor från två olika kärl i anläggningen (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med anledning av den påträffade keramiken och anläggningens lokalisering inom området, får det anses sannolikt att gropen kan dateras till yngre bronsålder. Figur 28. Plan och profil över A : gråsvart silt med inslag av träkol, 2: gråbrun silt med inslag av gul lera, 3: gråbrun silt. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:45 22 st / 70 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:46 9 st / 153 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:48 2 st / 122 g Stick 2 Avslag MK 141:49 3 st / 7g Stick 2 Avslag MK 141:52 11 st / 56 g Stick 3 Övrig borr MK 141:53 1 st / 29 g Stick 3 Bränd lera MK 141:612 - / 13 g - Skärva MK 141:738 4 st / 24 g Stick 2 Skärva MK 141:740 5 st / 26 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 63 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 14 g Stick 1 Bränd lera MK 141: / 55 g Stick 1 Ben MK 141: / 22 g - Tabell 16. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

38 A1768 Anläggningen hade formen av en något ojämn åtta i plan, som var 4,55 x 3,10 m stor och hade ett djup av 0,75 m (figur 29). När anläggningen grävdes ut visade det sig att den bestod av två nedgrävningar, en i den norra delen och en i den södra delen av anläggningen. En kvadrant i varje nedgrävning grävdes ut. Totalt grävdes 25 % av respektive nedgrävning ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen i båda nedgrävningarna bestod av en något fet, brun till gråbrun, sandig silt som hade inslag av träkol. Den norra nedgrävningen hade en oregelbunden form i profil, vilket troligen beror på att sidorna har rasat in under gropens användningstid, alternativt efter att den övergivits. Den södra nedgrävningen hade initialt branta, för att sedan övergå till sluttande, nedgrävningskanter samt en plan botten. I anläggningen framkom flintavslag, bränd lera samt keramikskärvor (tabell 17). Bland keramiken finns minst två olika kärl, bl.a. påträffades två skärvor som är delrabbade och har vulst med intryck (MK 141:704 & 705). Båda dessa skärvor är s.k. B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord kan keramiken även datera anläggningen till yngre bronsålder. Figur 29. Plan och profil över A : brun/gråbrun sandig silt, 2: brun/gråbrun silt med inslag av träkol. Skala 1:50. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 37

39 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:288 1 st / 10 g Stick 3 Avslag MK 141:289 1 st / 3 g Stick 6 Avslag MK 141:290 1 st / 5 g Stick 5 Avslag MK 141:291 5 st / 62 g Stick 2 Avslag MK 141:292 5 st / 36 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:293 3 st / 92 g Stick 4 Övrig flinta MK 141:294 4 st / 71 g Stick 3 Avslag MK 141:295 3 st / 33 g Stick 7 Bränd lera MK 141:625 - / 5 g Stick 3 Bränd lera MK 141:626 - / 3 g Stick 1 Bränd lera MK 141:627 - / 3 g Stick 4 Bränd lera MK 141:628 - / 15 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 93 g Stick 7 Skärva MK 141:668 7 st / 42 g Stick 2 Skärva MK 141:669 2 st / 21 g Stick 2 Skärva MK 141:670 1 st / 10 g Stick 2 Skärva MK 141:699 2 st / 18 g Stick 1 Skärva MK 141:700 4 st / 36 g Stick 1 Skärva MK 141:701 3 st / 16 g Stick 3 Skärva MK 141:702 1 st / 12 g Stick 6 Skärva MK 141:703 1 st / 14 g Stick 5 Skärva MK 141:704 1 st / 14 g Stick 4 Skärva MK 141:705 1 st / 10 g Stick 3 Skärva MK 141:706 2 st / 3 g Stick 2 Ben MK 141: / 73 g - Tabell 17. Fynd i A1768. A1824 Gropen var till formen rund i plan och var 2,40 x 1,90 m stor samt hade ett djup av 0,36 m. En kvadrant (25 %) av anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av brun, något flammig, silt och lager 2 bestod av brungrå silt med inslag av träkol. I anläggningens centrum påträffades en stenpackning som var 0,66 x 0,56 m stor (figur 30). Stenarna var stora som en knuten näve och mindre. Detta skulle kunna vara resterna av ett stenskott stolphål. Gropen hade sluttande nedgrävningskanter och skålad botten, samt var nedgrävd i gul, sandig lera. Anläggningen var störd av ett recent dike i den södra delen. Små kvantiteter av keramik, flintavslag, benfragment och bränd lera påträffades i anläggningen (tabell 18). Keramiken kommer från ett kärl som var rabbat och som tyvärr inte kan dateras till närmare än bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Keramikens datering och anläggningens lokalisering i förhållande till andra anläggningar som har daterats till yngre bronsålder, gör att denna anläggningen med stor sannolikhet också kan dateras till yngre bronsålder. 38 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

40 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:362 5 st / 20 g Stick 3 Avslag MK 141:363 2 st / 10 g Stick 2 Avslag MK 141:364 3 st / 18 g Stick 1 Bränd lera MK 141:636 - / 20 g Stick 1 Skärva MK 141:719 - / 24 g Stick 1 Skärva MK 141:720 7 st / 56 g Stick 1 Ben MK 141: / 28 g - Tabell 18. Fynd i A1824. Figur 30. Plan och profil över A : stenpackning och mörkt grå silt, 2: grå silt med inslag av gul lera, 3: brungrå sandig silt, 4: grågul, flammig, sandig silt, 5: brungrå sandig silt. Skala 1:50. A1846 Gropen var till formen oval i plan och var 1,10 x 0,84 m stor och hade ett djup av 0,30 m (figur 31). Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av brungrå, sandig silt med inslag av sot och träkol, samt några mindre stenar. Anläggningen hade sluttande nedgrävningskanter och en plan botten. Enstaka fynd av keramik framkom i gropen. Bland keramiken (tabell 19) framkom skärvor från ett kärl. En av kärlets skärvor har vulst med intryck (MK 141:988), vilken är så kallad B-faskeramik, och kan dateras till yngre bronsålder (Björhem & Säfvestad 1993:44f, v. Rostoványi muntlig uppgift). Skärvan daterar då även anläggningen till yngre bronsålder. Figur 31. Plan och profil över A1846. Skala 1:50. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 39

41 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:111 1 st / 2 g - Skärva MK 141:986 1 st / 26 g - Skärva MK 141:987 9 st / 50 g - Skärva MK 141:988 2 st / 18 g - Tabell 19. Fynd i A1846. A2157 Anläggningen hade en oregelbundet oval form i plan och var 2,20 x 2,00 m stor samt hade ett djup av 0,60 m. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyra lager kunde identifieras i profilen; lager 1 bestod av grå, kompakt silt; lager 2 bestod av mörkt grå silt med inslag av relativt mycket träkol; lager 3 bestod av grå, sandig silt och lager 4 var en gul lins av moränlera (figur 32). Bland keramiken som påträffades i anläggningen framkom en delrabbad skärva som har ringvulst vid övergången mellan rabbad och orabbad yta (MK 141:755, figur 16h) och en skärva som är rabbad och har en trolig knopp eller ringvulst (MK 141:776), samt bukskärvor som var rabbade. Totalt innehöll anläggningen skärvor från två olika kärl (tabell 20), vilka är s.k. B-faskeramik och som kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord daterar den påträffade keramiken även anläggningen till yngre bronsålder. I övrigt framkom en avbruten lövkniv av typ I (MK 141:154), och en flintskrapa (MK 141:155) (tabell 20) Figur 32. Plan & profil över A : grå, kompakt silt, 2: mörkt grå silt med inslag av relativt mycket träkol, 3: grå, sandig silt, 4: gul lins av moränlera. Skala 1: Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Lövkniv MK 141:154 1 st / 74 g Stick 1 Skrapa (a-typisk) MK 141:155 1 st / 57 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:287 9 st / 8 g - Avslag MK 141:406 1 st / 5 g - Skärva MK 141: st / 48 g Stick 1 Skärva MK 141:754 6 st / 33 g Stick 2 Skärva MK 141:755 1 st / 45 g Stick 2 Skärva MK 141:756 1 st / 25 g Stick 2 Skärva MK 141:776 6 st / 144 g Stick 2 Ben MK 141: / 36 g - Tabell 20. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

42 A2182 Gropen var rund i plan och hade en diameter på 1,60 m och ett djup av 0,56 m. Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Tre lager kunde observeras i gropen; lager 1 bestod av brun, sandig silt och innehöll enstaka mindre stenar, lager 2 var mörkt grå, sandig silt med inslag av träkol, bränd lera och vittrad sten, och slutligen lager 3 som bestod av gul och grå melerad, sandig lera (figur 33). I anläggningen påträffades fynd av keramikskärvor och flintavslag m.m. (tabell 21). Gropen hade sluttande nedgrävningskanter och relativt plan botten. Gropen var välgjord, hade plan botten och var relativt djup, vilket kan tyda på att gropen har fungerat som en förvaringsgrop. Bland keramiken i anläggningen (tabell 21) framkom nio mynningsbitar (MK 141:830, 831, 837, 860, 861, 862, 866 & 977). Alla mynningsbitarna är orabbade. Vidare framkom ett par skärvor från en botten (MK 141:979) och ett flertal skärvor från buken (exempelvis MK 141:979), vilka alla är rabbade. Två skärvor är troligen delrabbade (MK 141:864 & 980). Totalt framkom skärvor från minst fyra olika kärl (v. Rostoványi muntlig uppgift). Delrabbade och tunnformade kärl är så kallad B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (Björhem & Säfvestad 1993:45ff). Med andra ord kan keramikfynden även datera anläggningen till yngre bronsålder. Figur 33. Plan och profil över A : brun sandig silt, 2: grå sandig silt med inslag av träkol, 3: gulgrå melerad lera. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:64 1 st / 14 g Stick 1 Avslag MK 141:437 9 st / 85 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:438 1 st / 72 g Stick 1 Avslag MK 141:477 7 st / 89 g Stick 3 Avslag MK 141:478 6 st / 83 g Stick 2 Avslag MK 141:502 4 st / 88 g Stick 5 Avslag MK 141:506 5 st / 45 g Stick 4 Avslag MK 141:507 2 st / 20 g Stick 6 Övrig flinta MK 141:508 3 st / 281 g Stick 6 Bränd lera MK 141:621 - / 12 g - Skärva MK 141: st / 104 g Stick 4 Skärva MK 141:828 3 st / 15 g Stick 4 Skärva MK 141: st / 63 g Stick 4 Skärva MK 141:830 1 st / 16 g Stick 4 Skärva MK 141:831 2 st / 60 g Stick 4 Skärva MK 141:837 3 st / 18 g Stick 2 Skärva MK 141:850 7 st / 74 g Stick 6 Skärva MK 141:860 1 st / 9 g Stick 5 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 41

43 Skärva MK 141:861 2 st / 8g Stick 5 Skärva MK 141:862 2 st / 13 g Stick 5 Skärva MK 141:863 - / 72 g Stick 5 Skärva MK 141: st / 97 g Stick 5 Skärva MK 141: st / 149 g Stick 5 Skärva MK 141:866 2 st / 6 g Stick 5 Skärva MK 141:867 3 st / 6 g Stick 5 Skärva MK 141:910 2 st / 12 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 24 g - Skärva MK 141:977 4 st / 18 g Stick 2 Skärva MK 141:978 1 st / 4 g Stick 2 Skärva MK 141:979 2 st / 25 g Stick 3 Skärva MK 141:984 5 st / 15 g Stick 1 Bränd lera MK 141:985 2 st / 6 g Stick 1 Ben MK 141: / 193 g - Tabell 21. Fynd i A2182. A2201 Gropen var oval i plan och var 1,22 x 1,08 m stor och hade ett djup av 0,46 m. Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av brunsvart silt som var sotig och hade inslag av träkol, samt innehöll ca åtta liter sten, varav drygt hälften var skörbränd och lager 2 bestod av brun silt (figur 34). Gropen var nedgrävd i gul, sandig lera. I anläggningen påträffades fynd av keramikskärvor, flintavslag och benfragment (tabell 22). Anläggningen hade relativt branta, men oregelbundna nedgrävningskanter och en ojämn botten. Totalt framkom keramikskärvor från två olika kärl i anläggningen (tabell 22) och bland denna keramik finns tre mynningsskärvor (MK 141:721), delrabbade skärvor (MK 141:812) samt rabbade skärvor. Delrabbad och tunnformad keramik kan dateras till yngre bronsålder och är s.k. B-faskeramik (Björhem & Säfvestad 1993:45ff, v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord kan keramiken även datera anläggningen till yngre bronsålder. Figur 34. Plan och profil över A : brunsvart, sotig silt med inslag av träkol, 2: brun silt. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

44 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 121 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:170 6 st / 21 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 77 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:387 4 st / 12 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:388 1 st / 72 g Stick 2 Avslag MK 141:389 2 st / 42 g Stick 3 Avslag MK 141: st / 106 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:510 1 st / 28 g Stick 1 Avslag MK 141:513 4 st / 35 g Stick 2 Avslag MK 141:514 5 st / 41 g Stick 3 Avslag MK 141:515 2 st / 6 g Stick 4 Skärva MK 141:721 3 st / 15 g Stick 1 Skärva MK 141:722 7 st / 17 g Stick 1 Skärva MK 141:758 1 st / 10 g Stick 2 Skärva MK 141:759 5 st / 28 g Stick 2 Skärva MK 141:806 9 st / 51 g Stick 1 Skärva MK 141:807 8 st / 44 g Stick 3 Skärva MK 141:808 4 st / 46 g Stick 4 Skärva MK 141: st / 200 g Stick 2 Ben MK 141: / 50 g - Tabell 22. Fynd i A2201. A2215 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,90 x 1,60 m stor samt hade ett djup av 0,60 m. Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Anläggningen hade en homogen fyllning som bestod av mörkbrun, sandig silt, som blev något ljusare och sandigare ned mot botten (figur 35). Gropens nedgrävningskanter var svagt sluttande och botten var relativt plan, förutom i gropens sydöstra kant, där den var något ojämn. Gropens primära funktion kan ha varit förrådsgrop, med tanke på dess storlek, samt den jämna botten. Den sekundära funktionen har förmodligen varit avfallsgrop. Figur 35. Plan och profil över A : mörkbrun silt, 2: som lager 1 fast ljusare, 3: gulgrå silt. Skala 1:50 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 43

45 Figur 36. Lövkniv (MK 141:499) påträffad i A2215. Längd 10 cm. Foto: Vladimíra Tabáková. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 161 g Stick 1 Övrigt flinta MK 141:371 5 st / 187 g Stick 1 Övrigt flinta MK 141:372 2 st / 6 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 217 g Stick 3 Redskap (flinta) MK 141:430 1 st / 30 g - Skrapa (a-typisk) MK 141:431 1 st / 30 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:432 1 st / 18 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:433 4 st / 405 g Stick 3 Avslag MK 141: st / 335 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:436 6 st / 258 g Stick 2 Skrapa (a-typisk) MK 141:453 1 st / 82 g Stick 2 Avslag MK 141: st / 210 g Stick 5 Övrig flinta MK 141:497 2 st / 6 g Stick 5 Övrig flinta MK 141:498 4 st / 184 g Stick 5 Lövkniv MK 141:499 1 st / 89 g Stick 6 Avslag MK 141: st / 203 g Stick 6 Övrig flinta MK 141:501 6 st / 432 g Stick 6 Avslag MK 141: / 307 g Stick 4 Kross-/malsten MK 141:581 1 st / 607 g - Kross-/malsten MK 141:591 1 st / 700 g Stick 1 Bränd lera MK 141:622 - / 70 g Stick 5 Bränd lera MK 141:623 - / 31 g Stick 3 Bränd lera MK 141:647 - / 23 g Stick 2 Skärva MK 141:814 4 st / 21 g Stick 6 Skärva MK 141:855 2 st / 56 g Stick 4 Skärva MK 141: st / 94 g Stick 4 Skärva MK 141:857 1 st / 5 g Stick 4 Skärva MK 141:878 1 st / 213 g Stick 3 Skärva MK 141:879 4 st / 74 g Stick 3 Skärva MK 141:880 1 st / 24 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 113 g Stick 3 Skärva MK 141:882 7 st / 32 g Stick 3 Skärva MK 141:883 2 st / 26 g Stick 3 Skärva MK 141:884 3 st / 36 g Stick 3 Skärva MK 141:885 1 st / 20 g Stick 3 Skärva MK 141:886 5 st / 9 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 50 g Stick 1 Skärva MK 141:888 7 st / 110 g Stick 1 Skärva MK 141:889 4 st / 34 g Stick 1 Skärva MK 141:890 2 st / 10 g Stick 1 Skärva MK 141:891 2 st / 42 g Stick 2 Skärva MK 141:892 4 st / 44 g Stick 2 Skärva MK 141:893 2 st / 20 g Stick 2 Skärva MK 141:894 8 st / 19 g Stick 2 Skärva MK 141:895 3 st / 24 g Stick 2 Skärva MK 141:896 2 st / 35 g - Skärva MK 141:897 1 st / 46 g - Skärva MK 141: st / 283 g - 44 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

46 Skärva MK 141: st / 575 g - Skärva MK 141:900 4 st / 42 g - Ben MK 141: / 342 g - Tabell 23. Fynd i A2215. Anläggningen grävdes ut i 6 stick à ca 10 cm. Stick 1-3 innehöll relativt mycket fynd i form av ben, keramik och flinta. I stick 2 framkom en a-typisk skrapa (MK 141:431). I botten av stick 3 framkom en större mängd keramik. I stick 4 påträffades en hel del bränd lera som smulades sönder vid försök till omhändertagande. I detta stick påträffades även en hel del större träkolsbitar. Däremot minskade mängden påträffad keramik jämfört med föregående stick. I botten av stick 6 framkom en lövkniv av typ I (MK 141:499, figur 36) (tabell 23). Genomgående för hela anläggningen var att den innehöll en hel del sten av knytnäve storlek. Ett analyserat makrofossilprov från anläggningen visade att gropen inte innehöll någon växtmakrofossil. Det enda som påträffades i provet var träkol (Gustafsson 2004:9). Bland keramiken som påträffades i anläggningen (tabell 23) framkom i stick 1 rabbade skärvor från minst två olika kärl. I stick 2 påträffades skärvor från minst två olika kärl, dels framkom rabbade skärvor, samt dels en delrabbad skärva som har en knopp med intryck (ej ringvulst) vid övergången mellan rabbad och orabbad yta (MK 141:883, figur 17a). I stick 3 påträffades skärvor från minst tre olika kärl. Bland skärvorna finns en mynning som är tunnformad eller bikonisk (MK 141:884). Vidare framkom delrabbade skärvor (MK 141:882 & 885) och delrabbade skärvor som har en ej omslutande vulst med intryck (MK 141:880). Dessutom framkom en lös knopp eller hank (MK 141:881) och skärvor som har fingerdrag i rabbningen (MK 141:879). I stick 4 påträffades skärvor från ett tunnformigt kärl och ett delrabbat kärl, samt en skärva som har en knopp vid övergången mellan rabbad och orabbad yta (MK 141:855). Slutligen, i stick 5, framkom två skärvor som är delrabbade och har vulst med intryck (MK 141:896 & 897, figur 17b), samt skärvor som är rabbade, varav några har fingerdrag i rabbningen. Totalt framkom skärvor från minst åtta olika kärl i anläggningen, kanske t.o.m. tio kärl, vilka alla är sk B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Den påträffade keramiken och lövkniven kan med andra ord även datera anläggningen till yngre bronsålder. A2236 Gropen var rund i plan och var 1,34 x 1,32 m stor samt hade ett djup av 0,32 m. Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av brungrå, sandig silt med inslag av träkol (figur 37). På ytan av anläggningen påträffades en del stenar, vilka dock inte kan sägas ha utgjort en stenpackning. I anläggningen framkom relativt mycket keramikskärvor, samt några benfragment och en malsten (tabell 24). Gropens nedgrävningskanter var sluttande och dess botten var ojämn. Den västra halvan av botten var något djupare och mer rundad än den östra halvan som hade en mer spetsig form. Troligen har det skett någon form av eldverksamhet i gropen. I anläggningen påträffades några flintavslag, en flintskrapa (MK 141:267), en malsten (MK 141:579), samt ett antal keramikskärvor (tabell 24). Bland keramiken finns skärvor från orabbade mynningar (MK 141:875, 876, 924 & 943), en bottenskärva från ett rabbat kärl (MK 141:940), en skärva som är rabbad och har en knopp (MK 141:923), en troligt delrabbad skärva från ett tunnformigt kärl (MK 141:925), och en skärva med vulst som har intryck (MK 141:942). Totalt påträffades minst fyra olika kärl, vilka alla är s.k. B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord daterar keramiken även anläggningen till yngre bronsålder. Figur 37. Plan och profil över A2236. Skala 1:50. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 45

47 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:266 2 st / 8 g Stick 1 Skrapa (a-typisk) MK 141:267 1 st / 26 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 72 g - Malsten MK 141:579 1 st / 917 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 110 g - Skärva MK 141:875 5 st / 36 g - Skärva MK 141:876 2 st / 12 g - Skärva MK 141:877 7 st / 54 g - Skärva MK 141: st / 190 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 58 g Stick 1 Skärva MK 141:925 2 st / 32 g Stick 1 Skärva MK 141:940 1 st / 92 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 43 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 326 g Stick 2 Skärva MK 141:943 2 st / 8 g Stick 2 Ben MK 141: / 20 g - Tabell 24. Fynd i A2236. A2253 Anläggningen hade rundoval form i plan och var 1,66 x 1,44 m stor och hade ett djup av 0,40 m. Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av mörkbrun silt och lager 2 bestod av grå silt som hade inslag av gul lera (figur 38). Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera. A27922 var belägen direkt intill anläggningen. Gropen (A2253) hade raka nedgrävningskanter och en plan botten. Fynden som påträffades i gropen kom högt upp i anläggningen, vilket gör det är svårt att koppla dessa fynd till gropens primärfunktion. Gropens primärfunktion tolkas som förrådsgrop med tanke på dess utseende och utformning. Sekundärfunktionen är mer svårtolkad. Ett makrofossilprov från anläggningen Figur 38. Plan och profil över A2253 & A : mörkbrun silt, 2: grå silt med inslag av gul lera, 3(A27922): grå silt. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

48 analyserades. Endast 1 skalkorn och 1 bröd- eller kubbvetekorn kunde beläggas. Växtmakrofossilmaterialet är alldeles för litet för att kunna dra några vidare slutsatser om anläggningens funktion (Gustafsson 2004:9). I gropen framkom rikligt med keramik samt en del bearbetad flinta, benfragment och en lövkniv som är av typ I (MK 141:191, figur 39) (tabell 25). Bland keramiken som påträffades i anläggningen framkom ett flertal skärvor från 1 2 silkärl (MK 141:691, 710 & 859). Vidare framkom det två skärvor med trolig ringvulst (MK 141:686 & 711), en delrabbad skärva (MK 141:692), en liten botten från en skål eller kopp som är mycket finmagrad och bra bränd (MK 141:712), samt skärvor från ett miniatyrkärl i form av en liten kopp (MK 141:869, figur 17c). Totalt framkom keramik från 5 7 olika kärl (tabell 25), vilka alla är s.k. B- faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord kan den påträffade keramiken även datera anläggningen till yngre bronsålder. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Lövkniv MK 141:191 1 st / 65 g Stick 2 Avslag MK 141: st / 94 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:303 8 st / 380 g Stick 1 Redskap (flinta) MK 141:304 1 st / 88 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 83 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:306 4 st / 158 g Stick 2 Avslag MK 141:307 6 st / 38 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:308 3 st / 223 g Stick 3 Avslag MK 141:309 6 st / 31 g Stick 4 Övrig flinta MK st / 106 g Stick 4 Avslag MK 141:346 1 st / 2 g - Avslag MK 141: st / 175 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:383 3 st / 229 g Stick 1 Avslag MK 141:504 8 st / 86 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:505 1 st / 12 g Stick 2 Skärva MK 141:685 4 st / 24 g Stick 2 Skärva MK 141:686 1 st / 5 g Stick 2 Skärva MK 141:687 3 st / 16 g Stick 4 Skärva MK 141:688 2 st / 19 g Stick 3 Skärva MK 141:689 3 st / 32 g Stick 4 Skärva MK 141:690 2 st / 14 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 91 g Stick 1 Skärva MK 141:692 5 st / 90 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 52 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 29 g Stick 1 Skärva MK 141:710 1 st / 19 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 180 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 239 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 39 g Stick 1 Skärva MK 141:858 9 st / 39 g Stick 2 Skärva MK 141:859 1 st / 8 g Stick 2 Skärva MK 141: st / - Stick 1 Ben MK 141: / 124 g - Tabell 25. Fynd i A2253. Figur 39. Lövkniv (MK 141:191) påträffad i A2253. Längd 10 cm. Foto: Vladimíra Tabáková. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 47

49 Figur 40. Plan och profil över A : svartgrå, lerig silt med inslag av träkol och sot, 2: grå, lerig silt. Skala 1:50. A2580 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,68 x 1,36 m stor samt hade ett djup av 0,26 m. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av svartgrå, kompakt, lerig silt som innehöll rikligt med sot och träkol, lager 2 bestod av grå, kompakt, lerig silt (figur 40). Inga fynd påträffades i anläggningen. Anläggningen hade sluttande nedgrävningskanter och en plan botten i väst och en rundad fördjupning i öst. Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera. Någon form av eldverksamhet tycks ha skett i gropen. Gropens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Övrig flinta MK 141:129 6 st / 307 Stick 3 Avslag MK 141: st / 147 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:131 3 st / 13 g Stick 3 Avslag MK 141: st / 208 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:133 2 st / 107 g Stick 1 Kärna MK 141:134 1 st / 45 g Stick 1 Avslag MK 141:135 4 st / 27 g Stick 5 Avslag MK 141: st / 130 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:144 3 st/ 208 Stick 2 Avslag MK 141:145 4 st / 4 g Stick 2 Avslag MK 141:146 5 st / 86 g Stick 3 Avslag MK 141:147 6 st / 82 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:148 1 st / 5 g Stick 3 Avslag MK 141:149 9 st / 77 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:150 5 st / 302 g Stick 2 Avslag MK 141:151 1 st / 11 g Stick 5 Avslag MK 141:273 4 st / 38 g Stick 4 Avslag MK 141:390 7 st / 62 g Stick 1 Avslag MK 141:391 3 st / 182 g Stick 1 Bränd lera MK 141:611 - / 16 g Stick 2 Bränd lera MK 141:614 - / 3 g - Bränd lera MK 141:617 - / 2 g Stick 1 Skärva MK 141:741 3 st / 61 g Stick 2 Skärva MK 141:742 1 st / 30 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 87 g Stick 1 Skärva MK 141:744 5 st / 133 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 32 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 39 g Stick 3 Skärva MK 141:747 5 st / 21 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 36 g Stick 3 Skärva MK 141:767 7 st / 52 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 74 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 72 g Stick 1 Skärva MK 141:796 4 st / 4 g Stick 4 Ben MK 141: / 142 g - Tabell 26. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

50 A5679 Anläggningen hade rund form i plan och var 3,02 x 2,90 m stor samt hade ett djup av 0,78 m. Två kvadranter (50 % av anläggningen) grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyra lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av mörkbrun silt som hade inslag av träkol, lager 2 hade brun silt med kraftigt inslag av gul lera, lager 3 bestod av gråbrun silt och slutligen lager 4, vilket hade gråbrun silt med inslag av gul lera (figur 41). Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera. Gropen hade relativt raka nedgrävningskanter. Botten var plan men med en upphöjning i mitten av botten, varpå den blev lite djupare i den västliga delen. Formen på gropen skulle kunna associeras med förrådsgropar, eftersom den medvetet verkar ha grävts noggrant och regelbundet och hade raka nedgrävningskanter och plan botten. Möjligen skulle gropen istället kunna ha använts som någon slags arbetsgrop, eller för något annat specifikt ändamål. Ett antal liknande gropar finns i den omedelbara omgivningen. Någon entydig tolkning för gropen är svår att ge. Ett makrofossilprov från anläggningen analyserades och visade sig endast innehålla något enstaka skalkorn samt frö från svinmålla. Materialet är för litet för att kunna ge någon information om gropens funktion (Gustafsson 2004:9). Bland keramiken som påträffades i anläggningen kunde tre olika kärl iakttagas. Tyvärr fanns det inga ledelement som kan datera keramiken till närmare än bronsålder. De flesta skärvor som påträffades var rabbade, men enstaka orabbade skärvor framkom också (v. Rostoványi muntlig uppgift) (tabell 26). Anläggningens läge, ca 2 meter sydväst om grophuset (A351), vilket daterats till yngre bronsålder, gör att man kan förmoda att även A5679 kan dateras till yngre bronsålder. Figur 41. Plan och profil över A : mörkbrun silt med inslag av träkol, 2: brun silt med kraftigt inslag av gul lera, 3: gråbrun silt, 4: gråbrun silt med inslag av gul lera. Skala 1:50. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 49

51 A18629 Anläggningen hade rundoval form i plan och var 2,82 x 2,12 m stor samt hade ett djup av 0,59 m. Sydvästra kvadranten grävdes ut (25 % av anläggningen) med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyra lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av brunsvart, sandig silt med inslag av sot och träkol samt bränd lera, lager 2 bestod av gråsvart, sandig silt med inslag av bränd lera och något mer träkol än i lager 1, lager 3 bestod av gul, brun, grå melerad, sandig lera och lager 4 bestod av gråbrun silt (figur 42). Anläggningen var nedgrävd i brun, gul, grå melerad, sandig lera. Den utgrävda kvadranten innehöll ca 5 liter sten varav ca 2 liter var skörbränd. Anläggningen var en svårtolkad grop där någon form av eldverksamhet har skett. I anläggningen påträffades benfragment som var både brända och icke brända, flintavslag samt keramikskärvor (tabell 27). Bland keramiken framkom skärvor från ett litet tunnformigt kärl som har rabbad buk (MK 141:997) och en skärva med vulst som har nagelintryck (MK 141:999). Totalt framkom keramik från två olika kärl, vilka är s.k. B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord kan den påträffade keramiken datera även anläggningen till yngre bronsålder. Figur 42. Plan och profil över A : brunsvart, sandig silt med inslag av sot, träkol och bränd lera, 2: gråsvart sandig silt med inslag av mycket träkol och bränd lera, 3: gul, brun, grå melerad lera, 4: gråbrun silt. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:37 20 st / 61 g - Övrig flinta MK 141:38 4 st / 12 g - Avslag MK 141:39 28 st / 118 g Stick 2 Avslag MK 141:40 14 st / 78 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:41 2 st / 98 g Stick 1 Avslag MK 141:79 11 st / 56 g Stick 4 Bränd lera MK 141:653 - / 6 g Stick 2 Skärva MK 141:949 1 st / 14 g Stick 4 Skärva MK 141:950 1 st / 5 g Stick 4 Skärva Mk 141: st / 33 g Stick 4 Skärva MK 141:993 7 st / 19 g - Skärva MK 141: st / 102 g Stick 1 Skärva MK 141:995 8 st / 27 g Stick 1 Skärva MK 141:996 4 st / 8 g Stick 1 Skärva MK 141:997 2 st / 7 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 43 g Stick 3 50 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

52 Skärva MK 141:999 7 st / 16 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 15 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 15 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 13 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 48 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 9 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 4 g Stick 2 Ben MK 141: / 105 g - Tabell 27. Fynd i A A18678 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,90 x 1,17 m stor samt 0,70 m djup. Hela anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyra lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av brungrå silt med inslag av träkol samt några skörbrända stenar, lager 2 bestod av mörkt grå, kompakt, lerig silt med rikligt inslag av träkol, bränd lera och skörbrända stenar, lager 3 bestod av svartgrå, kompakt, sotig, siltig lera med rikligt inslag av träkol samt en del bränd lera och enstaka stenar, och lager 4 bestod av grå lera som innehöll en del sot och träkol (figur 44). Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera och hade relativt raka nedgrävningskanter och en ojämn botten i två nivåer, där den södra delen hade en rundad fördjupning. Anläggningen kan vara en möjlig förvaringsgrop. Fördjupningen i botten på den södra delen, kan ha varit en plats för förvaring av exempelvis en kruka. Sekundärt har troligen gropen används som avfallsgrop. I gropen framkom flintavslag, benfragment och en polerad, dubbelsidig benspets (MK 141:1043), samt keramikskärvor. Benspetsen (figur 43) är troligen en s.k. fiske- eller svalgpinne, vilken använts som fiskeredskap. En rev bands mitt på fiskepinnen och en mindre fisk träddes sedan upp på pinnen så att den doldes helt i fisken. När sedan agnet svalts av en fisk, drog man till med ett snabbt ryck, vilket gjorde att pinnen ställde sig på tvären inuti fisken, vilket resulterade i att fisken var fast (Cardell 2003:62f). Bland keramiken som påträffades i anläggningen framkom skärvor från två kärl som är delrabbade och som har vulst med nagelintryck (MK 141:763). Vidare framkom skärvor från ett delrabbat kärl med knoppar vid övergången mellan rabbad och orabbad yta (MK 141:751, figur 17d), och en sekundärt bearbetad skärva (MK 141:817), vilken skulle kunna ha fungerat som en s.k. keramikskrapa. Totalt finns skärvor från 4 5 olika kärl (tabell 28), vilka alla är s.k. B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Den framkomna keramiken kan med andra ord även datera anläggningen till yngre bronsålder. Figur 43. Benspets, MK141:1043. Längd 5,9 cm. Foto: Vladimíra Tabáková. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 51

53 Figur 44. Plan och profil över A : brungrå silt, 2: mörkt grå lerig silt, rikligt med träkol, bränd lera och skärvig sten, 3: svartgrå, något sotig, siltig lera, rikligt med träkol och bränd lera, 4: grå lera, något sotig. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 76 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 275 g Stick 2 Redskap (flinta) MK 141:140 1 st / 58 g Stick 2 Avslag MK 141:141 8 st / 56 g Stick 3 Övrig flinta MK 141:142 1 st / 76 g Stick 3 Avslag MK 141: st / 450 g - Övrig flinta MK 141:484 1 st / 24 g - Övrig flinta MK 141:485 5 st / 217 g - Bränd lera MK 141:609 - / 36 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 96 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 96 g Stick 3 Skärva MK 141:752 3 st / 39 g Stick 3 Skärva MK 141:753 1 st / 58 g Stick 3 Skärva MK 141: st / 153 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 143 g Stick 2 Skärva MK 141: st / 101 g Stick 2 Skärva MK 141:777 5 st / 23 g Stick 1 Skärva MK 141:778 7 st / 40 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 331 g - Skärva MK 141:818 8 st / 102 g - Skärva MK 141: st / 157 g - Skärva MK 141: st / 236 g - Skärva MK 141: st / 90 g - Benspets MK 141: st / 1 g - Ben MK 141: / 97 g - Tabell 28. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

54 A18694 Anläggningen hade oregelbunden oval form i plan och var 2,80 x 2,35 m stor samt hade ett djup av 0,78 m. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fem lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av gråbrun sandig silt med inslag av bränd lera och träkol; lager 2 var som lager 1, men innehöll mer träkol och bränd lera; lager 3 bestod av gråbrun silt uppblandad med gulbrun siltig sand; lager 4 bestod av ljust grå, sandig silt med inslag av träkol, och lager 5 bestod av grågul lera (figur 45). Anläggningen var nedgrävd i grågul lera (lager 5) och hade raka nedgrävningskanter, samt en relativt plan botten och kan troligen tolkas som en förvarings- eller förrådsgrop. Anläggningen innehöll benfragment, flintavslag, keramikskärvor och bränd lera (tabell 29). Bland keramiken som framkom i anläggningen påträffades två skärvor med vulst som har nagelintryck (MK 141:666 & 1906, figur 17e). Vidare framkom en skärva som är delrabbad (MK 141:663) och en skärva från ett silkärl (MK 141:709). Totalt innehöll anläggningen skärvor från fyra olika kärl (tabell 29), troligen bara olika förvaringskärl eftersom några skärvor från mindre kärl inte kunde identifieras. Keramiken som framkom är s.k. B-faskeramik, vilken kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord kan keramiken som framkom även datera anläggningen till yngre bronsålder. Figur 45. Plan & profil över A : gråbrun, sandig silt med inslag av bränd lera och träkol, 2: som lager 1, men med mer träkol och bränd lera, 3: gråbrun silt uppblandad med gulbrun siltig sand, 4: ljust grå, sandig silt med inslag av träkol, 5: grågul lera. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:279 8 st / 66 g Stick 1 Avslag MK 141:280 2 st / 14 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:281 1 st / 115 g Stick 2 Övrig flinta MK 141:282 4 st / 3 g Stick 4 Avslag MK 141:283 4 st / 25 g Stick 7 Avslag MK 141:284 9 st / 49 g Stick 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 53

55 Avslag MK 141:285 3 st / 30 g Stick 5 Avslag MK 141:286 1 st / 2 g Stick 5 Avslag MK 141:450 6 st / 73 g Stick 1 Avslag MK 141:460 3 st / 7 g Stick 3 Avslag MK 141:461 3 st / 27 g Stick 2 Avslag MK 141:462 1 st / 13 g Stick 4 Avslag MK 141:463 8 st / 61 g Stick 3 Bränd lera MK 141:629 - / 3 g Stick 4 Bränd lera MK 141:630 - / 7 g Stick 1 Bränd lera MK 141:631 - / 14 g Stick 2 Bränd lera MK 141:632 - / 20 g Stick 3 Bränd lera MK 141:633 - / 5 g Stick 2 Bränd lera MK 141:634 - / 11 g Stick 3 Skärva MK 141:663 6 st / 45 g Stick 4 Skärva MK 141:664 3 st / 17 g Stick 1 Skärva MK 141:665 4 st / 42 g Stick 1 Skärva MK 141:666 1 st / 21 g Stick 1 Skärva MK 141:671 7 st / 36 g Stick 2 Skärva MK 141:672 1 st / 5 g Stick 2 Skärva MK 141:673 1 st / 14 g Stick 5 Skärva MK 141:674 4 st / 23 g Stick 5 Skärva MK 141:675 1 st / 12 g Stick 6 Skärva MK 141:676 3 st / 21 g Stick 7 Skärva MK 141:677 1 st / 13 g Stick 7 Skärva MK 141:678 2 st / 4 g Stick 1 Skärva MK 141:679 4 st / 8 g Stick 6 Skärva MK 141:680 2 st / 8 g Stick 4 Skärva MK 141: st / 55 g Stick 4 Skärva MK 141:682 7 st / 55 g Stick 2 Skärva MK 141:707 1 st / 20 g Stick 7 Skärva MK 141:708 8 st / 45 g Stick 3 Skärva MK 141:709 - / 15 g Stick 3 Skärva MK 141:912 1 st / 4 g Stick 5 Ben MK 141: / 310 g - Tabell 29. Fynd i A A18768 Anläggningen hade rund form i plan med en diameter på 2,34 m och ett djup av 0,90 m. Halva gropen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två större lager kunde urskiljas i gropen. Lager 1 bestod av mörkbrun, sandig silt med inslag av gulgrå fläckar och träkol. Lagret innehöll bränd lera samt en mindre mängd slagen flinta och keramikskärvor (tabell 30). I botten på lager 1 framkom en mindre stenpackning, där stenarna varierade mellan 0,07 och 0,10 m i diameter. Lager 2 bestod av mörkt grå, sandig silt, i vilken mängden bränd lera minskade i förhållande till lager 1 (figur 46). I lagret framkom några större keramikskärvor och några benfragment av djur (tabell 30). Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera och hade relativt branta nedgrävningskanter, förutom i den södra delen, där kanten sluttade något. Vidare hade gropen en plan botten. Gropen har tolkats som en förrådsgrop. Denna tolkning baseras på den plana botten gropen hade, vilket gjort det lätt att ställa exempelvis kärl på botten, och för att den ena nedgrävningskanten sluttar, vilket underlättat möjligheten att 54 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

56 lätt komma ner i, och upp ur gropen. Sekundärt har troligen gropen använts som avfallsgrop. I direkt anslutning till gropen fanns ett stolphål (AS18793) som kanske kan ha någon relation till gropens funktion. Stolphålet var 0,30 m i diameter, men var endast 0,06 m djupt. Bland keramiken som påträffades i anläggningen framkom totalt minst fem olika kärl (tabell 30). Ett av kärlen har tunnformigt gods (MK 141:780). Vidare framkom skärvor från två öppna (vida) kärl eller skålar (MK 141:786 & 925). En skärva från mynningen eller skuldran (MK 141:935, figur 17f & 17g) på ett kärl har omslutande vulst med nagelintryck. Troligen kommer skärvan från någon typ av kopp med speciellt utseende (v. Rostoványi muntlig uppgift). En skärva (MK 141:952, figur 17h) har porer i godset, vilket skulle kunna tyda på att krossat ben har använts som magring (Eliasson & Kishonti 2003:189). Eventuellt har ytterligare en skärva (MK 141:937) denna typ av porer. Överlag är keramiken finmagrad och det är mindre bruks- eller konsumtionskärl som har deponerats i anläggningen. Keramiken är så kallad B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Keramiken som påträffades i anläggningen daterar med andra ord även gropen till yngre bronsålder. Figur 46. Plan och profil över A : mörkbrun siltig sand innehållande mycket bränd lera, 2: grågul melerad siltig sand, 3: grå siltig sand innehållande bränd lera, 4: mörkgrå sandig silt med inslag av träkol, 5: grå siltig sand med gula lerfläckar, 6: grå, hårt packad, silt. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 51 g Stick 1 Övrig flinta MK 141: st / 125 g Stick 1 Avslag MK 141: st / 61 g Stick 2 Övrig flinta MK 141: st / 69 g Stick 2 Avslag MK 141:235 7 st / 20 g Stick 3 Övrig flinta MK 141: st / 78 g Stick 3 Avslag MK 141: st / 49 g Stick 4 Övrig flinta MK 141:238 5 st / 3 g Stick 4 Avslag MK 141: st / 120 g Stick 5 Övrig flinta MK 141:240 1 st / 3 g Stick 5 Avslag MK 141: st / 42 g Stick 6 Övrig flinta MK 141:242 2 st / 31 g Stick 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 55

57 Avslag MK 141:243 2 st / 8 g Stick 7 Avslag MK 141:244 2 st / 20 g Stick 9 Avslag MK 141:263 7 st / 45 g Stick 8 Övrig flinta MK 141:264 3 st / 98 g Stick 8 Avslag MK 141:296 4 st / 2 g - Bearbetad skiffer MK 141:576 1 st / 45 g Stick 7 Mal-/krossten MK 141:577 1 st / 661 g - Bryne (sandsten) MK 141:578 1 st / 113 g - Mal-/krossten MK 141:592 1 st / 742 g - Mal-/krossten MK 141:594 1 st / 727 g - Bränd lera MK 141:602 1 st / 166 g Stick 4 Bränd lera MK 141:603 - / 414 g Stick 3 Bränd lera MK 141:604 - / 454 g Stick 2 Bränd lera MK 141:605 - / 313 g Stick 1 Bränd lera MK 141:607 - / 30 g Stick 5 Bränd lera MK 141:608 - / 5 g Stick 6 Skärva MK 141:770 6 st / 50 g Stick 2 Skärva MK 141:771 5 st / 36 g Stick 2 Skärva MK1 41:774 9 st / 24 g Stick 1 Skärva MK 141:775 4 st / 37 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 167 g Stick 4 Skärva MK 141: st / 95 g Stick 4 Skärva MK 141:781 7 st / 111 g Stick 4 Skärva MK 141:782 - / 67 g Stick 5 Skärva MK 141:783 5 st / 130 g Stick 5 Skärva MK 141:784 3 st / 13 g Stick 5 Skärva MK 141:785 5 st / 64 g Stick 5 Skärva MK 141:786 1 st / 14 g Stick 5 Skärva MK 141:787 5 st / 40 g Stick 5 Skärva MK 141: st / 101 g Stick 3 Skärva MK 141:789 9 st / 35 g Stick 3 Skärva MK 141:935 1 st / 43 g Stick 9 Skärva MK 141:936 2 st / 16 g Stick 9 Skärva MK 141:937 3 st / 21 g Stick 7 Skärva MK 141: st / 62 g Stick 7 Skärva MK 141: st / 11 g Stick 6 Skärva MK 141: st / 112 g Stick 8 Skärva MK 141: st / 59 g Stick 8 Skärva MK 141: st / 1 g Stick 6 Ben MK 141: / 177 g - Tabell 30. Fynd i A A18831 Anläggningen hade rundoval form i plan och var 2,54 x 2,00 m stor, samt hade ett djup av 0,78 m. Nordvästra kvadranten (25 %) av anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i gropen; lager 1 bestod av mörkbrun, sandig silt med inslag av träkol, lager 2 bestod av mörkgrå, sandig silt, med ännu mer inslag av träkol (figur 47). Även en mindre stensamling framkom i lager 2. Anläggningen var nedgrävd i gul, sandig lera och hade relativt raka nedgrävningskanter och en ojämn botten. 56 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

58 Gropen innehöll genomgående få fynd, men de som påträffades bestod av bränd lera, små benfragment, keramikskärvor och flintavslag (tabell 31). Keramiken består av skärvor från minst två olika kärl som är rabbade, och som tyvärr inte kan dateras närmare än till bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Eftersom keramiken kan dateras till bronsålder och gropens lokalisering i förhållande till andra gropar som har daterats till yngre bronsålder, är det sannolikt att även denna grop kan dateras till yngre bronsålder. Figur 47. Plan och profil över A : mörkbrun/grå, sandig silt, 2: mörkbrun/grå, sandig silt uppblandad med sot, 3: gulgrå, flammig, sand uppblandad med lager 1, 4: ljusgrå sandig silt, 5: som lager 2, men betydligt sotigare. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:356 1 st / 4 g Stick 6 Avslag MK 141:369 4 st / 70 g Stick 4 Avslag MK 141:396 7 st / 40 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:397 2 st / 6 g Stick 1 Avslag MK 141:398 3 st / 13 g Stick 2 Avslag MK 141:399 3 st / 16 g Stick 7 Avslag MK 141:410 1 st / 8 g - Bränd lera MK 141:638 - / 60 g Stick 1 Bränd lera MK 141:639 - / 18 g Stick 2 Bränd lera MK 141:640 - / 33 g Stick 3 Bränd lera MK 141:641 - / 19 g Stick 4 Bränd lera MK 141:642 - / 5 g Stick 5 Fossil MK 141:662 1 st / 12 g Stick 6 Skärva MK 141:725 5 st / 16 g Stick 2 Skärva MK 141:726 4 st / 5 g Stick 1 Skärva MK 141:727 2 st / 6 g Stick 3 Skärva MK 141:728 3 st / 3 g Stick 4 Skärva MK 141:729 3 st / 19 g Stick 5 Skärva MK 141:730 6 st / 10 g Stick 6 Skärva MK 141:731 3 st / 13 g Stick 7 Ben MK 141: / 17 g - Tabell 31. Fynd i A Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 57

59 A25999 Anläggningen tolkades inledningsvis som ett grophus, främst p.g.a. stolphålen (AS18604 & AS18612) som fanns i direkt anslutning till anläggningen. När ytan rensades visade sig anläggningen istället vara ett mindre gropsystem bestående av tre olika anläggningar: A25999 (ca 2 x 1 m stor), A26050 (1,12 x 0,76 m stor) och A26038 (1,45 x 1,31 m stor) (figur 48). Större delen av anläggningarna grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Efter att en kryssektion hade mätts upp grävdes sydöstra kvadranten i anläggningen ut först. Eftersom det visade sig att A26050 skar A25999, grävdes dessa ut var för sig. A26050 grävdes ut i tre stick som varierade i tjocklek. Anledningen till att sticken blev olika tjocka berodde på att sticken anpassades till lagerföljden. Det översta sticket (stick 1) bestod av mörkbrun till svart, sandig silt, som innehöll träkol, keramikskärvor, benfragment och flintavslag (tabell 32). Stick 2 liknade stick 1, men innehöll betydligt mer keramikskärvor, flintavslag, benfragment och träkol (tabell 32). Stick 3 bestod av ett lager med grå, siltig lera, vilket innehöll få fynd (figur 48). Från anläggningarna analyserades ett makrofossilprov. Provet innehöll endast 3 skalkorn och 1 obestämt korn, vilket är ett för litet material för att kunna säga något om groparnas funktion (Gustafsson 2004:9). I A26038 påträffades träkol, benfragment, keramikskärvor samt en trolig lövkniv (MK 141:122) (tabell 32). Fyllningen i A26038 bestod av mörkbrun till svart, lerig silt, som innehöll stora kolbitar (ca 4 cm i diameter) ned mot botten av anläggningen. Denna grop var mindre och inte alls lika sotig som A26050, men i övrigt liknade de varandra. De delar av A25999 som grävdes ut, innehöll nästintill inga fynd. Fyllningen bestod av brungrå, lerig silt. På grund av denna fyndfattigdom kom inte den sydvästra kvadranten att grävas ut. Totalt grävdes alltså ¾-delar av anläggningarna ut; hela A26050, A26038 och delar av A Alla tre anläggningar innehöll sammanlagt ca 5 liter sten. Den fina gula leran som groparna var nedgrävda i, kan peka på att detta kan ha varit lertäktsgropar, vilka sekundärt har används som avfallsgropar eller som kok- eller härdgropar. De båda stolphålen AS18604 (0,26 x 0,21 m stort) & AS18612 (0,24 x 0,21 m stort) var antagligen relaterade till anläggningens funktion på något vis. Figur 48. Plan och profil över A25999, A26038 & A : brungrå lerig silt, 2: mörkt brunsvart sandig silt, rikligt med träkol, 3: som lager 2 fast mindre träkol. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

60 I A25999 framkom en keramikskärva som är delrabbad och har knopp vid övergången mellan rabbad och orabbad yta (MK 141:799). Skärvor från endast ett kärl kunde identifieras bland keramikmaterialet i anläggningen. I A26050 framkom bitar av ett järnföremål (MK 141:657), en avbruten lövkniv av typ I (MK 141:126), och bland keramiken i A26050 påträffades skärvor från tre olika kärl. En skärva från en skuldra är orabbad (MK 141:914) och en skärva har en ringvulst (MK 141:918, figur 18a). I övrigt finns det rabbade skärvor och några rabbade skärvor med fingerdrag i rabbningen. Keramiken i dessa båda anläggningar (tabell 32) är s.k. B-faskeramik och kan dateras till yngre bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Med andra ord kan den påträffade keramiken även datera anläggningarna till yngre bronsålder. I A26038 framkom en trolig lövkniv av typ I (MK 141:122) samt keramik från minst två olika kärl, vilka är av bronsålderskaraktär (tabell 32), tyvärr går det inte att datera denna keramik närmre eftersom den saknar daterbara element (ibid). Eftersom A26038 är en del av samma gropsystem som A25999 och A26050, samt att det framkom en trolig lövkniv, kan med största sannolikhet även denna anläggning dateras till yngre bronsålder. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:231 6 st / 62 g A25999 Övrig flinta MK 141:232 1 st / 93 g A25999 Avslag MK 141: st / 94 g A25999 Övrig flinta MK 141: st / 130 g A25999 Skärva MK 141: st / 45 g A25999 Skärva MK 141: st / 54 g A25999 Skärva MK 141: st / 40 g A25999 Ben MK 141: / 40 g A25999 Avslag MK 141:70 14 st / 139 g A26038 Övrig flinta MK 141:71 1 st / 3 g A26038 Övrig flinta MK 141:72 2 st / 258 g A26038 Lövkniv MK 141:122 1 st / 49 g A26038 Sjöborre MK 141:73 1 st / 70 g A26038 Skärva MK 141: st / 125 g A26038 Skärva MK 141:948 2 st / 93 g A26038 Avslag MK 141:31 54 st / 232 g A26050 Övrig flinta MK 141:32 16 st / 512 g A26050 Avslag MK 141:77 8 st / 41 g A26050 Övrig flinta MK 141:78 1 st / 78 g A26050 Lövkniv MK 141:126 1 st / 82 g A26050 Avslag MK 141:351 2 st / 2 g A26050 Järnföremål MK 141:657 1 st / 8 g A26050 stick 1 Skärva MK 141: st / 23 g A26050 Bränd lera MK 141: st / 148 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:914 1 st / 52 g A26050 stick 2 Skärva MK 141: st / 599 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:916 4 st / 65 g A26050 stick 2 Skärva MK 141: st / 192 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:918 4 st / 37 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:919 9 st / 156 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:920 7 st / 64 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:921 9 st / 91 g A26050 stick 2 Skärva MK 141:922 4 st / 67 g A26050 stick 2 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 59

61 Skärva MK 141: st / 69 g A26050 stick 1 Skärva MK 141: st / 74 g A26050 stick 1 Skärva MK 141:946 1 st / 3 g A26050 stick 1 Ben MK 141: / 436 g A26050 Tabell 32. Fynd i A25999, & A27922 Anläggningen hade en oregelbundet oval form i plan och var 2,21 x 1,36 m stor och hade ett djup av 0,18 m (figur 38 & 49). Anläggningen var lokaliserad alldeles intill A2253 och kan ha ett samband med denna. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av grå silt och anläggningen var helt fyndtom. Anläggningen var så pass grund att den är svår att betrakta som en nedgrävning. Kanske kan anläggningen tolkas som en rest av en grop eller ett lager. Anläggningens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Figur 49. Plan över A27922 & A2253. Skala 1:50. Gropar från förundersökningen A2720 Anläggningen grävdes ut under förundersökningen (MK 71). Gropens storlek i plan var 1,34 x 1,30 m och dess djup var 0,32 m. Västra halvan av anläggningen grävdes ut med spade i två stick à ca 15 cm och fyllningen gicks igenom på hackbord. A2720 bestod av ett lager svartgrå, sandig silt med inslag av träkol, samt ca två liter skörbränd sten (figur 50). Anläggningen var nedgrävd i brun, gul, grå melerad sandig lera (Grehn 2003:5f). I anläggningen framkom benfragment från djur, keramikskärvor och flintavslag (tabell 33). Bland keramiken som framkom i anläggningen finns en skärva av ett silkärl (MK 71:67), samt en skärva med vulst, vilken har nagelintryck (MK 71:69, figur 18b). Båda dessa bitar framkom i stick 1 (ca 0 15 cm) och kan typologiskt dateras till yngre bronsålder, och är s.k. B-fas keramik (Björhem & Säfvestad 1993:47ff). Vidare framkom en skärva som har en ringvulst och även denna typ av ornamentik klassas som ett ledelement för B- faskeramik, och kan dateras till yngre bronsålder (Björhem & Säfvestad 1993:54f, Stilborg 2002:86f). Gropen 14 C-daterades (Ua-21232) under förundersökningen till BC kalibrerat med 2 Â (tabell 34), vilket motsvarar yngre bronsålder, B-fas, vilket stämmer väl överens med den påträffade keramiken. Anläggningen har tolkats som en grop där någon form av eldverksamhet har skett. 60 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

62 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 71:18 9 st / 50 g Stick 1 Avslag MK 71:19 3 st / 24 g Stick 2 Skärva MK 71:66 2 st / 3 g Stick 1 Skärva (silkärl) MK 71:67 1 st / 9 g Stick 1 Skärva MK 71:68 1 st / 15 g Stick 1 Skärva MK 71:69 1 st / 11 g Stick 1 Skärva MK 71:70 40 st / 94 g Stick 1 Skärva MK 71:85 20 st / 62 g Stick 2 Skärva MK 71:86 1 st / 6 g Stick 2 Skärva MK 71:87 2 st / 3 g Stick 2 Skärva MK 71:89 1 st / 4 g Stick 2 Skärva MK 71:90 1 st / 7 g Stick 2 Ben MK 71:128 7 st / 5 g Stick 2 Ben MK 71:129 1 st / 1 g Stick 1 Ben MK 71:130 2 st / 1 g Stick 1 Tabell 33. Fynd i MK 71:A2720. Figur 50. Plan och profil över MK 71:A2720. Skala 1:50. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. MK 71:A2720 Cerealia fragm ± BC BC Ua Tabell 34. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från MK 71:A2720. A3045 Anläggningen grävdes ut under förundersökningen (MK 71). Gropen var 1,80 x 1,56 m stor i plan och hade ett djup av 0,41 m. Nordöstra halvan av anläggningen grävdes ut med spade i fyra stick à ca 10 cm och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde urskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av gråsvart, sandig silt med inslag av träkol och lager 2 bestod av brungrå, sandig silt med inslag av träkol (figur 51). De fyra sticken innehöll ca två liter sten vardera, totalt alltså ca åtta liter, varav enstaka stenar var skörbrända. Anläggningen var nedgrävd i brun, grå, gul melerad sandig lera (Grehn 2003:7). I anläggningen framkom bränd lera (främst i anläggningens kanter), keramikskärvor, djurbensfragment, flintavslag, och en knacksten av bergart (MK 71:41) (tabell 35). Keramiken gick ej att datera närmare än till bronsålder. Anläggningen har tolkats som en grop där någon form av eldverksamhet har skett. Gropens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 61

63 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 71:13 2 st / 5 g Stick 3 Avslag MK 71:14 3 st / 3 g Stick 2 Övrig flinta MK 71:15 1 st / 29 g Stick 2 Avslag MK 71:40 1 st / 1 g Stick 2 Knacksten MK 71:41 1 st / 926 g Stick 4 Skärva MK 71:64 5 st / 9 g Stick 3 Skärva MK 71:65 4 st / 7 g Stick 2 Skärva MK 71:73 1 st / 1 g Stick 1 Skärva MK 71:74 15 st / 22 g Stick 1 Bränd lera MK 71: st / 36 g Stick 3 Bränd lera MK 71: st / 64 g Stick 2 Bränd lera MK 71: st / 46 g Stick 1 Ben MK 71: st / 23 g Stick 2 Ben MK 71: st / 6 g Stick 3 Ben MK 71: st / 92 g Stick 1 Tabell 35. Fynd i MK 71:A3045. Figur 51. Plan och profil över MK 71:A3045. Skala 1:50. A3092 Anläggningen grävdes ut under förundersökningen (MK 71). Anläggning MK 71: A3092 var 2,0 x 1,96 m stor i plan och hade ett djup av 0,50 m där den var som djupast. Sydöstra halvan av anläggningen grävdes ut med spade i fyra stick à ca 10 cm och fyllningen gicks igenom på hackbord. Anläggningen bestod av två lager; lager 1 hade svartgrå, sandig silt med inslag av träkol och innehöll ca två liter sten. Lager 2 bestod av grå, mycket kompakt, sandig lera (bränd?) med inslag av träkol och innehöll ca sex liter sten, varav ca två liter var skörbränd (figur 52). Anläggningen var nedgrävd i brun, grå, gul melerad, kompakt, sandig lera (Grehn 2003:7). I anläggningen framkom keramikskärvor, djurbensfragment och flintavslag (tabell 36). Bland keramiken som påträffades i anläggningen framkom mynningsbitar från två olika kärl, men tyvärr är skärvorna alldeles för små för att någon typologisk datering ska kunna göras. Anläggningen har tolkats som en grop i vilken någon form av eldverksamhet skett. Gropens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. 62 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

64 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Övrig flinta MK 71:20 1 st / 24 g Stick 1 Avslag MK 71:21 2 st / 8 g Stick 1 Övrig flinta MK 71:22 1 st / 63 g Stick 1 Avslag MK 71:23 2 st / 11 g Stick 2 Sidofragm. av kärna MK 71:24 1 st / 19 g Stick 2 Avslag MK 71:25 2 st / 1 g Stick 3 Skärva MK 71:50 1 st / 4 g Stick 1 Skärva MK 71:51 1 st / 3 g Stick 1 Skärva MK 71:79 3 st / 13 g Stick 3 Skärva MK 71:80 12 st / 20 g Stick 2 Skärva MK 71:81 3 st / 9 g Stick 3 Bränd lera MK 71:105 1 st / 5 g Stick 1 Ben MK 71: st / 40 g Stick 3 Ben MK 71:123 1 st / 1 g Stick 3 Ben MK 71:138 9 st / 4 g Stick 1 Ben MK 71:143 3 st / 1 g Stick 2 Ben MK 71: st / 40 g Stick 2 Tabell 36. Fynd i MK 71:A3092. Figur 52. Plan och profil över MK 71:A3092. Skala 1:50. Härdar A277 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,32 x 1,10 m stor, samt hade ett djup av 0,12 m. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av gråsvart silt med inslag av sot och träkol, samt innehöll ca 10 liter skörbränd sten (figur 53). Anläggningens avgränsning gentemot underlaget var diffus och inga nedgrävningskanter kunde iakttagas. Anläggningen var anlagd på eller i gulbrun, sandig lera. Anläggningen har tolkats som en rest av en härd, p.g.a. dess innehåll av skörbränd sten, sot och träkol, samt att det inte fanns några nedgrävningskanter. I anläggningen framkom endast enstaka fynd av flintavslag, keramikskärvor och benfragment, vilka inte kan dateras (tabell 37). Härdens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 63

65 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:59 8 st / 11 g Stick 1 Övrig flinta MK 141:60 2 st / 104 g Stick 1 Övrig kärna MK 141:61 1 st / 82 g Stick 1 Skärva MK 141: st / 13 g Stick 1 Ben MK 141: / 1 g - Tabell 37. Fynd i A277. Figur 53. Plan och profil över A277. Fyllningen bestod av gråsvart silt med inslag av sot och träkol samt skörbränd sten. Skala 1:50. A1716 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,32 x 1,16 m stor, samt hade ett djup av 0,18 m. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av svartgrå, lerig silt med kraftigt inslag av sot och träkol (figur 54). Det fanns en del skörbrända stenar på ytan av anläggningen, och fyllningen innehöll rikligt med sten, både bränd och icke bränd sådan, samt enstaka fynd av flintavslag (tabell 38). Nedgrävningen hade sluttande nedgrävningskanter och relativt plan botten, och var nedgrävd i gulbrun, sandig lera. På grund av anläggningens rikliga innehåll av sot, träkol och skörbränd sten har anläggningen tolkats som en rest av en härd eller härdgrop. Härdens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Figur 54. Plan och profil över A1716. Fyllningen bestod av svartgrå, lerig silt med kraftigt inslag av sot och träkol samt skörbränd sten. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Övrig flinta MK 141:62 2 st / 137 g - Tabell 38. Fynd i A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

66 A1887 Anläggningen hade en något oval form i plan och var 2,10 x 1,80 m stor, samt 0,18 m djup. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Fyllningen bestod av gråsvart och brungul melerad silt och innehöll ca 17 liter skörbränd sten, främst på ytan (figur 55). Stenarna varierade i storlek mellan 0,03 och 0,10 m. Dessutom innehöll fyllningen rikligt med träkol. I anläggningen framkom endast en mindre mängd slagen flinta (tabell 39). Anläggningen hade sluttande nedgrävningskanter och en relativt plan botten och var nedgrävd i gul, sandig lera. Anläggningen har tolkats som en härd eller härdgrop på grund av dess rikliga innehåll av skörbränd sten och träkol. Härdens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Figur 55. Plan och profil över A1887. Fyllningen bestod av gråsvart och brungul melerad silt med kraftigt inslag av träkol och skörbränd sten. Skala 1:50. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:395 4 st / 20 g Stick 1 Tabell 39. Fynd i A1887. A2029 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,26 x 1,10 m stor samt hade ett djup av 0,20 m. Halva anläggningen grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av brunsvart, sotig silt, vilken innehöll rikligt med skörbränd sten och träkol (figur 56). Inga fynd påträffades. Anläggningen hade sluttande nedgrävningskanter och relativt plan botten och var nedgrävd i gul, sandig lera. Anläggningen har tolkats som en härd eller härdgrop på grund av dess rikliga innehåll av skörbränd sten, sot och träkol. Härdens lokalisering strax intill andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder gör att denna anläggning troligen också kan dateras till yngre bronsålder. Figur 56. Plan och profil över A2029. Fyllningen bestod av brunsvart, sotig silt med kraftigt inslag av träkol och skörbränd sten. Skala 1:50. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 65

67 Kokgropar A18905 Anläggningen hade oval form i plan och var 1,36 x 1,16 m stor samt hade ett djup av 0,60 m. Halva anläggningen grävdes ut med spade och fyllningen gicks igenom på hackbord. Två lager kunde utskiljas i anläggningen; lager 1 bestod av brungrå silt som innehöll rikligt med skörbränd sten och bränd lera, lager 2 bestod av svart, sotig silt som innehöll rikligt med skörbränd sten, bränd lera och träkol (figur 57). Anläggningen hade sluttande nedgrävningskanter och en rundad botten och var nedgrävd i gul, sandig lera. Anläggningen har tolkats som en kokgrop på grund av dess form och dess rikliga innehåll av skörbränd sten, bränd lera och träkol. I anläggningen framkom endast några få fynd av flintavslag och keramikskärvor, samt en mal- eller knacksten (MK 141:590) (tabell 40). Keramiken härstammar från ett kärl och är eventuellt rabbad. Om keramiken verkligen är rabbad kan den dateras till bronsålder (v. Rostoványi muntlig uppgift). Anläggningens lokalisering i förhållande till andra anläggningar som daterats till yngre bronsålder, gör att det är troligt att A18905 också kan dateras till yngre bronsålder. Denna anläggning är dock den som är mest osäker vad gäller dateringen bland de anläggningar som har daterats till yngre bronsålder. A2659 Anläggningen grävdes ut under förundersökningen (MK 71). Gropen A2659 var 1,05 x 1 m stor i plan och hade ett djup av 0,54 m. Östra halvan av anläggningen grävdes ut med spade i fyra stick à ca 15 cm och fyllningen gicks igenom på hackbord. Endast ett lager kunde urskiljas i anläggningen. Detta lager bestod av gråsvart, sandig silt med inslag av träkol och innehöll ca 10 liter skörbränd Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:153 7 st / 65 g - Avslag MK 141:358 2 st / 3 g - Mal-/knacksten MK 141:590 1 st / 359 g - Bränd lera MK 141:610 - / 38 g - Sjöborre (fossil) MK 141:660 1 st / 89 g - Skärva MK 141:791 3 st / 11 g - Tabell 40. Fynd i A Figur 57. Plan och profil över A : brungrå silt med rikligt av skörbränd sten och bränd lera, 2: svart sotig silt som innehöll rikligt med skörbränd sten, bränd lera och träkol. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

68 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 71:4 2 st / 15 g Stick 3 Avslag MK 71:17 1 st / 1 g Stick 4 Skärva MK 71:46 4 st / 66 g Stick 2 Skärva MK 71:47 1 st / 15 g Stick 2 Skärva MK 71:48 10 st / 17 g Stick 2 Skärva MK 71:49 39 st / 63 g Stick 1 Skärva MK 71:72 3 st / 12 g Stick 1 Skärva MK 71:88 1 st / 5 g Stick 3 Skärva MK 71:94 2 st / 5 g Stick 4 Skärva MK 71:95 17 st / 56 g Stick 1 Skärva MK 71:96 1 st / 14 g Stick 1 Skärva MK 71:97 1 st / 5 g Stick 1 Skärva (silkärl) MK 71:98 1 st / 2 g Stick 1 Skärva MK 71:99 1 st / 3 g Stick 1 Ben MK 71:124 4 st / 5 g Stick 3 Ben MK 71:140 5 st / 5 g Stick 2 Ben MK 71:144 6 st / 4 g Stick 1 Tabell 41. Fynd i MK 71:A2659. Figur 58. Plan och profil över A2659. Fyllningen bestod av gråsvart, sandig silt med inslag av träkol och skörbränd sten. Skala 1:50. sten (figur 58). Anläggningen var nedgrävd i gul, brun, grå melerad, sandig lera (Grehn 2003:5). A2659 har tolkats som en trolig kokgrop p.g.a. den relativt rikliga förekomsten av skörbränd sten och träkol, samt p.g.a. dess djup och utseende i profil. I anläggningen framkom keramikskärvor, benfragment från djur och flintavslag (tabell 41). Bland keramiken som framkom i anläggningen finns en skärva som har linjär ornamentik (MK 71:47, figur 18c), vilket troligen kan ses som en utveckling av bronsålderns B-faskeramik och som typologiskt kan dateras till början av förromersk järnålder (Björhem & Säfvestad 1993:334). Vidare framkom en skärva med vulst, vilken har nagelintryck (MK 71:96), som är ett ledelement för B-faskeramik, vilken typologiskt kan dateras till yngre bronsålder (Björhem & Säfvestad 1993:47). Även en skärva av ett silkärl framkom och även detta fynd kan dateras till yngre bronsålder (Björhem & Säfvestad 1993:54f). Anläggningen kan, med hjälp av den påträffade keramiken, dateras till yngre bronsålder. Diskussion Av de 39 anläggningar som kunnat dateras till yngre bronsålder fanns tre fyrstolphus, ett grophus, två kokgropar, en ugn, fyra härdar och 28 gropar. Härdarna varierade storleksmässigt i plan, den minsta var 1,26 x 1,1 m stor och den största Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 67

69 var 2,1 x 1,8 m stor. Härdarnas djup varierade mellan 0,12 och 0,2 m. Groparna varierade ännu mer storleksmässigt i plan, den minsta gropen var 1,05 x 1 m stor och den största var 4,55 x 3,1 m stor. Groparnas djup varierade mellan 0,18 och 0,9 m. I genomsnitt var groparna 2,02 x 1,68 m stora och genomsnittsdjupet var 0,53 m. Utöver att bronsåldersanläggningarna var lokaliserade i sydöstra delen på område A, kunde fyra troliga grupperingar eller koncentrationer med gropar iakttagas (figur 59), vilket skulle kunna tyda på att olika typer av specifika aktiviteter kan ha samlats inom olika mindre områden på ytan. Utöver dessa fyra grupper fanns anläggningar daterade till yngre bronsålder utspridda omkring dessa grupper i den sydöstra delen av område A. Bronsåldersanläggningarna fanns endast inom den sydöstra delen av område A, vilket tyder på att bronsåldersaktiviteterna har koncentrerats till denna del av området. Det kan tänkas att fler bronsåldersanläggningar skulle kunna finnas öster och/eller söder om undersökningsområdet, eftersom inga bostadshus som kunnat dateras till yngre bronsålder har påträffats. Groparna har försökts funktionsbestämmas med varierande resultat. Det som har varit vägledande i försöket att funktionsbestämma groparna är formen i plan och på nedgrävningskanterna och botten, samt groparnas innehåll av skörbränd sten, sot och träkol. Härdar eller härdgropar och kokgropar har varit den typ av anläggningar som har varit lättast att funktionsbestämma p.g.a. deras karaktäristiska utseende och rikliga innehåll av skörbränd sten, sot och träkol. Övriga gropar har varierat mycket både vad gäller form, djup och storlek, vilket gjort det svårt att hitta likheter emellan dem och att klassificera dem. De mest uppenbara lik- Figur 59. Anläggningar som daterats till yngre bronsålder. Svart: anläggningar daterade till yngre bronsålder, streckad linje: grupperingar av anläggningar daterade till yngre bronsålder. Grupp 1: A5679, A1659 & A351. Grupp 2: A241, A277, A297, A310, A329, MK 71:A2659 & MK 71:A2720. Grupp 3: A2157, A2182, A2201, A2215, A2236, A2253 & A Grupp 4: A1678, A1696, A1716, A18629, A25999, A26038 & A Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

70 heterna mellan groparna har varit att alla har daterats till yngre bronsålder, att de flesta innehöll samma typ av keramik, samt att de var lokaliserade inom ett begränsat område och att deras fyllningar överlag har varit likartade. De enda gropar som här har lyckats funktionsbestämmas är de gropar som har tolkats som förvarings- och förrådsgropar. Dessa anläggningar har tolkats som förvaringsoch förrådsgropar p.g.a. att de har varit väl avgränsade gropar med relativt raka nedgrävningskanter och med en plan botten, vilket gjort dem optimala för att förvara saker i. Tolkningen av dessa gropar var ett försök att klassificera dem, men eftersom variationen är stor bland groparna, är det troligt att groparna har haft en mängd olika funktioner, som exempelvis beredningsgropar, täktgropar, arbetsgropar, jordkällare, specialgropar och avfallsgropar m.m. Men vilken typ av grop som har använts till vad, är mer eller mindre omöjligt att avgöra med detta relativt begränsade material. De aktiviteter som inom Tygelsjö 41:1 har kunnat knytas till yngre bronsålder tycks vara av specialiserad art och verkar ha förlagts i utkanten av en boplats. Grupp 1 Grupp 1 bestod av grophuset (A351), en trolig förrådsgrop (A5679) och en mindre grop (A1659) (figur 59). Gropen A5679 hade relativt raka nedgrävningskanter. Formen på gropen skulle kunna associeras med förrådsgropar, eftersom den medvetet verkar ha grävts noggrant och regelbundet och hade raka nedgrävningskanter och plan botten. Gropen A1659 hade också relativt raka nedgrävningskanter men var mycket mindre, och hade istället en rundad botten, vilket gör att gropen kan tänkas haft en annan funktion än förrådsgrop. Grophuset (A351) hade sluttande nedgrävningskanter och plan botten samt två stolphål i södra kanten av huset och ett stolphål i norra kanten av huset. En hypotes som har framförts är att när denna typ av grophus började uppträda under yngre bronsålder kan det ha haft ett funktionellt samband med en ekonomisk och/eller hantverksmässig innovation (Björhem & Säfvestad 1993:150). Vidare är det vanligt att grophusen förekommer en bit ifrån övrig bebyggelse, samt att de förekommer i liten omfattning på varje boplats (ibid), vilket tycks stämma väl överens med hur det var inom Tygelsjö 41:1. Grupp 1 bestod således sammantaget av ett grophus, en förrådsgrop och en mindre grop. Grupp 2 Grupp 2 var belägen 6 7 meter öster om grupp 1 och bestod av hus 9 (fyrstolpbod) och anläggningarna A241, A277, A297, A310, A329, MK 71:A2659 och MK 71:A2720 (figur 59). Gropen A241 hade mycket raka och distinkta nedgrävningskanter samt en relativt plan botten och har p.g.a. detta tolkats som en förrådsgrop. Fyndmaterialet i gropen pekar på att gropen sekundärt troligen har använts som avfallsgrop. A277 har p.g.a. dess innehåll av skörbränd sten, sot och träkol, samt att det inte fanns några nedgrävningskanter tolkats som en härd. Gropen A297 hade en brant sluttande nedgrävningskant på den östra sidan och medan den västra sidans nedgrävningskant var flack. Gropens botten var något skålad. Gropens funktion är tyvärr svår att avgöra. A310 hade mjukt sluttande nedgrävningskanter och en relativt plan botten. Gropens primära funktion är tyvärr svårtolkad men någon form av eldverksamhet tycks ha skett i gropen, med tanke på inslaget av träkol i fyllningen. Gropens sekundära funktion tycks vara att den har fungerat som en avfallsgrop. A329 hade en relativt rak nedgrävningskant i sydvästra delen men flack och sluttande nedgrävningskant i nordöstra delen. Troligen har någon typ av eldverksamhet skett i gropen under dess primära användning, med tanke på dess innehåll av sot och träkol. Dess sekundära funktion tycks ha varit en avfallsgrop. A2659 hade oregelbundna men relativt branta nedgrävningskanter och har tolkats som en trolig kokgrop p.g.a. den relativt rikliga Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 69

71 förekomsten av skörbränd sten och träkol, samt p.g.a. dess djup och utseende i profil. A2720 hade flacka och sluttande nedgrävningskanter. Anläggningen har tolkats som en grop där någon eldverksamhet har skett. I grupp 2 fanns alltså en förrådsgrop, en härd, en kokgrop och fyra gropar vars funktion inte har kunnat bestämmas närmare, men troligen har det i de flesta av dem skett någon form av eldverksamhet och sekundärt tycks de ha fungerat som avfallsgropar. Grupp 3 Grupp 3 var belägen ca 8 meter öster om grupp 2 och bestod av anläggningarna A2157, A2182, A2201, A2215, A2236, A2253 och A27922 (figur 59). A2157 var en relativt stor grop som hade raka nedgrävningskanter och en något ojämn botten. Gropens funktion är tyvärr svår att avgöra. A2182 hade sluttande nedgrävningskanter och relativt plan botten. Eftersom gropen verkade vara välgjord, hade plan botten och var relativt djup, kan det tyda på att gropen har fungerat som en förvaringsgrop. A2201 hade en oregelbunden och en relativt rak nedgrävningskant, samt en ojämn botten. Gropens funktion är svår att avgöra, men den tycks sekundärt ha fungerat som en avfallsgrop. Gropen A2215 hade nedgrävningskanter som var svagt sluttande och dess botten var relativt plan. Gropens primära funktion kan ha varit förrådsgrop, med anledning av dess storlek, samt p.g.a. den jämna bottnen. Dess sekundära funktion har förmodligen varit avfallsgrop. A2236 hade sluttande nedgrävningskanter och dess botten var ojämn. Troligen har det skett någon form av eldverksamhet i gropen, i övrigt är dess funktion svår att avgöra. Gropen A2253 hade raka nedgrävningskanter och en plan botten. Gropens primärfunktion har tolkats som förrådsgrop med anledning av dess utseende och utformning. Gropens sekundära funktion är mer svårtolkad. A27922 var så pass grund att den är svår att betrakta som en nedgrävning, utan bör kanske snarare ses som en rest av en grop eller ett lager. Grupp 3 bestod sammantaget således av tre förråds- eller förvaringsgropar, tre gropar vars funktion inte gått att avgöra, samt en rest av en grop eller ett troligt lager. Grupp 4 Grupp 4 var belägen ca 25 meter norr om de övriga grupperna och bestod av anläggningarna A1678, A1696, A1716, A18629, A25999, A26038 och A26050 (figur 59). A1678 hade sluttande nedgrävningskanter och en något skålad botten. Gropens funktion är svår att avgöra. A1696 har tolkats som någon typ av ugn, med anledning av den brända leran som låg utmed botten av anläggningen, samt p.g.a. inslaget av träkol och skörbränd sten. A1716 hade sluttande nedgrävningskanter och en relativt plan botten. På grund av anläggningens rikliga innehåll av sot, träkol och skörbränd sten har anläggningen tolkats som en rest av en härd. A18629 hade konkav nedgrävningskant och var en svårtolkad grop, i vilken någon form av eldverksamhet skett. A25999 var ett mindre gropsystem som även bestod av groparna A26038 och A Den fina leran som groparna var nedgrävda i, skulle kunna peka på att dessa gropar har varit lertäktsgropar, vilka sekundärt troligen har används som avfallsgropar eller härdgropar. I den fjärde gruppen fanns alltså sammantaget en ugn, en härd, ett mindre gropsystem och två gropar vars funktion inte kunnat avgöras. Övriga anläggningar Utöver de grupper av anläggningar som beskrivits ovan fanns ett antal anläggningar inom samma del av området som också har daterats till yngre bronsålder. Det fanns ytterligare två fyrstolphus eller stolpbodar (hus 8 och 10), vilka var lokaliserade strax intill (norr och öster om) grupp 4. Dessa stolpbodar kan med 70 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

72 största sannolikhet knytas till de aktiviteter som skett inom området under yngre bronsålder. Stolpbodar anses ofta ha fungerat som förrådsbodar där man exempelvis förvarat säd, kött & fisk m.m. Dessa bodar har ofta varit upphöjda en bit ovanför den dåtida marknivån för att undvika att exempelvis skadedjur och väta tog sig in i stolpboden (Sarnäs 2000:101). Utöver stolpbodarna fanns några härdar och ytterligare ett antal gropar med olika form och funktion, utanför och omkring de ovan nämnda grupperna eller koncentrationerna av gropar. Keramiken Vad gäller keramiken har det, i nästan alla anläggningar där det påträffats bronsålderskeramik, framkommit skärvor med tydliga ledelement för B-faskeramik som exempelvis delrabbning, vulster med nagel- eller fingerintryck eller bara intryck, knoppar som är placerade vid övergången mellan rabbad och orabbad yta, tunnformiga och bikoniska kärl, skärvor med ringvulst, samt skärvor från silkärl m.m.. Vidare har det framkommit dels grövre förvarings- och brukskärl, samt silkärl och dels mindre konsumtionskärl såsom skålar och koppar, vilket speglar ett brett användningsområde. Dessutom har det förekommit ett antal skärvor som har rabbning med fingerdrag, vilket brukar anses höra till A-faskeramiken, men här kan dessa skärvor utan tvekan härledas till B-fasen. Vidare framkom en skärva från ett tunnformigt kärl som hade rabbning ända upp till mynningskanten (MK 141:738), vilken kan ses som en hybrid mellan A- och B-faskeramik (v. Rostoványi muntlig uppgift). Keramikmaterialet är helt rent från inblandning av keramik från andra tidsperioder än just yngre bronsålder och B-faskeramik, med undantag av den ovan nämnda hybriden. Vidare har det framkommit relativt många bottnar från olika kärl, vilket tyder på att keramikmaterialet till stor del troligen är primäravfall (v. Rostoványi muntlig uppgift). En stor del av den påträffade keramiken är magrad med röd s.k. fältspat, vilket annars brukar förknippas med stenålderskeramik. Detta skulle kunna tyda på att det inom Tygelsjö 41:1 funnits en lokal produktion av B-faskeramik. Det skulle kunna vara så att en keramiker har valt att använda den röda fältspaten som magring i sin produktion och att detta därför speglar denna persons arbete under en begränsad tid. Ytterligare en faktor som tyder på en lokal produktion av keramik, är att det finns relativt många skärvor som har ringvulst. Det är förhållandevis ovanligt att så många kärl inom en och samma lokal har ringvulst (v. Rostoványi muntlig uppgift). Ringvulster anses också ha en koppling till förromersk järnålder. Mängden ringvulster kan då också tala för att boplatsaktiviteterna kanske bör placeras vid övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder (Björhem & Säfvestad 1993:49). I Tygelsjö verkar man ha valt att producera den typ av kärl som man kunde, och var bäst på, att framställa. Sammantaget är keramikmaterialet från Tygelsjö 41:1 ett mycket bra referensmaterial vad gäller B-faskeramik, eftersom det är ett rikligt material där många av skärvorna bär på olika ledelement för B-faskeramik, och dessutom är materialet helt rent från inblandning av annan keramik och tycks vara primäravfall. Lövknivar Lövknivar uppträder i yngre bronsålder (företrädesvis under period V och VI) och representerar ett helt nytt formspråk. Inga paralleller till tidigare tidsperioder finns (Högberg 2001:1). Lövkniven är ett specialiserat föremål. De är formmässigt enhetliga och tillverkningstekniskt avancerade. Lövknivar är vanligt förekommande i boplatsmaterial, men resterna efter dess produktion och produktionsplatserna saknas i södra Sverige (Högberg 2001:2). De sex lövknivar som påträffats inom Tygelsjö 41:1 är alla av typ I. Enligt Björhem & Säfvestad (1993:73) kan typ I lövknivar beskrivas på följande sätt: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 71

73 Böjd (asymmetrisk) avsmalnande distal del. Längd mm. Rak till konkav egg, ofta med kraftiga slitskador. Skaftningsretusch förekommer ibland på eggsidans proximala del och ibland även på ryggsidan. Den är symmetriskt placerad i förhållande till eggsidans retusch. Bredden är vanligen störst nära mitten. Lövknivar av typ II är istället rundade till raka, har en längd på mm, har rak egg, skaftningsretusch saknas och deras bredd är oftast störst nära den distala delen (Björhem & Säfvestad 1993:73). Lövknivar har troligen använts till bearbetning av en mängd olika material som exempelvis skärning av vass, gräs och säd eller till lövtäkt m.m., och kan därför troligen ses som ett mångfunktionellt redskap (Björhem & Säfvestad 1993:77). Osteologi Benmaterialet från bronsåldersanläggningarna inom Tygelsjö 41:1 består i princip enbart av rester av slaktavfall. Gnagmärken på en del av benen tyder på att hundar kommit över en del av materialet. Benmaterialet uppvisar en hög fragmenteringsgrad. Endast en liten del av benen har varit med i tillagningsprocessen och andelen brända ben är mycket liten, mindre än 2 %. Mer än en tredjedel av anläggningarna innehåller endast mycket små mängder oidentifierbara ben, dessa får därför anses betydelselösa i sammanhanget. Endast i två av groparna fanns alla fyra husdjursarterna nötkreatur, får eller get, svin och häst representerade, och i den ena gropen fanns dessutom hund. Drygt hälften av bronsåldersgroparna innehöll endast en art (Cardell 2004:3f). För den osteologiska diskussionen valdes ett antal bronsåldersgropar ut. Dessa innehöll mellan ca 0,1 och 0,5 kg djurben. Samtliga av dessa gropar innehöll perifera delar av djuren, särskilt lösa tänder och ben från djurens fötter. Materialets sammansättning är typiskt för ett slaktavfall. Två tredjedelar av benen härrör från djurens köttfattiga delar. Därutöver påträffades enstaka fragment av rörben från köttrika regioner. Några av groparna innehöll även enstaka ben av häst och hund. Materialet i gropen A297 avviker dock från de övriga anläggningarna. Här påträffades ett litet lamm, troligen 0 2 månader gammalt. Stora delar av skelettet är bevarat. Benfragmenten representerar alla kroppsregioner, dock inte samtliga ben. Det påträffades inga tänder, men de har troligen ej bevarats då mjölktänderna på en så ung individ lätt bryts ned. Benen kan utgöra resterna av ett lamm som avlidit av sjukdom strax efter födseln (Cardell 2004:4). Att en så stor del av benmaterialet utgörs av perifera och köttfattiga delar, liksom att materialet är starkt fragmenterat, indikerar ett intensivt utnyttjande av djurkropparna i samband med slakt och matlagning. Trots detta har skärmärken endast kunnat noteras på få ben. Att ben kan ha utsatts för vittring före deponering, såväl som nedbrytning i jord reducerar dock möjligheten att iaktta skärmärken. De köttrikare delarna kan efter konsumtion ha deponerats i andra sammanhang än de här påträffade benen från framför allt köttfattiga regioner. Ytterligare en orsak till att det förekommer få skärmärken kan vara att materialet innehåller en stor andel små djur, som får och svin. I primärslakten styckas dessa i betydligt större delar än större djurarter. I exempelvis en bogstek av lamm hänger flera av benen samman efter slakt och kan också tillagas i detta tillstånd. I bogsteken ingår ben från både över- och underarm, medan denna för nöt delas upp i bog respektive lägg. Enligt moderna styckningsscheman delas nötkreaturets kropp upp i mer än dubbelt så många delar som kroppar av får och svin, för att vara lättare att hantera (Cardell 2004:4). Avsaknad av ben eller väldigt små mängder ben i en anläggning kan i sig också vara intressant. Ytor kan ha städats rena från slakt- och matavfall. Då anläggningar 72 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

74 innehåller små mängder ben kan det inte uteslutas att fragment av ben i olika anläggningar härrör från samma individer. Ett djur kan ha delats upp på flera personer eller familjer för konsumtion (Cardell 2004:4). Fragment av ben från nöt, får och svin förekommer i många av anläggningarna, antingen som ensam art eller i kombination med andra arter. Baserat på antalet identifierade fragment, domineras materialet av får, följt av nöt och svin. Ben av häst och hund är mer sparsamt förekommande. Den höga andelen får indikerar att tyngdpunkten i husdjurshållningen legat på denna art. Åldersbedömningarna indikerar att husdjuren slaktats vid varierande åldrar, både unga individer och individer som uppnått full slaktvikt. Kalvar har slaktats när de varit mellan 6 månader och 1 år gamla, men även vuxna nötkreatur, 3-4 år gamla finns representerade. Fåren representeras av alla åldersgrupper, här finns nyfödda lamm, årslamm, fjolårslamm och vuxna individer. Andelen årslamm och fjolårslamm är relativt stor, vilket kan tyda på att köttproduktionen haft stor betydelse inom Tygelsjö 41:1. Svinen har slaktats före 3 års ålder. Resultaten av analysen indikerar att djur har fötts upp, slaktats och konsumerats på platsen. Ben av fisk såväl som fågel saknas helt i materialet (Cardell 2004:4). Resultat och utvärdering De aktiviteter som kunnat beläggas inom Tygelsjö 41:1 under yngre bronsålder bestod troligen bl.a. av dels en lokal produktion av keramik, samt dels av en trolig slaktplats, eftersom resultaten från den osteologiska analysen visar att djur troligen både har fötts upp och slaktats, samt konsumerats på platsen. Den påträffade keramiken visar att man haft och använt både större förvarings- och brukskärl, silkärl och mindre konsumtionskärl i form av skålar och koppar. Bland anläggningarna som har kunnat dateras till yngre bronsålder har bl.a. förråds- och förvaringsgropar, avfallsgropar, härdar, stolpbodar, kokgropar, samt ett grophus och en ugn kunnat funktionsbestämmas. Alla dessa olika typer av anläggningar och deras funktioner kan troligen knytas till de aktiviteter som föreslagits ovan. Även ett flertal gropar vars funktion inte har kunnat avgöras kan tänkas ha ingått i dessa aktiviteter på något sätt i form av olika specialgropar m.m., eftersom dessa gropar är lokaliserade inom samma område och har kunnat dateras till samma tidsperiod. De aktiviteter som skett under yngre bronsålder inom Tygelsjö 41:1 tycks i viss mån ha varit specialiserade och varit förlagda i utkanten av en boplats, eftersom inga bostadshus som kunnat dateras till yngre bronsålder har påträffats inom undersökningsområdet. Bronsålderssamhället har av många beskrivits som ett skiktat samhälle som innefattade en hög grad av specialister, som framför allt var inbegripna i produktionen av bronsprodukter, keramikframställning, salt och djurhållning m.m. (v. Rostoványi & Hydén 2002:98), kanske speglar groparna inom Tygelsjö 41:1 lämningar från dessa specialisters aktiviteter. Romersk järnålder Tre stolphus, vilka kunde dateras till romersk järnålder, påträffades i den sydvästra delen av område A. Inga andra typer av anläggningar har kunnat knytas till dessa hus eller kunnat dateras till denna period. Nedan redogörs för dessa hus. Hus Hus 5 Hus 5 påträffades på den södra halvan av område A och var orienterat i väst östlig riktning. Huset var beläget på ett underlag bestående av gul, sandig lera. Hus 5 var något skevt i plan och bestod av fem par stolphål från takbärande stolpar (figur 60 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 73

75 Figur 60. Plan över hus 5. Takstolphål är fyllda och övriga anläggningar är ej fyllda. Skala 1:200. Figur 61. Plan över hus 5. Anläggningar i vilka det påträffats fynd och som nämns i texten är markerade. Skala 1:200. Läge: Område A Typ: Treskeppigt Riktning: V Ö Bredd mellan stolparna: 1 2,32 m 2 1,86 m 3 2,24 m 4 2,20 m 5 2,02 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 4,32 m Södra sidan: 4,42 m 2-3 Norra sidan: 3,79 m Södra sidan: 4,05 m 3-4 Norra sidan: 4,64 m Södra sidan: 4,04 m 4-5 Norra sidan: 4,32 m Södra sidan: 4,45 m & 61). Inga väggstolphål påträffades. Samtliga takstolphål hade en fyllning som bestod av brungrå silt med inslag av gul lera. Stolphålen var till formen runda eller rundovala i plan och hade en diameter som varierade mellan 0,29 och 0,49 m. Stolphålens djup varierade mellan 0,28 och 0,50 m. Det enda undantaget var AS18354 som var något mindre både i diameter och djup (0,31 m i diameter och 0,36 m djup). Ett stolphål (AS18373) har tolkats som en stötta till det intilliggande takstolphålet AS Fynd Endast några flintavslag och tre små oidentifierbara keramikskärvor, samt några benfragment av får eller get (Cardell 2004:4) påträffades i stolphålen (Tabell 42). 74 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

76 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:118 2 st / 7 g AS18511 Avslag MK 141:164 5 st / 29 g AS18520 Avslag MK 141:171 3 st / 15 g AS18373 Avslag MK 141:207 5 st / 11 g AS18343 Avslag MK 141:276 2 st / 18 g AS18354 Övrig flinta MK 141:277 1 st / 96 g AS18354 Avslag MK 141:278 1 st / 2 g AS18363 Avslag MK 141:402 7 st / 12 g AS18489 Övrig flinta MK 141:403 1 st / 69 g AS18489 Avslag MK 141:407 3 st / 31 g AS18479 Övrig flinta MK 141:409 1 st / 37 g AS18426 Skärva MK 141:794 3 st / 21 g AS18384 Ben MK 141: / 1 g AS18343 Ben MK 141: / 1 g AS18404 Ben MK 141: / 1 g AS18520 Tabell 42. Fynd i Hus 5. Makrofossilanalys I hus 5 fanns skalkorn och obestämt korn. Makrofossilfynden var spridda över huskroppen. Byggnaden saknade troligen innerväggar. Huset användes sannolikt som bostad med köksdel. Odlingen bestod av skalkorn (Gustafsson 2004:5). Datering En 14 C-analys från ett takstolphål (AS18404) i husets centrala del har gjorts. Stolphålet har daterats med makrofossil (Hordeum vulgare) som påträffades i stolphålet. Makrofossilprovet gav en datering till ± 45 BP (Ua-22613), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â (tabell 43). Detta motsvarar en datering till romersk järnålder. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. AS18404 Hordeum vulgare 1825 ± AD AD Ua Tabell 43. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från ett stolphål i hus 5. Hus 6 Hus 6 påträffades ca 15 meter sydväst om hus 5 på område A och var orienterat i VNV OSO riktning. Huset var beläget på ett underlag bestående av gulbrun, sandig lera. Huset bestod av fyra stolphål i form av en rektangel (figur 62 & 63). Inga rester efter några väggar påträffades. Samtliga stolphål hade en fyllning som bestod av brungrå silt, med enstaka inslag av gul lera. Stolphålen var till formen runda i plan och hade en diameter som varierade mellan 0,31 m och 0,60 m. Stolphålens djup varierade mellan 0,24 m och 0,39 m. Trots husets ringa storlek var stolphålen väl tilltagna. Detta kan tyda på att huset eller stolpboden fungerat som ett förvaringsutrymme och att golvet varit upphöjt en bit ovanför marken, kanske för att försvåra för skadedjur att ta sig in. Om golvet varit upphöjt skulle det även förklara varför ingen vägg har påträffats. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 75

77 Figur 62. Plan över hus 6. Skala 1:200. Figur 63. Plan över hus 6. Anläggningar i vilka det påträffats fynd är markerade. Skala 1:200. Läge: Område A Typ: Stolpbod Riktning: VNV OSO Längd 4,64 m Bredd (ingen vägg) 2,02 m Bredd mellan stolparna: 1 1,92 m 2 2,07 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 4,19 m Södra sidan: 4,12 m Fynd I stolphålen påträffades enstaka flintavslag samt några benfragment (tabell 44). Makrofossilanalys I hus 6 fanns bara två kärnor av obestämt korn (Gustafsson 2004:6). Datering En 14 C-analys från ett takstolphål (AS17683) i husets östra del har gjorts. Stolphålet har daterats med makrofossil (Hordeum indet.) som påträffades i stolphålet. Makrofossilprovet gav en datering till 1900 ± 45 BP (Ua-22619), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â (tabell 45). Detta motsvarar en datering till romersk järnålder. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:172 2 st / 5 g AS17661 Avslag MK 141:270 5 st / 8 g AS17693 Övrig flinta MK 141:271 3 st / 45 g AS17693 Övrig flinta MK 141:272 2 st / 82 g AS17674 Ben MK 141: / 2 g AS17674 Tabell 44. Fynd i hus 6. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. AS17683 Hordeum indet ± AD AD Ua Tabell 45. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från ett stolphål i hus Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

78 Hus 7 Hus 7 framkom ca 10 meter sydväst om hus 6 och var orienterat i VNV OSO riktning. Huset var beläget på ett underlag bestående av gul, sandig lera. Huset bestod av tre par takstolphål och hade svagt konvexa väggar, vilka hade inhak för dörröppning i centrum på huset, både på nord- och sydväggen (figur 64). Den norra ingången antas ha varit lokaliserad mellan de båda stolphålen AS25077 och AS25094, och den södra ingången mellan stolphålen AS17302 och AS17312 (figur 65). I väster var husets avgränsning något osäker. Samtliga takstolphål hade en fyllning som bestod av mörkbrun, siltig sand, fyllningen var dock något gråare i stolphålen i den västra delen av huset. Stolphålen var till formen runda eller rundovala i plan och hade en diameter som varierade mellan 0,26 m och 0,34 m. Takstolphålens djup varierade mellan 0,11 m och 0,38 m. Väggstolphålen var tätt placerade och avståndet mellan dem varierade mellan 0,03 m och 0,87 m. Den norra dörröppningen var 1,02 m bred och den södra dörröppningen var 1,16 m bred. Väggstolphålens form i plan var också rund eller rundoval, och de hade en diameter som varierade mellan 0,17 m och 0,24 m, samt ett djup som varierade mellan 0,04 m och 0,16 m. Läge: Område A Typ: Treskeppigt Riktning: VNV OSO Längd 10,65 m Bredd (med vägg) 4,82 m Bredd mellan stolparna: 1 1,76 m 2 1,67 m 3 1,34 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 2,87 m Södra sidan: 3,05 m 2 3 Norra sidan: 4,18 m Södra sidan: 3,95 m Figur 64. Plan över hus 7. Skala 1:200. Figur 65. Plan över hus 7. Anläggningar som tolkats som ingångar, samt de i vilka det påträffats fynd, är markerade. Skala 1:200. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 77

79 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Skärva MK 141:795 3 st / 6 g AS24616 (tak) Ben MK 141: / 3 g AS24616 (tak) Tabell 46. Fynd i hus 7. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. AS17322 Hordeum vulgare 1915 ± AD AD 230 AD Ua Tabell 47. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från ett stolphål i hus 7. Fynd Endast några få oidentifierbara keramik- och benfragment påträffades i ett av stolphålen (tabell 46). Makrofossilanalys I hus 7 fanns enbart skalkorn och obestämbart korn. En köksdel tycks ha varit belägen i den östra delen av huset (Gustafsson 2004:7). Datering En 14 C-analys från ett takstolphål (AS17322) i husets centrala del har gjorts. Stolphålet har daterats med makrofossil (Hordeum vulgare) som påträffades i stolphålet. Makrofossilprovet gav en datering till 1915 ± 45 BP (Ua-22617), vilket motsvarar AD 230 AD kalibrerat med 2 Â (tabell 47). Detta motsvarar en datering till romersk järnålder. Diskussion De hus som framkom och daterades till romersk järnålder inom Tygelsjö 41:1 är på inget sätt några ovanliga lämningar. Inom exempelvis Projektet Öresundsförbindelsen och lokalen Lockarp 7 D E påträffades liknande hus från samma period (Nord & Sarnäs 2005). Vad gäller hus 5 finns det paralleller med t ex hus 10 och 11 i Lockarp. Hus 10 i Lockarp bestod av fem par takstolphål och var öst-västligt orienterat. Bockparen hade ett liknande avstånd mellan sig som hus 5 i Tygelsjö. Det som skiljer de båda husen är att huset i Lockarp hade delar av vägglinjerna bevarade, vilket inte var fallet i Tygelsjö. Huset i Lockarp 14 C-daterades till 20 BC 240 AD kalibrerat med 2 Â (Nord & Sarnäs 2005:90f) och skulle då kunna vara något äldre än hus 5 i Tygelsjö, men onekligen var de samma typ av hus. Hus 11 i Lockarp hade också en öst-västlig orientering men bestod dock bara av fyra bockpar, i övrigt var likheterna slående. Hus 11 i Lockarp 14 C-daterades till 120 BC 240 AD kalibrerat med 2 Â (Nord & Sarnäs 2005:93f), med andra ord kan även detta hus då vara något äldre än hus 5 i Tygelsjö. Ytterligare exempel på hus liknande hus 5 i Tygelsjö fanns på Fosie IV (Björhem & Säfvestad 1993), där hus 58 kan användas som exempel. Hus 58 bestod av stolphål från fem par takstolpar och var orienterat i öst-västlig riktning (Björhem & Säfvestad 1993:229). Avstånden mellan bockparen var ungefär som hus 5 i Tygelsjö, med undantag av det östligaste paret som hade något större avstånd än de övriga. Hus C-daterades AD (ibid), med andra ord samtida med hus 5 eller möjligen något yngre. Analogier till liknande huskonstruktioner som hus 6 (fyrstolpbodar) finns exempelvis i The archaeology of the cultural landscape (1992) där det bl a finns ett flertal äldre bronsåldershus som består av endast två takstolphålspar (Larsson m.fl. 1992:309). I Malmö har under senare år ett flertal stolpbodar kunnat dokumenteras (se exempelvis Sarnäs 2000:101). Paralleller till hus 6 finns också att hämta på exempelvis Lockarp 7 D E. Hus 21 och 22 i Lockarp var båda fyrstolpskonstruktioner som liknar hus 6 både till utseende och datering. Dessa två 78 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

80 hus har 14 C-daterats till AD (hus 21), respektive 120 BC 240 AD (hus 22) (Nord & Sarnäs 2005:104f). Den datering som stämmer mest överens med huset i Tygelsjö är den förstnämnda. Fyrstolphus eller stolpbodar tycks alltså haft en lång kontinuitet under förhistorien, åtminstone från äldre bronsålder och fram till slutet av romersk järnålder. Även för hus 7 finns jämförande exempel att hämta från Lockarp 7 D E, exempelvis hus 3 och hus 4. Hus 3 bestod av tre takstolphålspar samt hade bevarade vägglinjer, och hade liksom hus 7 i Tygelsjö, en VNV OSO orientering (Nord & Sarnäs 2005:76ff). Husets längd, bredd och avstånd mellan takstolphålen stämmer mycket väl överens med hus 7 i Tygelsjö. Det som möjligen skiljer de båda husen åt, är att huset i Tygelsjö hade mer böjda (konvexa) väggar, medan huset i Lockarp i princip hade helt raka väggar. Huset i Lockarp har 14 C-daterats till övergången mellan förromersk och romersk järnålder, 350 BC 70 AD (kalibrerat med 2 Â) (ibid), vilket även det stämmer ganska väl med hus 7 i Tygelsjö. Det andra exemplet från Lockarp är hus 4 som även det bestod av tre takstolphålspar, hade delvis bevarade vägglinjer, och var orienterat i VNV OSO riktning (Nord & Sarnäs 2005:85ff). Även detta husets längd, bredd och avstånd mellan bockpar osv, stämmer mycket bra med hur hus 7 i Tygelsjö såg ut. Lockarpshuset 14 C- daterades till 40 BC 240 AD (kalibrerat med 2 Â), vilket är en datering som stämmer ännu bättre med huset i Tygelsjö än vad föregående exempel från Lockarp gjorde. Vad gäller de tre husen, som kunde dateras till romersk järnålder, i Tygelsjö finns det gott om jämförande exempel i Malmöområdet. Ovan har redogjorts för några, av många, analogier som finns. Tyvärr kunde inga andra lämningar på undersökningsområdet knytas till dessa tre huslämningar, vilket gör att boplatsens struktur och funktion inte går att utreda. Det går endast konstatera att det fanns lämningar i form av tre huskonstruktioner på område A, vilka har kunnat dateras till romersk järnålder. Vidare kan man konstatera att huslämningarna inte var någon extra ordinär bebyggelse, utan troligen enklare ensamliggande hus och/eller gårdar. Det måste dock påpekas att vi inte vet om det finns fler lämningar från romersk järnålder söder, öster eller norr om undersökningsområdet. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 79

81 Undersökningsresultat område B Område B låg på en mindre platå strax norr om en stor svacka. Troligen har delar av svackan tidigare varit sank och utgjorts av en våtmark. Vid tillfället för slutundersökningen utgjordes området av åkermark. På område B banades ca m² matjord av. De lämningar som framkom bestod bl.a. av en grav som daterades till tidigneolitikum, ett antal stenfyllda mindre gropar vilka kunde dateras till stridsyxekultur, samt två gårdslägen (fyra långhus) och ett antal brunnar, vilka alla kunde dateras till vendel- eller vikingatid (figur 66). Nedan redogörs för de anläggningar som varit relevanta för tolkningen av området. Redogörelsen har gjorts kronologiskt med det äldsta materialet först. Figur 66. Plan över område B. Tolkade anläggningar angivna. Recenta störningar streckade. Skala 1: Tidigneolitikum A14349, grav Anläggningen var belägen ca sex meter väster om hus 4 (figur 66) och var orienterad i NNO SSV riktning. Anläggningens sydvästra kant skars av ett recent dike, men diket var relativt grunt, så påverkan av anläggningen var minimal. Anläggningen framträdde efter avbaning av matjorden som en samling stora stenar. Stenarna rensades fram för hand och bildade då en oval stenpackning som var 1,80 80 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

82 Figur 67. Grav A14349, sedd från söder. Foto: Åsa Carlsson. Figur 68. Plan över A14349, med alla stenlager. Skala 1:20. Figur 69. Plan över A14349, kantkedja. Skala 1:20. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 81

83 Figur 70. Grafisk bild över gravens (A14349) badkarsformade nedgrävning. m lång och 0,80 m bred. Stenpackningen tolkades som en eventuell grav och grävdes ut lagervis i plan. Varje lager sten ritades och fotograferades. Sammanlagt framkom 11 lager sten samt ett bottenlager av sand. Stenpackningen bestod av varierande storlek på stenarna, den största stenen uppgick till 0,50 x 0,40 m och den minsta till 0,10 x 0,08 m. Medelstorleken på stenarna var ca 0,30 x 0,20 m. Flera av stenarna var vittrade och tre av stenarna hade slipyta. Tolv lager kunde urskiljas i anläggningen, sten påträffades i lager Lager 1 3 bestod av stenar och brungrå, porös, sandig silt. Enstaka fynd av flintavslag och keramik framkom i dessa lager (tabell 48). Lager 4 11 bestod av stenar och grå, porös, siltig sand (figur 67 & 68). Inga fynd påträffades i dessa lager men en tydlig kantkedja av stenar framkom (figur 69). Lager 12 bestod av grå sand med enstaka inslag av kolfragment. Lagrens tjocklek varierade mellan 0,05 och 0,10 m. Nedgrävningen hade oval form i plan och var 2,40 x 1,30 m stor. Nedgrävningen var badkarsformad och hade ett djup av 0,50 m och hade sluttande sidor med mjuk bottenkant (figur 70). Botten i anläggningen var plan. Anläggningen har tolkats som en grav trots att inga skelettdelar, gravgåvor eller andra fynd, som skulle kunnat förväntats i en grav, påträffades. Gravtolkningen har gjorts dels på grund av anläggningens och nedgrävningens form och utseende, samt dels på grund av den rikliga mängd sten som påträffades i väl lagda lager, bl.a. i form av en kantkedja. Graven har 14 C-daterats (tabell 49) med makrofossil Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141: st / 108 g Lager 1 Övrig flinta MK 141:246 3 st / 120 g Lager 1 Avslag MK 141:247 4 st / 35 g Lager 2 Övrig flinta MK 141:248 3 st / 57 g Lager 3 A-typisk skrapa (avslag) MK 141:249 1 st / 23 g Lager 3 Kniv (avslag) MK 141:250 1 st / 12 g Lager 3 Avslag MK 141:251 1 st / 2 g Lager 4 Skärva MK 141:962 2 st / 13 g Lager 2 Tabell 48. Fynd i grav A Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. A14349 Pisum Sativum 4905 ± BC BC Ua Tabell 49. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från A Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

84 från en ärtväxt (Pisum Sativum), vilket påträffades i ett jordprov taget från lager 3. Detta gav en datering till ± 45 BP (Ua-22618), vilket motsvarar BC kalibrerat med 2 Â, alltså en datering till tidigneolitikum (TN I). De ärtväxter som graven har daterats med finns från tidig- och mellanneolitikum, men bör i viss mån även ha funnits i senare tider (Welinder m.fl. 1998:74). Provet togs ur ett slutet lager och p.g.a. detta, samt att ärtväxten var förekommande under tidigneolitikum, får dateringen anses vara riktig. Den ansenliga ålder graven tycks ha skulle kunna förklara varför det inte fanns några skelettdelar bevarade, de har antagligen helt vittrat bort med tiden. Diskussion Flatmarksgravar från tidigneolitikum (trattbägarkultur, TRB) är mycket sällsynta i Sverige (Hadevik under utgivning). I Danmark är däremot ett flertal sådana gravar kända. Klaus Ebbesen har gjort en sammanställning över enkelgravar från tidigneolitikum i Danmark, där han tar upp olika förekommande gravkonstruktioner (Ebbesen 1994). I denna typindelning ingår inte bara flatmarksgravar, utan också rund- och långhögar. Ebbesen delar in gravarna i åtta olika typer, de flesta kan nog dock anses vara lokalt nordjyska. Denna typindelning baseras på hur gravarna har anlagts och på deras utseende och form (Ebbesen 1994:51ff). Graven (A14349) på område B skulle kunna passa in i två av dessa olika typer, dels typ b som är en enkel flatmarksgrav med stenram/kantkedja, men dels också typ f som är en enkel flatmarksgrav med en stenfylld nedgrävning som ofta är badkarsformad (ibid). Egentligen skulle man kunna säga att graven på område B är en kombination av dessa två typer, eftersom graven både hade en stenfylld, badkarsliknande nedgrävning och en stenram/kantkedja. I Malmöområdet har det påträffats totalt 16 flatmarksgravar (inklusive A14349) med TRB-anknytning och endast tre av dessa gravar har haft bevarade skelettdelar. Många av dessa 16 gravar var dåligt bevarade och i många fall måste gravtolkningen betecknas som osäker (Hadevik under utgivning). Det verkar inte vara ovanligt att tidigneolitiska gravar inte innehåller några skelettrester, att de är dåligt bevarade och inte innehåller särskilt mycket fynd. Vad gäller graven på område B i Tygelsjö var den mycket övertygande ifråga om utseende, form och konstruktion. Vad gäller gravfynd och skelettrester fanns inget av detta bevarat. Även 14 C-dateringen till tidigneolitikum (TN I) på A14349 får anses vara korrekt. I och med dessa omständigheter får A14349 anses vara en mycket sannolik tidigneolitisk flatmarksgrav. Angående andra eventuellt samtidiga lämningar på område B kan nämnas att det i en anläggning (A15967) strax öster om graven framkom någon enstaka skärva av trattbägarkeramik, men det är också det enda möjliga samtida nedslag som har kunnat beläggas på område B. På område A (se kapitlet om neolitiska anläggningar, område A) framkom dock ett antal troliga neolitiska lämningar som skulle kunna vara samtida med graven, vilket i så fall tyder på att stora delar av undersökningsområdet har utnyttjats redan under tidig- och mellanneolitikum. Mellanneolitikum, stridsyxekultur A3753, stenfylld grop A3753 undersöktes redan under förundersökningen (MK 71) och var en svårtolkad anläggning (Grehn 2003:12). Anläggningen påträffades ca åtta meter väster om hus 1 (figur 66). Anläggningen hade en storlek på 0,6 x 0,52 m och var 0,3 m djup. Anläggningen grävdes ut lagervis i plan med skärslev. Anläggningen hade sju större stenar synliga i ytan, ca 0,10 0,20 m stora, samt ett flertal mindre stenar. I ytan var A3753 snarlik A15321 och A15334, vilka påträffades ca 5,5 m väster och nordväst om A3753. Stenpackningen grävdes ut i sex lager. Stenpackningen Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 83

85 Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1Â Kal. 2 Â Labnr. MK71:A3753 Corylus avellana 4035 ± BC BC Ua Tabell 50. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från MK 71:A3753. Figur 71. Plan över MK 71:A3753, stenlager 3. Skala 1:20. Figur 72. Plan över A3753, A15321 & A Skala 1:100. hade en hästskoliknande form (figur 71). Stenarnas storlek var densamma genom hela anläggningen och bestod i stort sett enbart av granit. Endast enstaka stenar var vittrade alternativt skörbrända. Totalt innehöll anläggningen ett 50-tal stenar. Anläggningen hade en rak nedgrävningskant och en relativt plan botten. I ytan bestod fyllningen av gråbrun sandig silt, men längre ner i anläggningen övergick fyllningen till en mer brungrå ton. Alla lager hade något enstaka inslag av träkol. Endast två flintavslag påträffades i anläggningen (Grehn 2003). Inledningsvis grävdes anläggningen ut som en potentiell brand- eller urnegrav. Det var dock en tolkning som numera har övergivits. Möjligen var anläggningen ett stort stenskott stolphål, vilket skulle kunna ingå i en konstruktion med A15321 och A15334 (figur 72). Andra definitioner som också kan diskuterats är om anläggningen varit en härd eller en kokgrop, men detta får anses vara en mer tveksam tolkning p.g.a. att stenarna inte var eldpåverkade och att träkolsinslaget var mycket begränsat (Grehn 2003). Makrofossilanalysen visade att det fanns skalfragment av hasselnöt, samt ett mindre inslag av träkol i anläggningen. Under stenåldern var hasselnöt ett vanligt inslag i hushållsrelaterade anläggningar, problemet är dock att hasselnöt har nyttjats in i historisk tid. Vad som i detta fall kan indikera en äldre datering är att det inte fanns något inslag av skalkorn, vete eller ogräs i anläggningen (Gustafsson 2003:3). Anläggningen har 14 C-daterats med makrofossil från hasselnötsskal (Corylus avellana), vilket gav en datering till 4035 ± 40 BP (Ua-21234), vilket motsvarar en datering till BC kalibrerat med 2 Â (tabell 50), med andra ord har anläggningen kunnat dateras till stridsyxekultur (MN B). 84 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

86 A15321, stenfylld grop Anläggningen framkom ca 5,5 meter nordväst om A3753 och 1,7 meter norr om A A15321 var 0,6 x 0,6 m stor och hade ett djup av 0,14 m. Anläggningen grävdes ut i plan med skärslev. Anläggningen bestod av ett stenlager och hade en fyllning av flammig, gråbrun, sandig silt med enstaka inslag av träkolsfragment. Fyllningen var dessutom något uppblandad med underlaget (figur 73). Endast 2 flintavslag framkom i anläggningen. Anläggningen var till storlek och utseende mycket lik A3753 och A Det som skilde denna anläggning från de andra två var dess djup och mängden sten. Troligen har A15321 blivit störd av någon recent verksamhet som exempelvis plöjning. Likheten med A3753 och A15334, samt deras lokalisering i förhållande till varandra, gör att man kan anta att anläggningarna varit samtida, och liksom A3753 kan dateras till stridsyxekultur. Troligen utgjorde anläggningen någon form av konstruktion tillsammans med A3753 och A15334 (figur 72). Om anläggningen varit ett stenskott stolphål eller en stenfylld grop, vars funktion inte gått att påvisa, är svårt att avgöra. Figur 73. Plan över A Stenar skrafferade. Skala 1:20. A15334, stenfylld grop Anläggningen var belägen 1,7 meter söder om A15321 och ca 5,5 meter väster om A3753. Anläggningen var 0,6 x 0,6 m stor i plan och hade ett djup av 0,37 m. Anläggningen grävdes ut i plan med skärslev och bestod av sammanlagt tre lager sten (figur 74). Totalt innehöll anläggningen ca 30 liter sten, som i genomsnitt var stora som en knuten näve. Fyllningen mellan stenarna bestod av gråbrun sandig silt med inslag av enstaka träkolsfragment. Det första stenlagret tycktes indikera ett stort stenskott stolphål, men det andra och tredje stenlagret var spritt över hela anläggningen, vilket försvårade tolkningen. Endast ett flintavslag påträffades i anläggningen. Anläggningen var nästintill identisk med A3753 vad gäller form, utseende samt sten- och fyndinnehåll. Denna likhet och anläggningarnas (A3753, A15321 & A15334) lokalisering i förhållande till varandra gör att man kan anta att anläggningarna är samtida, och liksom A3753 kan dateras till stridsyxekultur. Troligen utgjorde A15334 någon form av konstruktion tillsammans med A3753 och A15321 (figur 72). Om anläggningen varit ett stenskott stolphål eller en stenfylld grop vars funktion inte gått att påvisa är svårt att avgöra. Figur 74. Plan över A Skala 1:20. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 85

87 Vendel-/vikingatid Inom område B framkom fyra huslämningar och ett antal brunnar, vilka alla kunnat dateras till vendel- eller vikingatid. Husen antas utgöra två gårdslägen, varav det norra av dem (hus 1 & 2) är äldst. De enda anläggningar som har kunnat kopplas till dessa båda gårdslägen är fem brunnar, vilka alla framkom i ett lager strax söder om husen (figur 75). Nedan beskrivs husen och brunnarna. Senare förs det en diskussion om de båda gårdarna som tycks vara av speciell karaktär. Figur 75. Område B. Hus och brunnar daterade till vendel- eller vikingatid markerade. Skala 1: Hus Hus 1 Hus 1 undersöktes redan under förundersökningen (MK 71) 2002 (Grehn 2003: 10ff). Huset var orienterat i VNV OSO riktning och var beläget på ett underlag bestående av rödbrun sandig lera. Den dokumenterade ytan sluttade något mot en våtmark i syd och sydväst. Lämningen bestod av fem par stolphål från takbärande stolpar, vilka var oregelbundet placerade. Konstruktionen hade två stolphålspar i västra änden, vilka hade ett avstånd mellan varandra på knappt tre meter, sedan var det ett avstånd på drygt tio meter till nästa stolphålspar. Mellan de tre stolphålsparen i husets östra ände var det knappt fyra meter. Det fjärde paret bestod av dubbla stolphål. Husets form tenderade att vara något konvext. Spåren efter väggen var tydliga både på den norra och södra långsidan (figur 76). På södra väggsidan var stolphålen betydligt kraftigare än på den norra sidan, delvis troligen p.g.a. topografin. Väggstolparna var tätt placerade och avståndet mellan dem varierade mellan 0,07 och 1,71 m. Innerkonstruktionens stolphål (de takbärande) varierade mellan 0,23 och 0,36 m i diameter och i djup mellan 0,14 och 0,43 m. Väggkonstruktionen bestod av stolphål som hade en diameter som varierade mellan 0,17 och 0,50 m och med ett djup som varierade mellan 0,04 och 0,38 m. Fyllningen i både tak- och väggstolphål bestod av gråbrun silt med enstaka undantag. Nedgrävningarna varierade i form, men de hade överlag rundade bottnar. Tre troliga ingångar fanns, två av dem var motställda i husets mitt. I den norra vägglinjen fanns en trolig ingång mellan de båda stolphålen AS401 och AS409, 86 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

88 även AS428 kan ingå i ingångskonstruktionen. Den andra ingången fanns i den södra vägglinjen mellan stolphålen AS621 och AS632, även AS643 kan ha ingått i ingångskonstruktionen. Den tredje ingången tycks varit lokaliserad i östra änden av huset, i den södra vägglinjen, mellan de båda stolphålen AS756 och AS765 (figur 77). Hus 1 var ca 240 m 2 stort. Hus 1 kan tänkas bilda ett gårdsläge med hus 2 som låg i vinkel med huset, och bara några få meter därifrån. Läge: Område B Typ: (något konvext) Treskeppigt Riktning: VNV OSO Längd 29,63 m Bredd (med vägg) 8,09 m Bredd mellan stolparna: 1 3,14 m 2 3,60 m 3 3,41 m 4 3,90 m 5 3,61 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 2,82 m Södra sidan: 2,92 m 2-3 Norra sidan: 10,46 m Södra sidan: 10,77 m 3-4 Norra sidan: 4,18 m Södra sidan: 3,95 m 4-5 Norra sidan: 3,57 m Södra sidan: 3,86 m Fynd I några av stolphålen som tillhörde hus 1 framkom enstaka flintavslag, några få benbitar, bitar av bränd lera, keramik samt en mörkt blå glaspärla (MK 71:71) (tabell 52). Glaspärlan framkom i väggstolphålet AS687, vilket låg relativt centralt i husets södra väggrad. Pärlan kan beskrivas som rund med nästintill raka parallella sidor. Pärlans längd är 1,05 cm, dess bredd är 1,00 cm och dess tjocklek är 0,5 cm. Hålet genom pärlan är konformat. Diametern för hålet är 0,56 cm respektive 0,40 cm (figur 78). Pärlans datering är inte helt självklar, men troligast är att pärlan kan dateras till antingen äldre bronsålder alternativt yngre järnålder. I boken Minnen från vår forntid finns ett exempel på en till färg, form och storlek nästan identisk pärla, vilken har daterats till äldre bronsålder (Montelius 1917:62, fig. 934). Denna pärla framkom i en gravhög i Dalby tillsammans med en spjutspets, ett svärd och en avsatsyxa (Montelius 1917:39). När det gäller frågan om pärlans datering till yngre järnålder finns paralleller att hitta i boken Trade beads and bead trade in Scandinavia ca AD (Callmer 1977). De pärlor som närmast motsvarar de karaktäristika som nämnts ovan, är de pärlor som av Callmer kallats A171 och A190. Dessa båda pärlor har av Callmer daterats till perioden AD, vilket motsvarar grupp I i hans kronologiska periodsystem för pärlor (Callmer 1977:77ff). Figur 78. Glaspärla (MK71:71) påträffad i stolphål AS687. Bredd 1 cm. Foto: Vladimíra Tabáková. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 87

89 Figur 76. Plan över hus 1. Skala 1:200. Figur 77. Plan över hus 1. Alla anläggningar som nämns i texten samt de som påträffats fynd i är markerade. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

90 Makrofossilanalys Huvuddelen av makrofossilmaterialet i huset är typiskt för äldre järnålder. Det består av skalkorn och nitrofila ogräs. Dessa växtrester kommer från ett jordbruk som baseras på skalkornsodling i ensäde på permanenta och gödslade åkrar. I några prover finns också havre, men dessa kärnor är inte så välbevarade att det går att avgöra om de kommer från odlad havre eller från ogräset flyghavre. En anläggning (AS802) i huset skiljer sig dock från de andra vad gäller makrofossilsammansättningen. I AS802 fanns emmer eller speltvete i riklig mängd tillsammans med ett mindre inslag av skalkorn och förmodligen även naket korn. Denna sammansättning är något ovanlig. Emmervete hör främst till stenåldern, för att därefter avta i betydelse för naket korn, följt av skalkorn. På vissa platser fortsätter odlingen av skalveten längre, men då i mindre omfattning än stapelgrödan, som tar över fr.o.m. mellersta bronsåldern. Det är med andra ord svårt att avgöra dateringen på detta fynd (Gustafsson 2003:3). Spridningen av det makrofossila materialet över huset tyder på att huset saknat innerväggar (Gustafsson 2004:2). Datering 14 C-analyser från ett väggstolphål och ett takstolphål (AS687 och AS802) har gjorts. AS687 (vägg) gav en datering till 1330 ± 60 BP (Ua-21231), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â. AS802 (tak) gav en datering till 3535 ± 35 BP (Ua-21235), vilket motsvarar BC kalibrerat med 2 Â (tabell 51). Båda dateringarna är utförda på makrofossil men skiljer sig kraftigt åt. I AS687 (väggstolphål) framkom pärlan, och makrofossil i stolphålet daterades till övergången mellan vendel- och vikingatid, vilket skulle kunna tyda på att huset, men även pärlan kan dateras till denna period. Husets sydöstligaste takbärarstolphål daterades dock till äldre bronsålder, vilket inte alls stämmer överens med dateringen av väggstolphålet. Makrofossilanalysen antyder dock att makrofossilsammansättningen i AS802 skilde sig gentemot de andra stolphålen i huset (Gustafsson 2003:3), vilket kanske kan förklara den annorlunda dateringen. Troligast är dock den vendel- eller vikingatida dateringen, eftersom de kringliggande husen (se nedan) också fick dateringar till denna period. Hus 1 tillsammans med hus 2 antas utgöra ett gårdsläge. 14 Anl.nr. Material C-ålder BP Kal. 1Â Kal. 2 Â Labnr. AS687 Hordeum vulgare 1330 ± AD AD Ua AS802 Triticum dicoccum/spelta 3535 ± BC BC Ua Tabell 51. De radiometriska dateringar som gjorts på makrofossil från stolphål i hus 1. Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 71:5 1 st / 25 g A831 (tak) Avslag MK 71:11 1 st / 1 g A280 (vägg) Avslag MK 71:12 1 st / 1 g A869 (tak) Avslag MK 71:39 1 st / 2 g A621 (vägg) Skärva MK 71:55 1 st / 5 g A859 (tak) Glaspärla MK 71:71 1 st / 1 g A687 (vägg) Bränd lera MK 71:104 2 st / 1 g A687 (vägg) Ben MK 71: st / 15 g A466 (vägg) Ben MK 71:125 1 st / 1 g A687 (vägg) Ben MK 71:126 3 st / 1 g A687 (vägg) Tabell 52. Fynd i hus 1. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 89

91 Hus 2 Hus 2 påträffades ca tre meter nordost om hus 1 och var placerat i näst intill 90º vinkel mot detta i NNO SSV riktning. Även hus 2 var beläget på ett underlag bestående av rödbrun sandig lera, där ytan sluttade något mot en våtmark i syd och sydväst. Huset bestod av fyra par stolphål från takbärande stolpar och spåren efter väggen var tydliga både på den västra och östra sidan (figur 79). Samtliga stolphål från de takbärande stolparna hade en fyllning som bestod av kompakt, gråbrun, sandig silt och var tydligt avgränsade mot underlaget i plan och profil. Stolphålen från de takbärande stolparna hade rund eller rundoval form i plan, med en diameter som varierade mellan 0,32 och 0,38 m. Formen i profil var liknande för alla stolphål från de takbärande stolparna, med brant sluttande eller lodräta nedgrävningskanter, och plan eller skålad botten (med undantag av AS11835, som hade en udda form, då en större markfast sten låg i stolphålets södra del). Stolphålen från de takbärande stolparnas djup varierade mellan 0,20 och 0,32 m. Väggstolphålen var mycket tydliga och avståndet mellan dem varierade mellan 0,65 och 3,21 m. I genomsnitt hade dock de flesta väggstolphålen ett avstånd på ca 1,40 1,50 m mellan sig. De väggbärande stolphålens form i plan var också rund eller rundoval, och de hade en diameter som varierade mellan 0,24 och 0,32 m. Fyllningen i väggstolphålen var liknande den i takstolphålen, men ibland var de något sandigare. I den västra väggen var stolphålen grundare, ca 0,10 m djupa, än i den östra väggen, där de var ca 0,25 m djupa. I den västra väggens södra del fanns ett indrag i väggen mellan stolphålen AS11795 och AS11804, vilket skulle kunna tyda på att en ingång legat där (figur 80). Huset kan tänkas vara en ekonomibyggnad eller liknande till hus 1 och därmed bilda ett gårdsläge med detta. Läge: Område B Typ: Treskeppigt Riktning: NNO SSV Längd 16,79 m Bredd (med vägg) 6,89 m Bredd mellan stolparna: 1 2,14 m 2 2,45 m 3 2,19 m 4 2,33 m Avstånd mellan paren: 1 2 Västra sidan: 6,07 m Östra sidan: 5,97 m 2-3 Västra sidan: 5,21 m Östra sidan: 5,07 m 3-4 Västra sidan: 5,23 m Östra sidan: 5,51 m 90 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

92 Figur 79. Plan över hus 2. Skala 1:200. Figur 80. Plan över hus 2. Alla anläggningar som nämns i texten samt de som påträffats fynd i är markerade. Skala 1:200. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 91

93 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:88 3 st / 9 g A11751 (tak) Avslag MK 141:89 1 st / 1 g A11270 (vägg) Avslag MK 141:90 1 st / 3 g A11205 (vägg) Avslag MK 141:91 2 st / 10 g A11824 (tak) Avslag MK 141:92 1 st / 12 g A12165 (tak) Avslag MK 141:93 1 st / 4 g A11835 (tak) Avslag MK 141:94 2 st / 7 g A11294 (vägg) Avslag MK 141:95 1 st / 26 g A11259 (vägg) Avslag MK 141:112 1 st / 2 g A11205 (vägg) Fossil MK 141:661 1 st / 5 g A11804 (vägg) Tabell 53. Fynd i hus 2. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1Â Kal. 2 Â Labnr. AS11751 Cerealia fragm ± AD AD Ua Tabell 54. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från ett stolphål i hus 2. Fynd Eftersom det framkom en glaspärla i hus 1 sållades all fyllning i stolphålen i hus 2. Tanken var först att använda ett såll med 2 mm masktäthet men p.g.a. fuktig jord var detta ej möjligt, istället användes ett såll som hade 4 mm masktäthet. Utöver ett antal flintavslag och ett sjöborrefossil påträffades inga fynd i stolphålen (tabell 53). Makrofossilanalys I hus 2 fanns bara fragment av obestämbara sädeskorn. Det är ovanligt med så här lite växtmakrofossil i hus. Det kan ha varit så att huset inte användes som bostad med köksdel, så som den absoluta majoriteten av hus annars användes. En annan förklaring kan vara att huset kort efter byggnationen övergavs av en eller annan anledning, p.g.a. exempelvis eldsvåda och därför deponerades inte någon växtmakrofossil i huset. Kanske kan man också tänka sig att huset använts till andra ändamål än de vanliga. Den arkeobotaniska analysen ger ingen vägledning vad gäller husets funktion (Gustafsson 2004:3). Datering En 14 C-analys från ett takstolphål (AS11751) i husets sydöstra del har gjorts. Stolphålet har daterats med makrofossil (Cerealia fragm.) som påträffades i stolphålet och gav en datering till 1 Â 285 ± 45 BP (Ua-22614), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â (tabell 54). Detta motsvarar en vendel- eller vikingatida datering. Hus 3 Hus 3 påträffades knappt tio meter söder om hus 2 och var liksom hus 2 orienterat i NNO SSV riktning. Hus 3 var beläget på ett underlag bestående av rödbrun sandig lera, där ytan sluttade något mot en våtmark i syd och sydväst. Huset bestod av fyra par stolphål från takbärande stolpar och spåren efter väggen var tydliga både på den västra och östra sidan (figur 81). Samtliga stolphål från de takbärande stolparna hade en fyllning som bestod av kompakt, gråbrun sandig silt. Takstolphålen var till formen runda eller rundovala i plan och hade en diameter som varierade mellan 0,32 och 0,40 m. I profil hade de flesta takstolphålen lodräta eller mycket brant sluttande nedgrävningskanter, och plan eller lätt skålad botten. 92 Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

94 Stolphålens djup varierade mellan 0,18 och 0,35 m. Väggstolphålen var mycket tydliga och avståndet mellan dem varierade mellan 0,40 och 1,64 m. Generellt hade dock de flesta väggstolphålen ett avstånd på knappt en meter emellan sig. Väggstolphålens form i plan var också rund eller rundoval, och de hade en diameter som varierade mellan 0,18 och 0,38 m samt ett djup som varierade mellan 0,06 och 0,26 m. Den västra väggen var näst intill rak medan den östra väggen var kraftigt konvex. Vid det tredje bockparet, söder ifrån sett, fanns ett par stolphål som skulle kunna vara rester av en innervägg. I den västra vägglinjens södra halva fanns en trolig ingång mellan stolphålen AS12175 och AS12184 (figur 82). Huset låg i vinkel med hus 4 och kan tänkas bilda ett gårdsläge med detta. Läge: Område B Typ: (kraftigt konvex östvägg) Treskeppigt Riktning: NNO SSV Längd 13,18 m Bredd (med vägg) 6,92 m Bredd mellan stolparna: 1 1,88 m 2 2,46 m 3 2,45 m 4 2,00 m Avstånd mellan paren: 1 2 Västra sidan: 4,15 m Östra sidan: 4,29 m 2-3 Västra sidan: 4,15 m Östra sidan: 4,31 m 3-4 Västra sidan: 4,37 m Östra sidan: 4,30 m Fynd Eftersom det framkom en glaspärla i hus 1 sållades all fyllning i stolphålen i hus 3. Tanken var först att använda ett såll med 2 mm masktäthet men p.g.a. fuktig jord var detta ej möjligt, istället användes ett såll som hade 4 mm masktäthet. De fynd som påträffades bestod av ett antal flintavslag samt några benfragment från svin och får eller get (Cardell 2004:4) (tabell 55). Makrofossilanalys I hus 3 fanns bara sju skalkorn vilka framkom i den södra halvan av huset. Materialet är litet och det går inte dra några andra slutsatser än att fynden antyder att huset kan ha fungerat som bostad med en eventuell köksdel i söder (Gustafsson 2004:4). Datering En 14 C-analys från ett takstolphål (AS12341) i centrum av huset har gjorts. Stolphålet har daterats med makrofossil (Hordeum vulgare) som påträffades i stolphålet och gav en datering till 1160 ± 45 BP (Ua-22615), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â (tabell 56). Detta motsvarar en datering till övergången mellan vendel- och vikingatid. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 93

95 Figur 81. Plan över hus 3. Skala 1:200. Figur 82. Plan över hus 3. Alla anläggningar som nämns i texten samt de som påträffats fynd i är markerade. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

96 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:96 2 st / 44 g A12124 (tak) Avslag MK 141:97 1 st / 3 g A12410 (tak) Avslag MK 141:98 1 st / 6 g A12082 (vägg) Avslag MK 141:99 1 st / 2 g A12311 (tak) Avslag MK 141:100 5 st / 17 g A12112 (tak) Avslag MK 141:115 1 st / 1 g A12240 (vägg) Övrig flinta MK 141:116 1 st / 11 g A12300 (tak) Avslag MK 141:117 1 st / 1 g A12082 (vägg) Övrig flinta MK 141:121 4 st / 10 g A12102 (vägg) Ben MK 141: / 12 g A12311 (tak) Ben MK 141: / 2 g A12398 (tak) Ben MK 141: / 5 g A12398 (tak) Tabell 55. Fynd i hus 3. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. AS12341 Hordeum vulgare 1160 ± AD AD Ua Tabell 56. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från ett stolphål i hus 3. Hus 4 Hus 4 påträffades ca 16 meter söder om hus 1 och var liksom hus 1 orienterat i VNV OSO riktning. Hus 4 var beläget på ett underlag bestående av rödbrun sandig lera, där ytan sluttade något mot en våtmark i syd och sydväst. Antagligen utgjorde hus 4 en gårdsenhet med hus 3 som låg i vinkel med hus 4. Huset bestod av fem par stolphål från takbärande stolpar. Väggstolphål påträffades i husets norra vägglinje, östra halvan, samt i princip utmed hela den södra vägglinjen. Västra halvan av den norra vägglinjen tycks vara störd av någon anledning, eftersom inga stolphål påträffades där (figur 83 & 84). Samtliga takstolphål hade en fyllning som bestod av kompakt, gråbrun, sandig silt. Takstolphålen var till formen runda eller rundovala i plan och hade en diameter som varierade mellan 0,26 och 0,34 m. I profil hade de flesta takstolphålen lodräta eller mycket brant sluttande nedgrävningskanter, och plan eller något skålad botten. Stolphålens djup varierade mellan 0,18 och 0,26 m. Tre av takstolphålen (AS13011, AS13177 & AS25468) skilde sig något från de övriga takstolphålen genom att de lutade något in mot husets mitt och var något grundare. Avståndet mellan väggstolphålen varierade mellan 0,77 och 1,81 m. Generellt hade de flesta väggstolphålen ett avstånd på ca 1,45 m mellan sig. Väggstolphålens form i plan var också rund eller rundoval, och de hade en diameter som varierade mellan 0,22 och 0,35 m samt ett djup som varierade mellan 0,08 och 0,32 m. Väggstolphålen hade samma fyllning som takstolphålen, men ibland något sandigare. Huset var inte komplett. I västra änden tycktes det vara stört och det går därför inte säga om huset har varit längre än vad som här kunnat beläggas. Vidare var inte vägglinjerna kompletta då det saknades ett antal stolphål. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 95

97 Läge: Område B Typ: (ej komplett) Treskeppigt Riktning: VNV OSO Längd 20,67 m Bredd (med vägg) 6,71 m Bredd mellan stolparna: 1 2,48 m 2 2,76 m 3 2,41 m 4 2,15 m 5 1,92 m Avstånd mellan paren: 1 2 Norra sidan: 3,20 m Södra sidan: 3,29 m 2-3 Norra sidan: 3,91 m Södra sidan: 4,02 m 3-4 Norra sidan: 6,78 m Södra sidan: 6,80 m 4-5 Norra sidan: 5,32 m Södra sidan: 5,40 m Fynd Eftersom det framkom en glaspärla i hus 1 sållades all fyllning i stolphålen i hus 4. Tanken var först att använda ett såll med 2 mm masktäthet men p.g.a. fuktig jord var detta ej möjligt, istället användes ett såll som hade 4 mm masktäthet. Utöver ett antal flintavslag framkom endast några benfragment från svin (Cardell 2004:4) (tabell 58). Makrofossilanalys I hus 4 fanns skalkorn, obestämt korn samt ogräs i form av svinmålla och pilört. Sannolikt har huset använts som bostad med en köksdel i husets västra del. Ogräsen visar att odlingen i anslutning till huset bedrevs på välgödslade åkrar (Gustafsson 2004:5). Datering En 14 C-analys från ett takstolphål (AS13134) i husets västra del har gjorts. Stolphålet har daterats med makrofossil (Hordeum vulgare) som påträffades i stolphålet och gav en datering till 1235 ± 45 BP (Ua-22616), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â (tabell 57). Detta motsvarar en vendel- eller vikingatida datering. Anl.nr. Material 14 C-ålder BP Kal. 1 Â Kal. 2 Â Labnr. AS13134 Hordeum vulgare 1235 ± AD AD Ua Tabell 57. Den radiometriska datering som gjorts på makrofossil från ett stolphål i hus Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

98 Figur 83. Plan över hus 4. Skala 1:200. Figur 84. Plan över hus 4. Alla anläggningar som påträffats fynd i är markerade. Skala 1:200. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 97

99 Fynd Fyndnummer Antal/vikt Kontext Avslag MK 141:101 2 st / 2 g A12991 (vägg) Avslag MK 141:102 4 st / 18 g A13189 (tak) Avslag MK 141:103 1 st / 5 g A13104 (vägg) Avslag MK 141:104 1 st / 2 g A13094 (vägg) Avslag MK 141:105 1 st / 2 g A13299 (tak) Avslag MK 141:106 2 st / 45 g A13342 (tak) Avslag MK 141:107 1 st / 2 g A13269 (vägg) Avslag MK 141:108 3 st / 9 g A13319 (tak) Avslag MK 141:113 1 st / 2 g A13299 (tak) Avslag MK 141:114 1 st / 2 g A13189 (tak) Avslag MK 141:119 1 st / 2 g A13228 (vägg) Avslag MK 141:120 3 st / 5 g A13061 (vägg) Ben MK 141: / 1 g A12991 (vägg) Ben MK 141: / 4 g A13094 (vägg) Ben MK 141: / 1 g A13269 (vägg) Ben MK 141: / 1 g A13289 (vägg) Ben MK 141: / 3 g A13319 (tak) Ben MK 141: / 1 g A13319 (tak) Tabell 58. Fynd i hus 4. Brunnar Alla brunnar framkom i vad som först antogs vara ett kultur- eller våtmarkslager (A17005), vilket var lokaliserat bara några meter söder om hus 4 på område B. Den enda brunn som från början var synlig i lagret var A15071 (brunn 1). I denna brunn grävdes två kvadranter ut med spade tills att deras djup blev för stort och vatten sipprade upp underifrån, vilket gjorde spadgrävning orimlig. Under slutundersökningens sista veckor användes grävmaskin för att dels gräva ut den påbörjade brunnen ned till botten, samt dels för att schakta bort lagret (A17005), för att se om det fanns några anläggningar under det. Efter ca cm bortschakt- Figur 85. Plan över A17005 och brunnar. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

100 ning av lagret, visade det att det fanns flera stora anläggningar under och i lagret. Dessa anläggningar snittades med grävmaskin och visade sig bestå av fyra nya brunnar. Lager A17005 innehöll med andra ord fem brunnar (A15071, A27687, A27653, A27876 & A27576). Alla dessa anläggningar snittades med grävmaskin och dokumenterades sedan i profil (figur 85). Brunnarna schaktades sedan bort med ca 10 cm djup mellan varje skoptag, och däremellan kontrollerades ytan efter fynd. Anledningen till att A15071 (brunn 1) har betydligt fler registrerade fynd än de övriga beror på att den till en början grävdes ut för hand. A15071 (brunn 1) Brunn 1 (A15071) framkom i lager A17005 som var lokaliserat ca åtta meter söder om hus 4 på område B. Brunnen hade rundoval form i plan och var ca 3,80 x 3,45 m stor och hade ett djup av 2,00 m, samt var nedgrävd genom en annan brunn (A27687, brunn 2) (figur 85). Första halvan av brunn 1 grävdes ut med spade ned till ca 1 meters djup och fyllningen gicks igenom på hackbord. Resterande del av brunnen snittades sedan med grävmaskin, varpå ett flätverk av trä påträffades och grävmaskinanvändningen stoppades. Fem olika lager kunde urskiljas i brunnens profil (figur 86). Brunnskaret hade rundoval form och var ca 1,3 x 1,1 m stort i plan. Fyllningen i brunnskaret grävdes ut med skärslev och svampkniv för att så långt som möjligt skona det mycket sköra flätverket (figur 87, 88 & 89). Utgrävningsförutsättningarna var dåliga p.g.a. ihållande regn samt vatten som trängde upp underifrån. Detta gjorde att arbetet med att ta tillvara flätverket försvårades mycket. Det visade sig relativt snabbt att det skulle vara omöjligt att få upp flätverket intakt och arbetet koncentrerades då istället på att dokumentera flätverket noggrant med ritningar och fotografier, och att försöka få upp det stående virket (störarna) helt, samt att skilja ut dem från det liggande virket (vidjorna) i flätverket. Störarna i flätverket sträckte sig ca 80 cm upp, ovanför brunnsbottnen, och ca 15 cm ner under brunnens botten och hade spetsade ändar nertill. I brunnskarets norra del var bevaringsförhållandena sämre och inget trä kunde tillvaratas därifrån. Däremot fanns spår av störar i brunnskarets norra del i form av mörkfärgningar. Flätverket var byggt av ene (Öijeberg muntlig uppgift). I botten av brunnskaret och mot brunnskarets väggar, bakom flätverket, fanns ett tydligt gråvitt lager som bestod av ren sand. Detta lager såg inte avsatt ut, utan bör ha varit påfört, för att troligen fungera som ett filter för att rena vattnet (Ranheden 1995:73). Brunnnen var nedgrävd i gul lera med inslag av grus och sand, samt röd- och gråaktiga fläckar av lera. Pollenanalys Jordprover (kubienastaplar) togs utmed hela brunnens höjd, i profilen, i syfte för en eventuell pollenanalys. Staplarna lämnades till Kvartärgeologiska institutionen på Lunds universitet, för att det skulle undersökas om det fanns potential för en pollenanalys. Det visade sig att jordproverna innehöll få eller mycket få pollenkorn. De få pollenkorn som dock påträffades var välbevarade, vilket visar att bevaringsförhållandena varit tämligen goda, därför måste den låga koncentrationen av pollenkorn bero på andra orsaker. Den mest troliga orsaken är att jorden i brunnen har ansamlats under en mycket kort period. Har ansamlingen dessutom skett under en period då få pollenkorn frisläpps, exempelvis under tidig vår, sen höst eller vinter, kommer få pollenkorn att hamna i jorden (Björkman muntlig uppgift). Detta skulle kunna tyda på att när brunnen slutat användas, eller sinat, har man inte bara lämnat den, utan troligen använt den som avfallsgrop eller liknande och sedan skottat igen den, och detta har då troligen skett under sen höst, vinter eller tidig vår. En annan orsak till att brunnen innehöll lite pollen kan vara att brunnen hade lock, vilket då har gjort att inget eller ytterst lite pollen kunnat ansamlas i brunnen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 99

101 Figur 86. Brunn 1 (A15071) och 2 (A27687) i profil, sett från söder. 1: brun till gråbrun sandig silt, 2: gråbrun lerhaltig silt, 3: brungrå lera (fet & humös), 4: något siltig sand med inslag av underlaget samt uppblandat med lager 3, 5: grå (ljus) sandig lera med inslag av kalk, 6: grå strimmig sand, 7: mörkbrun, humös, matjordsaktig, sandig silt, 8: strimmig, grå, siltig sand, 9: grågul, lerig sand, 10: brun (gråbrun), fet, lerig, humös silt, 11: underlag; gul lera med sandinslag och med röd- och grågula fläckar, 12: gul, beige, grå melerad sand, 13: gråbrun, fet lera med skikt av gulgrå sand. Skala 1:50. Figur 87. Plan över flätverket i brunn 1 (A15071). 1: mörkgrå och brun, mycket fet lera, 2: som lager 1 men svartare. A-G: sektioner, se figur 88. Skala 1:20. Figur 88. Flätverket i brunn 1(A15071) i profil. A G: sektioner, 3: planka (se figur 91). Streckad linje: mörkfärgning efter störar. Skala 1: Undersökningsresultat Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074

102 Figur 89. Flätverk i brunn 1 (A15071). Foto: Fredrik Johansson. Fynd Bland de fynd som framkom (tabell 59) var det relativt mycket djurben. Bland annat framkom ett tillspetsat fragment av ett mellanhandsben eller mellanfotsben av häst (MK 141:1044). Fragmentet är inte polerat men kan eventuellt utgöra ett förarbete till en pryl. A15071 innehöll 1,8 kg djurben. Benfragmenten, främst slaktavfall, härrör från nöt, får eller get, svin och häst, vilket kan tyda på att brunnen använts som avfallsgrop innan den fyllts igen. För samtliga arter gäller att de framför allt representeras av ben från köttfattiga regioner, särskilt från huvudet. Enstaka fragment av ben från bålen och extremiteter förekommer dock. Vidare kunde ben från en galt påvisas. Från brunnen registrerades ett ben som var lämpligt för mankhöjdsberäkning, ett mellanfotsben av nöt, vilket motsvarar en mankhöjd på 114 cm. Vidare framkom stora delar av ett kranium av ett drygt ettårigt föl, samt ben från två äldre hästar. Främre delen av ett skulderblad av en vuxen häst är det enda ben i brunnen som bär tydliga spår av slakt (Cardell 2004:2f). I övrigt påträffades mycket få fynd i form av några flintavslag och en slipsten (MK141:588), samt en bit av en planka (MK 141:1041), troligen från en trätunna. Datering Brunnen har 14 C-daterats med makrofossil till 1230 ± 45 BP (Ua-22621), vilket motsvarar AD kalibrerat med 2 Â (tabell 60). Brunnen kan med andra ord dateras till vendel- eller vikingatid, vilket betyder att brunnen var samtida med något eller några av de närliggande långhusen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Undersökningsresultat 101