Burlövs Egna Hem. Arkeologisk förundersökning inför planerad utbyggnad. Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län.

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2007 Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 Eva Lindhé

2

3 Arkeologisk förundersökning 2007 Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk förundersökning 2007 Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad Burlövs socken i Burlövs kommun. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 Författare: Eva Lindhé Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Del av den södra delen av undersökningsområdet. Foto: Eva Lindhé. Tryck: Elanders Berlings AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2007

5 Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 7 Syfte och metod 8 Metod 8 Topografi och fornlämningsmiljö 9 Utredningsresultat 10 Undersökningsresultat 10 Bronsålder 11 Järnålder 12 Övriga anläggningar 12 Tolkning och källkritik 13 Utvärdering 14 Projektorganisation och kvalitetssäkring 15 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 16 Årets rapporter 17 Bilagor Bilaga 1 Översiktsplan med schakt och anläggningar inom Burlövs Egna Hem Bilaga 2 Anläggningslista Bilaga 3 Fyndlista

6 ÊÚ Figur 1. Översiktskarta över sydvästra Skåne med undersökningsområdet markerat. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037

7 Sammanfattning Med anledning av planerad markexploatering inom Burlövs Egna Hem, Burlövs socken, Burlövs kommun, har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk förundersökning. Förundersökningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr ) och föregicks av en utredning som genomfördes Undersökningen styrdes av de frågeställningar och metoder som angavs i den undersökningsplan som utarbetats av Malmö Kulturmiljö. Den övergripande målsättningen med den arkeologiska förundersökningen var att ta fram ett beslutsunderlag för att kunna bedöma de framkomna lämningarnas utbredning, art, datering och informationspotential. Med utgångspunkt i Malmö Kulturmiljös vetenskapliga program valdes två teman ut som särskilt relevanta inför förundersökningen Boplatsens inre struktur och Kontinuitet och diskontinuitet i plats och betydelse. I enlighet med undersökningsplanen genomfördes en matjordsavbaning genom utvidgningar av igenfyllda utredningsschakt där lämningar fanns som bedömdes intressanta. Framkomna anläggningar mättes in med totalstation och ett urval av de framkomna anläggningarna undersöktes. Totalt togs fyra schakt upp med en sammanlagd yta på 567 m² d.v.s. ca 6 % av ytan. Antalet dokumenterade anläggningar uppgick till 21 st. Dessa utgjordes av härdar, gropar, stolphål, en brunn och ej klassificerade anläggningar. Inga bebyggelselämningar kunde konstateras inom undersökningsytan. Fyndmaterialet som framkom på förundersökningen består av ben, bergart, flinta, keramik och fragment av ett lerblock och visar på aktiviteter under bronsålder och förromersk järnålder. Förundersökningsresultatet tyder på att området endast sporadiskt har nyttjats under förhistorisk tid. De lämningar som framkom vid förundersökningen verkar utgöra utkanten av ett boplatsområde som förmodligen legat norr om undersökningsytan. Den övergripande målsättningen med förundersökningen kan sägas ha uppnåtts. Förutsättningarna att arbeta vidare med frågeställningar inom de två teman Boplatsens inre struktur och Kontinuitet och diskontinuitet i plats och betydelse finns inte. Inledning Med anledning av planerad markexploatering inom Burlövs Egna Hem, Burlövs socken, Burlövs kommun, har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk förundersökning (figur 1). Förundersökningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr ). Fältarbetet utfördes av antikvarierna Eva Lindhé och Fredrik Grehn under perioden 7 11 maj Förundersökningen föregicks av en utredning som genomfördes 2005 med en kompletterande utredning Rapporten har skrivits av antikvarie Eva Lindhé. Denna rapport omfattar resultaten från den arkeologiska förundersökning som genomfördes inom de norra delarna av utredningsområdet. Rapportens syfte är att beskriva det arkeologiska källmaterialet inom undersökningsområdet och redovisa frågeställningar och metoder. Grundläggande tolkningar av materialet presenteras också. Rapporten skall även utgöra ett underlag för en bedömning av materialets vidare potential. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 7

8 MK 363 Figur 2. Undersökningsområdet MK 363 markerat på fastighetskartan (LMV). Skala 1: Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att ta fram ett beslutsunderlag för att kunna bedöma de framkomna lämningarnas utbredning, art, datering och informationspotential. Undersökningen styrdes av de frågeställningar och metoder som angavs i den undersökningsplan som utarbetats av Malmö Kulturmiljö (Brink 2006). Undersökningsplanen i sin tur relaterar till teman i Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö (Rudebeck m.fl. 2001). Två teman valdes ut som relevanta för förundersökningen: Boplatsens inre struktur Kontinuitet och diskontinuitet i plats och betydelse. Utifrån resultaten från utredningen bedömdes temat Boplatsens inre struktur (Rudebeck m.fl s. 68) som relevant att lyfta fram i samband med förundersökningen. Temats huvudsyfte är att nå bättre förståelse kring olika anläggningar, strukturer m.m. inom en boplats och betrakta dem som en helhet. En viktig frågeställning är om boplatslämningarna kan avgränsas. Det är av vikt för att kunna göra en mer heltäckande analys av boplatsens inre struktur. Temat Kontinuitet och diskontinuitet i plats och betydelse (Rudebeck m.fl s. 68) syftar till att studera om och hur man har förhållit sig till äldre tiders bruk och lämningar genom förhistorien. Utredningen visade på förekomst av välbevarade boplatslämningar som antyder en datering till brons- eller järnålder. Närliggande undersökningar tyder på att även andra tidsperioder kan finnas representerade inom området. En viktig frågeställning är om det finns lämningar från flera perioder inom undersökningsområdet. Metod De använda metoderna syftade till att skapa ett underlag för att diskutera och utvärdera potentialen i de arkeologiska lämningarna i förhållande till de frågeställningar och prioriterade teman som redovisades ovan. De planerade insatserna i form av matjordsavbaning och anläggningsgrävning utgick ifrån utredningens resultat i enlighet med undersökningsplanen. Förundersökningen inleddes med utvidgningar av igenfyllda utredningsschakt där lämningar fanns som bedömdes som intressanta. Därefter mättes schakt och framkomna anläggningar in med totalstation. Ett urval av de framkomna anläggningarna undersöktes för att få fram ett underlag för datering och för en bedömning av lämningarnas karaktär och informationspotential. Sektioner dokumenterades i skala 1:20. Konstruktioner, anläggningar och fynd registrerades i Intrasis. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037

9 Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet sträcker sig mellan Burlövs Egna Hem och Yttre Ringvägen, söder om Kronetorps trafikplats och norr om Dalbyvägen (figur 2). Vid undersökningstillfället var undersökningsområdet gräsbevuxet. Enligt den topografiska zonindelningen som upprättades i samband med projektet Öresundsförbindelsen, ligger området i en gränszon mellan Lundaslätten i norr, backlandskapet åt nordost och Segeås dalgång i söder (Björhem 1997). Området kan beskrivas som övervägande flackt med små topografiska skillnader. De centrala delarna av undersökningsytan upplevs som tämligen plana, dock med en svag stigning åt norr där den högsta punkten ligger (18 m ö.h.). Matjordstäckets tjocklek varierade mellan 0,25 och 0,85 meter. Den underliggande jordarten inom undersökningsytan består till största delen av silt och sandblandad moränlera, vilken i vissa delar övergår i siltblandad sand. I undersökningsområdets direkta närhet finns få fasta fornlämningar vilka fortfarande är synliga ovan mark. Det finns dock uppgifter om en megalitgrav med osäkert läge (Burlöv 43:1). Vid ytfyndsinventeringen i samband med de inledande undersökningarna för projektet Öresundsförbindelsen har delar av närområdet sökts av, men vissa delar var inte tillgängliga p.g.a. att ytorna var uppodlade. Det påträffades en skålgropssten (Burlöv 78:1) och ett 60-tal meter öster om undersökningsområdets östra begränsning (Steineke & Erikson 1997). Vid utredningen och förundersökningen av området för Kronetorps trafikplats framkom spridda boplatslämningar i form av gropar, stolphål och härdområden med datering till bl. a. mellan- och senneolitikum (Burlöv 84:1) (Trönndal 1997). Ca 200 meter sydost om undersökningsområdet har det undersökts boplatslämningar från neolitikum, mellersta och yngre bronsålder samt äldre järnålder. Lämningarna består bl.a. av gropar, lager, stolphål efter långhusbebyggelse samt gravar (Burlöv 43:2) (Berggren & Celin 2004). I nordost ligger Burlövs medeltida bytomt (Burlöv 27:1) samt en stenåldersboplats (Burlöv 35:1). I samband med schaktningen för en VA-ledning har det iakttagits bränd flinta ett 40-tal meter söder om kyrkbyn (Hellerström 1995). Burlöv 28:1 MK 363 Burlöv 27:1 Burlöv 35:1 Burlöv 78:1 Burlöv 43:1 Burlöv 43:2 Figur 3. Fornlämningsmiljön kring undersökningsområdet MK 363 markerat på Fastighetskartan (LMV). Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 9

10 Utredningsresultat Vid den arkeologiska utredningen som genomfördes inom Burlövs Egna Hem under 2005 (MK 301) framkom boplatslämningar i form av stolphål, en härd, brunnar och gropar inom område A (Johansson 2005). De södra delarna av undersökningsområdet, schakt 1 7, innehöll inga lämningar av vidare arkeologiskt intresse. I schakt 10 framkom det bl.a. stolphål vilka bedömdes kunna ingå i ett treskeppigt långhus, något som antydde en datering till brons- eller järnålder. Anläggningarna visade att det inom område A fanns ett varierat bestånd av olika anläggningskategorier. Inga daterande fynd framkom dock. Anläggningarna inom område A låg på en mindre förhöjning vilken fortsatte österut mot område B. Vid utredningen 2005 kunde inte område B undersökas eftersom ytan fungerade som upplagsplats. En kompletterande utredning av område B genomfördes 2006 men det visade sig att ytan var kraftigt påverkad av moderna aktiviteter och därför inte blev aktuell för vidare arkeologiska undersökningar (Jansson 2006). Undersökningsresultat Den arkeologiska förundersökningen planerades att enligt beslutet utföras inom en yta på ca m². Totalt gjordes fyra utvidgningar (schakt 1 4) av igenfyllda utredningsschakt med en sammanlagd yta på 567 m², dvs. ca 6 % av undersökningsytan. Antalet dokumenterade anläggningar framgår av tabell 1 och bilaga 2. Fynden redovisas i tabell 1 och bilaga 3 samt under respektive anläggning. Kapitlet inleds med en övergripande beskrivning av de olika schaktens resultat. Därefter beskrivs undersökta anläggningar och fynd i kronologisk ordning. Sektionsritningar redovisas i skala 1:50. Eftersom det endast är tre anläggningar som genom fyndmaterialet har kunnat dateras beskrivs andra intressanta anläggningar under Övriga anläggningar. En översiktsplan över undersökningsområdet finns på bilaga 1 där förundersökningsschakt och i texten nämnda anläggningar finns med. Anläggningstyp Antal Fyndtyp Antal Vikt (g) Brunn 1 Ben Ej klassificerade 9 Bergart Grop 3 Flinta Härd 5 Keramik Stolphål 3 Lerblock Summa 21 Summa Tabell 1. Det totala antalet anläggningar och fynd på MK 363. Schakt A låg i undersökningsområdets nordöstra kant. Här framkom endast fyra anläggningar; en grop, en härd och två oklassificerade anläggningar. I den södra delen av schaktet påträffades en skrapa vid maskinavbaningen. Schakt B låg ca 11 meter söder om schakt A. Här var det en något större anläggningstäthet och sammanlagt påträffades 13 anläggningar i schaktet; tre härdar, tre stolphål och sju oklassificerade anläggningar. Vid utredningen påträffades två stolphål som tolkades som delar av ett möjligt långhus. Då en större yta banades av kunde vi dock konstatera att det inte fanns något långhus på platsen. Ett av stolphålen (A352) var dock stenskott, men vilken funktion det haft går inte att säga. Schakt C låg i undersökningsområdets västra del. Här påträffades tre anläggningar; två gropar och en härd. Schakt D låg i undersökningsområdets södra del och här var matjordstäcket betydligt tjockare än i övriga delar av området. Under matjorden framkom spridda rester av ett tunt våtmarkslager. Endast en anläggning framkom i schaktet och det var en brunn. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037

11 Bronsålder I två av anläggningarna inom undersökningsområdet framkom keramik som kunnat dateras till bronsålder. Den ena anläggningen låg i schakt C i den nordvästra delen av undersökningsområdet och den andra framkom i schakt B, den nordöstra delen av området. A322 Anläggningen framkom i mitten av undersökningsområdet i schakt B. I närheten fanns stolphål, gropar och härdar. I plan hade anläggningen rund form med träkolsfragment i ytan. Anläggningen mätte 1,1x0,9 meter och djupet uppgick till 0,4 meter. Halva anläggningen undersöktes med spade och fyllningen genomsöktes på fyllfat. I sektion hade anläggningen rundad nedgrävningskant i norr och sluttande i söder. Botten var skålformad. I anläggningen påträffades ben, flinta och keramik. Keramikmaterialet utgjordes av en mynningsbit, en bottenbit som var mycket hårt bränd samt tre skärvor från ett rabbat kärl. Keramiken har kunnat dateras till bronsålder. Anläggningen tolkas som en härdgrop eller kokgrop. 1 2 Figur 4. A322, sektion från sydväst. Skala 1:50. Lager 1: gråsvart sandig, lerig silt med träkol, sot och skörbrända stenar; Lager 2: svartgrå sandig, lerig silt med träkol och skörbränd sten. Underlaget utgjordes av gulbrun sandig lera. Fyndtyp Antal Vikt (g) Ben Flinta, avslag 2 38 Keramik 5 62 Summa Tabell 2. Fynd från A322. A583 Anläggningen framkom i den västra delen av undersökningsområdet i schakt C. I närheten fanns en grop och en mindre härd. I plan hade anläggningen rund form och mätte 1,2x1,1 meter. Djupet uppgick till 0,5 meter. Halva anläggningen undersöktes med spade och fyllningen genomsöktes på fyllfat. I sektion hade anläggningen sluttande nedgrävningskant i väster och en sned kant i öster. Botten var ganska plan. I anläggningen påträffades flinta och keramik. Keramikmaterialet utgjordes av skärvor från ett rabbat kärl. Keramiken har kunnat dateras till bronsålder. Anläggningen har utifrån sin form tolkats som en förrådsgrop Figur 5. A583, sektion från nordöst. Skala 1:50. Lager 1: gråbrun sandig, lerig silt; Lager 2: gulbrun sandig, lerig silt (som en lins i mitten av anläggningen); Lager 3: grå sandig, lerig silt samt enstaka träkolsfragment och knytnävsstora stenar. Underlaget utgjordes av gulbrun sandig lera. Fyndtyp Antal Vikt (g) Flinta, avslag 1 5 Flinta, övrigt 1 54 Keramik Summa Tabell 3. Fynd från A583. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 11

12 Järnålder I den södra delen av undersökningsområdet fanns en naturlig svacka i ett tidigare våtmarksområde. I den norra kanten av schakt D framkom en brunn medan det övriga schaktet var anläggningstomt. A618 I plan var anläggningen oregelbundet oval och mätte 3,9x2,7 meter. Djupet uppgick till 1,12 meter. Halva anläggningen undersöktes med grävmaskin. I sektion framträdde ett gråsvart sandigt siltlager med inslag av träkol (lager 1). Lagret var mellan 0,4 och 0,5 meter djupt. I den västra kanten framkom en brunn under detta lager. Själva brunnen har varit ca 2,0 meter i diameter. Den hade sneda nedgrävningskanter och en skålad botten. I den västra kanten fanns en raskant. I anläggningen påträffades flinta, keramik och fragment av ett lerblock. Keramikmaterialet bestod bl.a. av en mynningsbit som typologiskt har kunnat dateras till förromersk järnålder. De lerblocksfragment som påträffades i anläggningen var odekorerade Figur 6. A618, sektion från sydöst. Skala 1:50. Lager 1: gråsvart sandig silt med inslag av träkol; Lager 2: som lager 1, men med inslag av brungul sand; Lager 3: brungul sandlins; Lager 4: grå sandig silt med inslag av brungula sandfläckar. Underlaget bestod av gråvit sandig lera med inslag av brungul sand. Fyndtyp Antal Vikt (g) Flinta, kärna Flinta, övrigt Flinta, skrapa 1 54 Keramik Lerblock (fragment) Summa Tabell 4. Fynd från A618. Övriga anläggningar I undersökningsområdets nordvästra del framkom en större grop (A257) som låg strax intill A583 som daterats till bronsålder. I undersökningsområdets nordöstra del i schakt A framkom en härd som utseendemässigt liknade A322 som också daterats till bronsålder. De anläggningar som står som ej klassificerade utgjordes av oregelbundna mörkfärgningar och förmodligen mindre gropar. A257 Anläggningen framkom i den norra delen av undersökningsområdet i schakt A:s norra kant. I plan hade anläggningen rundoval form och mätte 3,0x2,4 meter. Djupet uppgick till 1,16 meter. Halva anläggningen undersöktes med grävmaskin. I sektion hade anläggningen rak nedgrävningskant i väster och sluttande i öster. Botten var rundad. Anläggningen bestod av två lager där bottenlagret endast var ca 0,10 meter tjockt. I anläggningen påträffades ben, flinta och keramik. Keramikmaterialet kan inte närmare bestämmas än till förhistorisk tid. Anläggningen tolkas som en täktgrop. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037

13 1 2 Figur 7. A257, sektion från norr. Skala 1:50. Lager 1: gråsvart/brun sandig silt; Lager 2: grå gråsvart silt med inslag av träkol. Underlaget utgjordes av brun, grå och gulmelerad sandig lera. Fyndtyp Antal Vikt (g) Ben Flinta, avslag 1 3 Keramik 5 16 Summa Tabell 5. Fynd från A257. A239 Anläggningen framkom i undersökningsområdets nordöstra del i schakt A. I plan hade anläggningen rund form och mätte 1,10x1,05 meter. Djupet uppgick till 0,38 meter. Halva anläggningen undersöktes med spade och grävsked och fyllningen genomsöktes på fyllfat. I sektion hade anläggningen sluttande nedgrävningskanter och en rundad botten. I anläggningen påträffades ben, flinta, keramik och en mal/knacksten. Keramikmaterialet kan inte närmare bestämmas än till förhistorisk tid. A239 påminner om A322 både vad det gäller form och fyllning. Anläggningen tolkas som härdgrop eller kokgrop. 1 Figur 8. A239, sektion från väster. Skala 1:50. Lager 1: brunsvart sandig silt med inslag av träkol och enstaka skörbrända stenar; Lager 2: svart sotigt lager med kraftigt inslag av träkol och sot. Underlaget utgjordes av gulbrun sandig lera. Fyndtyp Antal Vikt (g) Ben Flinta, avslag 5 19 Flinta, övrigt bränt 1 32 Keramik 2 4 Mal/knacksten Summa Tabell 6. Fynd från A Tolkning och källkritik I undersökningsområdets närhet har flera arkeologiska undersökningar utförts inom ramen för projektet Öresundsförbindelsen. Dessa har gett omfattande resultat från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder. Därför var det inte förvånande att det även påträffades lämningar inom aktuellt undersökningsområde. Vid utredningen framkom stolphål som tolkades som ingående i ett långhus. Vid förundersökningen kunde det dock konstateras att det inte var frågan om ett hus utan endast tre spridda stolphål. De lämningar som framkom vid förundersökningen utgjordes av boplatslämningar i form av gropar, härdar och en brunn. Sammanlagt påträffades 21 anläggningar vid förundersökningen och antalet anläggningar får anses vara ganska få med tanke på den omgivande fornlämningsbilden. Endast tre av anläggningar har kunnat dateras genom fynd som påträffades i fyllningen. I två av anläggningarna inom undersökningsområdet framkom keramik som kunnat dateras till bronsålder. Den ena anläggningen låg i schakt C i Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 13

14 den nordvästra delen av undersökningsområdet och den andra framkom i schakt B, i den nordöstra delen av området. En anläggning har kunnat dateras till förromersk järnålder genom keramikmaterial och fragment av ett lerblock. Denna anläggning var en brunn som låg i undersökningsområdets södra del. Förundersökningsresultatet tyder således på att området endast sporadiskt har nyttjats under förhistorisk tid. De lämningar som framkom vid förundersökningen verkar utgöra utkanten av ett boplatsområde. Undersökningsområdet är ganska flackt, men det stiger dock något mot norr, där den högsta punkten ligger. Det är förmodligen här som en boplats legat under bronsålder och äldre järnålder. Utvärdering I detta kapitel utvärderas det arkeologiska källmaterialets vetenskapliga potential i förhållande till frågeställningarna i undersökningsplanen samt de metoder med vilket det togs fram. Undersökningen styrdes av de frågeställningar och metoder som angavs i den undersökningsplan som utarbetats av Malmö Kulturmiljö (Brink 2006). Undersökningsplanen i sin tur relaterar till två teman i Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö (Rudebeck m.fl. 2001). Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att ta fram ett beslutsunderlag för att kunna bedöma de framkomna lämningarnas utbredning, art, datering och informationspotential. För att uppnå detta mål genomfördes matjordsavbaning i form av utvidgningar av utredningsschakt där lämningar fanns. Utifrån resultaten från utredningen bedömdes temat Boplatsens inre struktur (Rudebeck m.fl s. 68) som relevant att lyfta fram i samband med förundersökningen. En viktig frågeställning var om det var möjligt att avgränsa boplatslämningarna. Förundersökningen visade att boplatsen inte kunde avgränsas. Området verkar endast sporadiskt ha nyttjats under förhistorisk tid. Eftersom det inte framkom några bebyggelselämningar inom undersökningsytan går det inte att vidare diskutera temat Boplatsens inre struktur. Det andra temat som bedömdes vara relevant vid förundersökningen var Kontinuitet och diskontinuitet i plats och betydelse (Rudebeck m.fl s. 68). En viktig frågeställning var om det fanns lämningar från flera perioder inom undersökningsområdet. Förundersökningsresultaten visade att det fanns lämningar från både bronsålder och förromersk järnålder. Dock var det bara tre av anläggningarna som genom sitt fyndmaterial kunnat dateras. Eftersom anläggningsförekomsten inte var så omfattande finns det ingen arkeologisk potential för en diskussion inom ramen för detta tema. Förundersökningsresultatet tyder på att området endast sporadiskt har nyttjats under förhistorisk tid. De lämningar som framkom vid förundersökningen verkar utgöra utkanten av ett boplatsområde som förmodligen legat norr om undersökningsytan. Den övergripande målsättningen med förundersökningen kan sägas ha uppnåtts. Förutsättningarna att arbeta vidare med frågeställningar inom de två teman Boplatsens inre struktur och Kontinuitet och diskontinuitet i plats och betydelse finns inte. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037

15 Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Burlövs Egna Hem bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoUfunktionen är Nils Björhem och Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Eva Lindhé svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevs, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Berggren, Åsa & Celin, Ulf Öresundsförbindelsen, Burlöv 20C. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Hellerström, Sven Arkeologisk utredning. Skåne, Burlövs socken, Burlöv 4:1 m.fl UV Syd Rapport. 1995:71. Lund. Rudebeck, Elisabeth; Ödman, Chatarina; Samuelsson, Bengt-Åke & Högberg, Anders (red.) Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Opublicerat material Björhem, Nils Öresundsförbindelsen. Förslag till zonindelning av landskapet utmed Yttre Ringvägen. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Jansson, Per Burlövs Egna Hem. Rapport över kompletterande arkeologisk utredning inom Burlövs Egna Hem. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Johansson, Tobias Burlövs Egna Hem. Rapport över arkeologisk utredning. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Steineke, Morten & Erikson, Marja Öresundsförbindelsen. Ytfyndsinventering för Yttre Ringvägen mellan Sunnanå och Kronetorp. Arkeologisk utredning, steg 2. Rapport över arkeologisk utredning. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Trönndal, Catharina Öresundsförbindelsen. Utredning steg 3, för Yttre Ringvägen och järnvägen mellan Lockarp och Kronetorps trafikplats. Delområde Vgv I:II Tpl Kronetorp. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 15

16 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö Inventarienummer:... MK 363 Arkivnummer:...S15:36 Län:... Skåne Kommun:... Burlöv Socken:... Burlöv Fastighet:... Burlövs Egna Hem Ekonomiska kartans blad:...burlöv 2C:4g Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: ,7 Y koordinat: ,9 M ö.h.:...17,15 18,70 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:...3 Antal arkeologtimmar: Antal maskintimmar: Exploateringsyta: m² Undersökningsområde: m² Undersökt yta: m² Platschef:... Eva Lindhé Personal:... Fredrik Grehn Uppdragsgivare:... Rolf Ahrling Tidigare undersökningar:...arkeologisk utredning (MK 301) 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037

17 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2007:001 Anna Andreasson Trädgårdsarkeologisk undersökning Lusthuskullen på Katrinetorp. Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:002 Bo Friman Arkeologisk förundersökning Undersökning av stolphålskonstruktion. Bunkeflostrand 1:94 ½. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:003 Karin Lövgren Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Tygelsjö kyrka. Inför anläggande av nytt åskledarsystem för Tygelsjö kyrka. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:004 Joakim Frejd Mätningsuppdrag Malmöhus slott, borggården. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:005 Petra Lundström & Daniel Serlander Kompletterande arkeologisk slutundersökning Läplantering vid Ohlsgård. Undersökning av en urnegrav samt delar av gård 15 i Fosie by, RAÄ 95. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:006 Per Jansson Arkeologisk förundersökning Transportväg Lindängelund. Kompletterande förundersökning inför anläggandet av transportväg. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:007 Johan Ingwald Kv. Sågen 3 4. Undersökning av vallgrav och lämningar efter en bro inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:008 Olle Heimer och Jenny Persson Arkeologisk förundersökning Lockarps bytomt. Lockarp 31:1. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:009 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för bredband. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:011 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Västergatan/Lilla Bruksgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av Fjärrvärmenätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:012 Anna Carlberg-Kriig & Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Landbygatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:013 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Jöns Filsgatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:014 Patric Ifverson Arkeologisk förundersökning Dösemarken. Fastigheten Limhamn 155:355. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan. Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:016 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Södra Förstadsgatan, Storgatan, Kaptensgatan m.fl. Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:017 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stadens entré. Dokumentation i samband med byggnation. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:018 Katja Tuominen & Helene Koch Arkeologisk slutundersökning Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:019 Hanna Dahlström & Therese Nilsson (med bidrag av Torbjörn Brorsson) Arkeologisk slutundersökning Sulegården Hyllie bytomt. En senmedeltida och tidigmodern gård inom RAÄ Hyllie 20:1. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län.

18 Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020 Nils Björhem Arkeologisk utredning steg 1, Utbyggnadsområdet Vintrie. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:021 Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman & Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk förundersökning Bunkeflostrand 15:1. Palissadanläggning från mellanneolitikum. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:023 Per Jansson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Elkabel längs Naffentorpsvägen. Nedgrävning av elkabel från Lillgrund. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:024 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Norregatan och Norregränd. Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Gyllenstjärna 27. Dokumentation i samband med markexploatering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:026 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Residensets källare. Dokumentation i samband med sänkning av golv. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:027 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Gråbrödersgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:028 Olle Heimer Arkeologisk utredning Citytunneln delprojekt järnväg. Arkeologisk utredning vid Lockarps by inom område 1, 2, 4 och 5. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:029 Fredrik Grehn Arkeologisk slutundersökning Nummersjuvägen. Inför byggandet av villaområde. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:030 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning Hyllie 4:2 & 4:3. Etapp 1 delområde A. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:031 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, Utbyggnadsområde Glostorp. Utredning inför anläggande av tågserviceområde m.m. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:032 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, Nya väg 101. Utredning inför utbyggnad av väg 101, södra delen. Glostorps socken i Malmö stad, Arrie socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Per Jansson Arkeologisk slutundersökning Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:034 Jan Kockum & Jenny Persson Arkeologisk slutundersökning Hyllie IP undersökning med anledning av anläggande av idrottsplats m.m. på Hyllie medeltida bytomt, Hyllie 155:91 och 156:8. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:035 Mona Olsson Arkeologisk slutundersökning Härdområde från äldre järnålder inom Käglinge 5:24. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:036 Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning Gyllins trädgård utökning av detaljplaneområde. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad. Burlövs socken i Burlövs kommun, Skåne län.

19 Bilaga 1 Översiktsplan med schakt och anläggningar inom Burlövs Egna Hem. N Schakt A A239 A257 A583 Schakt C Schakt B A322 A352 A618 Schakt D meter

20

21 Bilaga 2 Anläggningslista Anl. typ Anl. nr Schakt nr X Y Ej klassificerad 201 A , ,21 Ej klassificerad 210 A , ,17 Härd 239 A , ,765 Grop 257 A , ,93 Härd 322 B , ,74 Härd 339 B , ,365 Stolphål 352 B , ,42 Stolphål 364 B , ,64 Ej klassificerad 373 B , ,74 Ej klassificerad 387 B , ,76 Ej klassificerad 421 B , ,68 Ej klassificerad 442 B , ,1715 Ej klassificerad 458 B , ,08 Ej klassificerad 469 B , ,035 Ej klassificerad 491 B , ,265 Härd 533 B , ,23 Stolphål 544 B , ,84 Grop 564 C , ,73 Grop 583 C , ,225 Härd 596 C , ,62 Brunn 618 D , ,4

22

23 Bilaga 3 Fyndlista Fyndnummer Material Sakord Antal Vikt (g) Kontext 1 Flinta Övrigt 1 34 Lösfynd 2 Flinta Övrigt redskap 1 41 Lösfynd 3 Bergart Bearbetad A239 4 Keramik Skärva 2 4 A239 5 Flinta Avslag 5 19 A239 6 Flinta Övrigt 1 32 A239 7 Ben Avfall A239 8 Keramik Skärva 5 16 A257 9 Flinta Avslag 1 3 A Ben Avfall A Keramik Skärva 3 21 A Keramik Skärva 1 38 A Keramik Skärva 1 3 A Flinta Avslag 2 38 A Ben Avfall A Keramik Skärva A Flinta Avslag 1 5 A Flinta Övrigt 1 54 A Keramik Skärva A Keramik Skärva 1 3 A Bränd lera Lerblock A Flinta Övrigt redskap 1 54 A Flinta Kärna A Flinta Övrigt A618