Vägledning om prövning av torvtäkter utifrån klimataspekter
|
|
- Vilhelm Ove Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄGLEDNING OM PRÖVNING AV TORVTÄKTER UTIFRÅN Vägledning om prövning av torvtäkter utifrån klimataspekter Skillnaden i utsläpp av växthusgaser mellan olika typer av dränerade våtmarker motiverar en beskrivning av klimatpåverkan från olika lokaliseringsalternativ i samband med tillståndsprövningen av torvtäkter. Det finns tillräckligt stöd för att ställa krav på en sådan redovisning i 6 kap. miljöbalken och i förordningar under balken. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
2 Innehåll INNEHÅLL 2 Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Lokalisering... 3 Efterbehandling... 4 Klimatutsläpp från torvmarker... 4 Val av plats - vad ska finnas med i en ansökan/miljökonsekvensbeskrivning för torvtäkt... 4 Efterbehandling... 6 Konflikter mellan olika miljökvalitetsmål... 6 Olika metoder för efterbehandling... 6 Ekologisk kompensation... 8 Krav på kompensationsåtgärder enligt 16 kap 9 miljöbalken... 8 Ekologisk kompensation med anledning av klimatpåverkan
3 Bakgrund Allmänt Naturvårdsverket anser att torvtäkter sammantaget ska lokaliseras där negativ påverkan på klimat, biodiversitet, vattenkvalitet och andra relevanta miljöaspekter blir så liten som möjligt, sett över en tidsperiod som också inkluderar effekterna av en ändamålsenlig efterbehandling. Den här avvägningen kommer dock vid prövning av tillåtligheten att göras i ett sammanhang där andra relevanta miljöaspekter vägs in såsom påverkan på naturvärden, närhet till bebyggelse, transportavstånd mm. I 9 kap 6 g miljöbalken anges att en torvtäkt inte får komma till stånd i en våtmark som utgör värdefull natur- eller kulturmiljö. Den närmare innebörden tydliggörs i förarbetena till denna bestämmelse där det framgår att torvtäkt endast bör tillåtas på torvmarker som redan är kraftigt påverkade av dikning eller i ofullständigt utvunna täkter och som inte bedöms vara lämpliga restaureringsobjekt. I Sverige finns stora arealer torvmark. De omfattar ungefär 15 procent av landets yta och uppgår till cirka km² eller 6,4 miljoner ha. En naturlig torvmark är oftast vattenindränkt. En stor del av de torvmarker som finns, upp mot 80 %, är i varierande grad påverkade av mänskliga aktiviteter såsom dikning. Det finns därmed betydande variationer i hur lämplig marken är för torvutvinning. I torvmarken omsätts stora mängder kol och en fungerande torvmark utgör en betydande kolsänka. Samtidigt avges växthusgaserna metan och lustgas naturligt i varierande grad från opåverkade väl fungerande torvmarker. Det finns osäkerheter i uppskattningen av hur stora emissioner som avges från olika torvmarker som till viss del beror på årsvariationerna i temperatur och nederbörd samt att förhållandena på en myr kan variera kraftigt beroende på var man mäter. Det tidsperspektiv som används vid bedömningen av emissionernas påverkan har också betydelse. Lokalisering Naturvårdsverket bedömer, trots ovan nämnda osäkerheter, att skillnaden i utsläpp av växthusgaser mellan olika typer av dränerade våtmarker motiverar en beskrivning av klimatpåverkan från olika lokaliseringsalternativ i samband med tillståndsprövningen av torvtäkter. Naturvårdsverket bedömer också att tillräckligt stöd finns för att ställa krav på en sådan redovisning i 6 kap. miljöbalken och i förordningar under balken. 3
4 Ur klimatsynpunkt är det bäst att förlägga torvutvinningen på dikade torvmarker som släpper ut mycket växthusgaser. Väldränerade näringsrika torvmarker har störst utsläpp av växthusgaserna koldioxid och lustgas och är därför mest lämpliga ur klimatsynpunkt. Det är dock ofta svårt för exploatörer att få tillgång till näringsrik torvmark. Dessa torvlager är oftast heller inte tillräckligt djupa för att vara intressanta för utvinning. Efterbehandling Täkten ska vara avslutad när tillståndet upphör att gälla och täkten ska då vara efterbehandlad på ett ur hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Täkttillstånd bör därför omfattas av villkor med krav på att det ska finnas en plan för efterbehandling. Syftet med efterbehandlingen, vilket påverkar metoden som väljs, bör klarläggas redan vid prövningen av ansökan, även om den specifika åtgärden utformas i ett senare skede. Det motiveras bl.a. av att om syftet med efterbehandlingen framförallt är att begränsa klimatpåverkan är det viktigt att all torv i täkten utvinns innan efterbehandlingen påbörjas. Klimatutsläpp från torvmarker Utsläppen från väldränerad mark domineras av koldioxid och lustgas medan metanutsläppen blir mer betydelsefulla när marken är sämre dränerad. För en fungerande våtmark dominerar metanutsläppen. Utsläpp från torvmark beräknas 1 genom att multiplicera arealdata för en specifik marktyp med emissionsfaktorer för varje aktuell växthusgas för den specifika marktypen. Emissionsfaktorerna uttrycks som utsläpp per areal och baseras på mätningar i fält. Val av plats - vad ska finnas med i en ansökan/miljökonsekvensbeskrivning för torvtäkt Vid framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och bedömning i samband med val av plats för utvinning av torv kan följande användas som stöd: 1. Beskriv vilken typ av myr/torvmark som avses. Myrar indelas i mossar, kärr och blandmyrar och utförlig beskrivning finns t.ex. i Våtmarksinventeringen - resultat efter 25 års inventeringar. Torvmarker som är väsentligt påverkade av dikning eller tidigare torvtäkter och där ingen torvtillväxt sker bör i första hand komma ifråga för torvutvinning Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Wetlands samt s/application/zip/swe-2017-nir-12apr17.zip 4
5 2. Beskriv hur vegetationen ser ut. Vegetationens sammansättning är sannolikt det viktigaste kriteriet för att bedöma torvmarkens hydrologiska status och funktion som torvbildare idag. Typiska tecken på torrare markförhållanden förorsakade av dikning är förekomst av risvegetation t.ex. lingon och blåbär samt etablerad trädvegetation. Den typiska torvbildande myrmarksvegetationen är i huvudsak vitmossor eller starr, men på en dikad myr är dessa ofta ersatta av skogsmossor, gräs och örtvegetation. Vitmossa på mossar är en mycket tydlig indikatorart för en väl fungerande torvmark. 3. Beskriv torvmarkens blöthet/ange grundvattennivån/grad av hydrologisk påverkan. Generellt för funktionella torvmarker är att vattennivån står nära markytan och att markytan är fuktig. Vattennivån kan dock sjunka väsentligt under torrperioder även på opåverkade marker. Den kan också variera i myren så att ytan har sjunkit i vissa delar men inte i andra. För att den ska vara lämplig bör vattennivån ha sjunkit på större delen av myren. När det gäller dikena är det inte i första hand antalet som är avgörande utan deras funktion. Funktionen kan bedömas genom att jämföra vattennivån i diket i förhållande till torvmarkens vattenyta och då har ett väl fungerande dike en betydligt lägre vattennivå än omgivande torv. Funktionen hos ett dike där vattennivån ligger nära torvmarkens yta är antagligen inte särskilt god och ett fungerande dike kännetecknas dessutom av permanent eller tidvis strömmande vatten. Även enstaka väl fungerande diken kan ge stor påverkan så att vegetation och vattennivåer påverkas uppemot 100 meter i sidled. Fungerande diken kan i vissa fall finnas på plats men vara försvunna under vegetation och torvkanter som slutit sig nära markytan, se nedan. En översiktlig bedömning av torvmark och dikning går att få med hjälp av flygbilder och lantmäteriets höjdmodell. Höjdmodellen är framtagen genom laserscanning av markytan och ger en mycket detaljerad bild av markens struktur och topografi. Laserscanningen kan ge besked om försvunna diken där marken sjunkit ihop och markytan sänkts. Enligt SGU 2 gör flygbilder det också många gånger möjligt att se om vegetationen har påverkats som en effekt av att torvmarken har påverkats hydrologiskt. Har vattenytan sänkts innebär det oftast att buskar och träd etablerats i större utsträckning, vilket kan synas längs diken på flygfotot. Det bör därmed finnas goda möjligheter att göra en första översiktlig 2 SGU-rapport 2016:05 Geologiska undersökningar och bedömning av hydrologisk påverkan vid ansökan om torvtäkt 5
6 bedömning av hur lämplig en torvmark är för täktverksamhet när det gäller påverkan från dikning och tidigare markanvändning. För att mer detaljerat bedöma den hydrologiska påverkan krävs också en fältundersökning på plats som dokumenteras. 4. Beskriv torvmarken utifrån kriteriet i vilken utsträckning torvbildning/nedbrytning av torv sker idag. I en torvmark som emitterar koldioxid till atmosfären sker ofta en oxidation i den torv som ligger närmast markytan. Nedbrytningsgraden i den ytliggande torven kan indikera att ingen torvtillväxt sker. Torven här är ofta torr och smulig i det ytligaste torvlagret medan underliggande torv är blötare och kännetecknas av en lägre nedbrytningsgrad. 5. Beskriv torvens näringshalt. Efterbehandling Konflikter mellan olika miljökvalitetsmål I samband med olika efterbehandlingsåtgärder och val av metod föreligger åtminstone i ett första skede en målkonflikt mellan miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker och Begränsad klimatpåverkan. Denna konflikt förväntas dock upphöra på sikt när våtmarken börjar ackumulera kol i de fall man väljer att återväta marken/anlägga våtmark/grund sjö. I samband med torvutvinning bör även miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans komma i fråga. Om efterbehandlingen ska ske med fokus på miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör all torv i täkten utvinnas innan slutlig efterbehandling sker. Men det kan alltså finnas anledning att fokusera på andra miljökvalitetsmål där andra metoder för efterbehandling kan vara aktuella. Om t.ex. de naturgivna förutsättningarna skulle försvåra utvinning av all torv på täktlokalen eller om någon annan parameter behöver få större genomslag när det är dags att efterbehandla kan syftet och därmed metoden för efterbehandlingen behöva ändras. Det kräver normalt en villkorsändring enligt 24 kap. 8 miljöbalken. Olika metoder för efterbehandling Valet av efterbehandlingsmetod har olika effekter på växthusgasutsläpp, hydrologi, utlakning och biodiversitet. Den allra bästa efterbehandlingen ur ett klimatperspektiv vore att anlägga en sjö (minst 1 m djup). Det är dock i de flesta 6
7 fall svårt då det krävs mycket goda hydrologiska/hydrogeologiska och topografiska förutsättningar för det. I Sverige finns relativt liten kunskap och erfarenhet av efterbehandlingarnas miljöeffekter 3. Det kan till viss del förklaras med att många täkter fortfarande är aktiva. Men det beror sannolikt också på det komplexa sammanhang som torvmarkerna ingår i vilket gör det svårt att utvärdera effekten på den aktuella platsen. Dessutom upphör i normalfallet verksamhetsutövarens ansvar när täkten är efterbehandlad och avslutad. Krav på uppföljande kontroll tex. med avseende på utsläpp till vatten är då oftast inte möjlig. INLEDANDE EFTERBEHANDLINGSÅTGÄRDER Grundvattenytan bör justeras till önskat framtida läge som stämmer överens med syftet med efterbehandlingsåtgärden. Den kan behöva sänkas eller höjas. Näringsrikt vatten från närliggande sjöar eller vattendrag bör i normalfallet inte ledas in för att höja vattennivån. Andra åtgärder som kan bli aktuella beroende på vald metod är, om området ska användas i jord- och skogsbruksproduktionen inklusive biobränslen, eventuellt markberedning, kalkning och gödsling. ÅTERGÅNG TILL SKOGSMARK För att minska klimatpåverkan och främja miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är den bästa efterbehandlingsåtgärden i de flesta fall skogsplantering. Det verkar också vara det alternativ som är vanligast. På torvmarker som bildats direkt på moränmark eller andra grova jordarter är t.ex. förutsättningarna att efterbehandla den avslutade torvtäkten till en sjö mindre goda. Skogsplantering ligger ofta i markägarens intressen, genom den värdeökning som kommer från skogen. Från klimatsynpunkt är åtgärden fördelaktig i och med att skogstillväxten innebär en kolackumulering. ÅTERGÅNG TILL JORDBRUKSMARK En torvtäkt där utvinning har avslutats kan också efterbehandlas för att användas som jordbruksmark. Användningen som jordbruksmark för olika grödor inklusive bete innebär att landskapet hålls öppet, vilket kan ha ett värde för landskapsbilden, som det i vissa fall kan finnas skäl att tillmäta större betydelse. Vid val av efterbehandlingsmetod bör man sträva efter en helhetssyn där såväl biologiska som kulturhistoriska hänsyn vägs in. De biologiska värden som man söker bevara eller återskapa har ofta en stark koppling till tidigare markanvändning. Historiska kartor, kvarlevande bygdenamn m.m. kan vara viktiga källor vid arbetet med efterbehandlings- och restaureringsprojekt på sådana områden. 3 IVL, April 2016 Rapport Torvutvinningens miljöpåverkan 7
8 ÅTERVÄTNING Återvätning innebär hydrologisk restaurering och kan innebära att förutsättningar för en ny myrmark med torvbildning återskapas vilket främjar miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Då är det en fördel att det finns torvlager kvar i täkten. Ny torvtillväxt kan uppkomma mer eller mindre spontant, särskilt i de delar av ett område där grundvattnet efter avslutad torvtäkt ligger nära den sänkta markytan och fuktälskande växter får möjlighet att komma tillbaka. Successivt kan torvlagret breda ut sig och växa till på höjden och grundvattenytan kan höjas. Torvtillväxten i sådana myrmarker med grunda torvlager är ofta kraftigare än i opåverkade myrar. Då utsläppen av koldioxid vid återvätning kompenseras av upptag i den tillväxande torven blir emissionsfaktorn negativ (dvs. ett nettoupptag av koldioxid). Återvätning kan också användas tillsammans med en produktionsinriktning såsom vitmossodling eller odling av energigrödor som tål blötare förhållanden. GRUND VEGETATIONSRIK SJÖ ELLER FUKTIG BETESMARK Anläggande av grund sjö eller ett våtmarksliknande område är från naturvårdssynpunkt och med avseende på den biologiska mångfalden den metod som mera fokuserar på miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växtoch djurliv l. Om man vill bibehålla ett öppet vatten under längre tid bör man ta hänsyn till de problem som kan uppstå med igenväxning av slänter och stränder. Det kan kräva skötsel såsom rensning av vegetationen med jämna mellanrum. Betning kan ibland vara ett sätt att hålla tillbaka växtligheten. Även anläggande av våtmark i form av viltvatten kan vara attraktivt för markägaren. Nya våtmarker bidrar på sikt till kolupptag och minskar utsläppen av växthusgaser i ett längre perspektiv. Ekologisk kompensation Ekologisk kompensation består normalt av att naturvärden åter- eller tillskapas och därefter förvaltas. Krav på kompensation kan ställas i samband med tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Naturvårdsverket menar att reglerna om ekologisk kompensation, bland annat med stöd av 16 kap. 9 miljöbalken, för kvarvarande skada kan tillämpas på täktverksamheter. Det gäller framförallt kompensation för täktens påverkan på biodiversitet och klimat. Hittills har intrång i icke formellt skyddad natur kompenserats i liten utsträckning. Krav på kompensationsåtgärder enligt 16 kap 9 miljöbalken I Naturvårdsverkets handbok 2016:1 om Ekologisk kompensation redogörs för möjligheterna och begränsningarna med kompensationsbestämmelserna. Naturvårdsverket anser att kompensationsåtgärder ska vara skilda från skadebegränsande åtgärder och därmed inte vara en del av projektet eller 8
9 påverka bedömningen av projektets tillåtlighet. Efterbehandling eller återställande av ett verksamhetsområde är med detta synsätt inte att betrakta som kompensation, utan skadebegränsande åtgärder som är en del av projektet. Bestämmelsen i 16 kap. 9 miljöbalken är fakultativ, dvs. det finns inte något krav att påverkan på allmänna intressen alltid ska kompenseras. Den ska dock i princip beaktas så att prövningsmyndigheten alltid ska göra en bedömning om det är rimligt att kompensera i samband med att tillstånd eller dispens meddelas. Det finns heller inte något uttryckligt krav på att påverkan ska kompenseras fullt ut när bestämmelsen tillämpas. En bedömning ska göras av vilka kompensationsåtgärder som är skäliga enligt 2 kap 7 miljöbalken. NÄR ÄR DET RIMLIGT ATT STÄLLA KRAV PÅ KOMPENSATION Naturvårdsverket anser att det som grundregel är motiverat att ställa krav på kompensation i samband med prövning av verksamheter som medför stora areella intrång och/eller negativ påverkan i områden med höga naturvärden. Kraven på kompensation bör vara högre ställda vid påverkan på områden med höga naturvärden. Stoppbestämmelsen i 9 kap 6 g miljöbalken anger att täkten inte ska få komma till stånd i en våtmark som utgör värdefull natur-eller kulturmiljö. Därmed kan tillstånd endast meddelas i de fall där myrar redan är påverkade av dikning och där naturvärdena är låga. Så i normalfallet handlar val av plats om relativt stora arealer men där naturvärdena förväntas att vara låga. Om det finns praktiska möjligheter för att utforma effektiva kompensationsåtgärder är det också ett starkt skäl att kräva kompensation. Om dessutom kostnaderna för åtgärderna står i rimlig proportion till nyttan finns ökad anledning att ställa krav. ÅTAGANDEN FRÅN SÖKANDEN Kompensationsåtgärderna kan också bygga på åtaganden från sökanden/verksamhetsutövaren. Incitamenten kan variera för sökanden att åta sig kompensation, men ett skäl kan vara att man vill ta och därmed kommunicera ett utvidgat ansvar för miljön. Ekologisk kompensation med anledning av klimatpåverkan Utifrån de kriterier som redovisats ovan samt att sökanden också kan åta sig att kompensera kan det vara rimligt att i samband med prövning av torvtäkter ställa krav på ekologisk kompensation. Som uttrycket anger handlar det framförallt om att kompensera för naturvärden. Naturvårdsverket gör dock bedömningen att kompensation även kan motiveras utifrån klimataspekter. EXEMPEL PÅ EKOLOGISK KOMPENSATION Konkret kan den ekologiska kompensationen bestå av ekologisk restaurering, nyskapande av livsmiljöer eller att andra värden som efterfrågas tillhandahålls. Klimatkompensation kan innebära att torvvolymer säkras som framtida kollager. 9
10 Naturvårdsverket har tidigare bedömt att eftersom en effektiv kompensation för klimatpåverkan helst bör vara verkningsfull snabbt och inte först efter århundraden av ny torvbildning, är det relevant att tänka sig att kompensationsåtgärder bör ta sikte på stora torvvolymer som riskerar att brytas ned i landets dränerade torvmarker. Kompensationen handlar då om att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt säkra dessa volymer i långsiktigt fungerande kollager. Sådan kompensation är också bra för biodiversiteten. Kompensationen innebär då enklast att dikade torvmarker restaureras. Kompensation av naturvärden och ekosystemtjänster kan ske mera lokalt medan andra kan ge samma nytta var de än produceras. Om det är kulturella ekosystemtjänster som ska kompenseras så bör kompensationen ske på en lokal skala, relativt nära den påverkade platsen. Regionala kompensationsåtgärder bör kunna prioriteras med hjälp av de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur som länsstyrelserna tar fram. Kompensationsåtgärderna bör vara konstandseffektiva, det kan tex. innebära att transaktionskostnaderna blir för höga vid kompensation som kräver vattendomar eller andra juridiskt komplicerade processer. 10
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande:
YTTRANDE 1(10) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-11-14 33-1871/2016 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2016-08-26 M2016/01733/Nm Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merRemiss: Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Möne 2016-11-02 2016-4508- MI 018-727 43 01 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 9 november 2016 Remiss: Torvutvinningens och torvanvändningens
Läs merFÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET
FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET Behov och tillämpning prövning av torvtäktsärenden KSLA tisdagen den 24 mars 2014 Magnus Brandel, projektledare Svensk torv Vad
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merPromemorian En samlad torvprövning (Ds 2015:54)
YTTRANDE 1(5) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-02-08 33-2645/2015 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2015-11-11 M2015/03820/Ee Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merKommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23
Kommittédirektiv En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation Dir. 2016:23 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska identifiera
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Läs merEkologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin
Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-03 1 Ekologisk kompensation- definition Gottgörelse genom
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merTorvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan
1(82) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY SKRIVELSE 2016-06-29 NV-06808-15 Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan Redovisning av regeringsuppdrag M2015/03518/Nm
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merKSLA-seminarium 2010
KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring
Läs merNätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merMiljömålen regionalt och RUS.
Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merAnmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken
Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merFo rvaltning av torvta ckt skogsmark med avseende pa klimat och biodiversitet
Fo rvaltning av torvta ckt skogsmark med avseende pa klimat och biodiversitet Johnny de Jong, Magnus Brandel, Åsa Erlandsson, Sabine Jordan, Kristina Lundberg, Mats Olsson, Claes Rülcker, Henrik von Stedingk
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merREGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm
Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merPM angående hantering av våtmarker inom Västra Rosersberg i Sigtuna Kommun
2013-03-07, s 1 (8) PM angående hantering av våtmarker inom i Sigtuna Kommun 2013-03-07 Christer Södereng, Elisabeth Mörner 2013-03-07, s 2 (8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 REKOMMENDATION OCH
Läs merSammanfattning. Författningsförslag. Er beteckning: Yttrande från lst Dalarna SOU 2017:34
Remiss 1 (5) Enheten för naturskydd Jemt Anna Eriksson Direkt 010-2250327 Jemt-Anna.Eriksson@lansstyrelsen.se Regeringskansliet c/o Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om yttrande över
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Läs mer2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27
Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning Workshop Stockholm 19 Maj 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-05-22 1 Program 10:00 Introduktion till grön infrastruktur
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merDikesrensningens regelverk
Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs merUppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning
Bevarandeplan för Natura 2000-område Hädinge Områdeskod SE0310641 Bevarandeplanen fastställd 2006-04-20 Beteckning 511-1573-06 0600-40-0641 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper
Läs merProgram, förmiddag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Program, förmiddag 9:30 Inledning 9:40 Naturvårdsverkets vägledning om ekologisk kompensation 11:00 Föreslagna regeländringar rörande ekologisk kompensation 11:15 Grupparbete 1: Vad skulle föreslagna regeländringar
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare
VÅTMARKSSATSNINGEN Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-17 1 Eva Amnéus Mattisson projektledare Våtmarkssatsningen Regeringen förstärker anslaget 1:3
Läs merFinns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merTill Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018
Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2017/01115/Nm Stockholm oktober 2018 Remiss Ekologisk kompensation Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald
Läs merSeminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson
Seminarium Göteborg 20160316: Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-23 Naturvårdsverkets
Läs merAnsökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merMultifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merVåtmarkstyper och kalkeffekter
Våtmarkstyper och kalkeffekter Våtmarkstyper och kalkeffekter Innehåll Vilka våtmarker är lämpliga för kalkning. Vilka våtmarker är olämpliga för kalkning. Vegetationsförändringar. Foto: Tobias Haag 2015-06-04
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Läs merNaturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?
Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1.
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merDetaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merDokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum
1 (7) Organisation Hörby kommun Förvaltning l avdelning Upprättad av Hamish Bell Dokumenttyp Rutiner Handläggning Godkänd av Byggnadsnämnden Dokumenttitel Detaljplanering Underrubrik Undersökning om betydande
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs mer