Skolbeslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Dnr :134 Skolbeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Ättekullaskolan i Helsingborgs kommun

2 Beslut Tillsyn i Ättekullaskolan F (4) Dnr :134 Rektorn vid Ättekullaskolan Helsingborgs kommun Tillsyn i Ättekullaskolan Förskoleklass Grundskola 1-9 Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Ättekullaskolan och Helsingborgs kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Skolans låga måluppfyllelse och den mycket stora skillnaden mellan pojkars och flickors resultat föranleder Skolinspektionen att betona det särskilt allvarliga i situationen sett i förhållande till de brister i skolans systematiska kvalitetsarbete som framgår i detta beslut. Skolinspektionen ser vid inspektionstillfället flera exempel på goda lärsituationer där elever och lärare möts med ömsesidig respekt och förtroende under trygga former. En majoritet av de elever som Skolinspektionen möter ger tydligt uttryck för att de trivs, får lära sig mycket samt känner sig trygga på skolan. Rektorn tillträdde sin tjänst vid starten av läsåret 2010/11 och har påbörjat ett skolutvecklingsarbete hon vill bedriva. Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, Lund. Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

3 Beslut Tillsyn i Ättekullaskolan F (4) Dnr :134 Däremot framgår det i alla intervjugrupper elever, lärare, elevvårdspersonal och rektor, att läget i en klass i de senare åren kraftigt avviker. Situationen beskrivs med att ordningsregler inte efterföljs, det saknas trygghet och studiero och mötet mellan lärare och elever präglas inte av ömsesidig respekt och förtroende. Detta medför att undervisningen i klassen begränsas till de enklaste pedagogiska former som ger läraren möjlighet till någon form av ytlig ordning under lektionen. Elevernas medvetna normbrytande sker även i relation till kamrater i klassen och i övriga skolan. En sådan situation i en klass påverkar samtliga elevers möjlighet att få en studiesituation där alla elever kan nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Skolinspektionen bedömer att det är angeläget att rektorn snarast sätter in åtgärder för att ge samtliga elever i den aktuella klassen möjlighet att nå lägst målen i samtliga ämnen. Skolinspektionen vill i detta sammanhang betona att särskilt stöd till de elever som bedöms behöva det för att nå målen för ett eller flera ämnen är alltid en rättighet för eleven. Vidare noterar Skolinspektionen att det finns en spridd uppfattning hos eleverna i alla åldersgrupper från de yngsta till de äldsta att det förekommer tråkningar, bråk och trakasserier på skolan och att de vuxna inte ingriper på sådant sätt att eleverna upplever att situationen förbättras. Skolinspektionen har i tillsynen av Ättekullaskolan identifierat följande brister som ska åtgärdas Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen (Lpo 94, 2.2 Kunskaper; Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan; 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Personalen får inte den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna genomföra sina arbetsuppgifter (2 kap. 2 skollagen; Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar). Rektorn utvärderar och omprövar inte regelbundet de särskilda stödinsatser som ges (Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling; Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). Undervisningen utgår inte från och omfattar inte kursplanernas krav i samtliga ämnen (Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer). Lärarna anpassar inte undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i tillräcklig omfattning (Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning; Lpo 94, 2.2 Kunskaper).

4 Beslut Tillsyn i Ättekullaskolan F (4) Dnr :134 Lärarna samverkar inte i tillräcklig utsträckning (Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Riktlinjer). Ordningsregler efterlevs inte och är inte anpassade efter skolans förhållande (6 kap. 8 b grundskoleförordningen) Skolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning för att relationerna mellan vuxna och elever och elever/elever bygger på respekt och ömsesidigt förtroende (1 kap. 2 skollagen; Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande; Lpo 94, 2.1 Normer och värden; Lpo 94, 2.2 Kunskaper). Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte lagens krav och rektor ser inte till att det i tillräcklig utsträckning på skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Eleverna deltar inte i framtagandet av planen mot kränkande behandling (14 a kap. 1, 6, 7, 8 skollagen, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling). Rektorn ansvarar inte för att skolan utreder och vidtar åtgärder mot kränkande behandling i tillräcklig omfattning (14 a kap. 6, 10 skollagen Åtgärder mot kränkande behandling). Skolan erbjuder inte och informerar inte om språkval enligt författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen; Lpo 94, 2.6 Skolan och omvärlden). Rektorn fattar inte beslut enligt bestämmelserna (2 kap. 15 andra stycket grundskoleförordningen). Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2 Rektor och Helsingborgs kommun har ansvar för att Ättekullaskolans brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Helsingborgs kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Helsingborgs kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.

5 Beslut Tillsyn i Ättekullaskolan F (4) Dnr :134 I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Marcus Johansson och jurist Maria Mohlin. På Skolinspektionens vägnar Viveca Serder Enhetschef Peter Sääw Utredare/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Ättekullaskolan

6 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Helsingborgs kommun under läsåret 2010/2011. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Ättekullaskolan den 14 och 16 december Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Ättekullaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ättekullaskolan intervjuades rektorn, lärare, skolsköterska, psykolog och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

7 Bilaga 1 2 (2) Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Ättekullaskolan. Ättekullaskolan Antal elever Förskoleklass 36 Grundskola 260 Totalt antal elever på skolan 296 Källa: Ättekullaskolans uppgifter 8 december 2010 Ättekullaskolan ligger söder om Helsingborgs stadskärna i området Ättekulla vilket kan beskrivas som ett tvärsnitt av Helsingborg med bostadsformerna hyresrätt, bostadsrätt och villaområden varav ett flertal är delar av det nya stora bostadsområdet Raus Vång. Skolan har en stor skolgård som inbjuder till lek och aktivitet. Alldeles intill skolan finns dessutom ett strövområde och ett mindre skogsområde. Skolans byggnader är från 1996 och är väl anpassade till pedagogisk verksamhet. Skolan var ursprungligen en f 6 verksamhet och i samband med att man införde årskurserna 7 9 byggdes skolan delvis till och om. Skolan är en fullt utbyggd f 9 skola från och med höstterminen Rektorn, som är ensam skolledare på skolan, är nytillträdd i augusti Skolverket genomförde en utbildningsinspektion (dnr :2816) med besök på skolan 3-4 mars I stark sammanfattning beskriver Skolverket i sitt beslut Ättekullaskolan med att eleverna utvecklar värden och förhållningssätt som ligger väl i linje med de nationella målen för grundskolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att Ättekullaskolan övergripande är av god kvalitet och erbjuder en trygg och för elevernas kunskapsutveckling befrämjande miljö. Skolverket pekar även på brister i tre punkter i verksamheten bland annat rörande särskilt stöd i grupp utanför den ordinarie undervisningsgruppen.

8 1(9) Tillsynsprotokoll för Ättekullaskolan Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

9 2(9) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Lpo 94, 2.2 Kunskaper; Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan; 2 kap. 6 grundskoleförordningen Enligt Ättekullaskolans redovisade resultat för nationella ämnesprov för årskurs 3 vårterminen 2009 når 84 procent av eleverna målen för matematik och 87 procent av eleverna når målen för svenska. Resultaten för nationella ämnesprov årskurs 3 vårterminen 2010 visar att 92,8 procent av eleverna når målen i matematik (det vill säga når målen i samtliga delprov) och 89,3 procent av eleverna når målen i svenska. Enligt Ättekullaskolans redovisade resultat för nationella ämnesprov årskurs 5 når under åren 2006 till 2009 mellan 92 och 99 procent av eleverna kravnivån för godkänt enligt de nationella proven för engelska. För matematik når mellan 85 och 96 procent av eleverna målen. För svenska når mellan 77 och 100 procent av eleverna målen. Resultaten för nationella ämnesprov årskurs 5 vårterminen 2010 visar att 90,0 procent av eleverna når målen i engelska och svenska samt 85,0 procent av eleverna når målen i matematik. Enligt Ättekullaskolans redovisade resultat för nationella ämnesprov årskurs 9 når under åren 2007 till 2009 mellan 84 och 92 procent av eleverna kravnivån för godkänt enligt de nationella proven för engelska. För matematik når mellan 70 och 92 procent av eleverna målen. För svenska når mellan 86 och 92 procent av eleverna målen. Resultatet för ämnesprovet i biologi vårterminen 2009 visar att 97,5 procent av eleverna når målen för ämnet. Resultaten för nationella ämnesprov årskurs 9 vårterminen 2010 visar att 100 procent av eleverna når målen i engelska, 81,8 procent av eleverna når målen i matematik samt 83,3 procent av eleverna når målen i svenska. Resultatet för ämnesprovet i fysik vårterminen 2010 visar att 90,6 procent av eleverna når målen för ämnet. Tre elever deltar inte alls i ämnesproven för engelska och matematik. I ämnesprovet för fysik deltog inte fyra elever. För årskurs 9 är under perioden 2007 till 2009 mellan 71,8 och 86,4 procent av alla elever behöriga till nationellt program på gymnasiet. Under samma period är skolans genomsnittliga meritpoäng mellan 184,3 och 205,1 poäng och andelen elever som når målen i samtliga ämnen ligger mellan 61,5 och 84,1 procent. För vårterminen 2010 är den genomsnittliga meritpoängen 188,3 poäng, andelen som är behöriga till nationellt

10 3(9) program på gymnasiet är 80,6 procent samt andelen elever som når målen i samtliga ämnen är 55,6 procent. Flickornas genomsnittliga meritpoäng är 218,2 poäng och pojkarnas 175,2 vilket ger en skillnad på hela 43,0 poäng. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat visar sig också i att det är till övervägande del pojkar som inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet läsåret 2009/2010. Statistiken för betygen i 16 ämnen visar en mycket stor förskjutning mot betyget godkänt. I ämnet Idrott och hälsa når så många som 47,2 procent av eleverna betyget mycket väl godkänt. Ett resultat som står i stark kontrast till de övriga ämnenas resultat. Resultaten för läsåret 2009/ 2010 motsvarar i stort resultaten sett över åren med undantag för ett mycket kraftigt fall i andelen elever som når målen i samtliga ämnen där resultatet för 2010 är så lågt som 55,6 procent av eleverna. Detta bör ses som en allvarlig varningssignal till rektorn att analysera skolans kunskapsresultat och utifrån denna analys skapa en handlingsplan för att öka måluppfyllelsen. Mot denna bakgrund och nedan angivna brister i skolans arbete med trygghet och studiero, lärarnas samverkan och det systematiska kvalitetsarbetet måste skolan vidta ytterligare åtgärder för att se till att alla elever ges förutsättningar att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Personalen får inte den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna genomföra sina arbetsuppgifter. 2 kap. 2 första stycket, tredje meningen skollagen; Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar Både rektorn och lärarna ger i intervjuerna uttryck för att man saknar redskap för att hantera situationen i en klass i de senare åren. Utöver handledning i grupp uppger lärarna att man inte fått någon utbildning eller på annat sätt fått kompetensutveckling för att kunna förändra situationen för denna grupp av elever. Rektorn måste tillse att lärarna får sådan kompetensutveckling att de har förutsättningar att skapa en fungerande undervisningssituation för alla elever på skolan.

11 4(9) Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Rektorn utvärderar och omprövar inte regelbundet de särskilda stödinsatser som ges. Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling; Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar; 5 kap. 1 grundskoleförordningen. I intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att skolan saknar rutiner för rektorn att ta beslut om att utreda en elevs behov av särskilt stöd. Lärarna genomför kartläggningar och upprättar åtgärdsplaner utan att rektorn är en del av i processen. Det framgår också i intervjuerna med lärarna och rektorn att skolan saknar rutiner för rektorns deltagande i utvärdering av de särskilda stödinsatser som ges. Rektorn måste därför se till att skapa rutiner som ger rektorn möjlighet att systematiskt följa och utvärdera arbetet med särskilt stöd. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Undervisningen utgår inte från och omfattar inte kursplanernas krav i samtliga ämnen. Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer Det framgår i intervjuerna med lärarna och rektorn att ämnet svenska som andraspråk ges som komplement till den ordinarie undervisningen i svenska. För den enskilda eleven blir undervisningen i svenska som andraspråk en stödåtgärd som ges i separat grupp. Rektorn måste tillse att undervisningen i sin helhet genomförs och bedöms efter kursplanen för svenska som andraspråk.

12 5(9) Lärarna anpassar inte undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i tillräcklig omfattning. Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning; Lpo 94, 2.2 Kunskaper Eleverna i årskurserna 4 till 6 beskriver att duktiga och snabba elever ofta får stanna upp i sitt arbete och invänta övriga elever klassen. Under tiden kan man då få arbeta med uppgifter som de uppfattar som repetition av sådant de redan kan. Även lärarna kan i intervjun känna igen den bild eleverna ger och menar att det är i stort sett korrekt beskrivet även om lärarna menar att det är en möjlighet till paus och reflektion för enskilda elever. Lärarna måste tillse att undervisningen är stimulerande och utgår från den enskilde elevens behov, intresse och förmåga. Lärarna samverkar inte i tillräcklig utsträckning. Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Riktlinjer I intervjuerna med lärarna och rektorn framkommer att den pedagogiska verksamheten och utvecklingen av denna i stor utsträckning sker inom de enskilda arbetslagens ram. Samverkan kring pedagogiska utvecklingsprojekt eller utformningen av den dagliga undervisningen mellan arbetslagen sker däremot i liten omfattning. Den pedagogiska miljön skiljer sig därmed arbetslagen emellan. Rektorn behöver säkerställa att organisation och arbetsformer ger eleverna möjlighet att lära i perspektivet förskoleklass till och med årskurs 9. Bedömningsområde: Trygghet och studiero Ordningsregler efterlevs inte och är inte anpassade efter skolans förhållande. 6 kap. 8 b grundskoleförordningen

13 6(9) I samtliga intervjuer ger eleverna uttryck för att det finns elever på skolan som inte följer ordningsreglerna och det trots påpekande från lärarna inte blir bättre. De yngre eleverna ger exempel på att kamrater fortsätter bryta mot reglerna trots tillsägelser av läraren. Några av de äldre eleverna ger tydligt uttryck för att man medvetet fortsätter att retas och bråka med yngre elever trots tillsägelser eftersom det ändå inte händer något från lärarnas sida. Eleverna ger även uttryck för att det händer att de inte kan hitta en lärare (rastvakt) då det behövs. Lärarna för de yngre barnen menar dock i intervjun att de inte känner igen den bild som eleverna ger. Skolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning för att relationerna mellan vuxna och elever och elever/elever bygger på respekt och ömsesidigt förtroende. 1 kap. 2 skollagen; Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande; Lpo 94, 2.1 Normer och värden; Lpo 94, 2.2 Kunskaper I intervjun med de äldre eleverna framkommer med stor tydlighet och emfas att inte alla lärare bemöter alla elever med respekt och förtroende. Eleverna är lika tydliga med att ett flertal av eleverna i en av klasserna i de senare åren inte heller bemöter lärare och annan personal med respekt och förtroende. Eleverna beskriver situationen som att eleverna slutit sig samman och agerar mot lärarna som upplevs ha förutfattade meningar och tydligt rikta sig repressivt mot vissa av eleverna i gruppen. Eleverna i de andra klasserna bekräftar bilden av denna motsättning och är tydligt upprörda över det sätt lärarna bemöts på. Lärarna beskriver samma låsning i relationerna med ett flertal av eleverna i denna klass i de senare åren. Lärarna menar att de gjort allt de kan men att de inte har några redskap för att förändra situationen. Även rektorn bekräftar denna låsning i relationerna. Eleverna i de övriga klasserna i de senare åren menar att situationen i denna klass påverkar lärarna negativt på ett sätt som märks när läraren kommer till den egna klassen direkt från en lektion med klassen i fråga. Rektorn måste snarast tillse att åtgärder vidtas så att eleverna i den aktuella klassen utifrån individens behov, förutsättningar och förmåga får en fungerande undervisningssituation som utgår från ömsesidig respekt och förtroende mellan lärare och elever.

14 7(9) Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte lagens krav och rektor ser inte till att det i tillräcklig utsträckning på skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Eleverna deltar inte i framtagandet av planen mot kränkande behandling. 14 a kap., 6, 7, 8 skollagen (Åtgärder mot kränkande behandling), 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolinspektionen noterar att man i skolans likabehandlingsplan - tillika plan mot kränkande behandling - har en handlingsplan som beskriver de inblandande i en mobbningssituation som mobboffer respektive mobbare. I skolans likabehandlingsplan med bilagor framgår riktlinjer för hur kränkande behandling ska utredas. Riktlinjerna innehåller förhörsliknande metoder, som bland annat att den elev som misstänks ha kränkt kallas till ett enskilt samtal utan att först ha fått reda på vad saken gäller, att de vuxna berättar att de vet när och var kränkningen inträffade och får eleven att bekräfta om denne nekar. Enligt riktlinjerna tas kontakt med föräldrar till den elev som misstänks ha utsatt någon annan för kränkande behandling först efter samtalet. Däremot framgår inte att föräldrarna till den elev som utsätts för kränkande behandling ska kontaktas av skolan. Skolinspektionen vill betona vikten av att elevens integritet respekteras, att förhörsliknande metoder inte får förekomma samt att föräldrar till den elev som kränks såväl som till den som har utsatt någon för kränkande behandling informeras tidigt i processen. I skolans likabehandlingsplan tillika plan mot kränkande behandling framgår att en kartläggning av situationen på skolan ska göras men det framgår inte om och så fall hur eleverna ska delta i det arbetet. Det finns inte någon utvärdering och analys av föregående års mål. Det framgår inte heller av planen till vem en elev ska vända sig om man upplever sig kränkt av någon i personalen. Likaså anges det inte några utbildningsinsatser för personalen. Utifrån den situation i en av klasserna i de senare åren som är tydligt känd i och påverkar stora delar av verksamheten menar Skolinspektionen att planen mot kränkande behandling för innevarande läsår inte är utformad så att den är ett skarpt redskap i arbetet med värdegrundsfrågor vilka är nyckeln för att skapa trygghet och studiero med ömsesidig respekt och förtroende mellan elever och personal. Skolinspektionen menar att det inte kan uteslutas att det är brister i de handlingsplaner, som styr det dagliga och långsiktiga värdegrundsarbetet, samt uppföljningen av dessa som ligger bakom denna situation som enligt lärarna och rektorn har växt fram genom åren. Lärarnas sätt att beskriva eleverna och läget i klassen har en tendens att lägga orsakerna till detta mer på eleverna (som individer och grupp) än på skolans arbetsformer och sätt att organisera lärandet.

15 8(9) Rektorn ansvarar inte för att skolan utreder och vidtar åtgärder mot kränkande behandling i tillräcklig omfattning. 14 a kap. 10 och 6 skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling I elevintervjuerna framgår det i samtliga grupper att eleverna upplever att lärarnas åtgärder inte är tillräckliga för att bråk, tråkningar och andra negativa handlingar ska upphöra. Eleverna menar att det vanligaste är att man får en muntlig tillsägelse och att det i vissa fall genomförs konfliktlösande samtal i direkt anslutning till en händelse och detta oftast löser den akuta situationen. Lärarna för de äldre eleverna menar att det inte finns någon möjlighet att genomföra en dokumentation av alla händelser eftersom de är så pass frekvent förekommande. Även eleverna i årskurs 7-9 menar att det ofta händer saker som inte påtalas eller bara leder till en tillsägelse som inte följs upp. Rektorn måste säkerställa att utredningar vid kränkande behandling genomförs enligt lagens krav. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Undervisningstid och val Skolan erbjuder inte och informerar inte om språkval enligt författningarnas krav. 2 kap grundskoleförordningen; Lpo Skolan och omvärlden Skolan erbjuder från skolår 6 språkval tyska, spanska, franska. Som alternativ till språkvalet finns svenska och engelska. Eleverna får genom en blankett göra sina språkval i skolår 5. Blanketten saknar information kring och möjlighet att i stället för språkvalet - som språkval - söka sitt modersmål, teckenspråk, svenska som andraspråk eller något av minoritetsspråken om man uppfyller grundkraven för dessa. I intervjun med lärarna framkommer att språkvalet svenska eller engelska för en del elever används som en stödåtgärd för de elever som har svårigheter att nå målen i svenska och/eller engelska.

16 9(9) Bedömningsområde: Rektorns beslutsfattande Rektorn fattar inte beslut enligt bestämmelserna. 2 kap. 15 andra stycket grundskoleförordningen I intervjun med lärare och rektorn framkommer att skolan saknar rutiner för att fatta beslut om att en elev ska läsa svenska som andraspråk. Rektorn måste, efter utredning om behov finns, fatta beslut när en elev ska läsa svenska som andraspråk.