Delårsrapport augusti 2014 för Trafiknämnden

Transkript

1 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare Håkan Nilsson Trafiknämnden , punkt 18 SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Delårsrapport augusti för Trafiknämnden Beslutsunderlag Bilagt återfinns delårsrapport augusti för trafiknämndens ansvarsområde med dess ingående verksamheter samt tillhörande bilagor. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna delårsrapport per augusti avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna. Anders Lindström Förvaltningschef Trafikförvaltningen Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 Trafiknämnden Augusti

3 2 (58) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Sammanfattning Styrning Verksamhetsfakta Styrning Mål En ekonomi i balans Punktlighet och kvalitet Punktlighet i kollektivtrafiken Kvalitet Hållbar tillväxt Uppdrag Uppdrag givna i budget Uppdrag givna under Verksamhet Genomförd verksamhet Produktion - Trafik Kollektivtrafik på land Färdtjänsttrafik Kollektivtrafik på vatten Verksamhetsförändringar Stockholms läns landsting som arbetsgivare Personal och kompetensförsörjning Bemanningskostnader Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personal Kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Ekonomi Delårsresultat och prognos Resultat per trafikindelning SL, Färdtjänstverksamheten och WÅAB Externa intäkter och kostnader Avvikelse mot periodiserad budget Prognosavvikelse mot årsbudget... 24

4 3 (58) 5.2 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Utveckling biljettintäkter Analys utfall mot budget Analys mot föregående år Prognos Investeringar Utfall Avvikelse prognos -budget Specificerade investeringar Ospecificerade investeringar Balansräkning Analys och eventuella riskfaktorer Fördjupad analys för delårsrapport Ledningens åtgärder Specifika ägardirektiv Internkontroll Landstingets finanspolicy Miljö Pågående rättsprocesser (tvister) Styrelsebehandling Bilaga 1 - SL-koncernen Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 - Waxholmsbolaget Bilaga 4 - Specifikation Investeringsobjekt Beskrivning av specificerade investeringar Beskrivning av ospecificerade investeringar... 58

5 4 (58) 1. Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är 72 mkr (-73 mkr föregående år) jämfört med budgeterat -54 mkr. Resultatprognosen för året uppgår fortsatt till 0 mkr (0 mkr). Investeringsutfallet uppgår till mkr och motsvarar en upparbetningsgrad om 57 procent gentemot årets prognos. Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Investeringsprognosen för året uppgår till mkr och understiger därmed årets investeringsbudget med 568 mkr. Antalet resande har under årets första månader varit lägre än budget. Kundnöjdheten har ökat medan punktligheten är i stort sett lika jämfört med föregående år. Diagram. Resultat jämfört med resultat 2013 och budget.

6 5 (58) 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Visionen för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem som bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Trafiknämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken. Förvaltningschefens uppdrag är att leda förvaltningen och dess verksamheter. Inom trafikförvaltningen bereds och verkställs beslut om inriktning och omfattning av en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom SL-koncernen, Waxholms Ångfartygs AB, färdtjänstverksamheten samt Mälardalstrafiken. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. Trafikförvaltningen bär även ansvaret för stora delar av infrastrukturen i kollektivtrafiken. All trafik körs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som avtal slutits med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. 2.2 Styrning Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet trafikförvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, regionalt trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget. Trafikförvaltningens strategier inriktas på att samhällets resurser ska användas så effektivt som möjligt. När olika ambitioner uttrycks i strategierna är det således underförstått att de ska förverkligas på ett kostnadseffektivt sätt och att en avvägning alltid måste ske i förhållande till ekonomiska och andra resurser som står till förfogande vid varje tillfälle. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. Där anges den färdriktning som krävs för att visionen om Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna förverkligas. Genomförandeplanen beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken på 10 års sikt med avvägningar av olika behov för att åstadkomma en utveckling av kollektivtrafiken som är verksamhetsmässigt och ekonomiskt i balans. Budget för verksamheten anger de ekonomiska

7 6 (58) ramar som gäller för driftkostnaderna den närmsta treårsperioden samt för investeringsplanen som är femårig. Den strategiska kartan innehåller vision och mål för kollektivtrafiken inom trafiknämndens ansvarsområde. I den beskrivs även verksamhetsidé, gemensamma värderingar och utvecklingsmål för verksamheten. I verksamhetsplanen beskrivs vilka uppdrag som ska utföras för att målen ska uppnås. Kortsiktigt formuleras måltal för verksamheten, vilka följs upp i en ledningsrapportering. 2.3 Mål Landstingets mål och indikatorer för trafiknämndens verksamhetsområde utgår från långsiktiga strategidokument såsom Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Miljöutmaning 2016, med flera. Landstinget och trafiknämnden ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Kollektivtrafiken betyder mycket för länets befolkning och utveckling. Då befolkningen i Stockholms län ökar ställs allt högre krav på kollektivtrafiken. Resorna behöver vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna skall välja att åka kollektivt. Resorna behöver vara effektiva för att inte kollektivtrafikens kostnader ska öka i alltför hög grad. Genom att fler åker kollektivt, samtidigt som andelen förnybar energi ökar, bidrar landstinget till en hållbar utveckling.

8 7 (58) En ekonomi i balans Budget och prognos för trafiknämndens ansvarsområde är lagda i balans med ett årsresultat på noll mkr i enlighet med fullmäktiges beslut. Resultatet per augusti uppgår till 72 mkr. För att nå ett resultat i balans vid årets slut och möta lägre biljettintäkter och ökade avskrivningskostnader i prognosen har, och kommer, besparingar och effektiviseringar göras. 2.4 Punktlighet och kvalitet Punktlighet i kollektivtrafiken Mål Punktlighet i kollektivtrafiken Punktlighet - kollektivtrafik på land Indikator Punktlighet (% avgångar i tid) * Utfall 1408 Utfall 1308 Prognos Budget Bokslut Tunnelbana 95,7 95,4-95,9 95,2 - Pendeltåg 91,9 91,2-93,0 91,7 - Lokalbana 94,0 95,0-93,0 Punktlighet - färdtjänsttrafik Punktlighet - kollektivtrafik på vatten - Busstrafik 89,7 89,4-90,0 89,5 Tidanpassning vid resa (% inom 10 minuter) - Taxi Kunder i tid, tidspassning, genomsnittligt värde (%) *) Utfall för kollektivtrafik på land redovisas med en månads fördröjning (jan-juli) Kollektivtrafik på land Tunnelbana Punktligheten för tunnelbanan har ökat något under jämfört med samma period Blå linje visar högst punktlighet. Röd linje har förbättrat punktligheten under året från låga värden i början av året medan Grön linje har haft mindre fluktuation mellan månaderna. Pendeltåg Under det första tertialet var punktligheten för pendeltågstrafiken betydligt högre jämfört med föregående år. Anledningen till vinterns höga punktlighet var en mild väderlek i kombination med en bra trafikplanering samt en fordonsflotta som håller hög nivå. Punktligheten har inte varit lika hög under andra tertialet. Anledningar till minskningen har varit infrastrukturproblem, framför allt i maj, en värmebölja i juli samt även personolyckor.

9 8 (58) Lokalbanor Punktligheten för lokalbanan är lägre än samma period föregående år. Bland annat Roslagsbanan och Nockebybanan har lägre punktlighet medan Saltsjöbanan, Spårväg city och Tvärbanan har högre punktlighet. En del problem har bland annat varit nedfallna träd och fordonsproblem på sträckan Alvik Gröndal. Buss Punktligheten för busstrafiken är något högre under än Med 89,7 procent ligger punktligheten strax under målet på 90 procent. Under sommaren har punktligheten blivit bättre på grund av ökad framkomlighet i innerstaden under högsommarperioden. Färdtjänsttrafik Tillförlitligheten i färdtjänsten mäts via tidspassning vid hämtning av resenär med taxi. Målet är att 94 procent av hämtningarna ska göras inom tio minuter från överenskommen tid. Tidspassningen överstiger målvärdet och uppgår till 95 procent. Detta är också en förbättring jämfört med Kollektivtrafik på vatten Tillförlitligheten mäts genom tidspassning vid de fyra knutpunkterna Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser sena ankomster och avgångar. Faktorer som generellt påverkar tidshållningen är svåra isförhållanden, längre perioder av vår- och höststormar samt ett större resandeunderlag än normalt under högsäsong. Tidspassning under perioden januari-augusti var 91 procent, det vill säga, oförändrad jämfört med år Värdet har i genomsnitt varit cirka 93 procent under året, med mycket god tidspassning till och med juni genom ovanligt goda vinterförhållanden vintern förflöt nästan helt utan isbildning i skärgården samt få incidenter i trafiken. En stor passagerartillströmning under juli sänkte det genomsnittliga värdet. Det genomsnittliga målvärdet för tidspassning har beräknats till 83 procent. Utfallet har varit högre än budget under en längre tid varför prognostiserat värde justerats till 90 procent Kvalitet Mål Indikator Kvalitet Utfall 1408 Utfall 1308 Prognos Budget Bokslut 2013 Kvalitet - kollektivtrafik på land Andel nöjda resenärer - SL ombord (%)* Kvalitet - färdtjänsttrafik Kvalitet - kollektivtrafik på vatten Andel nöjda resenärer - Betyg 4-5 i Svensk kollektivtrafiks kundbarometer (%) Andel nöjda resenärer (%) ** *) Resultatet i SL-ombord avser maj månad (under juni och juli genomförs ingen undersökning) **) Resultatet nöjd kundmätning från maj-aug ej klar

10 9 (58) Kollektivtrafik på land Upplevd kvalitet jan - maj Totalt 76 % 73 % 75 % Nöjd kund - SL-ombord Tunnelbana 77 % 76 % 77 % Pendeltåg 73 % 65 % 63 % Buss 73 % 71 % 74 % Lokalbana 84 % 81 % 87 % Kundnöjdheten har mätts för perioden januari-maj, då ingen kundundersökning genomförs i juni och juli. Totalt har nöjdheten stigit med tre procentenheter jämfört med Andelen nöjda januari-maj för tunnelbana har ökat med en procentenhet sedan föregående år vilket kan bero på att årets vinter var mildare. Pendeltåg ökar från 65 till 73 procent och bakom denna förbättring ligger flera faktorer såsom mild väderlek, bra trafikplanering, högkvalitativ fordonsflotta och ett idogt kvalitetsarbete med Trafikverket och trafikentreprenören. Buss får 73 procent i nöjdhetsbetyg vilket kan jämföras med 71 procent föregående år. De inkörningsproblem som uppstod för ny entreprenör i Norrort i början av förra året är numera lösta vilket har höjt betyget. För lokalbana ökar nöjdheten från 81 till 84 procent vilket bland annat kan bero på årets milda vinter. För fler resultat och djupare analys hänvisas till rapporten Upplevd kvalitet i SL-trafiken som sammanställs varje vår och höst. Färdtjänsttrafik Kundnöjdheten inom färdtjänstområdet mäts genom dagliga telefonintervjuer och är per augusti något lägre än nöjdheten vid samma tidpunkt föregående år, 86 mot 88 procent. Därmed nås inte målet på 90 procent. Målet har ej heller uppnåtts någon enskild månad hittills under året. Färdtjänstresenärer och sjukresenärer är lika nöjda med resan, medan de som åker rullstolstaxi är mer nöjda än de som åker taxi. Med hänsyn till utfallet under året sätts prognosen för kundnöjdhet inom färdtjänsttrafiken till 87 procent. Kollektivtrafik på vatten Arbete pågår med att infoga WÅAB:s undersökning i den trafikövergripande undersökningen Upplevd kvalitet. Från och med maj månad omfattas såväl hamntrafiken som skärgårdstrafiken av undersökningen. Undersökningar utförs löpande, varje månad under året, men rapporteras utifrån tertial. Resultat av den första rapporten är förväntat till september. Resultatet av kundnöjdhet för helåret kommer att baseras på perioden maj- dec. Utfallet för kundnöjdheten enligt mätningar under sommaren 2013 var 93 procent. Målsättningen är att kundnöjdheten varaktigt hålls på oförändrad nivå 91 procent.

11 10 (58) Hållbar tillväxt SLL:s mål Effektivt miljöarbete mäts i energianvändning i verksamhetslokaler. Trafikförvaltningen mäter detta tal på årsbasis på grund av den insats som krävs för att återrapportera energianvändningen. I miljöutmaning 2016 finns mål för att effektivisera energianvändningen i trafiken. Ett mål är att använda 75 procent förnybart drivmedel. I maj nådde SL:s bussar 84 procent. Se vidare kapitel 10 Miljö. 2.5 Uppdrag Uppdrag givna i budget Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget, LS För status hänvisas till bilaga. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till inriktningsbeslut avseende Tunnelbana till Nacka - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Färdtjänstsystem - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Fordonsdator Buss-PC - att uppdra åt trafiknämnden att utreda alternativa finansierings-, lokaliserings- och samarbetsformer med externa parter avseende depåer - att uppdra åt trafiknämnden att tidigarelägga Tvärbanans förlängning till Kista så att byggstart kan ske senast att uppdra åt trafiknämnden att tidigarelägga Tvärbanans förlängning till Sickla station så att byggstart kan ske Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2013, LS För status hänvisas till bilaga. - att uppdra åt trafiknämnden att genomföra en utredning där internationella jämförelser görs vad gäller möjligheter till medfinansiering av önskvärda kollektiv trafikprojekt.

12 11 (58) Uppdrag givna under Nedan redovisas de uppdrag som givits av LF/LS per augusti. Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet, LS För status hänvisas till Ledningens åtgärder, avsnitt 6. - att uppdra åt landstingsdirektören att i samverkan med förvaltningschefen för trafikförvaltningen tertialvis under år återrapportera vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen Investering program Kistagrenen, LS att uppdra till landstingsstyrelsen att återkomma till landstingsfullmäktige med ett bearbetat genomförandebeslut för program Kistagrenen som innebär en lägre total investeringskostnad. För status hänvisas till avsnitt Specificerade investeringar, Program Kistagrenen. 3. Verksamhet 3.1 Genomförd verksamhet Om verksamheten Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram innehåller politiska målsättningar och bör därför uppdateras eller aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Målsättningarna i trafikförsörjningsprogrammet har följts upp under våren. En första fas av detta arbete har påbörjats med dialoger med olika intressenter. Samarbetet pågår med Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) för att förbereda en ny RUFS med ett 2050-perspektiv, där trafikförvaltningen har ansvar för att ta fram de delar som rör trafikens utveckling. Arbetet med att ta fram en genomförandeplan, en tioårsplan kring investeringar och driftskostnader är i slutfasen. En viktig del i planen är en prioriteringsmodell som tagits fram och som kan tjäna som underlag för avvägningar vid beslut om nya investeringar eller stora driftskostnadsökningar. Ett arbete har påbörjats med att prioritera stomlinjernas införande och skapa förutsättningar i vägnätet för god framkomlighet genom en åtgärdsvalsstudie tillsammans med Trafikverket. Stomnätsplanen för Stockholms län är ett arbete för att tydliggöra principer och peka ut stråk för stomtrafik i ett 2030-perspektiv. Arbetet har genomförts tillsammans med länets kommuner samt flera andra intressenter. Åtgärdsvalsstudien för regional kapacitetsstark kollektivtrafik föreslår en förstudie för Roslagsbanan och samtidigt en fortsatt åtgärdsvalsstudie för att kunna dra slutsatser om vilken tvärförbindelse till nordostsektorn som bäst uppfyller studiens målsättningar.

13 12 (58) Programstudien för Spårväg Syd har fortsatt under våren. Ett samråd är avklarat och ett nära samarbete med de berörda kommunerna har gett en grund för det fortsatta arbetet. Ett särskilt fokus har varit att ta fram den sociala konsekvensbeskrivningen. För att förbättra styrningen och ägandet av projekt har tre nya tjänster som programdirektörer inrättats. Deras fokus under året har varit att förbättra prognossäkerheten. Ett nytt intäktsanalysverktyg har färdigställts och i höst kommer en grupp användare från trafikförvaltningens avdelningar att arbeta med verktyget för att studera specifika taxeförslag och utöka kunskapen om resandets påverkan på intäkterna. Avtal och upphandlingar Ett biljettsamarbetsavtal har tagits fram med SJ. Avtalets syfte är att säkerställa att Trafikverket prioriterar SL:s pendeltågstrafik före andra tågoperatörer vid större trafikstopp på linjen. SJ:s resenärer får då möjligheten att i stället för att fortsätta sin resa med SJ gå över till pendeltågen, utan att behöva köpa SL-biljett. Tilldelningsbeslut för E21, Spårväg City, är fattat av trafiknämnden i april med trafikstart årsskiftet /2015. Stockholms Spårvägar är utsedda till trafikoperatörer för Lidingöbanan och Spårväg City/Linje 7. Trafikstart E22 Innerstaden och Lidingö är genomförd med bra resultat. Keolis jobbar nu vidare med trafikförvaltningen och berörda kommuner för att införa ett nytt linjenät i juni E23 för busstrafiken som innefattar Handen, Tyresö och Nynäshamn pågår. Tilldelningsbeslut är planerat till november och trafikstart till juni Ett flertal studier inför nya affärer genomförs under. Förstudien för E24 ny trafikaffär för pendeltåg har färdigställts. Förstudier för E27 (Södertälje och Nykvarn) samt E28 (Järfälla och Upplands-Bro) har genomförts och redovisas för beslut i trafiknämnden i september. Förstudie inför nya trafikaffärer för Stockholms skärgård (E29) har genomförts. Förslag till beslut avseende förstudie och allmän trafikplikt läggs fram för beslut i september. Förstudie inför nya reklamavtal pågår. En färdtjänstförstudie pågår också, då samtliga avtal avseende färdtjänst måste handlas upp till I februari var det avtalsstart för beställningscentral och resegaranti inom färdtjänst, vilket innebar outsourcing av callcenteruppgifter. Utredningar och fördjupningar pågår i syfte att kostnadseffektivisera Kistagrenens utbyggnad och skapa en stadsmässig spårväg som smälter in i omgivningen. Framtagande av genomförandeavtal med berörda kommuner och andra intressenter pågår. Stockholms stads detaljplan för ny bussterminal i Slussen blev upphävd av Mark- och miljööverdomstolen. Under andra tertialet har en överenskommelse träffats mellan landstinget, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun om finansiering av bussterminalen i Slussen. Parterna ska nu arbeta fram en ny detaljplan för bussterminalen. Utbyggnaden av första etappen dubbelspår på Roslagsbanan pågår vilket innebär trafikavstängningar under. Dessutom ska upphandling av nya fordon till Roslagsbanan ske.

14 13 (58) Trafikförvaltningen har under sommaren slutit ett avtal med Telge Energi om nybyggnation av fjärrvärmeanslutning och leverans av fjärrvärme till avisningen i SL:s pendeltågsdepå i Södertälje. Driftstart är planerad till hösten. Nytt behörighetssystem för tillträdeshantering har införts och upphandling av ramavtal för installationer av elektroniska lås pågår. Underhållsupphandlingen UH som ska täcka in trafikförvaltningens behov av fastighetsförvaltning har nu övergått från förstudiefasen till genomförandefasen. Anskaffningsbeslut rörande ordningsvakter och trygghetsvärdar är beslutat i trafiknämnden och upphandling pågår. Anskaffningsbeslut för upphandling av Kundtjänstverksamheten är tagen i trafiknämnden och upphandling har påbörjats. Avtal är tecknat med NCC för byggande av Hammarbydepån. Ulvsundadepån för Tvärbana Norr har färdigställts. Interimsavtal som säkrar trafikförsörjningen i skärgården trädde i kraft vid årsskiftet 2013/ samt i april och trafiken bedrivs i huvudsak enligt 2013 års tidtabeller. Nytt avtal har tecknats för hamntrafiken och drift av Djurgårdsfärjorna med trafikstart i april. Upphandling har genomförts av en resevaneundersökning i skärgårdstrafiken, vilken planeras genomföras under hösten. Arbete med att forma förfrågningsunderlag pågår avseende pilotförsök av en nord/sydlig båtlinje i skärgården. Förstudie avseende pendelbåtstrafik är genomförd. Beslut förväntas i oktober. Beslut om allmän trafikplikt fattades av trafiknämnden under första kvartalet. Under våren tog trafiknämnden också ett inriktningsbeslut om att påbörja upphandling av tre nya pendelbåtslinjer. Övriga händelser och speciella satsningar Tunnelbanan har breddat trafiken under rusningstrafik med fler avgångar före och efter den direkta rusningstoppen för att minska trängseln. Fler tåg går i rusningstrafiken på Grön och Röd linje. Även helgtrafiken har utökats genom fler och längre tåg. På Blå linje går längre tåg i kvällstrafiken fram till 21:30 istället för fram till 19:00. Ett projekt tillsammans med Stockholm stad för bättre framkomlighet pågår på linje 4. Staden har utökat antalet busskörfält, förbättrat signalprioritering, tagit bort ett antal parkeringar längs sträckan samt dragit in några hållplatser samtidigt som påstigning tillåts i flera dörrar. Entreprenören har sedan trafikstart av E22 (Innerstaden) infört förbättringarna på samtliga stomlinjer i innerstaden. Utökat underhåll för SL Access-utrustningar i buss har gjorts med syftet att öka valideringsgraden med hjälp av förebyggande underhåll och förbättrade felrapporteringsrutiner.

15 14 (58) Cirka 130 optiska läsare för validering av SMS-biljetter har installerats i tunnelbanans spärrkiosker. Utrullningen fortsätter under hösten, med syftet att säkra äktheten i SMSbiljetten. Trafiken på Tvärbanan har varit avstängd under sommaren för ombyggnad i Alvik och anpassning av signalsystem samt testkörningar på Solnagrenen. Den 18 augusti var det trafikstart på Solnagrenen, inklusive delen till Solna station, med 10-minuterstrafik. Projektet med resecoachning för att få fler färdtjänstresenärer att använda kollektivtrafiken, alternativt senarelägga färdtjänstdebuten, fortgår enligt plan. Ett successivt införande av nytt betalsystem i sjötrafiken pågår och beräknas att slutföras under Från och med i sommar inkluderas WÅAB:s Djurgårdsfärjor i SL-taxa zon A vilket innebär att samtliga SL:s biljetter gäller för resor med Djurgårdsfärjan. Genom samarbete med trafikförvaltningen och dess trafikutövare jämte justering av körtider i mellersta skärgården har fler och bättre anslutningar mellan land- och sjötrafik genomförts. Större flexibilitet och i vissa fall kortare restid har uppnåtts genom trafiksättning med fler taxibåtar samt vid veckoslut med större fartyg på vissa linjer. Större kommunikationsinsatser Under årets andra tertial genomförde trafikförvaltningen kampanjer främst inom försäljning och inför turistsäsongen. Bland annat en direktreklamsatsning gentemot stora hotell med ett material som presenterar kollektivtrafiken på land och till sjöss för turister. Att SL-biljetten gäller på Djurgårdsfärjan uppmärksammades med en kampanj i trafiken. För att öka resandet i skärgården lanserades i augusti kampanjen Min skärgård. Under sommaren har trafikförvaltningen och förvaltningen för utbyggnad av tunnelbanan genomfört en tävling för att utse färg på den nya tunnelbanelinjen till Arenastaden. I augusti inleddes en kampanj för ökad betalningsvilja där trafikentreprenörerna har ett stort ansvar och förvaltningen stödjer i genomförandet. Tvärbanans förlängning till Solna station öppnade i augusti, då även tunnelbanestation Vreten bytte namn till Solna strand. På dessa stationer, samt på den ombyggda stationen Odenplan har nya skyltar satts upp, med en uppdaterad grafisk profil. SL Access införande som biljett- och betalsystem i WÅAB:s trafik har kommunicerats genom affischering, trycksaker och utbildning av personal. WÅAB:s moderniserade grafiska profil har implementerats och används i all kommunikation rörande bolaget och trafiken. I augusti lanserades den nya webbsidan minskärgård.se där resenärerna själva kan tipsa om skärgårdens smultronställen. Större delen av sidans innehåll är användargenererat. I början av augusti genomfördes en kampanj på detta tema i tunnelbane- och busstrafiken för att få besökare till sidan. Kampanjen syftar till att förlänga skärgårdens högsäsong för att öka antalet resenärer.

16 15 (58) 3.2 Produktion - Trafik Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Föränd % Period Budget Avvik % Prognos Budget Avvik % Bokslut 2013 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * % % Resenärer en vintervardag * % % 786 för resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 31 aug % % % Totalt antal resor, tusental ** % % % på vatten: Passagerare tusental % % % varav skärgårdstrafik % % % varav hamntrafik % % % * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Kollektivtrafik på land Under året har det varit ett lägre antal påstigande än förväntat, särskilt under det första tertialet. Det finns inga tydliga indikationer på att detta beror på förändringar i omvärldsförutsättningar. Bensinpriset har sjunkit något, vilket gör att kollektivtrafikresor blivit något dyrare relativt bilresor. Inledningen av året (speciellt februari) har varit varmare och mer snöfattigt än normalt. Under 2013 ökade hushållens disponibla inkomst mer än normalt vilket brukar ge ett minskat kollektivt resande till förmån för ökat bilresande. Dessa omvärldsfaktorer påverkar resandet men det är svårt att säga om de ensamt förklarar den lägre ökningstakten av påstigande. Inför första tertialrapporten skrevs prognosen för ner, utifrån den svaga utvecklingen under våren. Efter fördjupade studier och ett andra tertial som har haft något bättre påstigandesiffror, är prognosen att påstigande och resande under helåret kommer att öka med 1 procent jämfört med Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till , vilket är 735 färre än i slutet av augusti 2013 och 299 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till i enlighet med budget. Det totala antalet utförda resor till och med augusti månad understiger budgeterad resevolym med 1 procent och är också något lägre än resevolymen vid samma tidpunkt föregående år. Det är främst antalet färdtjänstresor som minskar. Bland såväl färdtjänstresor som sjukresor minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor är lägre än budgeterat. Jämfört med utfallet per augusti föregående år redovisas också en minskning. Även vid denna jämförelse minskar taxiresorna medan rullstolstaxi ökar.

17 16 (58) Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är vilket är fler än samma period Antalet passagerare har ökat i skärgårdstrafiken med och minskat i hamntrafiken med samma antal. Trots att taxan i hamntrafiken sänktes minskade antalet resenärer med i juni månad jämfört med året innan. Sammantaget för perioden är utfallet 3 procent högre än budget, det vill säga fler passagerare, varav avser hamntrafiken och skärgårdstrafiken. Resandebudget beräknas utifrån genomsnittligt resande 3-5 år och stora variationer förekommer mellan åren. Prognosen är oförändrad jämfört med budget. Den 1 april återgick WÅAB till ordinarie priser på kontantbiljetter i skärgårdstrafiken efter att under sex månader (oktober mars ) erbjudit 50 procent rabatt på kontantbiljetter och biljetter köpta med Båtkortet. En analys av resultatet visade att prissänkningen ledde till en resandeökning om 2 procent vilket i passagerarantal motsvarar resenärer. Biljettintäkterna minskade med 46 procent under försöksperioden. Försäljning av periodkort minskade med 33 procent och slutsatsen blir att även vaneresenärerna valde att köpa kontantbiljetter då dessa erbjöds till ett förmånligare pris. 3.3 Verksamhetsförändringar Den 1 januari gick WÅAB:s personal över till trafikförvaltningen. I trafikförvaltningen ingår nu personal, administrativa tillgångar, avtal och andra tillgångar som inte tillhör trafikverksamheten. I WÅAB ingår trafikverksamheten och de tillgångar och avtal som hör till denna. En utredning pågår om att införliva Sjötrafikenheten i trafikförvaltningens Trafikavdelning. Ett projekt med att överföra WÅAB:s IT-hantering till trafikförvaltningen är i slutfasen och övergång till trafikförvaltningens ekonomisystem beräknas vara genomförd våren Stockholms läns landsting som arbetsgivare 4.1 Personal och kompetensförsörjning Bemanningskostnader Personalkostnaderna utgör cirka 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad. Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Förändr % Period Budget Avvikelse periodbudget Prognos -08 Budget Avvik Pr-Bu Bokslut 2013 Summa personalkostnader % -342 varav förändring sem- och löneskuld % 0 varav lönekostnad % -220 varav pensionskostnad % -29 Inhyrd personal % -2 Verksamhetens personalkostnader per augusti ligger 47 mkr lägre än budgeterat, en avvikelse med knappt 14 procent. Utfallet för personalkostnaderna uppgår till 295 mkr jämfört med budgeterat 342 mkr. Orsaken är vakanta tjänster. Lönekostnader, sociala avgifter, pensionskostna Summa bemanningskostnad % %

18 17 (58) der och övriga personalrelaterade kostnader ligger under budget medan kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget under året. Jämfört med föregående år har personalkostnaderna ökat med 16 mkr eller knappt 6 procent. Den budgeterade personalkostnadsförändringen jämfört med utfall 2013 är 5 procent. Årets prognostiserade bemanningskostnader, inklusive kostnad för inhyrd personal, är 525 mkr att jämföra med budgeterat 516 mkr, en avvikelse på 9 mkr eller knappt 2 procent. Pensionsutbetalningar kopplade till pensionsskuld i AB SL enligt beräkning från Kommunernas pensionsanstalt (KPA), innebär ökade kostnader vid årets slut med totalt 21 mkr Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1408 Period Budget Avvik Utf-Perb Ack utfall 1308 Budget och prognos anger antal tjänster. Ackumulerat utfall, innevarande och föregående år, visar genomsnittligt antal årsarbetare. Förändr % Prognos Budget Avvik Pr-Bu LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) TF - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 624 iu iu 575 8,5% Verksamhetsförändringar 19 Ersatta vakanser 7 Förändring visstidsanställningar 16 Förtida rekrytering inför avgångar 1 Pensionsavgångar -6 Utökningar/avgångar (netto) 12 TF - Totalt förändring 49 WÅAB - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,0% Bokslut 2013 Antalet årsarbetare inom trafiknämndens verksamhetsområde har ökat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Antalet årsarbetare inom WÅAB är lägre än föregående år då huvuddelen av personalen överförts till trafikförvaltningen. Kvar i bolaget arbetar personal med produktionsinriktat arbete Personal Under året har det varit fokus på att utveckla företagskulturen inom trafikförvaltningen. Alla medarbetare har medverkat i att ta fram konkreta uttolkningar av uppföranden och beteenden bakom trafikförvaltningens värderingskod SAFE (samverkan, ansvar, förtroende, engagemang). En översyn och effektivisering av de utbildningar som erbjuds nyanställda har genomförts. Utbildningarna förläggs och koncentreras till tre dagar. Den första dagen innehåller en presentation av trafikförvaltningen och dess ingående enheter. Temat för den andra dagen är förvaltningskunskap, något som är nödvändigt att ha kunskap om som medarbetare i offentlig verksamhet. Den tredje dagen har temat resenären i fokus och innehåller ämnen som Barnkonventionen och förståelse för trafikförvaltningens arbete med tillgänglighet i kollektivtrafiken. Under genomförs flera aktiviteter inom ledarskapsområdet.

19 18 (58) Informationsmöten för samtliga chefer en gång i månaden. Internt ledarskapsprogram inom SL. Programmet pågår under en tidsperiod på 8 10 månader. Nätverksträffar, där gruppen träffas vid fem tillfällen och varje tillfälle behandlar ett ledarskapstema. Sjukfrånvaron inom trafikförvaltningen befinner sig på en låg stabil nivå men har ökat jämfört med föregående år. Trafikförvaltningen bedriver ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. Sjukfrånvaromått Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Förändr %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 5,1 4,1 1,0 Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 0,4 4,2-3,8 Under året har mer än 400 medarbetare tillgodogjort sig den friskvårdssubvention som erbjuds. Gymmet på Lindhagensgatan besöks varje vecka av cirka 10 procent av medarbetarna. Friskvårdsklubben samordnar deltagande i externa friskvårdsaktiviteter. Under året har medarbetare deltagit i bland annat Tjejmilen och Vasaloppet. Med hälsospåret ska medarbetarnas kunskap och medvetenhet om hälsa öka och på så sätt inspirera till en mer hälsosam livsstil. Under året har aktiviteter på fyra teman genomförts: Inspiration livsstilsförändring Steg- och aktivitetstävling Kungsholmen runt Inspiration stresshantering Kompetensförsörjning Fokus i HR-arbetet underåret har varit att bemanna organisationen med kvalificerad kompetens. Ett stort antal rekryteringar har slutförts under våren och sommaren och vakansläget är bättre än föregående år. De tjänster som tar längst tid att rekrytera, återfinns inom områdena IT och tekniska specialister. För att stärka arbetsgivarvarumärket hos dessa grupper samarbetar trafikförvaltningen med KTH genom att erbjuda praktikplatser. Trafikförvaltningen har för närvarande inga yrkesgrupper där det föreligger risk för övertalighet. 4.2 Jämställdhet och mångfald Under året har fler chefer på trafikförvaltningen deltagit i utbildning i jämställdhet. Det är en komprimerad version av SLL:s certifierade jämställdhetsutbildning. Värderingar och kulturfrågor är en del i mångfaldsarbetet som förvaltningen har arbetat med under året. Alla medarbetare har varit delaktiga i värderings- och kulturarbetet. Ett antal workshops har hållits och utifrån dessa har trafikförvaltningens värderingar och utvecklingsområden i företagskulturen förnyats och förtydligats.

20 19 (58) Trafikförvaltningens medarbetarenkät 2013 besvaras av över 90 procent av alla anställda. De som besvarar enkäten anser att alla behandlas lika oavsett kön. De som svarat instämmer även i påståendet att förvaltningen arbetar aktivt för icke-diskriminering. HR har under året deltagit i SLL-nätverk, där deltagare från olika förvaltningar och sjukhus deltar och delar med sig av goda exempel i verksamheten.

21 20 (58) 5. Ekonomi Tabell. Resultat jämfört med resultat 2013 och budget. Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej i resultaträkningen nedan. Resultaträkning Mkr Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Förändr % Period Budget Avvik Utf-Perb Prognos Budget Avvik Pr-Bu Bokslut 2013 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag % Biljettintäkter/resenärsintäkter % Uthyrning fordon % Uthyrning lokaler % Reklam % Övriga intäkter % Verksamhetens intäkter % Personalkostnader % Köpt landtrafik (SL) % Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) % Köpt sjötrafik (WÅAB) % Drift och underhåll % Övriga kostnader % Verksamhetens kostnader % Avskrivningar % Finansnetto % Resultat Delårsresultat och prognos Resultat per trafikindelning SL, Färdtjänstverksamheten och WÅAB AB Storstockholms Lokaltrafik med dotterbolags resultat för delåret uppgår till 2 mkr jämfört med -87 mkr föregående år och ett budgeterat nollresultat. Prognostiserat årsresultat beräknas till 9 mkr. Verksamhet SL Mkr Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Förändr % Prognos Budget Tillskott % Resenärsavgifter % Övriga intäkter % Avvik Pr-Bu Summa intäkter % Köpt trafik % Övriga kostnader % Summa kostnader % Reavinst/reaförlust Avskrivningar % Finansnetto % Resultat % Utfall

22 21 (58) Färdtjänstens resultat för delåret uppgår till 4 mkr jämfört med 12 mkr föregående år och ett budgeterat periodresultat på 17 mkr. Prognostiserat årsresultat beräknas till noll i överensstämmelse med budget. Verksamhet Färdtjänst Mkr Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Förändr % Prognos Budget Landstingsbidrag % Resenärsavgifter % Övriga intäkter % Avvik Pr-Bu Utfall Summa intäkter % Köpt trafik % Övriga kostnader % Summa kostnader % Avskrivningar 0 0 0% Finansnetto 0 0 0% Resultat % WÅAB:s resultat för delåret uppgår till 12 mkr jämfört med 15 mkr föregående år och ett budgeterat nollresultat. Prognostiserat årsresultat beräknas till -10 mkr som en konsekvens av att SL-taxa zon A har införts i hamntrafiken. Verksamhet WÅAB Mkr Ack utfall 1408 Ack utfall 1308 Förändr % Prognos Budget Tillskott % Resenärsavgifter % Övriga intäkter % Avvik Pr-Bu Utfall Summa intäkter % Köpt trafik % Övriga kostnader % Summa kostnader % Avskrivningar % Finansnetto % Resultat % Trafikförvaltningen I trafiknämndens totala resultat ingår även trafikförvaltningen med ett resultat per augusti på 54 mkr samt koncernelimineringar.

23 22 (58) Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr SLL-externt Ack utfall 1408 SLL-externt Ack utfall 1308 Förändr % SLL-externt Prognos SLL-externt Budget Avvik Pr-Bu SLL-externt Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter ,9% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,1% Finansnetto ,5% Resultat ,4% Trafiknämnden har en obetydlig internhandel med övriga landstinget frånsett verksamhetsbidrag/landstingsbidrag och räntekostnader/ränteintäkter mot landstingets koncernkontosystem. Ungefär 53 procent av trafiknämndens verksamhetsintäkter och 99 procent av verksamhetskostnaderna är landstingsexterna. Avskrivningarna är helt landstingsexterna, medan finansnettot till stor del är landstingsinternt, 88 procent, eftersom trafiknämndens investeringar till största delen finansieras internt inom landstingskoncernen.

24 23 (58) Avvikelse mot periodiserad budget Resultatet för trafiknämnden uppgår till 72 mkr per augusti att jämföra med ett budgeterat resultat på -54 mkr, en avvikelse med 126 mkr. Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt Avvik Ack utf-ack budget Kostnad Avvik Ack utf-ack budget Resultat Avvik Ack utf-ack budget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris) och färre antal påstigande (volym) WÅAB: övergång till SL-taxa i hamntrafiken Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera samt lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats Köpt landtrafik Lägre kostnader för grundavtal E20 (busstrafik i Norrort och lokalbanor), index, trygghetsåtgärder med mera. Högre kostnader för vissa bussavtal, tvärbanans Solnagren, årets incitament och slutavräkningar för Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader till följd av att resande omfördelas från taxi till rullstolstaxi. Kostnadsökningen reduceras av en totalt sett minskad resevolym Köpt sjötrafik Lägre kostnadsutveckling för managementavtal Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för planerat-, akut- och felavhjälpande underhåll samt elnergi/media, personal med mera Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. Högre avskrivningskostnader Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse

25 24 (58) Prognosavvikelse mot årsbudget Prognosen för resultatet uppgår fortsatt till 0 mkr och ligger därmed på samma nivå som budget. Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt Avvik Prognosbudget Kostnad Avvik Prognosbudget Resultat Avvik Prognosbudget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris) och färre antal påstigande (volym) WÅAB: övergång till SL-taxa i hamntrafiken Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera samt lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats. Färdtj: Ökad ersättning från sjukvården för sjukresor Köpt landtrafik Lägre kostnader till följd av lägre resandeökning, för index och ej budgeterade viten samt för ersättningstrafik som överförts från drift till investering. Högre kostnader för nytt trafikavtal (buss) och årets incitament Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader för ökad volym sjukresor liksom för omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi Köpt sjötrafik Ingen avvikelse. 0 0 Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för planerat-, akut- och felavhjälpande underhåll samt elnergi/media, personal med mera Kapitalkostnader Ökade kostnader för avskrivningar SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden är 206 mkr högre motsvarande period föregående år men understiger periodens ackumulerade budget med 108 mkr. Biljettintäkterna för augusti månad är i SL-trafiken 8 mkr lägre än budget, vilket hittills för året, ger en ackumulerad avvikelse på -99 mkr. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till cirka

26 25 (58) 200 mkr där merparten, cirka 135 mkr, förklaras av förändrad redovisningsprincip vid övergång till reskassa. Justerad avvikelse mot 2013 är därmed cirka 65 mkr. Förklaringar till avvikelsen mot budget är framför allt hänförligt till större andel biljetter till rabatterat pris (pris) samt att resandedeökningen (volym) har mattats av jämfört med åren till viss del beroende på en mild vinter. Längre avstängningar under sommaren (bland annat delar av Tvärbanan och Roslagsbanan) har också haft en viss inverkan på antalet resenärer. Se vidare avsnitt 5.3 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är 2 mkr lägre än budget och 3 mkr lägre än utfallet per augusti föregående år. Minskningen hänför sig till en minskad resevolym. Sjötrafikens biljettintäkter är 18 mkr lägre än budget. För hamntrafiken noteras en negativ avvikelse med 24 mkr och en positiv avvikelse för skärgårdstrafiken med 6 mkr. Från och med 16 juni gäller SL-taxa zon A i hamntrafiken och intäkterna tillfaller SL. En preliminär ersättning om 9 mkr redovisas bland övriga intäkter, i avvaktan på överenskommelse om ersättning till WÅAB, från SL, för resande i hamntrafiken. Avvikelsen i skärgårdstrafiken beror på en ny avtalskonstruktion där biljettintäkterna numer tillfaller WÅAB jämfört med tidigare då intäkten ingick som del av ersättning för trafikarbetet hos vissa entreprenörer. Som en följd av detta har kostnad för köpt trafik ökat i motsvarande grad. Förändringen är föranledd av övergång till nytt betalsystem. Jämfört med samma period föregående år är intäkterna förändrade beroende på ny taxa i hamntrafiken och nya avtalsförhållanden i skärgårdstrafiken. Prognosen för biljettintäkter inom trafiknämnden väntas ligga 130 mkr lägre än budget vid årets slut. I SL-trafiken justeras helårsprognosen för biljettintäkter ned med 140 mkr till mkr jämfört med budgeterat mkr. Orsaken är framförallt de avvikelser som identifierats hittills under året. Prognosen för färdtjänstens resenärsintäkter utgår från en fortsatt minskad resevolym, vilket medför att intäkterna beräknas understiga budget med 2 mkr vid årets slut. I beslutet att införa SL-taxa i hamntrafiken på Djurgårdsfärjorna den 16 juni föreslogs att finansiering av förändringen sker inom trafiknämnden. En negativ prognos om 10 mkr har därför redovisats. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden överstiger periodens ackumulerade budget med 14 mkr. För kollektivtrafiken på land är intäkterna högre än budget vad gäller försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköpen. Lägre intäkter noteras för uthyrning av lokaler, 49 mkr, vilket huvudsakligen beror på en försenad inflytt till depån i Ulvsunda. Vidare är näringsbidrag något lägre än budget. Näringsbidragen är svåra att uppskatta i tiden. Färdtjänstverksamhetens intäkter från hälso- och sjukvården för sjukresor understiger budget med 5 mkr. Förhandlingar pågår om villkoren för sjukvårdens fortsatta kostnadsansvar för sjuk-

27 26 (58) resorna, vilket medfört att sjukvården preliminärt faktureras enligt tidigare avtal. I förhållande till delårsutfallet föregående år är intäkterna oförändrade. En fakturering i takt med sjukresornas kostnadsutveckling skulle ha ökat intäkterna med 8 mkr. Jämfört med föregående år är trafiknämndens övriga intäkter knappt 2 procent högre för perioden. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade försäljningsvolymer vad gäller biogas, lagerartiklar med mera, där motsvarande kostnader finns för inköpen. Prognosen för övriga intäkter för hela trafiknämnden överstiger årsbudgeten med 30 mkr. Inom SL-trafiken prognostiseras högre intäkter för försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköp. Vidare noteras något högre intäkter för uthyrning av fordon. Ett senare ianspråktagande av depån i Ulvsunda väntas däremot innebära drygt 50 mkr i lägre intäkter. Hälso- och sjukvårdens ersättning till färdtjänsten för sjukresor, beräknas ge intäkter för helåret på 11 mkr utöver budget som ersättning för ökade sjukresekostnader Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till mkr och är 48 mkr lägre än budget. Avvikelsen avser främst kostnader för grundavtalen 40 mkr, index 34 mkr, och incitament -18 mkr. Vissa trafikavtal för buss och lokalbanor (E20) innehåller en ersättningsmodell, där entreprenören ersätts utifrån antal påstigande. Färre resenärer än beräknat under delårsperioden medför en lägre ersättning till entreprenören än budgeterat. Kostnadsminskningen på drygt 100 mkr motverkas till en del av kostnadsökningar inom andra trafikavtalsområden, till exempel för miljöbussar i södra delen av länet och för det nya avtalet om busstrafiken i innerstaden och på Lidingö. Tvärbanans Solnagren har också blivit dyrare än budgeterats till följd av ett tilläggsavtal om kilometerersättning som komplement till ersättningen per resenär. Indexkostnaderna understiger budget, då indexnivån, bland annat avseende bränsle, utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Slutliga indexjusteringar för 2013 påverkar kostnaderna i samma riktning. Resterande viten avseende trafikstarten 2013 för buss- och lokalbanetrafiken i Norrort minskar kostnaderna. Andra orsaker till lägre kostnader är att ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen nu ingår i investeringsprogrammet Slussen med minskade driftkostnader som följd. Vissa trafikförändringar avseende busstrafiken kommer senare än budgeterat. Kontrollinsatser/biljettkontroller har hittills i år ej genomförts i budgeterad omfattning. Kostnaden för trygghetsåtgärder når ej budgeterad nivå. Behovet varierar över året. Kostnaderna för årets incitament är högre än budget, bland annat på grund av ett nytt avtal för pendeltåg om incitament för nöjd kund och ett högre utfall än budgeterat avseende kvaliteten i busstrafiken. Slutavräkningar för köpt landtrafik 2013 har också blivit högre än beräknat. En budgeterad, men ännu ej genomförd besparing inom busstrafiken verkar också kostnadshöjande.