» kreditmarknad men. samhällsförändringarna. Utmaningen är att möta. Sparbanksidén är helt genial. Den är motorn i en lokal. eget vinstintresse.

Transkript

1 årsredovisning 2010

2 Innehållsförteckning VD-ord...3 Förvaltningsberättelse...4 Fem år i sammandrag... 6 Förslag till disposition av bankens vinst... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning, Rapport över förändring i eget kapital... 9 Kassaflödesanalys Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper Kapitaltäckning Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Bankens huvudmän, styrelse m.fl Företagsstyrning...39 Bankens personal Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: Barn på Gryts skola ( f v John Magnusson, Emma Carlsson, Jimmy Magnusson och Jesper Eriksson) Foto: Gunilla Lundström/Mediahavet AB

3 » Sparbanksidén är helt genial. Den är motorn i en lokal kreditmarknad men «utan eget vinstintresse. vd Håkan Eriksson, Valdemarsviks Sparbank Utmaningen är att möta samhällsförändringarna Valdemarsviks Sparbank har nått sina mål under Det möjliggör för oss att verka för kundernas och bygdens bästa. Det glädjer mig och det stärker våra förutsättningar att stödja näringslivets, föreningars och privatpersoners utveckling i Valdemarsvik. Vår strävan är att låta banken växa tillsammans med kommunens företag och invånare. Ett bra år 2010 för banken är också ett bra år för bygden. Nya unga kunder - nya affärsidéer Utmaningen för de kommande åren är att anpassa sparbanksidén till samhällsförändringarna. Vi har ständigt nya, unga kunder som får sin första kontakt med banken vi ska svara upp mot deras behov, vanor och önskningar. Vi får också nya affärsidéer som presenteras för våra affärsrådgivare. Vi ska möta dem och tillsammans med företagaren utveckla affärsidén till långsiktigt bärande och lönsamma koncept. Det är därför personalens kompetens och utveckling prioriteras. Alla medarbetare är certifierade och licensierade rådgivare inom sina respektive ansvarsområden. För att möta vår utmaning har vi hög personaltäthet. På så vis kan vi ge kunden den personliga service hon eller han är i behov av. Vi kan följa den företagare som behöver affärskontakter världen över. Vi stöttar den barnfamilj som hittat sitt drömhus i kommunen och längtar efter att starta eget. Bidrar till utveckling i kommunen Valdemarsviks Sparbank är motorn i Valdemarsviks lokala kreditmarknad. Det är vårt ansvar att sköta bankens affärer och bankens egna kapital. Det egna kapitalet bestämmer hur mycket vi får låna ut för att stödja investeringar och boende. Utan lån till investeringar och boende blir det inte heller någon utveckling i kommunen. Sparbanksidén är helt genial. Den är motorn i en lokal kreditmarknad men utan eget vinstintresse. Valdemarsviks Sparbank gör ingen vinst som fördelas till aktieägare. Vår vinst används till att hålla en sund kreditmarknad som utvecklar kommunens företag och invånare. Håkan Eriksson vd Valdemarsviks Sparbank Valdemarsviks Sparbank 3

4 Redovisning för verksamhetsåret 2010 Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010, bankens 106:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Inom verksamhetsområdet är sparbanken ensamt kreditinstitut med lokal kontorsrepresentation. Sparbankens utveckling Balansomslutning Sparbankens balansomslutning uppgår till Mkr (986 Mkr), vilket är en ökning med 10,5 %. Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till Mkr (937 Mkr) och har därmed ökat med 8,6 %. Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året till 934 Mkr eller med 92 Mkr. Det motsvarar en ökning med 10,9 procent. Under året har vi introducerat en ny inlåningsprodukt med betydligt högre ränta för kunderna vid större inlåningssummor. Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 794 Mkr, en ökning med 30 Mkr, eller 3,9 procent. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick vid 2010 års utgång till 926 Mkr, en ökning med 69 Mkr, eller med 8,0 procent. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 744 Mkr, en ökning med 99 Mkr, eller med 15,3 % under år Inräknat förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB har bankens utlåningsvolym netto ökat med 172 Mkr eller 11,3 % Aktier i Swedbank AB Sparbanken har stamaktier och preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 25,7 Mkr. Värdet av aktieinnehavet överstiger det bokförda anskaffningsvärdet med 13,6 Mkr. Aktierna är bokförda till marknadsvärdet. Utdelning har inte erhållits under året. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 121,3 Mkr (115,1 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 66,1 Mkr (61,4 Mkr), vilket innebär en kapitaltäckningskvot med 1,83 (1,87). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 9,1 Mkr, vilket är en minskning med 1,6 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 8,7 Mkr. Det är en minskning med 2,0 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på att förra året bokfördes en vinst för teckningsrätter i Swedbank AB med 3,8 Mkr. Räntenettot för år 2010 har minskat med 0,5 Mkr, på grund av lågt ränteläge för banken under årets första halvår. Detta har inte kunnat kompenseras genom ökning av in- och utlåningsvolymer. Marginalen mot allmänheten, dvs. skillnaden mellan den ränta banken betalar för inlåning och den ränta banken får för utlåning, har ökat något under året. Provisionsnettot har ökat med 1,2 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av fonder och försäkringar. Allmänna administrationskostnader är oförändrade jämfört med Under året har resultatet belastats med kostnad för byte av ett stort antal fönster i bankens fastighet. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 20, varav 13 kvinnor och 7 män. Under året har en anställd valt att sluta sin anställning med pension. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2011 År 2010 kännetecknades av god volymtillväxt för inoch utlåningen. Stor del av utlåningsökningen har skett genom förmedlad utlåning, med låg räntemarginal. Vi förväntar oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkningen men förbättrad räntemarginal under det kommande året. Räntenettot förväntas stiga under året. Provisionsintäkterna budgeteras lägre än 2010 beroende på nytt avtal med Swedbank AB och osäkerhet om provisioner från fondsparandet. Bankens omkostnader kommer att öka något jämfört med år 2010, Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli högre 2011 än Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till Mkr (3 365 Mkr), vilket är en ökning med 8,8 % jämfört med föregående år. för Ditt och Bygdens bästa 4

5 Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion har under året varit gemensam med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg. För kommande år har samarbete inletts med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Valdemarsviks Sparbank 5

6 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % 8,8 12,8-2,0 8,2 14,2 Kapital Soliditet 13,7 13,8 13,3 15,4 14,4 Kapitaltäckningskvot 1) 1,83 1,87 1,85 1,98 - Primärkapitalrelation 19,6 19,5 18,4 22,8 19,5 Resultat Placeringsmarginal 2,5 2,7 3,4 3,2 3,3 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,1 1,3 1,4 1,4 1,5 Rörelseresultat/affärsvolym 0,2 0,3-0,2 0,5 0,6 Räntabilitet på eget kapital 4,5 6,1-3,6 7,9 9,7 K/I-tal före kreditförluster 0,76 0,73 0,63 0,65 0,61 K/I-tal efter kreditförluster 0,77 0,73 0,79 0,65 0,62 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Andel osäkra fordringar 0,6 0,6 1,2 0,4 0,4 Kreditförlustnivå - - 0,9-0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor ) beräknade enligt de nya kapitaltäckningsreglerna och de övriga åren enligt tidigare kapitaltäckningsregler Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till lagstadgat minikapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive operativ risk Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier för Ditt och Bygdens bästa 6

7 Resultat- och balansräkning tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader 1) Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital ) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar IFRS har tillämpats 2006 till 2010, med undantag av IAS 39 och IFRS 7 som har tillämpats 2007 till Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2010 utgör ,77 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december ,67 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med ,77 kr Reservfonden uppgår härefter till ,44 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinst- disposition uppgår till 1,83 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,87 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Valdemarsviks Sparbank 7

8 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat för Ditt och Bygdens bästa 8

9 Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden Ställda panter inga inga Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital IB eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition UB eget kapital Tkr Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond 2009 Tkr Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital IB eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition UB eget kapital Valdemarsviks Sparbank 9

10 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Minskning av skulder till kreditinstitut (-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 1) tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten tkr Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta ) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 100 Mkr. för Ditt och Bygdens bästa 10

11 Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Valdemarsviks Sparbank som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 26 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank AB. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Förändrad rapportstruktur RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Valdemarsviks Sparbank 11

12 Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificeras för varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9,utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB har också beslutat att ändra sättet att redovisa förändringen i verkligt värde som beror på förändring i egen kreditvärdighet i de fall när fair value option tillämpas på egna skulder. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tilllämpning inom EU. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: för Ditt och Bygdens bästa 12

13 Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjuten skattefordran avser skatt på orealiseade värdeförändringar på finansiella instrument, vilken kommer att kunna tillgodoräknas vid realisation av tillgångarna. Aktuell skattesats vid räkenskapsårets utgång har tillämpats. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Valdemarsviks Sparbank 13

14 Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. för Ditt och Bygdens bästa 14

15 Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Under föregående år har inte säkerhetsredovisning tillämpats. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad För bankens innehav av onoterat obligationsinnehav används en mid-market värdering av obligationen uppdelat på nollkupongdel respektive derivatdel. Värderingen anger ett värde som ligger mitt emellan indikativ köp- och säljkurs för instrumentet. Värderingen bygger på swapränta för nollkupongdelen samt en mid-market värdering från kalkyleringsagent avseende derivatdelen. Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värde på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat faställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 68 tkr (472 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. Valdemarsviks Sparbank 15

16 En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda utnyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning,har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75 2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad för Ditt och Bygdens bästa 16

17 Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tilllämpa IAS19 Ersättning till anställda. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Valdemarsviks Sparbank 17

18 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har denna riskkontrollfunktion varit organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg. Från och med 2011 upphör detta samarbete, varför riskkontrollfunktionen ingår i bankens organisation. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. för Ditt och Bygdens bästa 18

19 Kreditriskexponering, brutto och netto 2010 Krediter 1 mot säkerhet av: Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut Summa Värdepapper 7 - utan rating Summa Åtaganden Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Kreditriskexponering, brutto och netto 2009 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut Summa Värdepapper 7 - utan rating Summa Åtaganden Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 0 tkr (0 tkr) 7 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Valdemarsviks Sparbank 19

20 Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för såväl privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, osäkra fordringar tkr Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre Fordringar förfallna > 180 dgr dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare Summa Derivat och säkringsredovisning 2010 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid tkr > 1 år - 5 år Total Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränteswappar Total summa Derivat och säkringsredovisning 2009 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid tkr > 1 år - 5 år Total Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränteswappar Total summa för Ditt och Bygdens bästa 20

21 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 100 Mkr. Om likviditetsberedskapen understiger 150 Mkr ska bankens beredskapsplan för likviditetsrisk aktiveras. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering, 2010 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst 3 mån Kassaflöden Kontraktuellt återstående löptid Längre än 3 Längre än 1 år Längre än mån men men högst 5 5 år högst 1 år år Utan löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa Utlån. till kreditinstitut Utlån. till allmänheten Obligationer Övr. tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Inlån. fr. allmänheten Övr. skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad Likviditetsexponering, 2009 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst 3 mån Kassaflöden Kontraktuellt återstående löptid Längre än 3 Längre än 1 år Längre än mån men men högst 5 5 år högst 1 år år Utan löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa Utlån. till kreditinstitut Utlån. till allmänheten Obligationer Övr. tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinst Inlån. fr. allmänheten Övr. skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Beträffande skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas tkr dvs. bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas att regleras inom12 månader. Valdemarsviks Sparbank 21

22 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 29 tkr (199 tkr). Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk (Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/-200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen. Vid utgången av 2010 uppgick ränterisken till tkr eller 4,15 % av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. Sparbanken har ränteswappar med ett kontraktsvärde på 15,6 Mkr. Swaparnas verkliga värdet netto uppgick till -217 tkr. (-639 tkr) Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa Utlån. till kreditinstitut Utlån. till allmänheten Obligationer Övr. tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Inlån. fr. allmänheten Övr. skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, fast ränta erhålls Kumulativ exponering Totalt för Ditt och Bygdens bästa 22

23 2009 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa Utlån. till kreditinstitut Utlån. till allmänheten Obligationer Övr. tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Utlån. till kreditinstitut Inlån. fr. allmänheten Övr. skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, fast ränta erhålls Kumulativ exponering Totalt 1 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -29 tkr (-199 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska sedeldepån. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Banken bedriver inte någon aktiehandel för egen räkning och har inte heller aktier i handelslager. Bankens aktieinnehav består endast av strategiskt aktieinnehav i Swedbank AB och i Sparbankernas Kort AB. Innehavet i Swedbank AB avräknas från bankens kapitalbas och förändring av aktiekursen påverkar därför inte bankens kapital. Förändring av aktieinnehavet beslutas av sparbankens styrelse. En rimlig möjlig förändring av aktiekursen med +/- 10 % skulle påverka värdet av aktieinnehavet med 2,6 Mkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl. a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl. a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Valdemarsviks Sparbank 23

24 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat säkringsredovisning ej säkringsredovisning Övriga - 1 Summa Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Summa räntenetto Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige. % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning 2,40 2,65 (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,46 2,72 Medelränta utlåningen 3,08 3,38 Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,39 0,47 5 Erhållna utdelningar Erhållna teckningsrätter i Swedbank AB Sparbankerna Affärsutveckling AB 52 - Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa för Ditt och Bygdens bästa 24

25 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Ineffektiv del av förändring i verkligt värde på säkringsinstrument i kassaflödessäkring 8 Valutakursförändringar Summa Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier andra pensionskostnader avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda Löner Sociala kostnader Summa Av sparbankens pensionskostnader på tkr (1 920 tkr) avser 560 tkr (765 tkr) sparbankens VD. Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till en tidigare VD uppgår till 390 tkr (414 tkr). Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning består av styrelsen, VD och ytterligare 4 tjänstemän, tillsammans 11 personer. (13 personer). Valdemarsviks Sparbank 25

26 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Arbetstagarrepresentant och VD erhåller inte styrelsearvode. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året eller under föregående år. Ersättning till verkställande direktören för 2010 har beslutats av styrelsen. Övriga förmåner Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2010 Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvoden tkr Pensionskostnad Vinstadels stiftelse Summa Krister Steén, ordförande Jan Karlsson, vice ordförande Nils Hamberg Anna Nilsson Maria Jonsson Christina Ährlin VD Övr. bankledning (4 personer) Summa Övriga förmåner Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2009 Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvoden tkr Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Summa Krister Steén, ordförande Jan Karlsson, vice ordförande Nils Hamberg Anna Nilsson Maria Jonsson Christina Ährlin VD Övr. bankledning (6 personer) Summa Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Från och med 2010 är Verkställande direktören och bankens kreditchef undantagna från systemet med vinstandel. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser i huvudsak tjänstebil. Pensioner VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till premiebaserad pensionsförsäkring. För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleant Summa Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,1 (0,1) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,1 (0,1) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. för Ditt och Bygdens bästa 26

27 Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap lämnas på bankens hemsida, Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor varav män 7 6 Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor antal män 4 5 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor antal män 3 6 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 1,7 1,5 Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Män - - Kvinnor 2,5 2,1 Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: år 0,9 1,5 50 år eller äldre 3,0 1,2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG; Internrevisionsuppdrag Deloitte; Revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets nedskrivning för kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) Årets nettokostnad för kreditförluster Valdemarsviks Sparbank 27

28 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa Skatter Redovisat i resultaträkningen Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år -6 Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt tkr % % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 26,3 % ,3 % Ej avdragsgilla kostnader 1,8 % 158 1,7 % 168 Ej skattepliktiga intäkter -0,2 % -14-9,9 % Skatt hänförlig till tidigare år 0,0 % 0 0,1 % 6 Redovisad effektiv skatt 28,0 % ,1 % Skatt hänförligt till övrigt totalresultat tkr Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande: Övriga finansiella anläggningstillgångar Skattefordringar Aktuella skattefordringar uppgår till 968 tkr. och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på årets resultat. 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta utländsk valuta Övriga Summa för Ditt och Bygdens bästa 28

29 16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Varav: osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar, tkr Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderlig nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -21 Utgående balans 31 december Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat Obligationer och andra räntebärande värdepapper värde värde värde värde - utländska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs - - Onoterade värdepapper Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec. nedan Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank AB stam Swedbank AB pref Sparbankernas Kort AB Summa Valdemarsviks Sparbank 29

30 19 Materiella tillgångar tkr Inventarier Byggnad. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december Ingående balans 1 januari Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december Avskrivningar Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar Utgående balans 31 december Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december Redovisade värden Per 1 januari Per 31 december Per 1 januari Per 31 december Taxeringsvärden Taxeringsvärden, byggnader Taxeringsvärden, mark Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument Övriga tillgångar Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa för Ditt och Bygdens bästa 30

31 22 Skulder till kreditinstitut Swedbank AB - svensk valuta Summa Beviljad limit hos Swedbank Varav: kontokredit Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta utländsk valuta Summa Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa Övriga skulder Negativt värde på derivatsäkringsinstrument Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Pensionsutfästelse Övriga skulder Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa Valdemarsviks Sparbank 31

32 26 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan avseende inventarier: Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde Ingående redovisat värde Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara nettovinsten. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom. belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter Garantiförbindelser - övriga Summa Åtaganden tkr (nom. belopp) Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa för Ditt och Bygdens bästa 32

33 30 Finansiella tillgångar och skulder 2010 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Summa Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2010 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer Aktier och andelar Summa Derivat Summa tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer Aktier och andelar Summa Derivat Summa Valdemarsviks Sparbank 33

34 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fallen diskonterade kassaflöden har använts, beräknas marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag. Bankens innehav av aktier i Sparbankernas Kort AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. 31 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med Avtalet omfattar bl. a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 744 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2010 på tkr redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 634 Mkr och försäkringssparande på 160 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit tkr respektive tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 32 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker marknadsrisker och operativa risker och dels skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. för Ditt och Bygdens bästa 34

35 Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk varav Schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Avgår: - Uppskjutna skattefordringar Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa supplementärt kapital Total kapitalbas Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster 9 88 Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med tkr (föregående år tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs. kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 1,83 (1,87). Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs årligen och utvisar att banken har en betryggande kapitalbuffert, utöver det lagstadgade kapitaltäckningskravet. Valdemarsviks Sparbank 35

36 Huvudmän och styrelse I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns huvudmän som före trädare för insättarna i varje sparbank. Huvudmännen skall övervaka sparbankernas förvaltning. I deras uppgift ingår också att utse styrelse för sparbanken. Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter och 1 ersättare. Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter med uppgift om deras mandatperioder framgår av nedanstående uppställning. Utgående mandatperioder I tur att avgå bland huvudmännen är Bengt Andersson, Maria Jonsson, Myriam Davidsson, Torbjörn Larsson och Henrik Östersten. Fyllnadsval ska ske för Sonja Karlsson, som avgår enligt åldersbestämmelse i Sparbankens reglemente. I tur att avgå ur styrelsen är Nils Hamberg och Maria Jonsson, ordinarie ledamöter. Val skall även ske av valberedning för år 2011 Undertecknade ledamöter lämnar härmed försäkran om att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Valdemarsvik den 9 mars 2011 Krister Steén Jan Karlsson Håkan Eriksson Styrelsens ordförande Styrelsens v. Ordförande Verkställande direktör Nils Hamberg Anna Nilsson Maria Jonsson Jenny Ihregren-Svensson Personalrepresentant Min revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2011 Britt-Marie Karlsson Auktoriserad revisor Av sparbankens huvudmän utsedd revisor för Ditt och Bygdens bästa 36

37 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Valdemarsviks Sparbank Organisationsnummer Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Valdemarsviks Sparbank för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas mina bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning som utförts av sparbankens interna revision, vars planering och rapporter jag fortlöpande tagit del av. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om bank- och finansieringsrörelse, sparbankslagen, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mitt uttalande nedan. Årsredovisningen har upprättats enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Valdemarsvik den 14 mars 2011 Britt-Marie Karlsson Auktoriserad revisor Av Sparbankens huvudmän utsedd revisor Valdemarsviks Sparbank 37

38 Huvudmän och styrelse Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder Vald första Vald t.o.m Vald första Vald t.o.m Valda av Valdemarsviks Kommun: gången år Valda av huvudmännen: gången år Boman Lisbeth Valdemarsvik Andersson Bengt Valdemarsvik Beckman Lars Gusum Jonsson Maria Valdemarsvik Edström Karlsson Anette Tryserum Davidsson Myriam Valdemarsvik Larsson Torbjörn Ukna Flygt Louise Östra Ed Östersten Henrik Tryserum Johansson Kokkonen Ek Per-Gunnar Västra Ed Helén Gusum Jonsson Karin Edsbruk Johansson Kerstin Gusum Karlsson Jan Gusum Jonsson Hans Ringarum Franzén Linda Valdemarsvik Jonsson Leif Tryserum Lindström Bertil Valdemarsvik Karlsson Örjan Gusum Pettersson Göran Valdemarsvik Lundberg Erik Gryt Svanström Sven-Olov Ukna Löfsved Göran Gryt Sääf Margareta Östra Ed Löfgren Benny Valdemarsvik Ek Lena Gryt Lööf Urban Gusum Jacobsson Per-Inge Gryt Magnusson Karin Valdemarsvik Lindqvist Irene Valdemarsvik Nilsson Anna Gryt Olausson Britt Ringarum Svensson Stig-Åke Valdemarsvik Sandberg Lars-Erik Ringarum Ählman Sigge Gusum Sörensson Leif Västra Ed Valda av Västerviks Kommun: Abrahamsson Roger Valdemarsvik Hellner Annica Edsbruk Karlsson Sonja Valdemarsvik Karlsson Göran Ukna Kemle Cecilia Gusum Larsson Ingela Ukna Steén Krister Gryt Malminger Mats Edsbruk Åkesson Peter Valdemarsvik Stackelberg Wolter Ukna Ährlin Christina Ringarum Valda av Åtvidabergs Kommun: Svensson Britt-Marie Åtvidaberg Johnsson Kenneth Fåfalla Korsfelt Jan Falerum Bankens Styrelse Revisorer: Ordinarie ledamöter: Valda av huvudmännen: Hamberg Nils Karlsson Britt-Marie Aukt. Revisor Jonsson Maria Hultsfred Karlsson Jan, v ordf Suppleanter: Steén Krister, ordf Deloitte Nilsson Anna Eriksson Håkan, VD 2008 t.v. Valberedning Ihregren-Svensson Jenny, pers.repr Andersson Bengt Karlsson Göran Ersättare: Karlsson Sonja Ährlin Christina Lindkvist Irene Johansson Kerstin Sekr. sammankallande Eriksson Håkan, VD för Ditt och Bygdens bästa 38

39 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. 17 av dessa väljs av Valdemarsviks kommun 5 huvudmän väljs av Västerviks kommun och 3 huvudmän väljs av Åtvidabergs kommun. Återstoden välj av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa finns i årsredovisningen i särskild förteckning. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Kerstin Johansson, Göran Karlsson, Sonja Carlsson, Irene Lindkvist och Bengt Andersson. Sparbankens VD är sekreterare och sammankallande. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det är styrelsens uppgift att välja styrelseordförande och vice ordförande. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter varav 1 personalrepresentant och 1 suppleant. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i särskild förteckning. Upplysningar om ersättningar, förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl. a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen bestäms i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2010 har styrelsen sammanträtt vid 9 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl. a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Valdemarsviks Sparbank 39

40 Personalen i Valdemarsviks Sparbank Mars 2011 Håkan Eriksson, VD hakan.eriksson@valdemarsvikssparbank.se Privatmarknad Gunilla Carlsson, Chef gunilla.carlsson@valdemarsvikssparbank.se Privatrådgivare Eva Asklöf eva.asklof@valdemarsvikssparbank.se Lena Djerf lena.djerf@valdemarsvikssparbank.se Marie Djerf marie.djerf@valdemarsvikssparbank.se Ulf Rödin ulf.rodin@valdemarsvikssparbank.se Kundtjänst Jenny Ihregren-Svensson jenny.ihregren-svensson@valdemarsvikssparbank.se Maria Lindquist maria.lindquist@valdemarsvikssparbank.se Jonna Karlsson jonna.karlsson@valdemarsvikssparbank.se Företags-/ skog och lantbruksmarknad Andreas Svensson, chef andreas.svensson@valdemarsvikssparbank.se Ewa Jonsson ewa.jonsson@valdemarsvikssparbank.se Ulrica Karlsson Lindberg ulrica.lindberg@valdemarsvikssparbank.se Peter Sporre peter.sporre@valdemarsvikssparbank.se Ann-Marie Johansson ann-marie.johansson@valdemarsvvikssparbank.se Hillevi Lindstrand hillevi.lindstrand@valdemarsvikssparbank.se Administration Lars O Andersson, chef lars.andersson@valdemarsvikssparbank.se Thomas Hammarbäck thomas.hammarback@valdemarsvikssparbank.se Anneli Johansson anneli.johansson@valdemarsvikssparbank.se Ingrid Magnusson ingrid.magnusson@valdemarsvikssparbank.se Roger Östling roger.ostling@valdemarsvikssparbank.se Gusum Ann Rödin ann.rodin@valdemarsvikssparbank.se Ann-Christine Nilsson ann-christine.nilsson@valdemarsvikssparbank.se Compliance Officer Henrik Andersson henrik.andersson@tjustbanken.se (i samarbete med Tjustbygdens Sparbank) för Ditt och Bygdens bästa 40

41

42 Företagschef på Valdemarsviks sparbank Andreas besöker Steve Karlsson på Holmbo Produktion AB. Valdemarsviks Sparbank är motorn i den lokala kreditmarknaden. Årets vinst möjliggör ytterligare lån till lokala investeringar och fastighetsköp. Det är detta som skapar tillväxt och framtid i kommunen. Vi arbetar aktivt för att utveckla kommunens näringsliv och attrahera fler boende till orten. Vår ambition är att fler fritidsboende väljer oss som bank, och kanske flyttar hit på heltid och tar med sig nya och fler arbetstillfällen. Valdemarsvik är en ort värd att bo på - en stabil bank är garantin för att orten växer långsiktigt och hållbart. Valdemarsviks Sparbank Storgatan 15 Box Valdemarsvik Växel Fax privatavd Fax företagsavd E-post: info@valdemarsvikssparbank.se