Bestämmelser som styr. Förskolan Villekulla

Transkript

1 Sida 1 (7) Förskolan Villekulla En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Vi på Villekulla vill ha en verksamhet där alla barn känner sig trygga med och förtroende för all och envar personal. Därför har vi under hösten 2017 utvecklat en öppenhet i hela förskolan. Detta arbete kommer fortsätta och vidareutvecklas. Personalen har återkommande samtal och diskussioner kring hur vi är som förebilder för barnen. Bland annat i vårt språk och kroppsspråk gentemot varandra och barnen. Bestämmelser som styr Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Barnkonventionen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.

2 Sida 2 (7) Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskriminerings-ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre eller bättre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsvariation missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsvariation. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)

3 Sida 3 (7) Förskolans främjande arbete Det bedrivs ett aktivt arbete för likabehandling utifrån gällande lagar på förskolan. Medarbetare, pedagogisk ledare och förskolechef diskuterar och reflekterar kring arbetssätt, miljöer och aktiviteter regelbundet på förskolans arbetsplatsträffar varje månad. Den pedagogiska ledaren har tillsammans med medarbetare och förskolechef ansvar för att fortlöpande ta initiativ till kompetensutveckling av kunskap som handlar om likabehandling. Det handlar om utbildning som omfattar från två timmar till flera dagar. Kunskap hos medarbetarna om likabehandling och diskriminering är avgörande för en förskola där alla barn ges möjlighet att utvecklas, lära och leka utifrån sina personliga egenskaper och intressen. Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet Barnens delaktighet: Barn är delaktiga i arbetet med likabehandling genom samtal och diskussioner i vardagen. Det är samtal i arrangerade former som samlingar och möten, och det är situationer i vardagen där vuxna och barn kan reflektera kring vad som är viktigt för att alla ska känna sig inkluderade och delaktiga. Barnen uppmuntras att lösa konflikter själva och trösta varandra och på annat sätt vara varandra behjälpliga. Vårdnadshavares delaktighet: Föräldrar erbjuds samtal två gånger per år, på samtalen för man en dialog om hur barnet tillsammans med andra barn utvecklar sina förmågor att sätta sig in i sin egen och andras situation med utgångspunkt i det som likabehandling står för. Föräldrar bedömer arbetet en gång varje år i en enkät - Förskoleundersökningen Personalens delaktighet: Alla fast anställda medarbetare på enheten deltar i nätverksgrupper som träffas regelbundet var 6: vecka. På mötena reflekterar och samtalar vi om likabehandling och våldsprevention med utgångspunkt i litteratur, artiklar, dokumentationer, observationer och situationer och som uppkommer i vardagen på förskolan. De tankar och reflektioner som skapas i mötet tar varje medarbetare med tillbaka till förskolan och tar upp i andra sammanhang så som arbetsplatsträffar, arbetsgruppsträffar och reflektionsmöten. Flera medarbetare har gått och går flerspråkighetsutbildning för att öka kunskaperna om och få fler verktyg för hur vi på förskolan kan jobba med mångfald och etnicitet i verksamheten. Utvärdering av föregående års plan Det pågår olika former av arbete med språk i flera grupper. Barnen delas in i mindre grupper för att alla ska få komma till tals. De arbetar med talat språk, kroppsspråk och flerspråkighet. Vi är noggranna med att använda oss av ett nyanserat språk.

4 Sida 4 (7) Vid promenader till våra parker, måltider, den fria leken, läsvila, dans och olika skapande aktiviteter använder vi oss av beskrivande ord. På samlingar har vi tillsammans dramatiserat sagor, och de barn som vill har fått pröva på olika roller. Barnen lär av varandra och intresserar sig för sina kompisars flerspråkighet. De samlas kring olika digitala flerspråkiga situationer och efterfrågar ofta lärplattans olika språk och appar. Avdelningarna har lånat böcker med en mångfald av människor och utseenden. Vi har tittat på och provat danser på Youtube från olika delar av världen. Vi uppdaterat förskolans eget bibliotek. I vår planering lyfter vi fram den mångkulturella almanackan. Detta för att se andra högtider än de svenska traditionsenliga. Vi kan genom den se samband mellan våra svenska högtider och andra högtider runt om världen. Tillexempel kan vi genom earth hour (25/3) se ett globalt sammanhang och förstå sambandet med vår dagliga verksamhet kring återvinning, medveten vattenförbrukning och klimatpåverkan. Kartläggning På förskolans APT (arbetsplatsträff) och AGT (arbetsgruppträff) har vi levande diskussioner om arbetsklimatet både för barnen och för pedagogerna. Dessa diskussioner färgar verksamhetens innehåll och vårt arbetssätt. Vi strävar efter en lustfylld och idérik miljö där allas förslag är lika mycket värda. Samtalsforum där var individ vågar komma till tals och där åhörarna är respektfulla i sin åskådarroll. Personalen pratar om det verbala språkbruket, kroppsspråk och mimik och hur dessa kommunikationsmedel är med och skapar mer eller mindre trivsel för alla på förskolan. All personal på Villekulla är noga med att benämna barnen med namn och inte köna någon. Vi säger äldre och yngre barn, (inte småbarnsavdelding och storbarnsavdelning t.ex. som var vanligt tidigare). Vi är noggranna då vi benämner lekar, tidigare uttyck som mamma pappa barn förekommer inte. Oavsett barnens kön och könsuttryck främjas deras delaktighet då de är med och berättar tillsammans med andra, i en kommunikation med olika medel. På samlingar kan vi använda oss av namnbollar så att det blir slumpen som avgör vem som får tala och inte ett mer godtyckligt system. Barnen får själv välja om de vill berätta något eller välja en sång. Alla ska erbjudas talutrymme eller chans att synas. Vi lyssnar till alla barns intressen oavsett kön och könsuttryck och lyfter dem. Vi uppmuntrar barnen att erbjuda varandra hjälp eller fråga varandra om hjälp, oavsett kön och könsuttryck. Vi vill utöka möjligheten till inflytande för barnen. Vi ska utveckla Parkboken så att den kan vara till underlag för barnen att välja utfärdsmål. På fredagar har vi under eftermiddagen öppen grind inne på förskolan och barnen kan då välja var på förskolan hen vill vara och aktiviteterna blir åldersintegrerade. Även under veckans andra dagar försöker vi ha minst en åldersintegrerad aktivitet. Det kan vara rörelse, skapande, återvinningsbesök mm. Samt att vi har gemensammautfärdsdagar måndag och onsdag förmiddag. Barnen får då hålla varandra i handen (alternativt gå parvis på annat sätt) avdelnings integrerat, samspela under promenaden och i aktiviteterna i parken. Vi utmanar alla barnen till fysiska utmaningar oavsett ålder, kön och funktionsvariation.

5 Sida 5 (7) För att få vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet så erbjuds utvecklingssamtal, kickoffsamtal, föräldraråd, månadsbrev och föräldramöten. Vi på förskolan bjuder även in till samkväm som ljusfest, filmvisning och picknick. Vi håller material sorterat så att det blir tydligare för barnen att se vilka material som finns, och därmed underlättar möjligheterna att göra aktiva val. I alla rum på förskolan finns material i barnens höjd. Med barnsäkerheten i fokus kan det ibland förekomma begränsningar genom att ex. visst smått material endast kan användas när en vuxen är närvarande. Dessa situationer är sådant vi sen diskuterar på AGT huruvida det är diskriminering eller flexibilitet av verksamhet. Barnen har tillgång till en stor mängd normkritisk litteratur. Dock är det fortfarande ett utvecklingsområde att finna litteratur från andra delar av världen. Vi ska bli mer medvetna kring bildspråkets betydelse och noggranna med att erbjuda barnen ett varierat bildspråk. Vi använder Sveriges Radios kanal P2 Världen aktivt i rummet eller svagt i bakgrunden. Förskolan har köpt in många titlar från Olika förlag där text och bild är normmedveten. Dessa finns fritt för barnen att läsa själva eller med vuxen, men vi lägger även dessa böcker i de bokpåsar förskolan erbjuder föräldrarna att låna med hem. Barnen uppmuntras att leka och delta med olika kompisar i olika aktiviteter. Detta sker bland annat genom begränsat antal barn i rummen vid olika tidpunkter och genom sällskapsspel. Förskolan har köpt in olika spel där barnen utvecklar sitt språk och en gemenskap med medspelarna. Vi kommer i samband med de olympiska spelen anordna Paralympics där vi på ett lekfullt sätt avdramatiserar med tydliggör olika funktionsvariationer. Spelen föregås av samtal och filmvisning från tidigare års Paralympics. Även efteråt tror vi aktiviteten kommer hålla barnen medvetna och nyfikna på olikheter individer emellan. Personalen har regelbundna diskussioner kring hur vi ska arbeta aktivt med FNs Barnkonvention och under läsåret 17/18 har vi valt ut tre artiklar som vi arbetar extra med; Artikel 19 Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel 30 Barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar har rätt till sitt eget språk, sin kultur och sin religion. Artikel 31 Alla barn har rätt till lek, vila och fritid. Analys av kartläggningen Förskolan arbetar till stor del integrerat för att alla barn ska känna trygghet med all personal. Detta görs genom att till olika aktiviteter bjuds barn in från bägge avdelningarna och många gånger sker aktiviteter på den andra avdelningen. Även personalen blir då tryggare i att hjälpa till när någon kollega är borta eller sjuk.

6 Sida 6 (7) Kartläggningen har visat att Villekulla fortsätter sitt interkulturella arbete. Vi ska leta upp litteratur, sång, musik och filmer. Under hösten ska vi utforma ett arbetssätt där vi lyfter fram olika länder och kulturer. Visst material som kan föranleda hälsovådliga skador diskuteras innan de förvaras i absolut nåbarhet. Under föräldramötet lyfter vi fram diskussionsfrågor för att få vårdnadshavarna mer delaktiga i vårt Likabehandlingsarbete. Frågorna baseras på FNs Barnkonvention och förskolans mål. Vi ska ta ett gemensamt ansvar för att vikarier och nyanställde läser Likabehandlingsplanen. Förskolans mål för 2018 Utöka barnens tillgång av kultur från andra delar av världen. Hos barnen utveckla en global medvetenhet och se likheter mellan den svenska kulturen och andra länders seder och bruk.. Väcka vår och barnens nyfikehet kring olika religioner. Väcka vår och barnens nyfikenhet kring olika folkgrupper. Arbeta mer medvetet och förekommande kring hur familjer ser ut. Inte vänta till det kommer upp som en fråga från ett barn. Att barnen kan använda charader eller olika teatrala uttryck för att bearbeta olika situationer. Förtydliga förskolans syfte med varför och hur vi uppmärksammar olika traditioner på Villekulla. Att få vårdnadshavarna mer kunniga om vår verksamhet. FNs Barnkonvention ska bli ett lika självklart arbetsredskap i verksamheten som Skolverkets Läroplan Lpfö 98 rev. 16 och Stockholm stads förskoleprogram. Uppföljning: Uppföljning på de månatliga APT. Den här likabehandlingsplanen kommer att revideras februari Ansvar: Alla medarbetare När insatserna ska genomföras: I pågående verksamhet med stöd av förskolechef och pedagogisk ledare. Kommunikation Likabehandlingsplanen finns på Stockholms stads hemsida, på förskolans egen hemsida på Förskoleportalen. Likabehandlingsplanen ska spridas i möten med barnen och personalen, på föräldramöten och föräldraråd.

7 Sida 7 (7) Förebyggande arbete Personalen har inte upptäckt någon strukturell diskriminering eller risk för kränkande behandling i förskolans miljöer eller de aktiviteter som barnen deltagit i. Det har inte gjorts någon anmälan på förskolan kopplat till diskrimineringsgrunderna, trakasserier eller kränkande behandling under år 2017/2018. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Alla medarbetare Utreda: Berörda medarbetare tillsammans med förskolechef eller pedagogisk ledare. Dokumentera och åtgärda: Stadsdelens blanketter Anmälningsblankett Anmälan för utredning och Utredning- kränkning, diskriminering, trakasserier används. Följa upp: Stadsdelens blankett Uppföljning utvärdering av åtgärder används. Följa upp på förvaltningen: Om förskolan har haft en anmälan till Skolinspektionen/beo skrivs ett yttrande till Sociala delegationen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Personal När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden som är ytterst ansvarig.