Kallelse till sammanträde med ekoutskottet

Transkript

1 Kanslienheten Sofia Ölander Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Måndagen den 22 januari kl Plats: Sammanträdesrummet, kommunhuset Kallelse till sammanträde med ekoutskottet Ärende Dnr 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Remissversion av Energi- och klimatplan för Trosa kommun KS 2017/ Bildande av Kråmö naturreservat KS 2015/28 4. Verksamhetsplan för ekoutskottet 2018 KS 2018/15 5. Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivningen KS 2018/16 6. Information om rekrytering av Energi- och klimatrådgivare 7. Information om Energi- och klimatrådgivningen Information om Minimeringsmästarna 9. Anmälningsärenden KS 2018/7 10. Övriga frågor Stefan Björnmalm ordförande Sofia Ölander sekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

2

3 Ekoutskottet Ekologienheten Elin van Dooren Kommunekolog Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/108 Remissversion av Energi- och klimatplan för Trosa kommun Förslag till beslut Ekoutskottet godkänner förslag till remissversion av Energi- och klimatplan för Trosa kommun. Ärendet Ekoutskottet ansvarar för att kommunens Energi- och klimatplan revideras under Syftet med Energi- och klimatplanen är att Trosa kommun ska medverka till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås. Målsättningen är att kunskap, medvetenhet och samarbete ska leda till en säker, effektiv och långsiktigt hållbar energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Planen omfattar energi- och transportsektorn inom hela kommunens geografiska område. Åtgärderna i planen genomförs utav den kommunala verksamheten och de helägda kommunala bolagen. Åtgärdsplanen revideras och utvärderas årligen. Föreslagen remissperiod är 24 januari till 17 mars. Följande remissinstanser föreslås: Samtliga politiska partier i KF Teknik- och servicenämnden Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Humanistiska nämnden Trobo Trofi Camfil Statkraft Energikontoret i Mälardalen Länsstyrelsen i Södermanlands län Trosabygdens naturskyddsförening Elin van Dooren Kommunekolog Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

4 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Ekoutskottet KS 2017/108 Bilagor Remissversion Energi- och klimatplan för Trosa kommun

5 Energi- och klimatplan för Trosa kommun remissversion Antagen av: Kommunfullmäktige 2018-xx-xx x (Dnr KS 2017/108) Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan

6 Ekoutskottet Energi- och klimatplan Datum Diarienummer KS 2017/108 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och omfattning... 2 Utmaningen... 2 Kommunens roll... 3 Hur energi- och klimatplanen har tagits fram... 3 Resultat av energi- och klimatarbetet Trosa Kommunala organisationen som föregångare... 4 Hållbara transporter och samhällsplanering... 4 Förnybar energi... 4 Hållbart företagande... 4 Hållbar konsumtion och beteende... 5 Energi- och klimatplanens roll och nationella mål... 5 Energi- och klimatplanen i förhållande till andra styrande dokument... 5 Nationella mål... 5 Globala mål... 6 Uppföljning... 6 Ansvar... 7 Nyckeltal... 7 Bilaga 1. Åtgärdsplan... 9 A. Kommunala organisationen som föregångare... 9 B. Hållbara transporter och samhällsplanering C. Förnybar energi D. Hållbart företagande E. Hållbar konsumtion och beteende Bilaga 2. Miljöbedömning av Trosa kommuns Energi- och klimatplan Potentiella effekter utav framtidsbilderna Samlad miljöbedömning Bilaga 3. Nulägesanalys - Energisituationen i Trosa kommun Inledning Måluppfyllelse för Energi- och klimatplan antagen Genomförda åtgärder Trosa kommun idag Bilaga 4. Arbetsprocess Framtidsbilder Åtgärder Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

7 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 2(31) Ekoutskottet Inledning Syfte och omfattning Syftet med Energi- och klimatplanen är att Trosa kommun ska medverka till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås. Energi- och klimatarbetet i kommunen följs kontinuerligt upp och bygger på samverkan och helhetssyn. Målsättningen är att kunskap, medvetenhet och samarbete ska leda till en säker, effektiv och långsiktigt hållbar energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Planen omfattar energi- och transportsektorn inom hela kommunens geografiska område. Klimatanpassning hanteras inom kommunens Översiktsplan. Åtgärderna i planen genomförs utav den kommunala verksamheten och de helägda kommunala bolagen. Utmaningen Energianvändning är en av de största miljöbelastningarna och hotet om klimatförändringar är en av vår tids stora utmaningar. Klimatförändringarna kommer med största sannolikhet att få betydande konsekvenser för Sverige eftersom temperaturen i Skandinavien bedöms stiga mer än det globala genomsnittet. Om inte starka insatser för klimatet genomförs så är risken stor att översvämningar, ras, skred, erosion, värmeböljor, stormar och skogsbränder blir allt vanligare. En övervägande del av utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser beror på energianvändningen. Hur stor miljöpåverkan blir beror på hur mycket energi som används, vilket energislag och vilken teknik som används för att omvandla energin. För att minska klimatpåverkan krävs effektivare energianvändning och en övergång till förnybar energi. Effekterna av klimatförändringarna berör alla oavsett var utsläppen sker. Det är därför viktigt att arbeta med klimatfrågan på ett målinriktat och långsiktigt sätt inom alla områden i samhället. Trosa är en växande kommun i en expansiv region. Den vackra naturen och skärgårdsmiljön kombinerat med närheten till Stockholm bidrar till att många bosätter sig i kommunen och befolkningsökningen har varit stor de senaste åren. Det byggs nya bostäder och fritidshus omvandlas till permanentboenden. En stor del av kommunens småhus värms fortfarande med direktverkande el. I stället för att minska har energianvändningen i kommunen ökat de senaste åren. Det beror främst på att energianvändningen från transporter har ökat stadigt sedan Trosa är en pendlarkommun och trots en utvecklad kollektivtrafik sker den största delen av resorna med bil. Det körs förhållandevis mer bil i Trosa jämfört med genomsnittet i länet och i resten av landet och antalet bilar har ökat de senaste åren. De stora utmaningarna i Trosa kommun inom energi- och klimatområdet är främst att energianvändningen ökar, att mycket el används till uppvärmning samtidigt som

8 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 3(31) Ekoutskottet den lokala elproduktionen fortfarande är liten, att biltrafiken ökar och att transporterna drivs till övervägande del av fossila bränslen. Lokala energitillgångar utgör idag en mindre del av energiförsörjningen i kommunen. Det finns två fjärrvärmeverk som till 99 % drivs med förnybart bränsle. Solenergi i form av solfångare och solceller nyttjas till viss del, medan vindenergi nyttjas mycket lite. År 2017 fanns endast två vindkraftverk i kommunen. Energimyndigheten har definierat ett område i havet ca 1 mil söder om Askö som riksintresseområden för vindbruk. Det finns många som har anlagt bergvärme i kommunen. Matavfall från kommunen transporteras till grannkommun för rötning till biogas. Kommunens roll Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det i alla kommuner finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet, inte minst genom sitt ansvar för fysisk planering, bygglov, tillsyn, teknisk försörjning och infrastruktur. Kommunen kan också verka som föregångare genom energieffektivisering av den egna verksamheten. Som upphandlare av varor och tjänster har kommunen även möjlighet att påverka marknaden i en mer hållbar riktning. Det är dessutom av högsta vikt att medvetenheten ökar hos invånarna om energi- och klimatfrågor och det egna beteendet vad gäller boende, transport och konsumtion. Där har kommunen goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Hur energi- och klimatplanen har tagits fram Energi- och klimatplanen har tagits fram med bred förankring inom den kommunala förvaltningen, politiken och näringslivet. En projektgrupp bestående av ordförande och vice ordförande i ekoutskottet, kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef och teknisk chef har drivit arbetet. Målet har varit att ta ett brett grepp för att så många som möjligt inom kommunen ska vara delaktiga i att nå energi- och klimatmålen. För att skapa en gemensam bild av riktningen för energi- och klimatarbetet i Trosa kommun har två workshops genomförts med politiker, tjänstemän och företagare i kommunen (se bilaga 4). Den första för att skapa en gemensam framtidsbild och den andra med fokus på att prioritera åtgärder. Resultat av energi- och klimatarbetet Planen uppdaterades under Då togs sju framtidsbilder fram som pekade ut riktingen för energi- och klimatarbetet samt ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärderna har redovisats i bokslut och nya åtgärder har tillkommit under den årliga uppdateringen av planen. Resultat och nulägesbeskrivning finns i Bilaga 3.

9 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 4(31) Ekoutskottet Trosa 2030 Följande framtidsbilder har tagits fram för att peka ut riktningen för energi- och klimatarbetet i Trosa kommun. Dessa är baserade på temaområden som bedöms vara viktiga för att de nationella energi- och klimatmålen ska kunna uppnås. Till framtidsbilderna är ett åtgärdspaket kopplat, som ska utvärderas och uppdateras årligen. Åtgärderna presenteras i bilaga 1. Kommunala organisationen som föregångare Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom den egna organisationen. I kommunens byggnader används endast förnybar energi till uppvärmning och el. Vid nybyggnation anläggs solceller på alla lämpliga kommunala byggnader. Poolbilarna uppfyller gällande miljöbilsdefinition och körs på förnybart drivmedel. I kommunens verksamheter serveras hållbara måltider med låg klimatpåverkan. Kommunen verkar pådrivande i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle genom att ställa höga miljökrav i upphandlingar. Hållbara transporter och samhällsplanering De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energieffektiviseringsåtgärder och bränslekonverteringar genomförs i stor utsträckning. Det finns en hög medvetenhet hos exploatörer och det byggs hållbart. Det finns ett väl utvecklat fjärrvärmenät och nya flerbostadshus ansluts. Solberga är utbyggt som ett föregångsexempel inom energieffektiv hållbar stadsplanering. Täta tågavgångar med matartrafik anpassad efter tågtiderna samt flera direktbussar till strategiska platser gör att en majoritet av arbetspendlarna väljer att åka kollektivt. Gång- och cykelstråken inom och mellan tätorterna är väl utbyggda och det finns flera centralt placerade cykelparkeringar. Förnybar energi Produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Det finns ett stort antal solceller, både på offentliga och privata byggnader. Fjärrvärmen är helt förnybar och väl utbyggd. Vindkraft är ett väl etablerat energislag i kommunen. Matavfall från kommunen rötas till biogas. Det finns ett stort utbud av olika sorters förnybara drivmedel i kommunen och goda laddningsmöjligheter för elbilar. Majoriteten av alla bilar i kommunen drivs av förnybara bränslen. Hållbart företagande Det finns ett gott företagsklimat som gör att fler väljer att arbeta i kommunen istället för att pendla till andra orter. Medvetenheten om energi- och klimatfrågor hos företagare är hög och lokala initiativ till hållbart företagande lyfts fram. Goda relationer mellan kommun och företag möjliggör kunskapsutbyte och samverkan inom energi- och klimatområdet. Det finns etablerade nätverk för hållbart företagande.

10 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 5(31) Ekoutskottet Hållbar konsumtion och beteende Utbud och efterfrågan av lokalproducerade, miljömärkta och rättvisemärkta produkter i kommunen är god. Kommunens invånare är motiverade och medvetna om sin konsumtions miljöpåverkan. Avfallsmängderna minskar stadigt och produkter återanvänds, repareras och återvinns i stor utsträckning. Energi- och klimatplanens roll och nationella mål Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Den här Energi- och klimatplanen ersätter den tidigare som antogs Energi- och klimatplanen i förhållande till andra styrande dokument Trosa kommun har sedan bildandet arbetat utifrån Fastlagd kurs för Trosa kommun. För Energi- och klimatplanen är framförallt tre mål tydliga vägvisare. Miljöhänsyn skall genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande. Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på samordning/samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar. Kommunen skall verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt. Utöver Fastlagd kurs för Trosa kommun har Energi- och klimatplanen koppling till en rad andra styrdokument. Däribland miljöpolicy, kollektivtrafikvision, översiktsplan, VA-policy, avfallsplan och måltidspolicy. Nationella mål Sverige har ambitiösa målsättningar inom energi- och klimatområdet för att leva upp till Parisavtalet och visa att Sverige kan gå före som ett av de första fossilfria välfärdsländerna. Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Den nya klimatlagen träder i kraft den 1 januari 2018 och är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Regering och riksdag verkar genom lagar och styrmedel, men många av insatserna måste ske på regional och lokal nivå. Det finns ett flertal mål som ligger till grund för denna plan. Nedan redovisas de mål som Energi- och klimatplanen ska bidra till att uppnå. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. (Negativa utsläpp innebär att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige är mindre än t.ex. den mängd koldioxid som tas upp av naturen som

11 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 6(31) Ekoutskottet en del av kretsloppet, eller mindre än de utsläpp Sverige bidrar till att minska utomlands genom att investera i olika klimatprojekt. De kvarvarande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska dock vara minst 85 % lägre än utsläppen år 1990.) Målet år 2040 är 100 % förnybar elproduktion. (Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.) Sverige ska år 2030 ha 50 % effektivare energianvändning jämfört med Fossiloberoende fordonsflotta % minskade växthusgasutsläpp från transportsektorn (exklusive inrikesflyg) till 2030 jämfört med Globala mål År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer 17 Globala mål för hållbar utveckling. Med de Globala målen har världens ledare förbundit sig till att fram till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Energi- och klimatplanen har stark koppling till flera av de Globala hållbarhetsmålen, bl.a. följande: Mål 7. Hållbar energi för alla Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Mål 11. Hållbara städer och samhällen Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Mål 13. Bekämpa klimatförändringen Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Uppföljning Utvecklingen går stadigt framåt inom energiområdet, nya möjligheter öppnas genom att mer energieffektiva produkter tas fram, nya lösningar uppenbaras och nya samarbetsmöjligheter tar form. Det är därför viktigt att energi- och

12 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 7(31) Ekoutskottet klimatarbetet ständigt fortgår och utvecklas i takt med förändrade förutsättningar och möjligheter. Framtidsbilderna för hur ett energi- och klimatsmart Trosa ser ut år 2030 är framtagna med bred förankring inom kommun och näringsliv och pekar ut riktningen för det fortsatta energiarbetet. Åtgärdslistan däremot hålls levande och uppdateras årligen. Energi- och klimatplanen i sin helhet revideras vart 5:e år. Ekoutskottet ansvarar för att revideringen sker. Ekoutskottet ansvarar även för årlig uppföljning av Energi- och klimatplanen och redovisar detta till kommunfullmäktige. I redovisningen framgår nyckeltal, status för åtgärder samt nya åtgärdsförslag. Respektive åtgärdsägare är ansvariga för att årligen rapportera till energiplansgruppen, som består av kommunekolog, energioch klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef och teknisk chef. Därutöver ska samtliga förvaltningar vara delaktiga i energiplansarbetet. Detta för att skapa ett brett forum för idéutveckling och samverkan. Berörda nämnder ansvarar för att åtgärderna genomförs och lyfts in i respektive mål och budgetdokument samt verksamhetsplaner. Ansvar Årlig uppföljning och redovisning till kommunfullmäktige Ansvarig: Ekoutskottet Uppföljning och utvärdering av åtgärder samt framtagande av nya åtgärdsförslag Ansvarig: Energiplansgrupp bestående av kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef och teknisk chef. Genomförande av åtgärder Ansvarig: Respektive åtgärdsägare. Berörda nämnder ansvarar för att åtgärderna genomförs och lyfts in i mål, budget och verksamhetsplan Sammanställning av nyckeltal Ansvarig: kommunekolog Uppdatering av Energi- och klimatplan vart 5:e år Ansvarig: Ekoutskottet Nyckeltal Följande nyckeltal redovisas årligen till bokslut. Statistik hämtas från SCB, RUS, Sörmlandstrafiken och fjärrvärmebolaget. Energianvändning/invånare Andel förnybar energi - inkl. el (uppskattning baserat på nationella andelen förnybar el) - exkl. el (visar på effekt från lokala åtgärder) Andel förnybar energi i transportsektorn

13 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 8(31) Ekoutskottet Utsläpp av växthusgaser/invånare Koldioxidutsläpp/invånare Antal resor med kollektivtrafik/invånare (exkl. SJ-tåg pga. sekretessbelagd statistik) Körsträcka/invånare

14 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 9(31) Ekoutskottet Bilaga 1. Åtgärdsplan I Energi- och klimatplanen målas ett antal framtidsbilder för Trosa kommun upp, vilka pekar ut riktningen för energi- och klimatarbetet till år Till vardera framtidsbild har ett åtgärdspaket tagits fram. Åtgärdslistan kommer följas upp och utvärderas årligen och nya åtgärdsförslag tas kontinuerligt fram. Åtgärderna i planen genomförs utav den kommunala verksamheten och de helägda kommunala bolagen. A. Kommunala organisationen som föregångare Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom den egna organisationen. I kommunens byggnader används endast förnybar energi till uppvärmning och el. Vid nybyggnation anläggs solceller på alla lämpliga kommunala byggnader. Poolbilarna uppfyller gällande miljöbilsdefinition och körs på förnybart drivmedel. I kommunens verksamheter serveras hållbara måltider med låg klimatpåverkan. Kommunen verkar pådrivande i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle genom att ställa höga miljökrav i upphandlingar. Nr Åtgärder - Kommunala organisationen som föregångare Ansvar Tidsplan A.1 Kommunens fordonsflotta byts successivt ut mot fossilfria fordon och körs med förnybara drivmedel. A.2 Höga miljökrav ställs vid upphandlingar av transport, tillverkning, livsmedel mm. Ekologi, samtliga verksamheter med bil KFTS m.fl. Start 2018 Start 2018 A.3 Livscykelanalyser genomförs vid kommunens inköp och drift där så är lämpligt. A.4 Livscykelanalyser används vid Trobos inköp och drift där så är lämpligt. Tekniska 2020 Trobo 2020 A.5 Fler solceller/solpaneler anläggs på lämpliga kommunala byggnader, t.ex. Safiren. Tekniska, ekologi Löpande A.6 Fler solceller/solpaneler anläggs på lämpliga byggnader tillhörande Trobo. Trobo 2019 A.7 Styrning av kommunens energianvändning förbättras genom att ett överordnat system installeras. Tekniska Start 2020 A.8 Installera ett energibesparande styrsystem för gatubelysningen. Tekniska 2019 Nr Åtgärder - Kommunala organisationen som föregångare forts. Ansvar Tidsplan

15 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 10(31) Ekoutskottet A.9 Ställa energikrav vid anvisning av kommunal mark. SBK 2018 A.10 Hushållsnära återvinning underlättas, bl.a. genom fler återvinningsstationer. A.11 Återvinning genom fastighetsnära sortering i samarbete med FTI undersöks. A.12 Matsvinn i måltidsverksamheterna vägs och synliggörs. A.13 Undersöka hela matsvinnskedjan i de kommunala verksamheterna och åtgärda där behovet är störst. A.14 Fortsatt energi- och klimatrådgivning och ytterligare informationsinsatser. A.15 Skolprojekt inom energi- och klimatområdet genomförs. KFTS Trobo Kostenheten, ekologi, tekniska Ekologi, kostenheten m.fl. Ekologi Skolkontoret, ekologi Start 2019 Start 2019 Start 2018 Start & framåt A.16 Möjliggöra och förenkla för personalen att anordna och delta i resfria möten samt öka den interna kompetensen genom utbildning. IT, ekologi B. Hållbara transporter och samhällsplanering De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energieffektiviseringsåtgärder och bränslekonverteringar genomförs i stor utsträckning. Det finns en hög medvetenhet hos exploatörer och det byggs hållbart. Det finns ett väl utvecklat fjärrvärmenät och nya flerbostadshus ansluts. Solberga är utbyggt som ett föregångsexempel inom energieffektiv hållbar stadsplanering. Täta tågavgångar med matartrafik anpassad efter tågtiderna samt flera direktbussar till strategiska platser gör att en majoritet av arbetspendlarna väljer att åka kollektivt. Gång- och cykelstråken inom och mellan tätorterna är väl utbyggda och det finns flera centralt placerade cykelparkeringar. Nr Åtgärder - Hållbara transporter och samhällsplanering Ansvar Tidsplan B.1 Nyexploatering genom förtätning. Exploatering inifrån och ut där det är möjligt. SBK 2018 Nr Åtgärder - Hållbara transporter och samhällsplanering forts. Ansvar Tidsplan B.2 Verka för ett Ekostopp i närheten av E4:an SBK, ekologi 2020-

16 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 11(31) Ekoutskottet med bl.a. biogas och andra förnybara drivmedel, snabbladdning, ekologisk mat och samåkningscentral. B.3 Verka för lokal biogasmack, t.ex. genom riktad information om bidragsmöjligheter. m.fl Ekologi 2018 B.4 Undersöka antalet tågtrafikanter för att få en bättre bild av kollektivtrafikresandet. B.5 Fortsätta utveckla snabbusstrafiken samt införa matartrafik anpassad efter tågtiderna. Ekologi SBK, kommunkontoret Start B.6 Kontinuerlig uppdatering av GC-analys. SBK, tekniska B.7 Komplettera med fler GC-vägar och cykelparkeringar centralt, bl.a. ett utökat cykelstall vid resecentrum. B.8 Informera om vart det finns samåkningsparkeringar. Tekniska 2019 Information 2018 C. Förnybar energi Produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Det finns ett stort antal solceller, både på offentliga och privata byggnader. Fjärrvärmen är helt förnybar och väl utbyggd. Vindkraft är ett väl etablerat energislag i kommunen. Matavfall från kommunen rötas till biogas. Det finns ett stort utbud av olika sorters förnybara drivmedel i kommunen och goda laddningsmöjligheter för elbilar. Majoriteten av alla bilar i kommunen drivs av förnybara bränslen. Nr Åtgärder - Förnybar energi Ansvar Tidsplan C.1 Medverka på exploatörsträff och informera om förnybar energi. SBK, ekologi 2018 C.2 Informera om miljövinsterna utav insamling av matavfall i gröna påsen. Tekniska, information 2020 C.3 Informera om energi- och klimatrådgivning och möjligheter till förnybar energiproduktion vid bygglov. SBK, ekologi 2018 C.4 Införa solcellsguide på kommunens hemsida. Ekologi 2020 D. Hållbart företagande Det finns ett gott företagsklimat som gör att fler väljer att arbeta i kommunen istället för att pendla till andra orter. Medvetenheten om energi- och klimatfrågor hos företagare är hög och lokala initiativ till hållbart företagande lyfts fram. Goda

17 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 12(31) Ekoutskottet relationer mellan kommun och företag möjliggör kunskapsutbyte och samverkan inom energi- och klimatområdet. Det finns etablerade nätverk för hållbart företagande. Nr Åtgärder - Hållbart företagande Ansvar Tidsplan D.1 Fortsatt verka för ett gott företagsklimat genom goda relationer och snabba handläggningstider. D.2 Information och utbildning till företagare, bl.a. genom uppsökande energi- och klimatrådgivning. D.3 Medverka på företagsfrukostar och informera om energi- och klimatfrågor. D.4 Skapa goda förutsättningar för lokala initiativ med fokus på närproducerat, t.ex. Torgtorsdagar. Näringsliv, SBK Ekologi Näringsliv, ekologi Näringsliv, turistcenter, tekniska 2018 och framåt Start E. Hållbar konsumtion och beteende Utbud och efterfrågan av lokalproducerade, miljömärkta och rättvisemärkta produkter i kommunen är god. Kommunens invånare är motiverade och medvetna om sin konsumtions miljöpåverkan. Avfallsmängderna minskar stadigt och produkter återanvänds, repareras och återvinns i stor utsträckning. Nr Åtgärder - Hållbar konsumtion och beteende Ansvar Tidsplan E.1 Genomföra informationskampanjer om konsumtion och svinn. E.2 Utnyttja informationskanaler, t.ex. skolor för att främja hållbar konsumtion och ändrade beteenden. Ekologi 2019 Ekologi E.3 Presentera information, tips och idéer om hållbar konsumtion på kommunens och Turistcenters hemsidor. Ekologi, information, turistcenter 2018

18 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 13(31) Ekoutskottet Bilaga 2. Miljöbedömning av Trosa kommuns Energi- och klimatplan Enligt miljöbalken 6 kap 11 och förordningen (1998:905) ska en miljöbedömning göras när en kommun upprättar en ny energiplan. Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen för att främja en hållbar utveckling. Trosa kommuns Energi- och klimatplan bygger på ett antal önskvärda framtidsbilder. För varje framtidsbild finns ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras årligen, medan Energi- och klimatplanen gäller för en längre tidsperiod. Den här miljöbedömningen lyfter fram potentiella effekter av den förändring av energisystemet i Trosa kommun som avses med de framtagna framtidsbilderna. Miljöbedömningen följer de 16 nationella miljömålen som beslutades av riksdagen Energi- och klimatplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 11 och därför görs heller ingen miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken. Där så krävs genomförs en miljökonsekvensbeskrivning för specifika åtgärder i samband med att dessa detaljplaneras. All energiomvandling för produktion av el och värme påverkar miljön i någon form och utsträckning. Genom att energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen i normalfallet innebär en minskad användning av fossila bränslen och/eller kärnenergi bedöms planen generellt ha positiva effekter på miljön. Minskad energianvändning har generellt sett även en positiv effekt på människors hälsa genom minskade utsläpp till luft. Vid en jämförelse med nollalternativet, att framtidsbilder och åtgärder inte skulle genomföras, så bedöms planalternativet ge väsentligt bättre förutsättningar för bättre miljö. Potentiella effekter utav framtidsbilderna Framtidsbilden Kommunala organisationen som föregångare syftar främst till att minska utsläpp från fordon, minska energianvändningen, öka produktionen av förnybar energi, att färre resurser förbrukas och att produktion av närproducerad och ekologisk mat ökar. Framtidsbilden Hållbara transporter och samhällsplanering syftar främst till att minska utsläpp från fordon, att fler förnybara drivmedel tillgängliggörs, att öka kollektivtrafikresandet samt att minska energianvändningen. Bebyggelsestrukturen har stor betydelse för transportbehov och energianvändning och samhällsplaneringen är ett av de viktigaste verktygen för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser. Framtidsbilden Produktion av förnybar energi syftar främst till att öka energiproduktion från sol, vind och andra förnybara energikällor i kommunen samt att fler förnybara drivmedel tillgängliggörs och att andelen fossilfria bilar i kommunen ökar.

19 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 14(31) Ekoutskottet Framtidsbilden Hållbart företagande syftar främst till att höja kunskapsnivå och intresse för om energi- och klimatfrågor hos företagare i kommunen samt minska bilpendlandet. Framtidsbilden Hållbar konsumtion och beteende syftar främst till att höja kunskapsnivå och intresse för om energi- och klimatfrågor hos kommunens invånare samt att minska avfallsmängderna. Samlad miljöbedömning Då miljöpåverkan av framtidsbilderna i många fall går ihop görs en samlad miljöbedömning baserad på effekter från samtliga framtidsbilder och åtgärder. Energieffektivisering Energieffektiv bebyggelse leder till mindre elanvändning, ett minskat behov av användning av fossila bränslen, biobränslen och uran och därmed också mindre restprodukter från bränslepannor och kärnkraftverk. Fossila bränslen och uran är ändliga resurser. Förändringen innebär i viss mån att mer material går åt till isolering och/eller styrsystem. Denna ökade resursanvändning är dock liten sett till husets livslängd. Om fler ansluter till fjärrvärmesystemet kan det innebära ökade lokala utsläpp av framförallt kväveoxider och partiklar. Värmeverken har idag rökgasrening som minskar utsläppet av partiklar till luft. Utsläpp relaterade till elproduktion, t.ex. koldioxid minskar eftersom fjärrvärmen till 99 % är förnybar i Trosa kommun. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, God bebyggd miljö. Eventuell negativ påverkan: Frisk luft. Minskad biltrafik Den ökande biltrafiken är en av de största utmaningarna i kommunen. Om fler väljer att cykla eller åka kollektivt istället för att ta bilen minskar användningen av fossila bränslen vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Idag kör Sörmlandstrafiken till största delen på förnybart bränsle, RME och HVO. Minskad förbränning av kol och olja bidrar också till minskade utsläpp av svaveloxid och kväveoxider som bidrar till försurning och övergödning. Minskad biltrafik innebär också minskade partikelutsläpp från däckslitage. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft. Flera förnybara drivmedel Den miljöpåverkan det innebär att tillgängliggöra fler förnybara drivmedel i kommunen beror på vilka bränslen som tillkommer. Idag finns endast etanol och laddningsmöjligheter för elbilar tillgängligt i kommunen. Förnybara bränslen innebär

20 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 15(31) Ekoutskottet att användningen av ändliga resurser minskar och leder till mindre utsläpp av koldioxid. Inget drivmedel är perfekt och den bästa milen ur miljösynpunkt är den milen som inte körs. Gasbilar tankas med fordonsgas som vanligen består utav en blandning av förnybar biogas och fossil naturgas. Ju större inblandningen av biogas är desto större blir miljönyttan. I Sverige är det ofta ca 60 % inblandning utav biogas. Men även med den inblandningen så är miljöpåverkan lägre från fordonsgas än t.ex. från bensin och diesel. Etanol tillverkas av cellulosa, spannmål eller sockerrör. E85 består av 85 % etanol och 15 % bensin. Vintertid från november till april justeras andelen etanol i E85 till 75 % och andelen bensin höjs då till 25 %. Etanol har låga utsläpp av växthusgaser, men kan i vissa fall konkurera med matproduktion. HVO är ett dieselbränsle som framställs från vegetabiliska oljor och som kemiskt fungerar som vanlig diesel. Det förekommer som inblandad i fossil diesel i olika hög grad beroende på bensinbolag. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning. Fler elbilar Att successivt byta ut kommunens fordon mot förnybara alternativ innebär i praktiken sannolikt fler elbilar. Elmotorer är effektivare än motorerna i bensin- och biogasbilar, i elbilar omvandlas uppåt 95 % av elenergin till energi som driver bilen framåt. Hur resurseffektiva elbilar är beror dock på elens ursprung. Ju mer effektiv och förnybar elproduktion som kommer in i energisystemet, desto effektivare kommer elbilarna bli ur ett resursperspektiv. I kommunen används endast förnybar el vilket gör att elbilarna i princip inte leder till några koldioxidutsläpp alls. I elbilar måste det finnas batterier som lagrar energin. I batterierna används olika sällsynta metaller, som dels är ändliga resurser och dels är dyra och energikrävande att utvinna. En storskalig ersättning av bilar med förbränningsmotorer mot elbilar är svår med dagens batteriteknik, men utvecklingen på området går stadigt framåt. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft. Eventuell negativ påverkan: Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv. Fler solceller/solpaneler Att ersätta eluppvärmning med solvärme innebär minskad användning av fossila bränslen. Miljöpåverkan från solfångare är väldigt liten. De medför inga nämnvärda utsläpp vid driften och den miljöpåverkan som uppstår när solfångarna produceras är försumbar i förhållande till deras livslängd och den energi som de kan ersätta i ett värmesystem. Inte heller solceller ger upphov till nämnvärda utsläpp vid drift. Men till skillnad från solfångare kan miljöpåverkan i samband med produktionen av solcellerna vara betydande. I solceller finns olika typer av metaller, vätskor och plaster, varav en del kan vara giftiga för växter och djur och påverka den biologiska mångfalden negativt, både vid produktion av paneler och vid ett eventuellt läckage

21 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 16(31) Ekoutskottet av giftigt material. Riskerna för detta är dock små och den minskade påverkan från den energi som ersätts kan anses vara av större värde. Exempelvis kan minskade utsläpp av kväveoxider bidra till att bromsa effekterna av övergödning, reducerade svaveldioxidutsläpp minskar på sikt effekterna av surt regn och minskade partikelutsläpp kan bidra till bättre luftkvalitet. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft, God bebyggd miljö. Eventuell negativ påverkan: Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv. Mer vindkraft Vinden är en oändlig och förnybar resurs och den lämpar sig dessutom bra tillsammans med vattenkraft som vi har mycket av i Sverige. Förändringen bidrar till minskad efterfrågan på fossila bränslen, biobränslen och uran och därmed också mindre restprodukter från fastbränslepannor och kärnkraftverk. Det leder till minskade utsläpp av bland annat koldioxid, partiklar, flyktiga organiska ämnen, dioxiner, kväveoxider och svavelföreningar. Efterfrågan på de ändliga naturresurser som krävs för att bygga ett vindkraftverk ökar dock. Vindkraftverk kan få negativa konsekvenser för fåglar och fladdermöss som riskerar att dödas genom att flyga in i vindkraftverket. Rovfåglar är särskilt sårbara. Om vindkraftverken placeras i sjöar eller till havs kan monteringen riskera att skada den marina miljön. Genom att tidigt utreda artförekomster, flygstråk och övriga naturvärden i förhållanden till placering av vindkraftverk kan risken för dessa skador minskas. För att undvika kollisioner kan en åtgärd för vindkraftverk inom flygstråk för fladdermöss vara att stoppa vindkraftsanläggningen vid vindstyrkor mindre än 4 meter per sekund under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer. Vindkraftverk ger upphov till buller som kan upplevas som störande för de som bor och vistas nära vindkraftverken. Vindkraftverk anses av vissa ha en förfulande effekt på landskapsbilden och kan även ge upphov till ljusreflexer som kan upplevas som störande för närboende. Det är därför viktigt att närboende som kan påverkas av vindkraftsetableringar erbjuds delaktighet i planeringen av sådana i ett tidigt skede. En fördel med vindkraftverk jämfört med andra kraftverk är dock att när man plockat bort vindkraftverken är naturen fortfarande mer eller mindre orörd. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft. Eventuell negativ påverkan: God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. Mer lokalproducerad och ekologiska livsmedel Satsning på lokalproducerade och ekologiska livsmedel med låg klimatpåverkan stimulerar till omställning på den lokala marknaden vilket leder till minskad användning av bekämpningsmedel och ökad biologisk mångfald. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv, Begränsad klimatpåverkan.

22 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 17(31) Ekoutskottet Mindre avfall Minskade avfallsmängder leder till mindre energiförbrukning vid tillverkning och återvinning, färre transporter och mindre resursanvändning. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö. Ökade kunskaper om energi- och klimatfrågor Flera av åtgärderna syftar till långsiktigt informations- och fortbildningsarbete, såväl i den kommunala organisationen som hos kommuninvånare och företagare. Det är svårt att bedöma effekterna av detta. Men ökade kunskaper och insikter om vilken miljöpåverkan som ens handlingar och beteenden ger upphov till leder sannolikt till ett ökande intresse att minska den miljöpåverkan. I många fall krävs också djupare kunskap om ett område för att kunna veta vilka val som är de bästa ur ett miljöperspektiv. Påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan.

23 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 18(31) Ekoutskottet Bilaga 3. Nulägesanalys - Energisituationen i Trosa kommun Inledning Syftet med nulägesanalysen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Trosa kommun och få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Den ligger sedan till grund för det fortsatta energi- och klimatarbetet i kommunen och framtagandet av ny Energi- och klimatplan Statistik är inhämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB), Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS), Sörmlandstrafiken och det lokala fjärrvärmebolaget. Senast tillgänglig statistik är använd, vilket varierar något mellan olika områden. Inom vissa områden släpar statistiken efter med flera år. Sammanställning av energi- och klimatstatistik bygger på data som hämtas från undersökningar som primärt är avsedda att redovisas på riksnivån och bör därför användas med viss försiktighet på kommunal nivå. Måluppfyllelse för Energi- och klimatplan antagen 2013 Kommunens tidigare energi- och klimatplan antogs 2013 och syftade till att bidra till att de nationella energi- och klimatmålen till 2020 uppnås. Nedan följer en sammanställning av målen med aktuell status för måluppfyllelse och en prognos för om målet nås till år Senaste tillgängliga statistik används för uppföljning av målen. Nationella mål Trosa nuläge Nås målet till 2020? 40 % minskning av utsläppen av klimatgaser (jämfört med 1990) År 2014: 26 % minskning totalt 41 % minskning/inv. Goda chanser att nå målet. 50 % förnybar energi År 2013: 34 % exkl. el 48 % inkl. el Goda chanser att nå målet. 20 % effektivare energianvändning (jämfört med 2008) Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn År 2015: 5 % ökning År 2015: 7 % Målet blir svårt att uppnå då utvecklingen istället går mot ökad energianvändning. Målet kan nås om utvecklingen fortsätter åt samma håll.

24 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 19(31) Ekoutskottet Genomförda åtgärder Energifrågan lyfts tidigare i plan- och byggprocessen, bl.a. i projekteringsanvisningar och via checklistor. Kontinuerliga möten hålls med fjärrvärmebolaget för att skapa goda möjligheter till fjärrvärmeexpansion. Intern energi- och klimatrådgivning till kommunanställda. Möjligheten till gemensam omlastningscentral med grannkommunerna har utretts. Uppgifter om antal biogasbilar, utveckling i Trosa etc. har tagits fram och kommunicerats med befintliga bensinstationer i kommunen för att stimulera till att tankställe för biogas etableras. Flera elbilar finns i den kommunala bilpoolen (totalt 5 elbilar 2017). Åtgärder inom kostpolicyn Hållbara måltider har genomförts, bl.a. förvaltningsövergripande utbildning om matens påverkan på miljön. Laddstolpar har satts upp på strategiska platser i kommunen (totalt 6 stycken 2017). Kunskapen om energieffektiva byggnader har förbättrats inom plan- och byggenheten för att kunna föra tidiga diskussioner. En beteendekampanj har genomförts där ett antal familjer coachades om klimatvänligare leverne för att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Informationskampanj om småskalig vindkraft har genomförts. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion när nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Gatubelysning och styrsystem har inventerats. Gatu- och parkbelysning byts kontinuerligt ut till LED-armaturer. Upplysningskampanj riktad till kommuninvånare om matens inverkan på miljön har genomförts. Movingo, ett harmoniserat biljettsystem över länsgränserna har införts. Det går fler direktbussar till Södertälje. Åtgärder inom Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun (antagen 2010) har genomförts. Bl.a. ökad intern samverkan, energisparåtgärder i byggnader, energi- och miljökrav i upphandlingar, utbildning i sparsam körning och antagande av Rese- och fordonspolicy. En Handlingsplan för fossilfri kommunal bilpool har tagits fram. I förstudier för ny-/ombyggnation av kommunala fastigheter utreds möjligheten till anläggning av solceller/solfångare. Solceller kommer bl.a. att installeras på vårdcentralen och på Skärgårdens förskola. En ny gång- och cykelvägsanalys har tagits fram. Placeringen av nytt resecentrum i Vagnhärad i anslutning till Ostlänken planeras för att möjliggöra ett enkelt och effektivt resande med kollektivtrafik. Trosa kommun idag Som ett underlag för energi- och klimatarbetet i kommunen och framtagandet av

25 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 20(31) Ekoutskottet ny Energi- och klimatplan följer en beskrivning av hur energisituationen i Trosa kommun ser ut idag. Utsläpp av växthusgaser Den totala mängden utsläpp av växthusgaser i Trosa kommun har minskat med totalt 26 % mellan 1990 och 2014 (diagram 1). Per invånare har utsläppen av växthusgaser minskat med 41 %. Det nationella målet för 2020 är en minskning med 40 %. Det är framförallt utsläppen från energiförsörjning och avfall och avlopp som minskat i Trosa. Transporter är den sektor som står för de klart största utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från transporter i kommunen har totalt sett ökat mellan 1990 och 2014, men har sedan 2010 en minskande trend. Ton CO2-ekv Växthusgaser sektorsvis Produktanvändning Industriprocesser Energiförsörjning Arbetsmaskiner Avfall och avlopp Jordbruk Transporter Diagram 1. Utsläpp av växthusgaser uppdelat per sektor Källa: RUS Utsläppen av koldioxid per invånare har minskat från 6,0 till 4,0 ton/invånare mellan år 1990 och 2014 (diagram 2).

26 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 21(31) Ekoutskottet Ton/inv. 7,0 Koldioxidutsläpp 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Diagram 2. Utsläpp av koldioxid per invånare i Trosa kommun år Källa: RUS Energianvändning i Trosa kommun Energianvändningen per invånare har ökat med 5 % mellan 2008 och 2015 (diagram 3). Transporter står för den största delen av energianvändningen i kommunen och har ökat kraftigt mellan 2013 och Småhusens energianvändning har minskat något sedan Det nationella målet är att uppnå 20 % effektivare energianvändning år 2020 jämfört med 2008.

27 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 22(31) Ekoutskottet Diagram 3. Sektorsvis energianvändning Källa: SCB Sammanslaget så står hushållen (småhus, fritidshus och flerbostadshus) för den största delen av kommunens totala energianvändning med 41 %, följt av transporter som står för 33 % (diagram 4). Energianvändning 2013 transporter 9% 10% 8% 6% 6% 33% småhus fritidshus övriga tjänster industri, byggverks, jordbruk,skogsbruk,fiske offentlig verksamhet 28% flerbostadshus Diagram 4. Energianvändningen i Trosa kommun 2013 uppdelat sektorsvis. Källa: SCB Elanvändningen per invånare har minskat med ca 10 % mellan 2008 och 2013 (diagram 5). Småhus står för den största delen av elanvändningen i kommunen och har minskat något sedan 2010.

28 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 23(31) Ekoutskottet Diagram 5. Sektorsvis elanvändning Källa: SCB Hushållen (småhus, flerbostadshus, fritidshus) står för den klart största elanvändningen i kommunen med 66 % (diagram 6). Därefter följer övriga tjänster med 14 %, där inräknas bl.a. restauranger, kontor och affärer. En stor del av elanvändningen går till uppvärmning. El är en högvärdig energi som bör användas till elspecifika tillämpningar och inte till uppvärmning som i möjligaste mån bör ske med mer lågvärdig energi som t.ex. fjärrvärme. Elanvändning sektorsvis % 14% 7% 6% 4% 17% 45% småhus fritidshus övriga tjänster offentlig verksamhet industri, byggverks. jordbruk,skogsbruk,fiske flerbostadshus

29 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 24(31) Ekoutskottet Diagram 6. Elanvändningen 2013 uppdelad sektorsvis. Källa: SCB Förnybar energi Andel förnybar energi i Trosa kommun har ökat sedan 2010 och var år % exklusive el och 48 % inklusive el (diagram 7). Andelen förnybar el baseras på den nordiska elmixen, vilket varierar årligen och är svårt att påverka lokalt. På nationell nivå är målet 50 % förnybar energi till % Andel förnybar energi % 47% 48% 40 30% 32% 34% Exkl. el Inkl. el Diagram 7. Andel förnybar energi i Trosa kommun exklusive och inklusive el. Som förnybar energi räknas t.ex. E85, etanol, biogas, FAME, bioolja, trädbränsle, flis, bark, spån, briketter och pellets. Icke förnybar energi är bl.a. diesel, bensin, eldningsolja, naturgas, och gasol. Källa: SCB. Utbyggnad av fjärrvärme är positivt ur ett miljöperspektiv eftersom fjärrvärmen i Trosa kommun till största delen består av förnybara bränslen, den är 100 % förnybar i Trosa och 98,4 % i Vagnhärad (Källa Statkraft). Anslutning till fjärrvärme har ökat mellan i både Trosa och Vagnhärad, främst pga. av att flera företag ansluter sig (diagram 8-9). Men fortfarande står fjärrvärmen endast för en liten del av den totala uppvärmningen i kommunen.

30 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 25(31) Ekoutskottet Fjärrvärmeanslutning i Trosa Diagram 8. Anslutning av fjärrvärme i Trosa Källa: Statkraft Fjärrvärmeanslutning i Vagnhärad Diagram 9. Anslutning av fjärrvärme i Vagnhärad Källa: Statkraft I Trosa kommun var den installerade effekten utav solceller 16 W/pers år Det ligger jämförbart med andra kommuner i länet där det inte heller finns större solcellsparker (diagram 10).

31 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 26(31) Ekoutskottet W/pers 30 Solceller - installerad effekt Vingåker Nyköping Oxelösund Flen Trosa Diagram 10. Solceller, installerad effekt Källa: SCB I Trosa kommun samlas matavfall in i gröna påsen och rötas till metangas som i sin tur används för uppvärmning. Det sker dock utanför kommunen. Insamling av matavfall låg 2016 på 27 % av totalt insamlat hushållsavfall (diagram 11). Andelen insamlat matavfall har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Diagram 11. Andelen insamlat matavfall 2016 av totalt invägt hushållsavfall till sorteringsveket. Källa: Avfall Sverige

32 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 27(31) Ekoutskottet Transporter Minskade transporter är av högsta vikt för att nå målen minskade koldioxidutsläpp och minskad energianvändning. Trosa är en pendlarkommun och trosaborna kör jämförelsevis något längre än jämförbara kommuner i länet, som också ligger i närheten av motorväg (diagram 12). Körsträcka per invånare har ökat något de senaste 6 åren. Diagram 12. Antal körda mil per invånare i riket, Nyköping, Strängnäs och Trosa kommun år 2000 och Källa: SCB Antalet bilar per invånare har ökat med 25 % mellan 1995 och 2016 (diagram 13).

33 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 28(31) Ekoutskottet Diagram 13. Antal bilar per 1000 invånare i Trosa kommun Källa: SCB Andelen förnybara transportbränslen i kommunen har ökat till 7 % mellan 2009 och 2015 (diagram 14). Det nationella målet är 10 % förnybara bränslen i transportsektorn till år Diagram 14. Andel förnybara transportbränslen i Trosa kommun Källa: RUS

34 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 29(31) Ekoutskottet Resande med kollektivtrafik har minskat något sedan 2008 (diagram 15). År 2010 infördes Trosabussen, en direktbuss till Liljeholmen. Resor med tåg är ej medräknade och det är möjligt att viss busstrafik har gått över till tåget. Resor/inv. Resor med kollektivtrafik Diagram 15. Antal resor per invånare med kollektivtrafiken i Trosa Resor med tåg är ej medräknade. Källa: Länstrafiken Sörmland

35 TROSA KOMMUN Energi- och klimatplan Sida 30(31) Ekoutskottet Bilaga 4. Arbetsprocess Energi- och klimatplanen har tagits fram med bred förankring inom den kommunala förvaltningen, politiken och näringslivet. En projektgrupp bestående av ordförande och vice ordförande i ekoutskottet, kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef och teknisk chef har drivit arbetet. För att skapa en gemensam bild av riktningen för energi- och klimatarbetet i Trosa kommun har två workshops genomförts. Den första för att ta fram gemensamma framtidsbilder och den andra med fokus på åtgärder. Framtidsbilder Kommunala tjänstemän från samtliga förvaltningar, politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott, planutskott och ekoutskott samt representanter från näringslivet inbjöds till att delta i en halvdagsworkshop om riktningen för energi- och klimatarbetet i Trosa kommun. Följande förvaltningar, partier och företag deltog: Kommunkontoret Samhällsbyggnadskontoret Kultur, fritid, teknik och servicekontoret Vård- och omsorgskontoret Centerpartiet Miljöpartiet Moderaterna Vänsterpartiet Camfil Statkraft Åtgärder För att ta fram konkreta och förankrade åtgärdsförslag till de prioriterade framtidsbilderna inbjöds tjänstemän från samtliga förvaltningar att delta i en åtgärdsworkshop. Följande förvaltningar deltog: Kommunkontoret Samhällsbyggnadskontoret Kultur, fritid, teknik och servicekontoret Vård- och omsorgskontoret

36

37 Ekoutskottet Ekologienheten Elin van Dooren Kommunekolog Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2015/28 Beslut om bildande av Kråmö naturreservat Förslag till beslut Ekoutskottets förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer förslag till beslut om bildande av Kråmö naturreservat samt föreskrifter och skötselplan för naturreservatet enligt beslutsunderlag daterat Ärendet Kråmö naturreservat bildades 1972 utav Länsstyrelsen i Södermanlands län. Kråmö har varit kommunägt sedan naturreservatet bildades och Trosa kommun har varit enskild förvaltare av reservatet sedan På begäran av kommunen beslutade länsstyrelsen 2015 att tillstyrka att Kråmö naturreservat ombildas till ett kommunalt naturreservat. Skälen för ombildande är dels att omformulera naturreservatets syfte till att förutom friluftsliv även omfatta naturvård, samt att justera reservatsgränsen gentemot stugbyn. Länsstyrelsen och kommunen är överens om att kommunen fattar ett nytt reservatsbeslut, men att det börjar gälla först från det att länsstyrelsen upphävt sitt beslut. Förslag till reservatsbeslut inklusive föreskrifter och skötselplan har varit ute på remiss under perioden 28 jan till 28 mars Samtliga inkomna yttranden var positiva till reservatsbildningen. Havs- och vattenmyndigheten föreslog i sitt yttrande att Kråmö även skulle bli ett marint naturreservat. Efter en inventering av de marina värdena har nu även dessa inkluderats i föreskrifter och skötselplan. Det innebär att Kråmö blir länets andra marina naturreservat. Elin van Dooren Kommunekolog Bilagor Beslut om bildande av Kråmö naturreservat, Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

38 Beslut om bildande av Kråmö naturreservat Antagen av: Kommunfullmäktige 2018-xx-xx, x, (Dnr KS 2015/28) Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan

39 Ekoutskottet Ekologienheten Kråmö naturreservat Datum Diarienummer KS 2015/28 Innehållsförteckning Beslut om bildande av Kråmö naturreservat... 2 Uppgifter om naturreservatet... 2 Syfte med naturreservatet... 2 Reservatsföreskrifter... 3 Skötsel och förvaltning... 4 Upplysningar... 4 Beskrivning av området... 4 Kommunens bedömning... 5 Ärendets handläggning... 5 Hur man överklagar... 6 Lista över bilagor... 6 Sändlista... 6 Bilaga 1. Beslutskarta för Kråmö naturreservat... 7 Bilaga 2. Skötselplan för Kråmö naturreservat... 8 Naturreservatets syfte... 9 Beskrivning av naturreservatet... 9 Plan för reservatets skötsel Referenser Bilaga 2.1. Skötselplanskarta för Kråmö naturreservat Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

40 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 2(24) Ekoutskottet Beslut om bildande av Kråmö naturreservat Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) beslutar Trosa kommun att förklara det område som avgränsats på bifogad karta, bilaga 1, som naturreservat, med föreskrifter enligt nedan. Reservatets gränser utmärks i fält. Reservatsbeslutet gäller från det att länsstyrelsens beslut om upphävande av befintligt naturreservat har vunnit laga kraft. I enlighet med 3 förordningen om områdesskydd (1998:1252) enligt miljöbalken fastställer Trosa kommun bifogad skötselplan (bilaga 2) med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. För att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet förordnar Trosa kommun med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken att nedan angivna föreskrifter ska gälla. Reservatets namn ska vara Kråmö naturreservat Uppgifter om naturreservatet Reservatets namn Kråmö naturreservat Areal 246,8 ha Län Södermanland Kommun Trosa Församling Trosa-Vagnhärad Fastighet Trosa Bokö 1:4 Markägare Trosa kommun Lägesbeskrivning Reservatet är beläget i Södermanlands skärgård ca 7 km SO om Trosa. ID-punkt , (Rt 90 2,5 gon V) Naturgeografisk region 24. Svealands sprickdalsterräng med lerslättsdalar och sjöbäcken. Kulturgeografisk region Skärgården Ekonomiskt karta 09I 5b Natura 2000-område SE Syfte med naturreservatet Syftet med reservatet är att bevara ett sörmländskt skärgårdsområde för allmänhetens friluftsliv samt vårda, bevara och utveckla den värdefulla skärgårdsmiljön, den marina miljön och de växt- och djursamhällen som är karaktäristiska för dessa miljöer. Syftet ska nås genom att ängen hävdas genom slåtter eller bete för att gynna typiska ängsväxter. I skogen tillskapas viss död ved, men får i övrigt utvecklas fritt genom naturlig föryngring och bildandet av död ved. Åtgärder genomförs för att gynna ryl. Välanvända stigar röjs för att bevara områdets strövvänlighet, i övrigt undantas naturreservatet från exploatering och skogsbruk. Den marina miljön skyddas från ingrepp som riskerar att orsaka försämrade förhållanden för områdets växt- och djursamhällen. Fiskebeståndet förvaltas för att gynna naturliga funktioner i marina näringsvävar. Information om naturvärden samt enklare anordningar för friluftslivet uppförs.

41 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 3(24) Ekoutskottet Nya kunskaper om hotade och hänsynskrävande arter och naturtyper inom ramen för syftet med reservatet ska beaktas i den löpande skötseln av reservatet. Reservatsföreskrifter Föreskrifterna ska inte utgöra hinder för förvaltaren av naturreservatet eller av förvaltaren utsedd uppdragstagare att vidta de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med reservatet och den uppföljning som framgår av föreskrifterna enligt B nedan. A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden Utöver vad som i övrigt gäller enligt föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. Anlägga väg. 2. Anordna upplag annat än tillfälligt. 3. Borra, gräva, dika, schakta, utfylla, tippa, dika eller dämma. 4. Kalka eller gödsla mark eller vatten. 5. Använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel. 6. Avverka eller skada träd eller buskar. 7. Ta bort eller upparbeta döda träd eller vindfällen. 8. Bedriva annan jakt än sjöfågeljakt och skyddsjakt. 9. Framföra motordrivet fordon annat än i samband med skötselåtgärder. 10. Bedriva verksamhet som betydligt skadar havets växt- och djursamhällen, havsbotten eller den fria vattenmassan. Det är förbjudet att utan tillstånd från Trosa kommun: 11. Uppföra byggnad eller anläggning. Kommunen kan ge tillstånd för enklare anläggning som behövs för friluftsliv såsom vindskydd, grillplats och liknande. 12. Anlägga luft- eller markledning. 13. Muddra. Ovanstående föreskrifter ska inte utgöra hinder för: Underhåll av befintliga byggnader eller anläggningar. Underhåll av befintliga vägar och ledningar. B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 miljöbalken om vad ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter förpliktas tåla Markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet förpliktas tåla att följande anordningar uppförs och följande åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med naturreservatet: 1. Utmärkning av reservatets gränser enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 2. Uppsättning av informationstavlor och underhåll av stigar, stängsel och genomgångar. 3. Tillgänglighetsanpassning av stigar och genomgångar. 4. Genomförande av undersökningar av djur- och växtarter samt av mark och

42 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 4(24) Ekoutskottet vattenförhållanden i uppföljningssyfte. 5. Skötselåtgärder i form av t.ex. tillskapande av död ved i skogen samt naturvårdsåtgärder för att öka förekomst av ryl. 6. Hävd av ängsmark genom slåtter eller bete. 7. Uppförande av enklare anläggning för friluftsliv såsom vindskydd, grillplats och liknande. C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet Utöver vad som i övrigt gäller enligt föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. Bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar. 2. Skada, plocka eller samla in växter, svampar, lavar eller alger. Bär-, matsvamp- och blomplockning för eget behov är dock tillåtet. 3. Sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift. 4. Göra upp öppen eld på annan plats än på särskilt iordningställd eldplats. 5. Avsiktligt störa djurlivet. 6. Fånga och samla in ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs. 7. Medföra okopplad hund. 8. Förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning. 9. Fiska annat än med handredskap. 10. På störande sätt använda ljudanläggning eller i övrigt utöva sysselsättningar som kan minska rekreationsutbytet för andra. 11. Framföra motordriven vattenfarkost på sådant sätt att botten eller havets växt- och djursamhällen utsätts för skador. Det är förbjudet att utan tillstånd från Trosa kommun: 12. Anordna tävlingar eller bedriva lägerverksamhet. 13. Förankra båt eller tälta längre tid är två dygn i följd på samma plats. 14. Bedriva försäljning eller annan verksamhet i kommersiellt syfte. Skötsel och förvaltning Trosa kommun är förvaltare för naturreservatet. Upplysningar För den del av naturreservatet som ingår i Natura 2000-området Kråmö gäller tillståndsplikt för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Beskrivning av området Kråmö ligger omkring åtta kilometer sydost om Trosa, på gränsen mellan Fågelöfjärdens, Asköfjärdens och Fifångsdjupets havsområden. Naturreservatet är 246,8 hektar stort och utgörs av huvudön Kråmö, sju mindre öar och några smärre skär samt tillhörande vatten. Kråmö naturreservat ligger inom ett av ostkustens värdefullaste kustområden och ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000.

43 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 5(24) Ekoutskottet Det ingår även i HELCOM MPA-området Fifång-Askö-Hartsö. Kråmö har branta stränder och särskilt i södra delen stupar berget brant mot Östersjön. De inre delarna är relativt flacka och huvuddelen av ytan domineras av hällmarkstallskog med ett stort antal grova och mycket gamla träd samt en ökande andel död ved. På inre delen av ön finns även mindre partier med sumpskog och en liten del ängsmark. De marina värdena består främst av större sammanhängande områden med bältesbildande bestånd av strukturbyggande undervattensvegetation och spridda musselbankar. Inom naturreservatet har ett flertal rödlistade arter, signalarter samt andra skyddsvärda arter registrerats. Området är tillgängligt för friluftslivet och längst i väster på Kråmö finns ett låglänt parti med uthyrningsstugor och brygga. För att gynna och bevara områdets strövvänlighet och möjlighet till naturupplevelser är endast sjöfågeljakt och skyddsjakt tillåtet. Förutsättningarna att bevara naturreservatets värden är goda om området sköts i enlighet med syfte, föreskrifter och skötselplan. Kommunens bedömning Länsstyrelsen och Trosa kommun är eniga om att kommunen fattar ett nytt reservatsbeslut och att det börjar gälla först från det att länsstyrelsen upphävt sitt beslut. Beslutet strider inte mot 7 kap. 8 miljöbalken. Beslutet är dessutom väl förenligt med miljöbalkens 3 kap. med hänvisning till områdets höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Naturreservatet utgör också ett led i arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljömålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Vid en prövning enligt 7 kap. 25 miljöbalken av enskildas rätt att använda området bedömer Trosa kommun att de inskränkningar som föreslås inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Ärendets handläggning Kråmö naturreservat bildades 1972 utav Länsstyrelsen i Södermanlands län. Nya C- föreskrifter för reservatet beslutades Kråmö har varit kommunägt sedan naturreservatet bildades och Trosa kommun har varit enskild förvaltare av reservatet sedan På begäran av kommunen beslutade länsstyrelsen 2015 att tillstyrka att Kråmö naturreservat ombildas till ett kommunalt naturreservat. Skälen för ombildande är dels att omformulera naturreservatets syfte till att förutom friluftsliv även omfatta naturvård och marina värden, samt att justera reservatsgränsen gentemot stugbyn. I det ursprungliga beslutet från 1972 ingick även stugbyn i naturreservatet. Gränsen har därefter ändrats, sannolikt i samband med att en byggnadsplan för stugbyn togs fram Gränsen behöver dock justeras ytterligare. Dels inkorporeras naturmark i reservatet som tidigare ingick i stugbyn och dels undantas mark runt befintliga byggnader för att underlätta service och underhåll. Det skapar en naturlig gräns mellan stugbyn och reservatet vilket möjliggör framtida utveckling av naturreservatets värden såväl som friluftsvärdena inom stugbyn. Beslut och skötselplan skickades på remiss till sakägare, myndigheter och andra berörda Synpunkter inkom från Teknik- och servicenämnden i Trosa

44 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 6(24) Ekoutskottet kommun, Naturskyddsföreningen Trosabygden, Länsstyrelsen i Södermanlands län och Havs- och vattenmyndigheten. Synpunkter och förslag är inarbetade i beslut och skötselplan för Kråmö naturreservat. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen. Den som har rätt att överklaga ska göra det inom tre veckor från den dagen vederbörande får del av beslutet. Beslutet ska kungöras i lokaltidning (Sörmlands nyheter). Sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dagen kungörelsen införts i tidningen. Beslutet träder i kraft tre veckor efter att sakägare fått del av beslutet, och om beslutet inte överklagas. Lista över bilagor Bilaga 1. Beslutskarta för Kråmö naturreservat Bilaga 2. Skötselplan för Kråmö naturreservat Bilaga 2.1. Skötselplanskarta för Kråmö naturreservat Sändlista Länsstyrelsen i Södermanlands län Skogsstyrelsen, Nyköping Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Trosabygdens naturskyddsförening KFTS Trosa kommun

45 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 7(24) Ekoutskottet Bilaga 1. Beslutskarta för Kråmö naturreservat Kråmö naturreservat är 246,8 ha stort. Stugbyn ingår ej i naturreservatet.

46 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 8(24) Ekoutskottet Bilaga 2. Skötselplan för Kråmö naturreservat

47 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 9(24) Ekoutskottet Naturreservatets syfte Syftet med reservatet är att bevara ett sörmländskt skärgårdsområde för allmänhetens friluftsliv samt vårda, bevara och utveckla den värdefulla skärgårdsmiljön, den marina miljön och de växt- och djursamhällen som är karaktäristiska för dessa miljöer. Syftet ska nås genom att ängen hävdas genom slåtter eller bete för att gynna typiska ängsväxter. I skogen tillskapas viss död ved, men får i övrigt utvecklas fritt genom naturlig föryngring och bildandet av död ved. Åtgärder genomförs för att öka förekomsten av ryl. Välanvända stigar röjs för att bevara områdets strövvänlighet, i övrigt undantas naturreservatet från exploatering och skogsbruk. Den marina miljön skyddas från ingrepp som riskerar att orsaka försämrade förhållanden för områdets växt- och djursamhällen. Fiskebeståndet förvaltas för att gynna naturliga funktioner i marina näringsvävar. Information om naturvärden samt enklare anordningar för friluftslivet uppförs. Beskrivning av naturreservatet Översikt Kråmö är en skärgårdsfastighet bestående av ett tiotal öar och skär belägen ca 7 km sydost om Trosa. Den skyddade arealen utgörs av ca 36 ha land, resterande delar är vatten. Småöarna är kraftigt kuperade och består liksom stora delar av huvudöns stränder av naket, slipat urberg. Norra sidan av huvudön består dock till stor del av en skogsklädd sluttning ner mot den steniga stranden. De inre delarna är relativt flacka och huvuddelen av ytan domineras av hällmarkstallskog med ett stort antal grova och mycket gamla träd samt en ökande andel död ved. Kråmös centrala del utgörs av svagt kuperad hällmark och flackare partier med sumpskog och liten del ängsmark. Naturvärdet är främst kopplat till äldre barrskogar, marina miljöer samt rörligt friluftsliv. Kråmö naturreservat bildades år 1972 utav Länsstyrelsen i Södermanlands län. Trosa kommun har sedan kommundelningen år 1992 varit fastighetsägare och förvaltare av naturreservatet. På begäran av kommunen beslutade länsstyrelsen år 2015 att tillstyrka att Kråmö naturreservat ombildas till ett kommunalt naturreservat. Administrativa data Namn Kråmö naturreservat Skyddsform Naturreservat Areal 246,8 ha Län Södermanland Kommun Trosa Församling Trosa-Vagnhärad Fastighet Trosa Bokö 1:4 Lägesbeskrivning I Södermanlands skärgård ca 7 km SO om Trosa.

48 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 10(24) Ekoutskottet ID-punkt , (Rt 90 2,5 gon V) Naturgeografisk region 24 Svealands sprickdalsterräng med lerslättsdalar och sjöbäcken. Kulturgeografisk region Skärgården Ekonomiskt karta 09I 5b Markägare Trosa kommun Förvaltare Trosa kommun Natura 2000 SE Fornlämningsregistret Trosa-Vagnhärad socken. Fornlämningsnummer: 404:1 Uppgifter om naturtyper, arter och bevarandevärden Uppskattade arealer av markslag: Skogsmark - Västlig taiga (Naturtypskod 9010) 27,2 ha - Skogbevuxen myr (Naturtypskod 91D0) 0,7 ha - Övrig skogsmark 2,6 ha Jordbruksmark - Äng (slåtter) 0,7 ha Hällmarkstorräng (Naturtypskod 8230) 5,1 ha Skär och små öar i Östersjön (Naturtypskod 1620) 22,4 ha Övrigt hav 188,1 ha TOTALT Prioriterade bevarandevärden: Naturtyper Natura 2000 Arter enligt EU:s fågeldirektiv Övriga arter Strukturer (landskapselement) Friluftsliv Kulturvärden 246,8 ha Västlig taiga, skogbevuxen myr, klippvegetation på silikatrika bergsluttningar samt slåtteräng. Havsörn (syns regelbundet i reservatet), spillkråka, fiskgjuse. Ryl (rödlistad NT), pukvete (rödlistad i länet), ålgräs (strukturbyggande), abborre (nyckelart). Gamla träd (plattkronade, krumvuxna mm.), död ved (torrträd, högstubbar, lågor). Bältesbildande bestånd av kärlväxter och stora brunalger. Musselbankar. Fiske, bad, segling, paddling, stigar, rastplatser, informationstavlor. Ängsmark, bebyggelselämning.

49 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 11(24) Ekoutskottet Historisk och nuvarande markanvändning Kråmö har varit befolkat sedan 1700-talet då området hörde till godset Tureholm. Arrendatorerna ägnade sig åt fiske och ett begränsat jordbruk med åker, äng och några få djur på utmarken. Enligt häradskartan från förra sekelskiftet fanns åkermark i nordväst där semesterbyns gräsmatta breder ut sig idag. En mindre åkermark omgiven av slåtteräng brukades centralt på ön. På 1920-talet såldes Kråmö till fem bröder varav tre bodde permanent på ön. Fisket var troligen även under den här tiden den viktigaste näringen. En häst och tre kor fanns på ön under 1930-talet, vilket ger en uppfattning om jordbrukets omfattning. År 1947 såldes ön med omgivningar återigen och en semesterby inrättades för anställda på den nye ägaren Nils Erhard Nilssons mejeri NEN. Den tillsynsman som bosatte sig permanent på ön år 1951 höll till en början en häst och en ko i självhusållsjordbruket. Skogen har påverkats genom den plockhuggning av främst tall som har bedrivits för husbygge, båtbygge och vedförsörjning så länge människor har bott och verkat på ön. Torrträd, grenar och lågor har utnyttjats som bränsle och därför rensats bort från skogen. Idag är Trosa kommun fastighetsägare till naturreservatet och det finns inte längre någon bofast befolkning på Kråmö. Under sommarhalvåret är ändå aktiviteten stor och området påverkas av åtgärder kopplade till besöksnäringen som sedan år 2002 bedrivs kommersiellt. Reservatsförvaltaren har i samverkan med Naturskyddsföreningen Trosabygden bedrivit slåtter och hässjning på den forna åkermarken belägen centralt på ön sedan år I reservatet finns goda möjligheter till bad, båtliv och fiske. Stigar och grillplatser har anlagts. Av den häradsekonomiska kartan från framgår bland annat att den stora öppna ytan i nordväst som idag är flitigt använd gräsmatta i Kråmös semesterby då brukades som slåtteräng. Dagens centralt belägna slåtteräng brukades för drygt hundra år sedan som åker men var till stora delar omgiven av slåtteräng.

50 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 12(24) Ekoutskottet Biologiska värden Naturreservatet utgörs av huvudön Kråmö, sju mindre öar och ett antal mindre skär samt en omfattande areal relativt grunt vatten. De marina värdena består främst av två större sammanhängande områden med bältesbildande bestånd av strukturbyggande undervattensvegetation bestående av bl.a. blåstång, ålgräs, ålnate, borstnate, sudare, natingar och axslinga samt spridda musselbankar. De strukturbyggande arterna bygger upp tredimensionella strukturer som fungerar som livsmiljö åt andra arter och har därför en nyckelroll i kustens ekosystem. I den vanligtvis vattendränkta delen av stranden blottläggs vid mycket lågt vattenstånd tarmtång, blåstång och rödalger av släktet polysiphonia. Här bildar också det fastsittande kräftdjuret havstulpan individrika bårder kring stenar och block. Periodvis spolas öronmaneter in till stranden där de ibland hittas i stora mängder. Fiskbeståndet i naturreservatet utgörs av den egentliga Östersjöns vanliga arter som t.ex. braxen, abborre, gös, gädda, sik och ibland även havsöring. Stränderna består huvudsakligen av branta, släta klippor men variationen är stor och långsträckta hällar, vikar med sand-, grus och klapperstensstränder förekommer också. På flera av stränderna bildas driftvallar av ilandspolad vegetation, ofta blåstång och vass. I dessa näringsrika miljöer utvecklas en flora av kvävegynnade arter som t.ex. brännässla, gåsört, renfana, och snärjmåra. På övriga, företrädesvis klippiga och steniga delar av Kråmös och småöarnas stränder är arter som strandveronika, strandråg, rörflen, rörsvingel, strandkvanne, strandvänderot, kustbaldersbrå och strandaster vanligt förekommande. Klippstrandens vegetation är här och var tydligt zonerad med saltlav och calothrixbakterier i skvalpzonen. Ofta bildar de svarta bälten just där vatten möter berg. De skarpt orangefärgade lavarna i zonen ovanför är strandorangelav och vanlig vägglav. En bit upp från stranden ändrar vegetationen karaktär. Skorplavar täcker stora ytor av urberget och här och var bildar tuschlav sammanhängande mattor. Kärlväxtfloran är artfattig med kruståtel och ljung som dominerande arter. Här och var växer även karakteristiska pillerstarrtuvor. Kalkpåverkad flora förekommer mycket sparsamt på huvudöns sydvästra sida där kalkgynnade arter som tulkört, duvnäva, brudbröd och berggröe växer i hällmarkens artrikaste bestånd tillsammans med styvmorsviol, bergven och knägräs. Bland klippornas buskar märks nyponros, berberis, rönn och en. Tall är öarnas karaktärsträd och på de vindpinade klipporna är de ofta krumvuxna och några är bonzailikt förkrympta. Ibland har även gran, en och lind fått huka för vinden och kryper här och var över den bergiga marken. Huvudöns och i viss mån även de mindre öarnas inre delar karaktäriseras av hällmarkstallskog. Skogen är tämligen orörd men plockhuggning har förekommit. Torrträd, högstubbar och lågor i olika nedbrytningsstadier och dimensioner förekommer i varierande utsträckning. Tallticka som angriper träd som är år är mycket vanlig i reservatet och hittas på tallar i olika dimensioner från smala senvuxna träd till områdets verkliga jättar med omkrets över två meter. Förekomsten av en annan gammelskogsindikator, grovticka, understryker tallbeståndets höga ålder.

51 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 13(24) Ekoutskottet Fältskiktet är artfattigt även i tallskogen med dominerande inslag av renlavar, kruståtel, och ljung. En raritet, den rödlistade signalarten ryl, som gynnas av gamla tallbestånd för sin etablering har hittats på sandig mark i området. På många ställen lyser välväxta kuddar av blåmossa grönt mot den bruna förnan. Flera av dem är riktigt omfångsrika och högvuxna vilket signalerar lång skoglig kontinuitet. Lingon och kråkbär förkommer också och i de något fuktigare svackorna dominerar ofta blåbär. På huvudöns södra sida utbreder sig en skogbevuxen myr där skvattram är karaktärsart och i en centralt belägen lövsumpskog med glasbjörk och klibbal är örtinslaget förhållandevis stort med exempelvis nattviol, teveronika och humleblomster. Enstaka ek i varierande åldrar växer på huvudön och på några av småöarna där även lind, vårtbjörk och någon oxel kan ses. Äldre gran förekommer främst på Kråmös blockiga och mossiga nordsluttning. Längre ner i sluttningen ökar lövinslaget inte minst i buskskiktet med hägg, hassel, getapel, olvon och måbär. Stranden kantas av en smal al- och askbård. Den forna åkermarken omgiven av gammal slåtteräng utgör idag öns arttätaste naturtyp. Åkern har under 1900-talets senare del brukats mycket extensivt, successivt övergått till gräsmark och gödslats allt mindre vilket fått många hävdgynnade arter som t.ex. prästkrage, darrgräs, knägräs och liten blåklocka att vandra in från den tidigare något mer artrika omgivningen. Även orkidén adam och eva och den regionalt rödlistade halvparasiten pukvete förekommer på ängen och i nära anslutning till den. Sedan år 2002 hävdas ängen kontinuerligt av naturvårdsskäl. Silvertärna och silltrut är ett par av vattenområdets typiska fågelarter. Den rödlistade havsörnen kan också ses inom naturreservatet, ibland på riktigt nära håll. Likaså den mindre fiskgjusen. I de skogsklädda delarna märks förutom en lång rad småfåglar exempelvis spillkråka som kräver grova träd för sin häckning. Sammantaget har över 60 fågelarter noterats i Kråmö naturreservat. Området är av riksintresse för naturvården, friluftslivet och för kustzonen. Hela naturreservatet utom ett mindre vattenområde väster om semesterbyn är ett Natura 2000-område.

52 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 14(24) Ekoutskottet Tabell 1. Rödlistade arter, signalarter samt andra skyddsvärda arter registrerat i objektet. Notera att tabellen bygger på inventeringarna som finns i källförteckningen. Rödlistekategori följer ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. (EN) = starkt hotad (VU) = sårbar (NT) = missgynnad (R)= regionalt hotad (S) = signalart enligt Skogsstyrelsen (N) = övrig nyckelart. Svenskt namn Latinskt namn Rödlistad/signalart Kärlväxter Ryl Chimaphila umbellata EN/S Korskovall Melampyrum cristatum NT Slåtterfibbla Hypochaeris maculata VU Ask Fraxinus excelsior EN Pukvete Melampyrum arvense R Mossor Blåmossa Leucobryum glaucum S Svampar Tallticka Phellinus pini NT/S Grovticka Phaeolus schweinitzii S Fåglar Havsörn Haliaeetus albicilla NT/Skyddsvärd enligt EU:s fågeldirektiv Spillkråka Dryocopus martius NT/Skyddsvärd enligt EU:s fågeldirektiv Fiskgjuse Pandion haliaetus Skyddsvärd enligt EU:s fågeldirektiv Marina arter Ålgräs Zostera marina N Blåmussla Mytilus edulis N Abborre Perca fluviatilis N Blåstång, blåmusslor och havstulpan i sundet mellan Kråmö, Grytan och måsklubben.

53 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 15(24) Ekoutskottet Bevarandevärden för friluftsliv Friluftslivet på Kråmö är dels knutet till den kommersiella turistverksamhet som bedrivs i området och dels till andra båtburna besökare. Kråmö erbjuder möjligheter till bad från släta klippor och små grus- och sandstränder, promenader i naturskön miljö i strövvänliga skogar och på anlagda stigar. Vidare finns möjlighet till båtturer, fiske och på hösten sjöfågeljakt. Ornitologer och andra fågelintresserade kan bl.a. få se havsörn på mycket nära håll. Besökare når naturreservatet genom båttransporter som sommartid avgår regelbundet från Trosa hamn. Övrig tid sker transporterna efter överenskommelse. Det går också bra att ta sig till Kråmö med egen båt och övernattning kan ske i någon av de stugor som finns för uthyrning eller i båt och tält. El, rinnande vatten och avlopp saknas på ön. Ett tappställe med färskvatten som är avsedd för både boende på ön och andra besökare finns i anslutning till stugbyn. Geovetenskapliga värden På ön Grytan finns flera jättegrytor från senaste istiden samt ett antal grottor. Hänsynsområde Kråmö är ett av länets hänsynsområden. För att bevara lugna områden för människor och djurliv har Länsstyrelsen pekat ut hänsynsområden på speciellt utvalda och natursköna platser i samarbete med länets kustkommuner. Det innebär att utöver allemansrätt och andra bestämmelser ska särskild vikt läggas vid att inte störa utan bevara området som en lugn tillflyktsort för människor och djur. Plan för reservatets skötsel Skötselområden med bevarandemål och åtgärder Reservatet är indelat i fyra skötselområden som utgår från de bevarandemål och de skötselåtgärder som ska utföras för respektive område. För karta över skötselområden se bilaga 2.1. Skötselområdena är: 1. Naturskog - västlig taiga (9010), skogbevuxen myr (91D0), hällmarkstorrängar (8230), övrig skogsmark. 2. Äng (ej angiven i natura 2000-området). 3. Grunda marina naturvärden 4. Övriga vattenområden skär i Östersjön (1620), övrigt hav. 5. Friluftsliv. Skötselområde 1: Naturskog, skogbevuxen myr och hällmarkstorräng Areal: ca 35,6 ha. Beskrivning: Större delen av huvudöns naturskog utgörs av gammal hällmarkstallskog

54 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 16(24) Ekoutskottet dominerad av tall, renlavar, kruståtel och ljung. En mindre del på huvudöns södra sida utgörs av en artfattig skvattramtallmosse med åldrande trädskikt. Gammal gran växer huvudsakligen på huvudöns blockrika nordsluttning. Träd äldre än 150 år, företrädesvis tall, förekommer rikligt och flera av dem hyser den rödlistade signalarten tallticka. Signalarten grovticka som också är knuten till tall uppträder här och var. Öarnas inre delar är trädbevuxna och trädskiktet domineras av tall varav många är mycket gamla. Men flera andra trädslag finns också representerade, bl.a. lind, ek, vårtbjörk, asp, klibbal oxel och gran. I buskskiktet märks en, slån, rönn och enstaka hassel. Öarna kring Kråmö är små, de flesta omkring en hektar och vegetationen påverkas kraftigt av väder och vind. De mest utsatta träden och buskarna växer därför mycket långsamt och får ofta ett krumt växtsätt. På öarna finns även krypande exemplar av lind, gran, tall och en. Stränderna är till stor del klippiga och bildar i synnerhet på huvudöns södra sida en smal bård med delvis branta men också plana och släta klippor med mycket tunt jordtäcke där arter som en, ljung, tjärblomster, kruståtel, gaffelbräken, bergven, färglav och tuschlav är vanligt förekommande. Här finns också möjlighet att få se den vackra orkidén adam och eva. Bevarandemål: Arealen naturskog, skogbevuxen myr och hällmarkstorräng ska vara minst 35 ha. I området finns god kontinuitet av olikåldrade tallar och övriga trädslag. Rikligt med död ved och arter som signalerar höga naturvärden som t.ex. ryl, tallticka, grovticka och blåmossa förekommer i området. Skötselåtgärder: Rylbeståndet lokaliseras och plantornas konkurrenskraft optimeras genom försiktig röjning av ris, gran och annan konkurrerande vegetation. Markblottor skapas där fröna lättare kan gro. Naturligt död ved kvarlämnas. Välanvända stigar röjs för att bevara områdets strövvänlighet. Kapade stammar lämnas vid sidan av stigen. Ett antal lågor (liggande död ved) skapas på huvudön varav ett par i skvattramtallmossen och ett par på ön Grytan (grövre än 20 cm i diameter). Enstaka skogliga ingrepp som t.ex. frihuggning av grova träd samt brandliknande åtgärder tillåts för att gynna rödlistade arter. I övrigt fri utveckling. Skötselområde 2: Äng Areal: ca 0,7 ha. Beskrivning: Gammal åkermark med omgivande före detta slåtteräng. Åkern har under lång tid efter upphört brukande successivt övergått till gräsmark och ett stort antal hävdgynnade arter har tillåtits vandra in från den intilliggande, betydligt artrikare forna slåttermarken. Sedan 2002 har den forna åkern slagits och träd- och buskskikt på intilliggande slåttermark har öppnats upp.

55 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 17(24) Ekoutskottet Bevarandemål: Ängsarealen är oförändrad eller ökande. Typiska ängsväxter som gullviva, prästkrage, liten blåklocka, darrgräs, adam och eva förekommer rikligt. Likaså den regionalt rödlistade arten pukvete. Kvävegynnade arter som kvickrot och ängskavle förekommer i mycket begränsad omfattning och ökar inte. Skötselåtgärder: Ängen betas eller slås årligen med skärande redskap och höet hässjas och transporteras bort. Röjning av igenväxningsvegetation görs vid behov till förmån för den hävdgynnade floran. Skötselområde 3. Grunda marina naturvärden Areal: 8,5 ha. Beskrivning: Skötselområdet innehåller två större, sammanhängande grundområden med bältesbildande bestånd av strukturbyggande kärlväxter, kransalger och stora brunalger. De strukturbyggande arterna bygger upp tredimensionella strukturer som fungerar som livsmiljö åt andra arter och har därför en nyckelroll i kustens ekosystem. Typiska strukturbyggande arter i området är ålnate, borstnate, sudare, natingar, blåstång, axslinga och ålgräs. De bältesbildande bestånden förekommer på platser där grundförutsättningar som bottenförhållanden, vågexponering och ljusklimat är gynnsamma. Inom skötselområdet begränsas utbredningen i första hand av ljus och bestånden upphör vid omkring 4-4,5 m djup. Hela skötselområdets yta har naturvärden utöver vardagslandskapet och karaktäriseras av hög naturlighet och typiska växt- och djursamhällen. Undervattenslandskapet karaktäriseras av sina flacka bottnar och det stora inslaget av sand. Skötselområdet består av två delområden, Grundområdet norr om Kråmö (3A) och Sunden mellan Kråmö, Grytan och Måsklubben (3B). 3A. Grundområdet norr om Kråmö (5,2 ha) Delområdet omfattar de grunda bottnarna längs med Kråmös norra strand och sträcker sig ca 100 meter ut från land. Området karaktäriseras av sanddominerade, flacka bottnar med ökande inslag av grus, sten, block och häll närmast land. Strukturbyggande kärlväxter och stora brunalger dominerar, främst ålnate, sudare och nating. Andra arter som förekommer är borstnate, hårsärv, axslinga, vitstjälksmöja samt frilevande och fastsittande blåstång. Även blåmussla är vanlig i området. Naturvärdet är kopplat till den stora sammanhängande ytan med bältesbildande strukturbyggande undervattensvegetation, de mosaikartat bevuxna sandbottnarna samt områdets värde som livsmiljö för ryggradslösa djur, fisk och fågel.

56 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 18(24) Ekoutskottet B. Sunden mellan Kråmö, Grytan och Måsklubben (3,3 ha) Delområdet ligger kring Kråmös östra udde, i sunden mellan Kråmö, Grytan och Måsklubben. Det karaktäriseras av sanddominerade, flacka bottnar. Området är variationsrikt och tydligt strömpåverkat, speciellt inom de smalaste delarna av sundet mellan Kråmö och Grytan. Dessa delar är grunda och har ett tydligt inslag av grus och grövre bottenmaterial. Strandnära dominerar häll, sten och block. Större delen av området är bevuxet av strukturbyggande undervattensvegetation, oftast i mosaikartade bestånd och bältesbildande tätheter. Karaktärsarter är ålnate, sudare och borstnate, men även ålgräs, nating, vitstjälksmöja, axslinga, frilevande och fastsittande blåstång samt de fleråriga rödalgerna rödblad och kräkel. Även blåmussla är vanlig i området. Ålgräs förekommer inom ett begränsat område väster om Måsklubben där arten bildar sammanhängande ängar på cirka 4 meters djup. Ålgräsängen är i storleksordningen m 2 stor. Naturvärdet är kopplat till den stora sammanhängande ytan med bältesbildande strukturbyggande undervattensvegetation, den höga variationsrikedomen, förekomsten av mosaikartat bevuxna sandbottnar och strömsatta sundmiljöer, den låga graden av fysisk påverkan samt områdets värde som livsmiljö för ryggradslösa djur, fisk och fågel. Bevarandemål Skötselområdets växt- och djursamhällen präglas av hög naturlighet och variationsrikedom. Undervattensvegetationen karaktäriseras av naturlig zonering, god förekomst av typiska arter och stor utbredning i bältesbildande tätheter. Arealen med bältesbildande vegetation är oförändrad eller ökande. Fysiska skador på bottnar uppkommer inte. Naturliga funktioner i marina näringsvävar upprätthålls, bland annat genom goda bestånd av abborre och gädda. Kunskapen om skötselområdets status är tillräckligt god för att bedöma om förändringar över tid förekommer. Förekomsten av trådalger ökar inte. Grumling eller annan påverkan orsakad av exempelvis båttrafik, ankring, muddring eller utsläpp ökar inte. Skötselåtgärder Endast handredskapsfiske tillåts. När en beprövad metodik för återetablering av ålgräs och blåstång är utvecklad kan det bli aktuellt på lämpliga platser för att stärka bestånden. I övrigt fri utveckling. Skötselområde 4. Övriga havsvattenområden och skär Areal: 202 ha Beskrivning Området omfattar alla återstående vattenytor och skär utanför skötselområde 3. Klipporna vid vattnet är tydligt zonerade med i huvudsak olika lavarter. Kustbaldersbrå, strandkvanne, saltgräs och gräslök är vanligt förekommande kärlväxter i det ofta mycket tunna jordlagret. Här uppträder typiska fågelarter som silvertärna och silltrut, men även fiskgjuse och havsörn syns regelbundet segla över öarna och vattnet.

57 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 19(24) Ekoutskottet Kunskapen om områdets marina värden är bristfällig, både vad avser djup- och bottenförhållanden och artutbredning. Betydande delar utgörs av triviala djupområden med artfattiga sedimentbottnar och låga naturvärden, men här finns även naturvårdsintressanta områden, i första hand musselbankar vilka utgör ett av reservatets prioriterade bevarandevärden. Kunskapen om musselbankarnas geografiska utbredning är dock i nuläget för bristfällig för att peka ut ett eget skötselområde. Blåmusslor förekommer på både hård- och mjukbottnar, men de flesta fynden inom reservatet har gjorts på sand och finsediment. Arten har påträffats från ytan ner till 16 meters djup och i bältesbildande tätheter från ca 4,5 till 9 meters djup. Skötselområdet rymmer även spridda, mindre ytor med strukturbyggande makrofyter i bältesbildande tätheter. Dessa områden domineras av kärlväxter och stora brunalger som borstnate, ålnate, blåstång och sudare, vilka förekommer ner till 4 till 4,5 meters djup i bältesbildande tätheter. På lite större djup finns spridda förekomster av bältesbildande fleråriga rödalger. Bland fiskarna märks bl.a. abborre gös, sik och gädda. Bevarandemål Skötselområdets växt- och djursamhällen präglas av hög naturlighet och variationsrikedom. Samhällena karaktäriseras av naturlig zonering, god förekomst av typiska arter och stor utbredning i bältesbildande tätheter. Arealen med bältesbildande bestånd av strukturbyggande arter är oförändrad eller ökande. Fysiska skador på bottnar uppkommer inte. Naturliga funktioner i marina näringsvävar upprätthålls. Kunskapen om skötselområdets status är tillräckligt god för att bedöma om förändringar över tid förekommer. Skötselåtgärder Fri utveckling. Skötselområde 5: Friluftsliv (hela naturreservatet) Areal: 246,8 ha. Beskrivning: Reservatet bjuder på höga upplevelsevärden och närheten till Trosa innebär att området är välbesökt, framför allt sommartid. Bad, naturpromenader och fiske är vanliga aktiviteter. De flesta besökare tar sig dit med fritidsbåt eller den turbåt som sommartid trafikerar Kråmö. Den marina miljön är en förutsättning för merparten av det friluftsliv som bedrivs i reservatet. Antalet gästnätter i Kråmös gäststugor uppgår till ungefär per år medan antalet gästnätter för besökare som övernattar i egen båt eller tält på någon av öarna inom naturreservatet uppskattas till ca per år. Fiske med handredskap är fritt i Östersjön. Jakt på sjöfågel bedrivs i delar av naturreservatet. Jakträtten tillhör Trosa kommun.

58 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 20(24) Ekoutskottet Bevarandemål: Området erbjuder upplevelser av artrikedom och varierad natur. Området ger möjlighet till rekreation och friluftsliv i form av bl.a. stigar, rastplatser och goda badmöjligheter. Information om områdets naturvärden är lättillgänglig och bidrar till att locka till besök och förhöja upplevelsen av besöket. Informationen bidrar till att syftet med områdesskyddet uppnås. Områdets friluftsanläggningar är i gott skick och underlättar för besökare att uppleva området. För att gynna och bevara områdets strövvänlighet och möjlighet till naturupplevelser är endast sjöfågeljakt och skyddsjakt tillåtet. Skötselåtgärder: Två informationsskyltar placeras på Kråmö och en på vardera ön Grytan och Notholmen. Rastplatser med eldstäder iordningställs på fyra platser i reservatet. Kontinuerligt underhåll av stigar, rastplatser, eldstäder och andra friluftsanläggningar genomförs. Reservatsgränsen runt stugbyn markeras och gränsmarkeringar underhålls. Uppföljning Uppföljning av bevarandemål Förvaltaren ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs varje år för: - Ängens hävd - Informationsskyltar - Stigar - Rastplatser, eldstäder och friluftsanläggningar - Jakt - Städning Förvaltaren ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs vart år för: - Utbredning av Natura 2000-naturtyper. - Rödlistade arter, signalarter och ev. andra arter som bestäms vid första inventeringstillfället. - Död ved. - Bältesbildande bestånd av marina strukturbyggande arter. - Besökarnas uppfattning om reservatet. Där så är möjligt samordnas inventering av den marina miljön med annan miljöövervakning och uppföljning av marina skyddsobjekt. Uppföljning av skötselåtgärder Förvaltaren ansvarar för uppföljning av genomförda skötselåtgärder. Uppföljningen ligger sedan till grund för en eventuell omprövning av skötselplan och föreskrifter. Kostnad och finansiering Skötselåtgärder och uppföljning bekostas av Trosa kommun. I de fall det är möjligt ansöks om statsbidrag.

59 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 21(24) Ekoutskottet Sammanfattning och prioritering av skötselåtgärder Skötselåtgärd Tidpunkt Plats Prioritet Ansvarig Slåtter (alt. bete) Augusti årligen Skötsel- 1 Driftentreprenör via område 2 tjänstekoncession Reservatsgränsen markeras gentemot stugbyn Inom ett år Skötselområde 1 1 Ekologienheten Rastplatser och eldstäder Inom två år Skötsel- 1 Driftentreprenör via iordningställs på fyra platser i område 4 tjänstekoncession reservatet Två informationsskyltar placeras Inom två år Skötsel- 1 Ekologienheten på huvudön Kråmö, samt en område 4 vardera på Grytan och Notholmen. Röjning av stigar Vid behov Skötselområde 1 1 Driftentreprenör via tjänstekoncession Städning av skräp Årligen och vid Hela 1 Driftentreprenör via behov reservatet tjänstekoncession Inventering av kärlväxter i fasta Inom två år, sen Skötsel- 2 Ekologienheten provytor vart år område 2 Inventering av rylbeståndet Inom två år, sen Skötsel- 2 Ekologienheten vart år område 1 Området med ryl röjs från Inom tre år Skötsel- 2 Ekologienheten konkurrerande vegetation. område 1 Markblottor skapas. Uppföljning av hävd, Årligen Hela 2 Driftentreprenör via informationsskyltar, stigar, reservatet tjänstekoncession rastplatser, eldstäder, friluftsanläggningar, jakt och städning Uppföljning av utbredning av Vart år Hela 2 Ekologienheten naturtyper, utpekade arter (inkl. reservatet stukturbyggande arter), död ved och besökarnas uppfattning Skapa död ved. Ca 20 lågor på Inom två år Skötsel- 2 Driftentreprenör via huvudön, ca 2-5 på Grytan. område 1 tjänstekoncession Enkät. Besökare tillfrågas om sin Inom två år, sen Hela 3 Driftentreprenör via uppfattning om naturreservatet vart år reservatet tjänstekoncession

60 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 22(24) Ekoutskottet Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Ekonomiska Häradskartan. Kartlagd åren Ekonomiska kartan över Sverige. Kartlagd 1950-tal. Kartblad 09I5b. Fornlämningsregistret FMIS, Riksantikvarieämbetet Google earth, 2014, Jonas Edlund och Eva Siljeholm, Litoralis Natur AB 2017, Kråmö naturreservat, rekommendationer om marina naturvärden. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Kråmö (SE ) Trosa kommun, Södermanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län. Sörmlands natur, Naturvårdsplan. Objekt nr (klass 1) Naturvårdsverket, Art- och naturtypsvisa vägledningar, 2015, Naturvårdsverket, Bildande och förvaltning av naturreservat, Handbok 2003:3. Naturvårdsverket, Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd Naturvårdsverket, Uppföljning av Natura 2000 i Sverige, Naturvårdsverket rapport 5434, Naturvårdsverket, Vägledning i processen att bilda naturreservat, kap 1.8, 2014, Norén Håkan, utdrag ur Strandhugg, Rydberg H, m fl, Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket, Rydberg H, Wanntorp H-E, Sörmlands flora, Sörmlands Botaniska sällskapet i Stockholm Skogsvårdsstyrelsen, Nyköping, Förslag till skötselplan för Kråmö naturreservat, 1982.

61 TROSA KOMMUN Kråmö naturreservat Sida 23(24) Ekoutskottet Bilaga 2.1. Skötselplanskarta för Kråmö naturreservat Skötselplansgräns Reservatsgräns Ålgräsäng 1. Naturskog - västlig taiga (9010), skogbevuxen myr (91D0), hällmarkstorräng (8230), övrig skogsmark 2. Äng (ej angiven i natura 2000-området) 3. Grunda marina naturvärden 4. Övriga vattenområden skär i Östersjön (1620), övrigt hav. 5. Friluftsliv (hela naturreservatet)