Säker Vatten och införandet av branschregler inom VVS. Säker Vatten and the introduction of industry regulations in HVAC

Transkript

1 Säker Vatten och införandet av branschregler inom VVS -Hur vattenskadestatistiken och bygg- och försäkringsbranschen förändrats sedan införandet av regelverket. Säker Vatten and the introduction of industry regulations in HVAC -How the water damage statistics and the building and insurance industry have changed since the introduction of the regulations. Författare: Joakim Lindholm & Tomas Nordin Handledare företag: Rolf Kling, Säker vatten AB. Handledare KTH: Hans Zetterlund Examinator: Per Roald Examensarbete: 7.5 högskolepoäng inom Byggproduktion Serienummer: TRITA-ABE-MBT-1830 Godkännandedatum:

2

3 Sammanfattning Vattenskador är idag de vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter. De orsakar enorma kostnader varje år grundades Säker Vatten AB, ett företag som bland annat arbetar för att minimera vattenskador. De arbetar även med att utveckla branschregler inom VVS och utbildar och auktoriserar företag som följer branschreglerna. Syftet med denna rapport är att utreda om branschregler Säker Vatteninstallation leder till färre vattenskador, samt vilka förändringar branschreglerna lett till för husbyggandet. Rapporten syftar också till att redogöra för hur yrkesverksamma inom VVS-området och försäkringsbranschen ser på Säker Vatten och branschreglerna För att besvara dessa frågor har vi analyserat branschreglerna, statistik och genomfört intervjuer med branschfolk. Resultatet visar att Säker Vatten haft en stor inverkan på VVS-branschens arbetssätt och att medvetenheten om vattenskador har ökat. Däremot är det svårt att se ett tydligt resultat i form av färre antal vattenskador eftersom tillgänglig statistik är ofullständig. Branschreglerna bör följas av samtliga inblandade där VVS-installationer utförs eftersom reglerna ställer krav på flera yrkesgrupper. Därför bör högre krav ställas från beställare till konsulter för att redan i projekteringsskedet skapa rätt förutsättningar att följa branschreglerna. Nyckelord: Vattenskador, Säker Vatten, Branschregler, VVS, VVS-installationer, Auktorisation.

4

5 Abstract Water damages are the most common and expensive property damage today, causing huge costs every year. In 2005, Säker Vatten AB was founded, a company that aims to minimize water damages. Säker Vatten is working on developing industry rules for HVAC and also education and authorization of companies that follows the industry rules. The purpose of this report is to examine if Säker Vatten s industry regulations lead to fewer water damages, and also to investigate what changes the industry regulations have led to for house construction in general. The report also aims to review the HVAC and insurance industry s views on Säker Vatten and the industry regulations. To answer these questions we have analyzed the industry regulations, statistics and held interviews with professionals. The result shows that Säker Vatten has had a major impact on the HVAC industry s working methods, and the general awareness of water damages has increased. However it is difficult to see a clear result in terms of fewer water damages because the available statistics are incomplete. The industry regulations should be followed by everyone involved where HVAC installations are conducted, since the rules also have requirements for other professions. That s why developers should have higher demands on the consultants to create the right preconditions to follow the industry rules. Keywords: Water damages, Säker Vatten, Industry rules, HVAC, HVAC-installations, Authorization.

6

7 Förord Det här examensarbetet består av 7.5 högskolepoäng och har skrivits under vårterminen Det är den avslutande delen av utbildningen Byggproduktion på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tack vare gott samarbete med handledare och ett brett kontaktnät har vi kunnat utföra det här examensarbetet. Vi vill börja tacka vår handledare Rolf Kling som vi blev tilldelade av Säker Vatten. Han har varit till stor hjälp i det här arbetet. Vi vill även tacka Hans Zetterholm som varit vår akademiska handledare på Kungliga Tekniska Högskolan som stöttat oss i arbetet. Avslutningsvis tackar vi alla som ställt upp på intervjuer och besvarat våra frågor. Ni har varit otroligt hjälpsamma. Stockholm, Maj 2018 Joakim Lindholm & Tomas Nordin

8

9 Förkortningar PBL- Plan och Bygglagen PBF- Plan och Byggförordningen BBR- Boverkets Byggregler GVK- Golvbranschens våtrumskontroll BKR- Byggkeramikrådet MVK- Måleribranschens Våtrumskontroll KTH- Kungliga Tekniska Högskolan VVS- Värme, Ventilation och Sanitet

10

11 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 4 FÖRORD... 6 FÖRKORTNINGAR INLEDNING BAKGRUND SYFTE & PROBLEMFORMULERING FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR METOD OCH GENOMFÖRANDE METODVAL DATAINSAMLING OCH URVAL INTERVJUGENOMFÖRANDE OCH DATABEARBETNING KVALITETSKONTROLL ETISKA ÖVERVÄGANDEN NULÄGESBESKRIVNING INTRODUKTION HISTORIK ORGANISATION BRANSCHREGLER Intyg Avvikelser UTBILDNING & AUKTORISATION VATTENSKADECENTRUM TEORETISK REFERENSRAM OLIKA ORSAKER TILL VATTENSKADOR LAGKRAV PBL och PBF BBR AMA Säker Vatten VATTENSKADESTATISTIK FÖR ÅREN 2002 OCH 2016 INNAN OCH EFTER INFÖRANDET AV BRANSCHREGLERNA RESULTAT OCH ANALYS VATTENSKADOR Vattenskadestatistik Branschregler till skydd mot vattenskador Branschregler baserade på tidigare vattenskador FÖRÄNDRINGAR INOM BYGGBRANSCHEN EFTER INFÖRANDET AV BRANSCHREGLER Högre utbildningskrav Byggtekniska förutsättningar Dyrare installationer högre kvalitet Verktyg att hävda sig Monteringsanvisningar Branschgemensamma godkännanden Krav på presskopplingar och verktyg BERÖRDA AKTÖRERS SYN PÅ SÄKER VATTEN AB VVS-företag VVS-Konsultföretag Försäkringsbolag SLUTSATS... 23

12 7. DISKUSSION REKOMMENDATIONER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER REFERENSER BILAGOR... 31

13 1. Inledning Syftet med detta avsnitt är att ge en kort introduktion till den bakomliggande bakgrunden och syftet med studien samt presentera målet med forskningsämnet. Slutligen presenteras avgränsningarna av studien. 1.1 Bakgrund De i särklass vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter är vattenskador. De orsakar enorma kostnader varje år. År 2016 inträffade 27 % av alla vattenskador i bad eller duschutrymmen. I dessa kan såväl ledningssystems-, utrustnings- och tätskiktsskador uppstå. I köket inträffade 34 % av vattenskadorna, där framför allt diskmaskiner och läckande kopplingar är skadeorsaken. (Vattenskadeundersökningen, 2016:5) Den vattenskadestatistik som finns tillgänglig visar att antalet registrerade vattenskador till försäkringsbolag minskat något mellan , medan kostnaden för vattenskadorna ökat markant under samma period. I den senaste rapporten från Svensk Försäkring för år 2015 uppgick beloppet på utbetalningar för vattenskador till nästan tre miljarder kr. (Vattenskadeundersökningen, 2016:8) Säker Vatten AB är ett företag som arbetar för att minimera vattenskador, brännskador, förgiftning och legionellaspridning till följd av undermåliga VVS-installationer. De arbetar med att utveckla branschregler inom VVS och håller även utbildningar om branschregler och auktoriserar utbildade företag. (Säker vatten, 2017) Det här examensarbetet ämnar till att redogöra Säker Vattens verksamhet och arbetssätt historiskt till nutid, samt redogöra hur företaget påverkat bygg- och försäkringsbranschen sedan de första branschreglerna lanserades år I dagsläget finns begränsad information om hur deras verksamhet påverkat bygg- och försäkringsbranschen. 1.2 Syfte & problemformulering Huvudsakliga syftet med rapporten är att utreda om branschregler Säker Vatteninstallation leder till färre vattenskador. Med hjälp av nedanstående frågeställningar är vår förhoppning att kunna besvara rapportens syfte. vilken betydelse Säker Vattens branschregler har för förekomsten av vattenskador. Med hjälp av nedanstående frågeställningar är vår förhoppning att kunna besvara rapportens syfte. 1.3 Frågeställningar Leder branschregler Säker Vatteninstallation till färre vattenskador? Vilka förändringar har Säker Vattens branschregler lett till för husbyggandet? Hur ser VVS-montörer, VVS-konsulter och försäkringsbolag på Säker Vatten & branschreglerna? 1.4 Avgränsningar För att studien inte ska bli allt för omfattande har avgränsningar gjorts att främst fokusera påvattenskador, då majoriteten av branschreglerna åsyftar minimera dessa. Med vattenskador åsyftas skador orsakade av VVS-installationer, och inte tätskikt eller väder. Det innebär att legionella, brännskador och förgiftning inte kommer behandlas i detta arbete. I arbetet används främst kvalitativa intervjuer och på grund av tidspress intervjuas ett fåtal intervjupersoner inom flera branscher för att få en helhetsbild med större spridning bland svaren. För att intervjuerna ska ge så mycket som möjligt har personer med god insikt i ämnet valts att intervjua. 1

14 2

15 2. Metod och genomförande I detta kapitel presenteras valet av metod och material samt en redogörelse för vad det har inneburit för studien. Inledningsvis presenteras rapportens forskningsstrategi och metodval, följt av en redogörelse för datainsamling och urval, en beskrivning av företagen och respondenter och bearbetning av data. Därefter förs en diskussion om studiens kvalitet och etiska överväganden. 2.1 Metodval Arbetet är utformat efter en kvalitativ metod. Faktainsamlingen har skett genom litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Tillgänglig litteratur och tidigare examensarbeten har hjälpt till att avgränsa det valda forskningsområdet och bidragit mednyckelbegrepp att leta efter under studiens gång. (Bryman, Alan 2011:113) Intervjumetoden valdes för att semistrukturerade intervjuer ger intervjupersonerna möjligheter att fördjupa sig i ämnen som respondenter tar upp under intervjuns gång. (Bryman, 2011:206) Valet av insamlingsmetod öppnade upp för möjligheten att ställa en uppsättning av frågor utifrån en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjufrågorna som ställdes var utformade efter studiens syfte och frågeställningar och samtliga frågor under intervjun hade öppen karaktär. Frågor med öppen karaktär har vissa fördelar, bland annat leder inte öppna frågor respondenten i en viss riktning utan respondenten får möjligheten att svara med egna ord. (Bryman, 2011:244) 2.2 Datainsamling och urval Studiens urval av respondenter och företag har baserats på ett målinriktat urval. Urvalet gjordes då företagen var intressanta för studiens syfte och frågeställningar. (Bryman, 2011:194) Respondenterna var relevanta eftersom de idag arbetar aktivt inom VVS- och försäkringsbranschen. Det första företaget som intervjuades var Säker Vatten. Där intervjuades Rolf Kling, Säker Vatten AB och Stefan Ingelstrand, Säker Vatten AB och Vattenskadecentrum. Slutligen författades intervjuformulär fram, med öppna frågor som fokuserade på hur VVS-montörer, VVS-konsulter och Försäkringsbolag upplever Säker Vatten och branschreglerna. De personer som svarade på intervjuformuläret arbetar som projektchef, projektledare, VVS-konsult, eller som skadeförebyggare på försäkringsbolag. Syftet med urvalet av respondenter var att få en bredare syn på hur Säker Vatten fungerar i praktiken och därmed mer fakta att ta med i studiens resultat och diskussion. 2.3 Intervjugenomförande och databearbetning Kvalitativa studier har en stor betoning på kontext med störst fokus på ord, mening och respondentens uppfattning. Det var önskvärt i studien och för att få en så bra uppfattning av studiens respondenter som möjligt valdes semistrukturerade intervjuer. (Bryman, 2011:363, 371) Semistrukturerade intervjuer ger respondenten mer utrymme under intervjun till att uppfatta och tolka frågorna som ställts och även förklara och betona vissa mönster eller händelser. (Bryman, 2011:415) Då arbetets syfte varit att ta reda på om branschregler Säker Vatteninstallation leder till färre vattenskador, samt hur branschen uppfattar reglerna var det av största betydelse att respondenterna gavs möjlighet att svara med egna ord och tolkningar. När studiens syfte och studiens två intervjuguider (en intervjuguide till Säker Vatten och en till arbetsverksamma inom VVS-branschen) färdigställts kontaktades ett flertal respondenter som arbetar på Säker Vatten och andra för arbetet intressanta företag. Tre fysiska intervjuer genomfördes, varav två var i Säker Vattens lokaler och den andra på KTH. De andra sex intervjuerna genomfördes med hjälp av mailkontakt då det inte var möjligt att få till en fysisk intervju. De fysiska intervjuerna som genomfördes spelades in efter att samtycke medgivits av respondenterna (se mer om samtyckeskravet 3

16 under 2.5 Etiska överväganden). I intervjuerna presenterades studiens problemformulering, syfte och upplägget av intervjun. Därefter gjordes en genomgång av etiska överväganden. De intervjuer som spelades in varade mellan minuter och intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon. De andra sex icke-fysiska intervjuerna som hölls med personer inom VVS-branschen besvarade frågor som var inriktade på studiens tredje frågeställning Hur ser VVS-montörer, VVS-konsulter och försäkringsbolag på Säker Vatten & branschreglerna?. När intervjuerna var färdiga gjordes bedömningen att intervjusvaren var trovärdiga. I anslutning till de fysiska intervjuerna påbörjades transkribering då det insamlade materialet bearbetades genom att tematisera och summera intervjuerna. När tematiseringen genomfördes fanns alltid arbetets frågeställningar med i bakhuvudet, vilket hjälpte för att se eventuella relevanta kopplingar. Tematiseringen genomfördes genom att markera betydelsefulla meningar för studiens syfte och frågeställningar. Det ledde till ett resultat som presenteras utifrån arbetets frågeställningar i resultatdelen. 2.4 Kvalitetskontroll Det finns flera sätt att säkerhetsställa en studies kvalitet. Det finns fyra olika delkriterier för att uppnå tillförlitlighet. Den kvalitativa metodens tillförlitlighet motsvarar den kvantitativa forskningens reliabilitet och validitet. (Bryman, 2011:354) De fyra delkriterierna för tillförlitlighet är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Denna kvalitativa studie har utgått från dessa delkriterier för att uppnå kvalitét. Trovärdighet (delkriterium 1) motsvarar intern validitet. Arbetet och forskning har skett i enighet med de regler som finns för att uppnå trovärdighet. I transkriberingar har intervjuerna antecknats ordagrant för att inte missa eventuella viktiga aspekter. Överförbarhet (delkriterium 2) motsvarar extern validitet, vilket handlar om att forskare i detta arbete ska återge fylliga beskrivningar och redogörelser insamlat material. Anledningen varför överförbarhet existerar är för att andra personer kan avgöra hur överförbar arbetens resultat är till andra miljöer och kontexter. Detta arbete har skrivits med överförbarhet i åtanke. Vi valde även att presentera vår intervjuguide under bilaga 1. Detta för att öka studiens överförbarhet.(bryman, 2011:355) Pålitlighet (delkriterium 3) motsvarar reliabiliteten. Pålitlighet handlar om att ge en tydlig redogörelse av studiens alla delar i forskningsprocessen. Vår strävan under studiens genomförande var att redovisa alla delar i studien så utförligt som möjligt. Möjlighet att styrka och konfirmera (delkriterium 4) handlar om att vi som forskare inte låtit våra personliga åsikter och teoretiska utgångspunkter påverka studiens resultat och analys. Vi har under processens gång påmint oss att inte låta personliga åsikter påverka studiens utförande. Vår empiri och teori har varit vägledande för hur studiens resultat och analys tolkats. 2.5 Etiska överväganden Det finns fyra etiska principer som gäller vid svensk forskning, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Bryman, 2011: ) Dessa fyra etiska principer har författarna haft i åtanke under studiens gång. Innan samtliga intervjuer informerades respondenterna och företagen om studiens syfte (informationskravet), att respondenternas och företagets identitet är konfidentiell (om så önskas men i detta fall har företagen valt att inte vara anonyma) samt att materialet som samlas in endast används till vårt forskningsändamål (nyttjandekravet). Samtliga respondenter i respektive företag informerades även om att deras medverkan är frivillig och att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan att uppge skäl till det. Samtliga personer gav samtycke att intervjuerna spelades in (samtyckeskravet). 4

17 3. Nulägesbeskrivning I detta avsnitt presenteras företaget vi arbetat tillsammans med. En redogörelse av företagets verksamhetsområden, arbetssätt och hur framtiden ser ut. Vi kommer även förklara hur branschreglerna fungerar och hur utbildningen och auktorisationen av företag går till. 3.1 Introduktion Säker Vatten arbetar med att ta fram branschregler för VVS-installationer. Branschreglerna är ett regelverk som är framtaget av VVS-branschens aktörer för att minimera risken för vattenskador, brännskador, förgiftning och legionellaspridning. Reglerna ställer krav på både installatörer och material. I deras verksamhet ingår även utbildning och auktorisation av VVS-företag. Målet med Branschreglerna är att ge en ökad säkerhet och trygghet för brukaren. (Säker Vatten AB, 2018) Säker Vatten arbetar med att utbilda VVS-montörer, konsulter och projektörer inom branschreglerna, samt med auktorisation av företag. Det finns idag inget måste för VVS-företag att vara auktoriserade enligt Säker Vatten, eller ens följa branschreglerna. VVS-företag måste följa BBR, där anges funktionskrav för VVS-installationer. Flertalet större beställare ställer dock Säker Vatten auktorisation som krav vid upphandlingar av såväl projektering som utförande av VVS-installationer. Kravet innebär att företagen måste arbeta enligt Branschreglerna 2016:1 och vara auktoriserade enligt Säker Vatten. Kraven återfinns då i AMA-texten i den tekniska beskrivningen till det aktuella projektet. (Nordstrand Uno, 2008:45) 3.2 Historik Säker Vatten (2018) startade sin verksamhet år 2004 och året därpå lanserades de första branschreglerna. Bakgrunden till verksamheten var vattenskadestatistik, otydliga regelverk och en efterfrågan från VVS-branschen. År 2009 var över personer utbildade i branschreglerna och över 1000 företag auktoriserade enligt Säker Vatten (2018). Idag är de siffrorna ungefär de dubbla med 2004 auktoriserade VVS-företag, 128 auktoriserade konsultföretag och mer än utbildade VVS-montörer och arbetsledare. (Säker Vatten, 2018) 3.3 Organisation VVS-Auktorisation är en förening som äger branschregler Säker Vatteninstallation och servicebolaget Säker Vatten AB till 100 %. Auktoriserade VVS-företag blir vid inträdet automatiskt medlemmar i VVS-Auktorisation. Säker Vatten har till uppgift att utveckla, förvalta och marknadsföra branschreglerna, samt att kontrollera och auktorisera VVS-företag. Säker Vattens styrelse består idag av Stefan Rex från Bravida Sverige, Peter Westman från VVS-metoder Stockholm AB och Thomas Helmerson som är VD för Säker Vatten AB. (Säker Vatten, 2018) 3.4 Branschregler Branschregler Säker Vatteninstallation (2016:1) är ett regelverk som är framtaget av Säker Vatten AB tillsammans med VVS-installatörer, leverantörer av VVS-produkter, försäkringsbolag, byggföretag, myndigheter och tillverkare av VVS-produkter. Branschreglernas syfte är att minimera risken för vattenskador, legionellaspridning, brännskador och förgiftning. (Branschregler, Säker Vatteninstallation 2016:1) Lagkraven för VVS-installationer återfinns i Plan- och bygglagen (PBL) och dess funktionskrav finns i Boverkets byggregler (BBR). Funktionskraven i BBR anger den funktion som VVS-installationer ska uppnå när arbetet är klart. Branschreglerna Vatteninstallation är ett kompetens- och utförandekrav för VVS-installationer och dessa utförandekrav är baserade på BBR. BBR sätter alltså funktionskravet och branschregler ställer krav och visar metoder på hur man ska utföra installationerna för att klara av 5

18 lagkraven. VVS-installationer som är utförda enligt Branschregler Säker Vatteninstallation uppfyller därav BBRs krav. Branschregler Säker Vatteninstallation är samordnade med branschregler för tätskikt och med AMA VVS & Kyl. (Branschregler, Säker Vatteninstallation 2016:1, 5) Intyg Vid avslutat arbete skall auktoriserade VVS-företag lämna ett intyg till beställaren. På intyget ska det framgå om arbetet är utfört enligt branschreglerna utan anmärkningar eller om branschreglerna inte kunnat följas, i sådana fall ska VVS-företaget skriva en avvikelserapport, som ska dokumenteras på intyget. På intyget ska det även finnas uppgifter om det auktoriserade företaget, vad arbetet omfattar, uppgifter om beställare och fastigheten. Intyget ska alltid undertecknas av utsedd person på VVSföretaget. Intyget lämnas till beställaren och en kopia ska arkiveras av VVS-företaget. (Branschregler, Säker Vatteninstallation 2016:1, 8) Avvikelser Avvikelser ska skrivas då arbetet inte är projekterat enligt gällande branschregler eller om beställaren väljer ett utförande som inte följer branschreglerna. Innan det avvikande arbetet påbörjas ska beställaren informeras om varför det tilltänka arbetssättet inte kommer uppfylla branschreglerna, samt vilka konsekvenser detta kan medföra. En skriftlig överenskommelse mellan VVS-företaget och beställaren ska dokumenteras av VVS-företaget och en kopia ska arkiveras. Avvikelser kan medföra problem för beställare i form av anmärkningar vid besiktningar, värdering av fastigheten eller försäkringsärenden. (Branschregler, Säker Vatteninstallation 2016:1, 8) 3.5 Utbildning & auktorisation Auktoriserade VVS-företag har: Enligt ett skriftligt åtagande förbundit sig att följa branschreglerna. Anställd personal med dokumenterade kunskaper om gällande bygglagstiftning. VVS-montörer och arbetsledande personal med branschlegitimation. Gällande ansvarsförsäkring, är godkänd för F-skattsedel och är momsregistrerade. Förbundit sig att följa uppförandekoden för auktoriserade VVS-företag. Det är endast auktoriserade VVS-företag som: Kan utfärda intyg om att VVS-installationen har gjorts enligt branschregler Säker Vatteninstallation. Får marknadsföra sig som Auktoriserat VVS-företag och använda tillhörande logotyper. (Branschregler Säker Vatteninstallation 2016:1, 6) Ett auktoriserat VVS-företag har i åtagande att följa branschreglerna för Säker Vatteninstallation och utföra VVS-installationer enligt branschreglerna. Ett auktoriserat VVS-företag ska ha minst en anställd som har dokumenterad kunskap om PBL samt BBR. VVS-företaget ska även ha kunskap om branschregler för tätskikt i våtrum och godkänd utbildning i Säker Vatteninstallation. Personal som genomgått och klarat utbildningen om branschreglerna får ett branschcertifikat. Certifikatet är giltigt i 5 år, sedan måste utbildningen genomföras på nytt. Säker vatten erbjuder tre olika utbildningar, varav den första är utbildning i branschregler Säker Vatteninstallation för auktoriserade VVS-företag som riktar sig främst till VVS-montörer och arbetsledare. Den andra är utbildning i gällande regler och 6

19 normer för VVS-installationer (bland annat BBR och PBL) och den riktar sig till personer verksamma på VVS-företag som vill uppnå kravet på kunskap om BBR och PBL för att företaget ska ha möjligheten att bli auktoriserat. Den tredje är utbildning i branschregler Säker Vatteninstallation för auktoriserade konsultföretag och den riktar sig till VVS-konsulter och projektörer. (Branschregler, Säker Vatteninstallation 2016:1, 7) 3.6 Vattenskadecentrum Vattenskadecentrum är ett nätverk som sammanställer vattenskadestatistik. Statistiken får de inrapporterade till sig av försäkringsbolagens besiktningsmän. Vattenskadecentrum släpper numera årligen Vattenskadeundersökningen med samlad statistik och information om vattenskador. Vattenskadecentrum drivs av försäkringsbolag, Säker Vatten, BKR och MVK. De inrapporterade skadorna är de som försäkringsbolagens besiktningsmän på eget bevåg rapporterat in.( Hjalmarsson, Aydogdyeva 2015:5). 7

20 8

21 4. Teoretisk referensram I det här kapitlet kommer studiens teoretiska referensram inom det aktuella studieområdet att presenteras. I litteraturstudien fanns dessa intressanta aspekter som nämns nedan i kapitlet. Kapitlet inleds med en presentation av olika orsaker till vattenskador följt av en presentation om de lagkrav som rör installationer i husbyggnationer. Avslutningsvis presenteras statistik över fördelningen av vattenskador från år 2002 och för år Olika orsaker till vattenskador En vattenskada kan bero på att ett rör går sönder, läckage från diskmaskinen eller stamstopp i avloppssystemet. Vattenskador kan också orsakas av att det kommer in vatten innanför det vattentäta skikt som ska finnas i våtrummens väggar och golv. Det kan inträffa om någon har borrat i vägg eller golv utan att täta infästningen, eller om VVS-armaturer använts tillsammans med felaktigt tätskikt. Ett annat vanligt problem är läckage vid golvbrunnen. (Omboende, 2017) Vattenläckor som sker inne i väggar eller golv blir särskilt allvarliga eftersom det tar längre tid innan de upptäcks. Synliga rör gör det mycket enklare att snabbt kunna spåra ett läckage. Fukt- eller vattenskada bör misstänkas om mögelfläckar upptäcks, om det luktar mögel eller bubblor uppstår i mattor och färg, om tapeter lossnar eller om golvbrunnen höjer sig från sitt nedsänkta läge. Boverkets byggregler har föreskrifter och råd för att förebygga vattenskador. För ledningsdragning, installationer och fuktspärr i våtrum bör man anlita en auktoriserad fackman. Om sådana arbeten utförs utan att anlita fackman finns det risk att man förlorar försäkringspengar vid en eventuell vattenskada. (Omboende, 2017) När en skada uppkommer är det ofta ganska akut och inte så mycket tid att tänka. Är det till exempel ett stigande stamstopp eller en brusten vattenledning är det viktigt att agera snabbt för att minimera skadorna. Vem som ska stå för kostnaderna för sådana tjänster avgör besiktningsmän och försäkringsbolag i efterhand. Vattenskador kostar samhället omkring fem miljarder kronor om året. Cirka en halv miljon småhus anses ligga i riskzonen för att drabbas. I genomsnitt kostar en vattenskada i en villa runt kronor. Dyrast av alla vattenskador är de som beror på frysning. Frysskador är vanliga för småhus med ouppvärmda krypgrunder, eller vid rördragning i ytterväggar. (Omboende, 2017) 4.2 Lagkrav PBL och PBF Alla VVS-installationer som utförs styrs av de lagar, bestämmelser och föreskrifter som finns. Lagkraven för VVS-installationer finns i PBL och PBF. Reglerna i PBL styr bland annat; bygglov, bygganmälan, byggsamråd, kontrollplan och kvalitetsansvarig. I PBF finns bland annat definitioner av byggnadshöjd och begreppet våning, krav på tekniska utformningar och på egenskaper, regler för bygglov samt regler för anmälan och byggsanktionsavgift. (Lundagrossisten, 2014:8) BBR BBR innehåller regler om de tekniska egenskapskraven i PBL. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd. Om utförandet följer de allmänna råden följs också föreskriften. (Lundagrossisten, 2014:8) AMA AMA är ett hjälpmedel för att bedöma om ett utförande är fackmässigt även i de fall det inte uttryckligen hänvisas till AMA i överenskommelsen mellan beställare och entreprenör. (Lundagrossisten, 2014:8) 9

22 4.2.4 Säker Vatten Branschregler Säker Vatteninstallation (2016:1, 5) är ett regelverk framtaget av branschens aktörer för att minska risken för vattenskador, legionellaspridning, brännskador och förgiftning. Reglerna ställer krav på både installatörer och produkter. Branschreglerna är kompetens och utförandekrav för VVSinstallationer. Utförandekraven är baserade på BBR. VVS-installationer, som är utförda enligt branschregler Säker Vatteninstallation, uppfyller alltså kraven i BBR. Beställare får ett intyg som anger att VVS-installationen är utförd enligt branschreglerna. Intyget är en värdehandling som kan användas vid till exempel försäljning och vid kontakt med försäkringsbolag. Det är endast auktoriserade företag som kan lämna intyg om en Säker Vatteninstallation. Försäkringsbolagen ställer krav på att VVS-installationer är utförda enligt de branschregler som gällde vid installationstillfället för att försäkringen ska gälla fullt ut. VVS-installationer utförda enligt branschreglerna Säker Vatteninstallation är att betrakta som fackmässiga. Detta gäller för alla installationer: nybyggda, ombyggda och reparationer. (Branschregler Säker Vatteninstallation 2016:1, 5). 10

23 4.3 Vattenskadestatistik för åren 2002 och 2016 innan och efter införandet av branschreglerna Den sista vattenskaderapporten tillgänglig innan branschreglerna infördes 2005 är för år 2002, och i den är antalet inrapporterade vattenskador 7382 st. Skadorna fördelar sig procentuellt över följande utrymmen (Vattenskadeundersökningen, 2002:15): Bad/dusch 37 % Kök 21 %, Tvättstugor 7 % WC-utrymmen 4 %. Annat utrymme 29 %. Inrapporterade vattenskador år Kök Bad/dusch Tvättstuga WC Annat Procent Figur 4 Fördelning av vattenskador i olika utrymmen utryckt i procent (Vattenskadecentrum, 2002) Av dessa var skadeorsaken fördelad över tre områden (Vattenskadeundersökningen, 2002:18): Ledningssystem 60 % Utrustning 13 % Tätskikt våtrum 27 % Skadeorsak vattenskador år Ledningssystem Utrustning Tätskikt i våtrum Procent Figur 4.1: Skadeorsak av vattenskador i olika utrymmen utryckt i procent (Vattenskadecentrum, 2002) 11

24 Den senaste vattenskadestatistiken tillgänglig är för år 2016, och i den finns totalt 5771 inrapporterade vattenskador. Skadorna fördelar sig procentuellt över följande utrymmen (Vattenskadeundersökningen, 2016:5): Kök 34 % (+13%) Bad/dusch 27 % (-10 %) Annat utrymme 26 % (-3 %) Tvättstuga 7 % (Oförändrad) Toalettrum 6 % (+2%) Inrapporterade vattenskador år 2016 Kök Bad/dusch Tvättstuga WC Annat Procent Figur 4.2: Fördelning av vattenskador i olika utrymmen utryckt i procent (Vattenskadecentrum, 2016) Av dessa var skadeorsaker fördelade i (Vattenskadeundersökningen, 2016:18): Ledningssystem 62 % (+2 %) Utrustning 22 % (+9 %) Tätskikt våtrum 16 % (-11 %) Skadeorsak vattenskador år 2016 Ledningssystem Utrustning Tätskikt i våtrum Procent Figur 4.3: Skadeorsak av vattenskador i olika utrymmen utryckt i procent (Vattenskadecentrum, 2016) De större förändringarna man kan utläsa ur den statistik som finns tillgänglig är att skador i bad & duschrum minskat, medan skador i kök ökat. Ledningssystemen är fortsatt den största skadeorsaken med 62 %, och den största förändringen är att skador som uppstår i utrustning ökat från 13 till 22 %. 12

25 Åldersfördelning av alla skador efter byggnadsår i tioårsperioder. Procent Figur 4.4: Åldersfördelning av alla skador efter byggnadsår i tioårsperioder. utryckt i procent (Vattenskadecentrum, 2016) I Vattenskadeundersökningen 2016 kan man utläsa att vattenskador på byggnader uppförda mellan år står för 6 % av samtliga vattenskador som finns redovisade i rapporten. Byggnader uppförda mellan år står för 2 %. 13

26 14

27 5. Resultat och Analys I detta avsnitt redovisas svaren och analysen av studiens empiriska material. Kapitlet är indelat efter arbetets tre frågeställningar. Med hjälp av tidigare forskning och arbetets empiriska material besvaras studiens syfte och frågeställningar. I kapitlet presenteras först vilken betydelse branschreglerna har för förekomsten av vattenskador, följt av vilka förändringar har Säker Vattens branschregler lett till för husbyggandet. Avslutningsvis presenteras hur ser VVS-montörer, projektörer och Försäkringsbolag på Säker Vatten och branschreglerna. 5.1 Vattenskador Vattenskadestatistik Rapportens huvudsakliga syfte var att försöka svara på om branschregler Säker Vatteninstallation leder till färre antal vattenskador. Eftersom tillgänglig statistik år 2002 och 2016 är ofullständig är det svårt att se om branschreglerna lett till någon konkret förbättring statistiskt. Redovisade skador är enbart de försäkringsbolagen själva valt att rapportera in till Vattenskadecentrum. Av statisken framgår det att byggnader uppförda mellan är mest drabbade av vattenskador. När man tolkar figur 4.4 måste man också ha i åtanke att de byggnader uppförda de år då det byggdes många bostäder finns det också många vattenskador. Man kan därför inte dra någon konkret slutsats om vilka årgångar av bostäder som är mer utsatta än andra. Det som framgår i statistiken är enbart vilket år byggnaden som drabbads av en vattenskada är uppförd. Inte om byggnaden har renoverats någon gång däremellan, eller om branschreglerna följts. I jämförelsestudien för år 2002 och år 2016 kan man se vissa skillnader. Den vanligaste orsaken till vattenskador är fortfarande ledningssystem, men det går också att utläsa att vattenskador orsakade av tätskikt sjunkit mycket medan vattenskador orsakade av utrustning ökat. Samtidigt har skadorna i våtrum minskat medan skadorna i köket ökat. Det kan ha flera anledningar, dels är det fler vattenanslutna apparater i kök nu än tidigare, dels behandlar de flesta branschreglerna just våtrum och visar hur VVS tillsammans med tätskiktsentreprenör skall utföra installationer för att bibehålla tätskikt och samtidigt snabbt upptäcka eventuellt läckage. Branschregler som behandlar kök är inte alls lika omfattande. Köket är extra utsatt eftersom inga krav finns på tätskikt, ytskikt eller golvbrunn. Därför är det en förhöjd risk att få vattenskador i kök då läckage snabbt leder till vattenskador då golvbrunn saknas Branschregler till skydd mot vattenskador På frågan Vilken betydelse har branschreglerna för förekomsten av vattenskador? i syfte att besvara studiens första frågeställning svarade Rolf kling; Säker Vatten AB följande: [...] Spontant skulle jag säga att utbildningen av VVS-montörer och auktorisation av företag är ett viktigt åtagande då man skriver under ett papper att man alltid ska följa Säker Vattens branschregler. Sen är det ju ett enkelt sätt för kvalitétssäkring, man ger företagen ett verktyg att kvalitetssäkra sin installation. De hade de inte förut. - Rolf Kling, Säker Vatten AB. Han fortsätter: [...] Det är en kvalitetssäkring som bygger på kunskapen om de vanligaste vattenskadorna. Det är också ett sätt för rörbranschen att hävda goda tekniska lösningar mot beställare. - Rolf Kling, Säker Vatten AB. Det kan tolkas som att utbildning och auktorisation förebygger vattenskador då beställare och byggare får ett kvalitetssäkrat arbete utfört. Majoriteten av branschreglerna är utförandekrav till skydd mot vattenskador. Reglerna beskriver hur ledningar och fogar får placeras, och olika systemtyper har olika regler. Högst krav är det för 15

28 tappvatteninstallationer eftersom systemtrycket är högre och systemet är självpåfyllande. För tappvatten finns det krav på att dolda installationer ska utföras fogfritt. Fogar på tappvattenledningar ska placeras så att de är möjliga att reparera och byta ut, och vid läckage ska utläckande vatten snabbt upptäckas. I branschreglerna finns det exempel på utförande för att uppnå kraven, exempelvis genom fördelarskåp med läckageindikering eller inspektionsluckor. Utläckande vatten ska mynna i rum med vattentätt golv. Reglerna för värmesystem är annorlunda eftersom trycket är lägre än i tappvattensystem och systemet är slutet. Kraven som finns är för fördelarrör som ska placeras i vattentätt utrymme. Det ska finnas möjlighet att reparera, byta fogar och lufta installationen Branschregler baserade på tidigare vattenskador Säker Vatten har sedan starten använt sig av vattenskadentrums rapporter som referenser i deras arbete. Informationen använder de för att synliggöra trender, mönster och vanliga orsaker till skadornas uppkomst. Branschreglerna utformas efter lagkrav i BBR, och kunskap om tidigare vattenskador för att minimera risken för vattenskador i framtiden. Vattenskadestatistiken är därmed en vital del i bakgrundsarbetet för utformningen av branschreglerna. Branschreglerna är framtagna tillsammans med andra branschorganisationer, exempelvis BKR & GVK för att samspelet mellan VVS och tätskiktsentreprenörer är viktigt i arbetet att minimera risken för vattenskador. Inrapporterade skador till Vattenskadecentrum har tidigare varit begränsad sett till det totala antalet vattenskador som sker varje år. I framtiden kommer Vattenskadecentrum ha tillgång till betydligt mer data eftersom försäkringsbolagen de samarbetar med anslutit sig till besiktningssytemet Meps. Konkret innebär det att all data från besiktade vattenskador registrerade av försäkringsbolagen kommer Vattenskadecentrum ha tillgång till. Istället för inrapporterade skador som tidigare år kommer Vattenskadeundersökningen 2017 innehålla data från ca vattenskador. 5.2 Förändringar inom byggbranschen efter införandet av branschregler Högre utbildningskrav I dagsläget är 2008 VVS-företag auktoriserade enligt Säker Vatten, och över VVS-montörer, och arbetsledare idag genomgått utbildningen om branschreglerna. Utbildningen är en kvalitetssäkring för såväl beställare som arbetsgivare. Beställare kan lita på att montörerna arbetar enligt det aktuella regelverket och kan känna sig trygga med att försäkringsbolag täcker eventuella skador. Säker Vatten är ett organiserat sätt att följa de lagkrav som finns för VVS-installationer i BBR. För arbetsgivaren innebär utbildningen att personalen blir mer samspelt i deras arbetssätt och metodik. Samtidigt får personalen större kännedom om de funktionskrav som finns i BBR och hur man skall utföra arbeten för att uppnå dem Byggtekniska förutsättningar Säker Vattens branschregler riktar sig till VVS-företag och konsulter. Auktoriserade företag ska alltid följa regelverket i den mån det är möjligt, men ibland kan det vara svårt då andra yrkesgrupper inte ger dem rätt förutsättningar. Det kan vara exempelvis badrumsväggar som saknar möjlighet att fästa VVSarmaturer i, eller hur rörschakten i en byggnad ska vara utförda. Säker Vatten har därför skapat en informationsbroschyr som heter Byggtekniska Förutsättningar som riktar sig till konstruktörer, byggare och andra yrkesmän utanför VVS-branschen. Broschyren finns både på nätet och i tryckt form och är framtagen för att visa hur utförandet måste vara för att branschreglerna ska uppfyllas. I broschyren finns exempel på hur byggnadsdelar ska vara uppbyggda, och samtliga exempel är lösningar som är provade och godkända. Ett konkret exempel på en byggnadsteknisk förutsättning är sättet att bygga våtrum med träregelstomme. År 2012 lanserade Säker Vatten tillsammans med byggföretag som JM, Skanska, NCC och Peab en metod att bygga våtrumsväggar som uppfyller de branschregler som finns än idag. 16

29 Det är en träregelvägg som uppfyller de regler som finns för skruvinfästningar i våtrum. I Kapitel i branschreglerna står det om infästningar i våtrum: Skruvinfästningar ska göras i betong eller annan massiv konstruktion, träreglar, träkortlingar eller i konstruktion som är provad och godkänd för infästning, till exempel skivkonstruktion. (Branschregler Säker Vatteninstallation 2016:28) Väggen har testats av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (Numera RISE) och höll tätt vid bevattning och hög belastning av installationerna Dyrare installationer högre kvalitet Installationer utförda enligt branschreglerna är även godkända enligt lagkraven som återfinns i BBR, som får anses vara en lägsta nivå. Säker Vattens branschregler går längre än BBR och ställer högre krav på installationens utförande. Det medför ofta en ökad kostnad för såväl material som arbetstid. I en intervju med Rolf Kling på Säker Vatten AB hade han ett annat synsätt på kostnader kring Säker Vatten, han sa följande under intervjun: [...] Jag tycker inte att Säker Vatten blir så mycket dyrare. Säker Vatten är en miniminivå och på den nivån arbetar man om man vill uppfylla BBR och det måste man enligt lag göra. Det är bara ett organiserat sätt att uppfylla BBR. - Rolf Kling, Säker Vatten AB. Utifrån detta kan man tolka det som att installationer utförda av auktoriserade företag inom Säker Vatteninstallation troligtvis inte alltid blir dyrare utan att det snarare ger ett högre värde än installationer utförda av icke-auktoriserade företag. Vid fel och skador har vissa försäkringsbolag krav på att VVS-installationer skall vara utförda enligt Säker Vattens branschregler för att försäkringstagaren ska ha rätt till fullständig ersättning. Arbeten utanför VVS-området blir också mer omfattande då branschreglerna ställer krav på byggtekniska förutsättningar Verktyg att hävda sig Med branschreglerna har VVS-företagen fått en stöttepelare att hävda sig emot vid konflikter med beställare. I projekt där inte branschreglerna tas i beaktning kan VVS-företagen på ett enkelt sätt visa att de kan snåla in på arbetet, men då blir det inte godkänt enligt Säker Vatten. På så sätt har VVSföretagen fått ett bra verktyg för att hävda sig mot beställare Monteringsanvisningar Branschreglerna ställer krav på att VVS-produkter ska uppfylla kraven i BBR och vara typgodkända av ett erkänt certifieringsorgan efter provning av ett ackrediterat provningsorgan. System och VVSprodukter ska ha tydliga och aktuella monteringsanvisningar där det ska framgå hur den färdiga installationen ska uppfylla kraven i branschregler Säker Vatteninstallation. Det är krav som tillverkare och leverantörer får rätta sig efter för att konkurrera på den svenska marknaden. Innan dessa krav kunde monteringsanvisningen saknas, vara otydlig och inte ge installatören nödvändig information som behövs för att installera produkten. Vid vattenskador är monteringsanvisningen viktig för att ta reda på vem som är ägare till skadan. Har installatören följt monteringsanvisningen ligger ansvaret på tillverkaren. Har installatören inte följt monteringsanvisningen är installatören ansvarig Branschgemensamma godkännanden Säker Vatten har tillsammans med GVK och BKR enats om en testmetod för att prova väggnära brunnar som ställer krav på såväl VVS som tätskiktsentreprenör. I Säker Vattens branschregler står 17

30 det att placering av vanliga golvbrunnar ska vara minst 200 mm från omkringliggande väggens tätskikt till kant golvbrunn, med undantag för väggnära golvbrunnar som är provade och godkända tillsammans med ett angivet tätskikt. Godkända lösningar ska finnas redovisade på Säker Vattens hemsida. Säker Vatten arbetar tillsammans med GVK och BKR och har enats om en testmetod för att prova produkter som avviker från branschregler och ställer krav på såväl tätskikt som VVS Krav på presskopplingar och verktyg Presskopplingen är en populär fogningsmetod för VVS-installationer. När presskopplingen kom till Sverige fanns inga speciella regler och krav, det var ett sätt att foga rör som går snabbare än att löda eller använda mekaniska kopplingar. Presskopplingar för metallrör skjuts på rören och tätar med en invändig o-ring i gummi. För att kopplingen ska bli tät pressas den ihop med ett pressverktyg. I början av 2000-talet övergick fler och fler till att använda presskopplingar vid rörinstallationer eftersom det var tidsbesparande. Men i takt med att presskopplingarna ökade så ökade även vattenskadorna där de var inblandade. En vanlig orsak var att man glömt att pressa kopplingarna. Det är ingenting man ser om man inte undersöker varje koppling på nära håll. Presskopplingarna kunde hålla tätt vid provtryckning och täthetskontroller, och även vid påsläpp av vatten. Men efter ett tag sköts kopplingarna isär från rören vilket ledde till stora vattenskador. Från den 1 juli 2012 ställde branschregler Säker Vatteninstallation krav på att presskopplingar ska ha en läckageindikering. Oftast innebär det att o-ringen som ska täta kopplingen har en ursparning i sig och därför inte håller tätt om den inte är pressad. Samtliga presskopplingar ska även läcka vid provtryckning med 3 bars tryck. För att minimera risken för läckage ska därför installationer med presskopplingar ha en särskild täthetskontroll innan tryckkontroll görs. Kravet innebär att installationen ska trycksättas till 3 bar och vara under minst 30 minuter. Är trycket detsamma efter täthetskontrollen kan presskopplingarna anses täta. Det finns även krav att pressverktyg skall kalibreras regelbundet enligt tillverkarens anvisningar. 18

31 5.3 Berörda aktörers syn på Säker Vatten AB VVS-företag Samtliga respondenter har en positiv inställning till Säker Vatten och branschreglerna. På frågan Vad är din inställning till Säker Vatten? i syfte att besvara studiens tredje frågeställning Hur ser VVSmontörer, VVS-konsulter och försäkringsbolag på Säker Vatten & branschreglerna?. Svarade en Projektledare på VVS-metoder följande: [...] Min inställning och erfarenhet av Säker Vatten är väldigt bra. Det innebär att alla montörer runt om i landet skall arbeta på samma sätt för att sålla ut lekmän och oseriösa montörer. Arbetar du efter Säker Vatten så minskar risken för vattenskador, framförallt på tappvattensystem. Men självklart kan olyckan vara framme och det sker ändå. Men då har Säker Vatten tagit fram ett tillvägagångssätt att upptäcka vattenskador så fort som möjligt för att begränsa vattenskadans omfattning. Med detta menar jag t.ex. läckageindikering vid inbyggnad av fördelarskåp mm. - Projektledare, VVS-metoder. Det kan man tolka att det ökade kravet på auktorisation från beställare sätter press på branschen och oseriösa aktörer får mindre andel jobb eftersom medvetenheten om Säker Vatten ökat hos såväl större beställare som privatkunder. Kravet på utbildning på VVS-montörer bidrar till att yrkesverksamma montörer och projektledare blir mer säkra på hur installationer ska utföras för att uppfylla lagkrav och minimera risken för vattenskador. Det enar branschen eftersom alla montörer som följer branschreglerna oavsett företag, skall arbeta på liknande sätt. Det underlättar vid senare ingrepp på befintliga installationer. Samtliga respondenter som arbetar inom VVS-branschen fick besvara frågan Finns det ekonomiska incitament med att vara auktoriserad? i syfte att besvara studiens tredje frågeställning Hur ser VVSmontörer, VVS-konsulter och försäkringsbolag på Säker Vatten & branschreglerna?. Samtliga respondenter tyckte att det fanns ekonomiska incitament med att vara auktoriserad. En Projektledare på VVS-metoder svarade följande på denna fråga: [...] Eftersom vi bara arbetar med större entreprenörer så är det ett måste att vara ett auktoriserat företag. Annars skulle inte vi uppnå de krav som ställs från våra kunder. Men för mindre bolag som arbetar mot den privata sektorn så tror jag att det är väldigt viktigt att vara auktoriserad enligt Säker Vatten. Nu är Säker Vatten ett så välkänt begrepp så jag tror att majoriteten av privata kunder håller ögonen öppna för det vid val av entreprenör. På så sätt sållas de oseriösa företagen ut och på sikt så ökar de seriösa företagens efterfrågan och därefter omsättningen. - Projektledare, VVS-metoder. Auktoriseringen anses nödvändig för att VVS-företag ska vara med och delta i upphandlingar av projekt vilket gör det till ett viktigt konkurrensmedel för att få uppdrag. De flesta beställare ställer idag krav på att VVS-företag som ska utföra installationer åt dem ska vara auktoriserade enligt Säker Vatten. VVS-företag som inte är auktoriserade faller då bort direkt. De auktoriserade företag som är med och lämnar anbud på projekten konkurrerar därför på samma villkor; de ska vara auktoriserade och de ska följa branschreglerna i projektet. Prisbilden bör därför bli något lika för alla som deltar i upphandlingen, och de kan då konkurrera om andra saker än priset, exempelvis kvalitét. 19

32 På frågan Vilka anledningar finns det att bli auktoriserade enligt Säker vatten? i syfte att besvara studiens tredje frågeställning Hur ser VVS-montörer, VVS-konsulter och försäkringsbolag på Säker Vatten & branschreglerna?. Svarade en Projektchef på Sandbäckens Rör svarade följande på denna fråga: [...] Framförallt för att kunna vara med och räkna på alla jobb. Oftast är det inskrivet i FU att anbudslämnare ska vara auktoriserad enligt säker vatten. - Projektchef, Sandbäckens Rör. Detta kan tolkas som att auktoriseringen är nödvändig för att VVS-företag ska vara med och delta i upphandlingar av projekt vilket gör det till ett viktigt konkurrensmedel. Den största anledningen för auktorisation hos respondenterna är just för att kunna delta i upphandlingar. Det är framförallt viktigt vid upphandlingar av medelstora till stora projekt, men kravet ökar även vid arbeten mot privatkunder. Medvetenheten om vattenskador har ökat och konceptet Branschregler Säker Vatteninstallation likaså. En annan fördel är att möjliga vattenskador upptäcks tidigt tack vare krav på förläggningssätt och läckageindikering för dolda installationer. Auktorisationen är även viktig för företagen eftersom det skyddar företaget och kunder vid eventuella skador. Kravet på intyg efter avslutande arbeten klargör vem som äger ansvaret för skadan eftersom auktoriserade företag måste informera kunden om avvikelser. Dokumenterade avvikelser som leder till skador kan användas som referens av VVS-företag vid tvister. Framgår det tydligt att avvikelsen är orsak till skadan har företaget ryggen fri. Detsamma gäller åt andra hållet när beställare inte informerats om avvikelser och intyget är utan avvikelser trots att installationen avviker från branschreglerna. Det största problemet med åtagandet att alltid följa branschreglerna är att konsult och beställarledet saknar kunskap och utbildning i branschreglerna. VVS-ritningar kan vara projekterade så branschreglerna inte kan följas, och för att ändra det måste ritningarna revideras vilket är kostsamt och kan försena tidsplaner VVS-Konsultföretag Respondenten är positivt inställd till Säker Vatten och branschreglerna och har genomgått utbildningen om branschregler för konsulter. Respondentens företag är även ett av 128 auktoriserade konsultföretag av Säker Vatten. Anledningarna till att bli ett auktoriserat konsultföretag anses vara att kvaliteten på bygghandlingar ökar, och precis som för VVS-företagen att det innebär en konkurrensfördel. Branschreglernas syfte att minimera risken för vattenskador, legionellaspridning och brännskador och minimera antalet fel i installationer samt minimera byggfel värderas också högt. Vidare förklaras att Säker Vatten är en standard som är till nytta för hela branschen, men att det är viktigt att den standarden följs i alla led från konsult till entreprenör. På frågan Upplever du att det saknas kunskap om Säker Vatten & branschreglerna hos projektörer i dagsläget? svarade respondenten följande: [...] Jag tycker framförallt att kunskapen angående Säker Vatten måste förbättras hos arkitekterna. Eftersom jag jobbar som VVS-konstruktör och har med arkitekten att göra så tycker jag det spills onödig mycket tid att förklara vad Säker Vatten innebär - VSkonstruktör, Seveko VVS Konsult Respondentens uppfattning är att de flesta beställare idag ställer krav på att konsultföretag ska vara auktoriserade enligt Säker Vatten, och att den siffran ökar. Dock finns det hinder även för konsulter att arbeta efter branschreglerna. 20