Använd handledningen i Din undervisning, kopiera den gärna!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Använd handledningen i Din undervisning, kopiera den gärna!"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM MÄNNISKANS LIV UNDER JÄGARSTENÅLDERN... 2 Efter istidenb Klimat Boplatser3 Social struktur Organisation Kärnfamiljen Kvinnans ställning Kultur JÄGARSTENÅLDER I JÖNKÖPINGS LÄN... 5 Länets äldre historia LÄNETS ÄLDRE STENÅLDERSBOPLATSER Anderstorpsboplatsen Dumme Mosse och Gisebo ALLMÄNT OM MÄNNISKORNAS LIV UNDER BONDESTENÅLDERN8 Jordbruket introduceras i Sverige Boplatser och gravar Samhällsordning BONDESTENÅLDERN I JÖNKÖPINGS LÄN EKEBERGA NÄSTA GISEBOBOPLATSEN Stenåldersliv Länets stenåldersgravar Båtyxekultur KYLAHOV Hällkistor REFERENSER Bilaga 1 Kronologisk indelning av svensk stenålder Bilaga 2 Liten ordförklaring för svensk stenålder Bilaga 3 Lästips för den som vill veta mer Använd handledningen i Din undervisning, kopiera den gärna! Jönköpings läns museum, höstterminen Faktasammanställning: Kristina Jansson, arkeolog Textbearbetning: Eva Swedberg, museipedagog & ämneslärare i historia och samhällskunskap 1

2 ALLMÄNT OM MÄNNISKANS LIV UNDER JÄGARSTENÅLDERN Av forntidens tre huvudavsnitt är Stenåldern den längsta och äldsta. I Norden slutade jägarstenåldern för ungefär år sedan. Stenåldern indelas i den äldsta delen - paleolitikum, därefter mesolitikum - densamma som jägarstenåldern -, och neolitikum - densamma som bondestenåldern. Den följdes av Bronsåldern och Järnåldern (se bilaga 1). sommartemperatur på omkring +8-10º. Växtligheten anpassade sig efter parktundrans klimat med lågväxande buskar, ris, dvärgbjörkar tillsammans med lavar, gräs och enstaka blommor. Figur 1: Inlandsisens maximala utbredning för ungefär år sedan. Då var havets yta ungefär 100 m lägre än idag. Efter istiden För år sedan började den senaste inlandsisen släpa sitt järngrepp över Norden. I Sverige blev omkring f Kr södra Skåne isfritt, ungefär 500 år innan Jönköpings län blev det. Allt eftersom klimatet blev varmare smälte isen och omkring f Kr fanns den bara kvar i fjällen. Där isen legat syntes mäktiga spår i den jordlösa landskapsbilden. Grus, sand och lera täckte tillsammans med stenblock här och där det urberg inlandsisen krossat. Men då ljudet av krossad sten försvunnit hördes istället vatten på olika sätt. Det porlade, strömmade, och samlades till forsar och älvar. Med vattnet kom mull som lade sig på den karga jorden och det kunde börja växa. Till ungefär f Kr rådde efter issmältningen i princip ett arkaiskt klimat med en Figur 2: Nordeuropa omkring f Kr. Trots att det inte finns många spår efter den äldsta stenåldern, har det ändå tack vare boplatser och flintredskap kunnat fastställas att renjägare levde i Norden i ett landskap där vildrenen blev de första människornas viktigaste jaktbyte. Allra äldst är den år gamla boplatsen i Segebro utanför Malmö med fynd av flintaverktyg. Då låg isen fortfarande över Småland, iskanten hade omkring f Kr nått Vätterns södra spets. Först ett par tusen år senare, samtidigt som nästa tidsperiod jägarstenåldern påbörjats, kom människorna till Småland. Klimat Det finns betydligt mer fyndmaterial från den tid då nuvarande Smålands, alltså ca 2

3 8 000 f Kr f Kr. Då var klimatet historiens bästa och i början var det varmt och torrt med en medeltemperatur på omkring + 20º. Det innebar att tall, björk och hassel började växa. Då trivdes också björn, älg, varg, hjortar och uroxen tillsammans med småvilt och skogsfågel och i sjöarna fanns gott om fisk. Som föda kompletterade viltet basfödan av nötter och bär från växtriket. Eftersom det fanns gott om näringsriktig mat i naturen var svält ovanligt då. Omkring 6000 f Kr förändrades klimatet till att vara fuktigare fast värmen fortsatte. Det ledde till att mörk och tät ädellövskog beväxte de skogar som förut varit ljusa och öppna. Därmed påverkades de djur som levt där, älgen, björnen och uroxen försvann och istället dominerade kronhjort och vildsvin. Under den senare delen av denna period blev kosten från växtriket allt mer betydelsefull, eftersom människor då, som nu, som lever i arktiska områden i större utsträckning livnär sig på kött än de som lever i varmare klimat. Därför tror man att kostvanorna förändrades i Norden i och med att klimatet förändrades. Samtidigt hade skaldjur blivit vanligare att äta hos dem som bodde nära större vatten. Ett exempel på det är bosättningen Ertebøllekulturen kvarlämningar vid Limfjorden. Där finns rester efter års bosättning som lämnat så enorma mängder matrester att platsen fått ge namn åt tiden. Redskapen hade förändrats något och tvärpilar av flinta, yxhuvuden av flinta och harpuner för säljakt tillverkades. fler omgångar kan man se då fler golvlager är lagda på varandra, där kanske rester av avfall också lämnats kvar istället för att kastas ut i sjön. Många av de sjöar som fanns då har med tiden förvandlats till konserverande mossar. Redskapen berättar mycket om vardagslivet. För att kunna fiska gjordes nät av växtfibrer, medan krokar och ljuster tillverkades av ben eller horn. Pil och båge, spjut och harpun användes då större djur jagades. För att göra en båge användes alm. En båge var ungefär lika långa som de män som använde dem. Pilarna av hassel utrustades med styrfjädrar och spets eller hulling av vass flinta, som lätt trängde in i jaktbytet. Pil och båge användes vid uroxjakt redan för år sedan. Jaktrester visar att man delade sig i mindre grupper som förmodligen bestod av kärnfamiljen. Den boplats som användes under vinterhalvåret samlade mer människor och var mer varaktig, där var också tillgången på föda bättre och jämnare. Det finns ett exempel från Varangerfjorden i Norge som visar att fjordens tillgång på mat innebar att en permanent vinterbosättning inrättades där som sommartid splittrades i mindre grupper. Ett nittiotal hus har hittats där som gjort det möjligt för flera hundra människor att bo på samma plats. Boplatser Kunskaperna om jägarstenåldern har kommit från olika ställen i Europa, inte bara från Danmark och Sverige, och från början var boplatser vanligast i inlandet vid sjöar eller igenväxande vattendrag. Man bodde vid stranden i en låg, ofta rektangulär, hydda gjord av grenar, som var olika stor. Golvet täcktes av bark eller näver och elden, eller eldarna, isolerades av sand. Om eldstäderna varit mer än en har det tolkats som att kanske två familjer eller olika generationer bott tillsammans, men vanligast var kärnfamiljen och en eldhärd. Att en plats varit bebodd i Figur 3: Trindnackig diabasyxa från tidig bondestenålder, Ralingsås, Lomaryd socken. Hålet antyder att yxan också använts som tyngd. Social struktur Kärnfamiljerna höll samman i en ännu större grupp. Medlemsantalet i den större gruppen 3

4 bestämdes av att det behövdes tillräckligt många jägare som tillsammans kunde skaffa tillräckligt jaktbyte. En så pass stor grupp innebar ett umgänge mellan generationerna där de äldres kunskaper fördes vidare till de yngre. Dessutom måste gruppstorleken vara väl avvägd till tillgången på mat. För många människor på samma plats hade för snabbt förbrukat den föda och den ved som fanns i närområdet. Ju längre avstånd ju mer energi gick åt till att införskaffa det dagligt nödvändiga. Grupperna ingick i sin tur i en stam som fyllde viktiga funktioner, där utbyttes erfarenheter eller nyheter och giftermål ingicks. Det var praxis att söka sin partner utanför jaktgruppen men inom stammen. På så vis undveks inavel och incest, samtidigt som släktband uppstod mellan olika jaktgrupper. Förmodligen förenades de olika jaktgrupperna också med liknande dialekter. Organisation Jägarfolkens rörliga levnadssätt begränsade möjligheterna att samla på sig ägodelar. Därför kunde kulturen inte baseras på materiellt ägande eller en maktstruktur byggd ekonomi, vilket inte behöver betyda att maktstruktur saknades. Den ledning som fanns baserades på informellt ledarskap som uppstått under kristider och skiftade mellan olika personer beroende av vems skicklighet som behövdes. Inom stammen kände de olika grupperna till varandra och hur man förflyttade sig, därför gick det att undvika varandras områden för att inte tära på resurserna där. Men också själva stammen hade ett basområde vars storlek varierade med stamstorleken. Troligen hade de större stamenheterna också kontakt med varandra och den vida kontakten ledde med tiden till relativt enhetliga kulturformer. Kärnfamiljen grupp om fem personer. Kanske symboliserar bara ristningen det rörliga livet som gjorde det livsviktigt att hålla grupperna små för att underlätta snabba förflyttningar. All föda användes genast eftersom det var omöjligt att hushålla eller lagra mat. Rörligheten innebar också att gamla och sjuka lämnades kvar för att dö, för att de andra skulle överleva. Samma öde gällde barnen. En kvinna kunde bära ett barn medan mannen alltid bar sina vapen till försvar eller jakt. För att fler barn skulle överleva krävdes att de kunde gå själva, därför föddes förmodligen barnen med flera års mellanrum. Men det var inte bara rörligheten som avgjorde hur många barn en familj kunde ha. Det gällde också att se till att antalet människor inom territoriet inte överskred det antal som kunde få sin föda från det. Det var oerhört viktigt att upprätthålla balansen i naturen så återväxten inte rubbades. I jägarsamhällen har alltid folktätheten varit låg, eftersom antalet människor anpassats efter att överleva sämsta möjliga omständigheter. Kvinnans ställning Då det mer rörliga livsmönstret ersattes med ett mer bofast avgjordes inte kvinnans behov av barnbegränsning längre, eftersom människorna därmed blev mindre beroende av yttre villkor. Kvinnan var mer beroende av boplatsen än mannen eftersom hon tog hand om barnen hemma. Av mannen krävdes fysisk styrka och rörlighet och att ibland vara borta under längre tid. Men kvinnan kunde bidra till försörjningen hemma genom att i närheten samla växter, insekter, smådjur och fisk, som i varma trakter stod för stor del av kosthållet. Eftersom hon kunde skaffa mat var hon relativt jämställd med mannen. Först under bondestenåldern försämrades kvinnans ställning. Storleken på kärnfamiljen har nämnts tidigare. Det finns en år gammal ristning på ett uroxben från Själland med en 4

5 Kultur Moderna studier har visat att människorna under jägarstenåldern inte alls ständigt levde på svältgränsen, den nödvändiga tiden användes till att skaffa föda, och resten var fritid. Idag tänker vi oss fritid som tid för skapande och möjlighet att utveckla oss. Under jägarstenåldern var det inte så, det gick inte att planera eftersom livets nödvändigheter inte kunde lagras. Därför upplevdes inte den tid som eventuellt blev över som fri utan som tid för väntan i natur. Senare utvecklades kulturformen för jägarsamhällena med regler och tankar och föreställningar om tillvaron. Deras förställningsvärlds kan ibland skymta på ristningar och gravskick, men myter och ursprungsberättelser eller föreställningar om liv och död har inte bevarats på samma sätt. Filosofen Lévy-Bruhl motsade redan för 100 år sedan att naturfolkens tänkande var primitivt och underlägset vårt sätt att tänka. Antropologen Lévi-Strauss delade in tänkandet i vilt och tämjt. Skriftlösa folk förknippas med vilt tänkande som är lika logiskt som vårt vetenskapliga sätt att tänka. Som jämförelse är vårt tämjda tankesätt hämmat och analytiskt. Man menar att båda sätten att tänka finns hos den moderna människan i konst, musik och litteratur. Stenåldermänniskan var alltså till vissa delar som vi och till andra delar annorlunda. De såg ut som vi, hade ett språk, intelligens, intellekt och känslor. Skulle världsbilden däremot jämföras räcker det för oss att gå 100 år tillbaka i tiden för att var en helt annan. Det finns exempelvis olikheter med hur vi behandlar döda och ser på den döde. På stenåldern lämnades kanske gravgåvorna hos den döde för att då det var dags kunna följa med i förandligad form. Men gravgåvor kan tolkas på många sätt. Det finns många generella tankar kring döden oberoende av kultur och sociala sammanhang. Man kan tro på ett liv efter döden, en själ, att själen förenar sig med förfäderna. Själen kan verka bland de levande, den kan kräva respekt och uppmärksamhet. Likaså finns tron på att den döde har samma samhälleliga status som i livet. Därför är det betydelsefullt hur kroppen hanteras efter döden för hur livet därefter ska ta sig ut, och resan till dödsriket kan bli mödosam varför gravgåvorna är viktiga. Människorna började redan under den äldre jägarstenåldern offra till gudar eller makter. Det rörliga livet bestämde livsmönstret i en jämlik kultur. Mannen ansvarade för jakt och försvar, medan kvinnan ansvarade för att samla och sköta hushållet, och alla uppgifter ansågs lika viktiga för att överleva. Rörligheten gjorde det nödvändigt med få materiella saker, vilket i sin tur innebar att det heller inte innebar prestige att ha många saker. JÄGARSTENÅLDER I JÖNKÖPINGS LÄN För ungefär år sedan när klimatet förbättrades påverkades floran och faunan, den skog som för gott etablerades var öppen och bestod av björk och tall. Där trivdes björn, älg, varg, rådjur, kronhjort och uroxe. Ungefär 1000 år senare var klimatet ännu bättre och hasseln kunde växa. Då var Storbritannien, Danmark, Skåne och kontinenten en sammanhängande landmassa och samma kultur - Maglemosekulturen - fanns över hela området. Den var också den första kultur som fick större spridning i Sverige, vilket bland annat kunnat bestämmas i den bosättning som fanns i Anderstorp. Länets äldre historia Det saknas säkra huslämningar från jägarstenåldern i. Däremot finns omkring 300 stenåldersboplatser registrerade i Fornminnesregistret och det finns fynd i länets alla socknar. Flest spår efter jägarstenåldern finns i den sydvästra länsdelen. Jägarstenåldersmänniskornas spår i länets landskap kan avläsas olika. De flesta lösfynd, boplatser och gravar har geografiska lägen som visar att vattendragen spelade stor roll både för den första och senare bebyggelsen i bygden. Människornas bosättningar spreds i 5

6 första hand genom de större vattenvägarna och deras biflöden. Den första invandringen skedde i sydväst framför allt via Lagan och Nissan med sina vitt förgrenade vattensystem, av vilka en del idag är mossar och myrmarker. Men det finns också gott om fynd kring Vidöstern och Storbolmen från äldre och yngre stenålder. Längs dåvarande Fornbolmens tidigare sjökant ligger boplatserna som uppträdda på ett band. De förekommer också kring Emån i öster, och i norra länsdelen kring Huskvarnaån och vid dåvarande Vätterns södra stränder från i väster Bankeryd till Gränna i öster-, och vid Svartåns norra ände. Länets äldre stenåldersboplatser I länet har fynd gjorts fram för allt i den sydvästra länsdelen på ett hundratal platser från den jägarstenåldern. I det fyndrika Värend finns gott om hällkistor som påvisar kontakten söderöver. Det är exempelvis i Forsheda och Anderstorp som bland annat visade Anderstorpsboplatsen och Draftinge i Ås socken och betydligt senare, 2002, Nennesmo i Reftele socken. Både Draftinge och Anderstorpsboplatsen låg vid den då två meter högre liggande strandlinjen vid Storbolmen. Härdar och flintavslag, av sydskandinavisk flinta av hög kvalitet, från äldre och yngre stenålder visade hur länge platsen använts. Figur 4: Karta över Jönköpings län. Nennesmo Storbolmen som nämndes tidigare som tidigt bosättningsområde, hade sitt utlopp i Nissan genom Lillån och Refteleån, därför har dess omgivningar förmodligen befolkats genom att människor tagit sig dit via Nissan. I Nennesmo vid Refteleån fann arkeologerna sommaren 2002 en boplats invid vattnet. Där fanns också rester från jägarstenåldern. De olika fynden visar olika val av råmaterial. Flinta användes mer i de södra länsdelarna och är en bristvara i de norra, där har istället fler yxfynd av diabas gjorts i större utsträckning. Det enkla urval som finns visar att människorna levde i en rörlig fångst, eller jägarkultur, som huvudsakligen livnärde sig på genom att samla, jaga och fiska. Vid Bolmen fanns bästa tänkbara förutsättningar för åretruntboende och långvariga jaktexpeditioner kunde göras till områdena omkring. De tillfälliga boplatserna som användes då har naturligtvis lämnat betydligt färre spår än de bofasta. Anderstorpsboplatsen Vid ett sandtag i Anderstorp hittades 1989 några trindyxor och flintavslag, därför kontaktades arkeologer för att se på fynden och för att undersöka platsen. Fynden var från jägarstenåldern och påvisade att det funnits en boplats cirka 3 kilometer sydväst om Anderstorp i byn Lövås utmarker. Den stora mängden smältvatten hade bildat en jättestor sjö, Storbolmen, med avrinning i Nissadalen. I och med att isen retirerat norrut påbörjades landhöjningen och Storbolmens vatten minskade för att bli jord. Den första växtligheten bestod av gräs och låga buskar som med tiden ersattes av skog av tall, björk och hassel. Tidigare hade flintyxor hittats i området. Det undersökta området innehöll bland annat en mängd flintavslag och redskap, enstaka brända ben, förkolnade hasselnötsskal och skärvstenar. Då fann arkeologerna också ett tusental flintredskap och ytterligare avslag. Två ställen dominerade som fyndplatser. Boplatserna tolkades som säsongsan- 6

7 vända under jägarstenålderns jakttid (under maglemosekulturen), eftersom där fanns karaktäristiska redskap gjorda med mikrospånteknik. Allt i ett inlandsläge med närhet till olika vattendrag, men också riklig tillgång till fisk, fågel och villebråd i skogen. Då ringlade sig Anderstorpsån runt boplatsen och svämmade varje år över, dessutom var mossor och torvmarker under förhistorisk tid öppna vattendrag. De många flitavslagen visar på att mycket små redskap användes, sällan mer än 5 centimeter långa, är tidstypiska. De slogs från små flintstycken och tillverkade redskap av dem. Sylvassa spetsar limmades fast på pilskaft för att fungera som hullingar eller spetsar, eller så användes spetsar av sten. Figur 5: Fynd från jägarstenåldern gjorda i Lövås, Anderstorp, som visar 1 mikrospånkärna, mikrospån, mikroliter. Där fanns också andra verktyg, som borr, mejsel, hyvel, sågblad, olika skrapor och knivar, dessutom universalverktyget stickel för att bearbeta horn, ben och trä. Verktygen hade bearbetats så att de gjorts greppvänliga och utformade för att användas med träskaft. Boplatsen var tydligen belägen så att olika kulturyttringar kunde påverka människorna där. Från söder och sydväst kom den skånska och danska maglemosekulturen och från väster kom den västsvenska Sandarnakulturen. Figur 6: Troligen offerfynd sen från bondestenålder, av flintdolkar och flintskära från Betarp i Burseryd socken. Dumme Mosse och Gisebo Det finns alltså betydligt färre fynd i länet från jägarstenåldern än från bondestenåldern. Den äldre stenålderns fångstsamhällen vid den forntida Vättersjön ligger förmodligen under minst 20 meter grus och avlagringar. Ett av två kända fynd är de två tandade ljusterspetsarna från Dumme Mosse invid nuvarande Axamo flygplats i Sandseryds socken utanför Jönköping. Spetsarna gjorda av hjortben är 18 centimeter långa, de var fästa vid ett träskaft och användes till ljusterfiske. De är typiska redskapsfynd från maglemoseboplatser och eftersom Dumme Mosse tidigare var en sjö kan en sådan mycket väl ha funnits där. Allteftersom sjön blev mosse konserverades de föremål som fallit i den. Andra fynd, merparten från f Kr f Kr, påträffades i Gisebo strax norr om Jönköping. Här hittades en plattformskärna, skrapor och tvärpilar, men också grop- och trattbägarkeramik och stenredskap. Kanske gick det att upprätthålla kontakter med hjälp av de olika vattensystemen, så det gick att träffa andra befolkningsgrupper eller fränder och för att bedriva byteshandel. Hur som helst är Anderstorpsbosättningen en expansion norrut utgången från i syd eller sydväst. De var alltså inte isolerade utan ingick i ett större sammanhang av geografiskt spridning. 7

8 ALLMÄNT OM MÄNNISKORNAS LIV UN- DER BONDESTENÅLDERN För ungefär år sedan förbättrades klimatet samtidigt som befolkningen ökade då den senaste inlandsisen försvunnit. Det innebar att en förändrad livsstil med ökat inslag av specialisering för jakt och insamling uppstod, vilket inte skett vid de tidigare klimatförändringarna. Men vid denna tid hade människans intellektuella utveckling gått så långt att de omgivande kraven på en förändrad livsstil var möjlig. Förändringarna började för omkring år sedan i Främre Orientens högt belägna bergsplatåer i dagens Iran, Irak och Palestina där förädlingen av korn och vete långsamt skedde, samtidigt som får och getter - senare också svin och nötboskap - blev tamdjur. Därifrån spred sig den nya livsstilen till Balkanhalvön omkring f Kr, och fortsatte till Medelhavsområdet omkring år f Kr, för att nå och etableras i Skandinavien omkring f Kr. Övergången till jordbruk innebar att människorna kunde börja samla för sämre tider och de blev därmed bofasta. Figur 7: Ljusterspetsarna av hjortben från jägarstenåldern. De hittades under tidigt 1900-tal på Dumme Mosse strax sydöst om Jönköping. Föremål och andra fynd visar att jordbruk sakta kom att bli en del av människornas liv. Olika yxtyper visar att de användes tillsammans med eld för skapa öppen mark, som sedan kunde användas som betesmark eller som åker. Sädespollen kan berätta om växter som odlats i öppen mark vilket betydde att ädellövskogen fick stå tillbaka. Också i keramik har sädespollen från vete hittats vid Giseboboplatsen i Skärstad socken. Från tidig yngre stenålder blev människorna mer bofasta då de började överge jägarlivet för att istället ägna sig åt tamboskap och jordbruk. Det syns också på att de anlade stora gravar under hög eller i hällkistor. Överskottet användes till konsumtion, och teknisk- eller kulturell utveckling. Men på samma gång som en sorts oberoende av naturen utvecklades uppstod ett annat. Även om det gick att samla på hög för sämre tider krävde både djurhållningen och jordbruket tillsyn. Eftersom en större befolkning kunde livnäras blev barnbegränsning inte längre lika viktigt, vilket innebar att befolkningen ökade relativt snabbt. Befolkningsökningen skapade i sin tur ett beroende av det fortfarande ganska begränsade jordbruket. Människan påverkades också av jordbruket ras genom de nya födoämnen som följde med det. En annan konsekvens av den ökade och mer tättboende befolkningen var ökade risker för epidemier och sjukdomar. I det samhälle som baserades på svedjebruk och hacka levde kvinna och man förhållandevis jämställda där kvinnan stod för en stor del av odlingsarbetet. Den jämställdheten anses ha försämrats under bondestenåldern då jordbru- 8

9 Omfattningen av det första jordbruket varierar över tid och rum på grund av naturliga förutsättningar, men också för att de ursprungliga livsstilarna skiftat. Generellt går det ändå att säga att bondebygden började bli en del av människors liv under denna tid. Boplatser och gravar Figur 8: Fynd från tidig bondestenålder i Uppgränna. Det är en trindyxa av diabas, en spetsnackig yxa av flinta, en tunnackig yxa av diabas och två tunnackiga flintyxor. ket krävde större fysisk styrka i och med att årdret delvis ersatte hackan som jordbruksredskap. Under bondestenåldern dök också stridsyxor upp tillsammans med befästningsanläggningar i Norden. Jordbruket introduceras i Sverige Det är sädespollen som givit oss kunskapen om när jordbruket kommit till södra Skandinavien och Mellansverige. Därför går det att tidsbestämma tillbakagången av den tidigare alm och lindskogen till förmån för sädesslag och växter som trivdes i öppna, ljusa, landskap. Bra klimat och nya verktyg som den tunnackiga flintyxan gjorde det möjligt att tillämpa de nya kunskaperna. Omkring år f Kr hade kunskapen om att odla grödor etablerats i södra Skandinavien. Av de olika kulturerna var människorna i Ertebøllekulturen de första att lära sig odla grödor, naturens gåvor användes med stor insikt. En annan positiv faktor för att börja odla var man flyttade inte så ofta mellan sommar och vinterboende. Därför är det inte heller någon slump att keramiken dök upp tidigast hos dem. Under den senare delen av jägarstenåldern bodde människorna antingen vid kusten eller vid vattendragen inne i landet. Eftersom de goda jordarna inåt landet blev attraktiva förändrades bosättningsförhållandena i och med bondestenåldern. Där levde människorna i enkla hyddor eller i rektangulära långhus med en mittrad av kraftiga stolpar. Under slutet av bondestenåldern blev bebyggelsen tätare och de första små byarna uppstod i Skåne och Danmark. Om kända gravar används som ett tecken på bondestenålderns etablering kommer en del intressanta fakta i dagen. Under trattbägarkulturens tid uppfördes olika typer av stora stenkammargravar i södra Skandinavien, en välspridd sed i hela Västeuropa där de nordligaste finns här. Merparten av Västeuropas dösar finns på platser med blåst och kargt landskap, främst vid kusterna, som var mindre lämpade för jordbruk. I Sverige finns de där jordbruket haft minst betydelse, exempelvis längs Skånes öst- och västkust. Eftersom jordbruket ännu inte var befäst var tillgången till vatten med dess olika möjligheter att skaffa mat mycket viktigt. Det betyder att ekonomin baserats på kusten istället för på jordbruk. Dösen gjordes aldrig i glesbygder, vilket betyder att större mängder människor bott på samma plats där de finns. Senare gravar utformades som gånggrifter eller hällkistor, och de betyder att livsformen med jordbruk kommit för att stanna. Därför förekommer de oftare inåt landet där den bördigare och öppnare jorden fanns. 9

10 Samhällsordning Gravarna berättar utöver hur människorna levde och vad de levde av också något om en social struktur i det samhälle som sakta byggdes upp. Bara att uppföra ett döse, en gånggrift, eller en hällkista, visar att det måste bott många människor på samma plats, annars hade det inte varit möjligt att bygga dem. Men det krävdes också organisation, vilket i sin tur innebär att det fanns ett ledarskikt som kunde samla ihop tillräckligt många människor. Möjligheten att kunna avsätta arbetskraften för att kunna bygga graven visar också mått på ett visst välmående. Alla behövde inte längre arbeta oavbrutet för att skaffa den mat som behövdes. Men det kan också betyda att någon ville visa sin plats i samhället som ledare, eller visa sammanhållningen hos den grupp människor som bodde där. Dessutom hade gravplatsen betydelse för att utföra kunna genomföra riter eller religiösa kulthandlingar. Förmodligen lämnades jordbrukets överflöd till hövdingen eller ledarna. Det ålåg sedan denne, eller dem, att förvalta detta överflöd, för att senare kunna använda det för gemensamma syften vid ceremonier eller om någon form av nödläge uppstod. Denna redistribution kan tolkas som en tidig form av skattesystem och fungerade förmodligen under hela den nordiska forntiden från Hedenhös till järnåldern. Under den senare delen av bondestenåldern har bland annat importerade metallföremål uppvisat ökade kontakter med omvärlden. Samtidigt utvecklades inhemsk gruvdrift med flinta i början till en omfattande handel med områden i norr som Småland - där flinta var en bristvara. Handeln inom och utom landet föreutsatte att allt producerat överskott omvandlades till produkter som kunde säljas. Den krävde också organiserad ledning och administration. Att det ledandet skiktet fanns visar gravbyggena, men sättet att styra förstärktes under bondestenålderns slutskede med avancerad social struktur i ett sammansatt samhälle. Sett i ett historiskt perspektiv levde människan under jägarstenådern under ganska goda förhållanden. Antalet människor anpassades till de resurser som fanns, men folktätheten var låg eftersom man strävade efter att inte behöva använda sig av de närboendes revir. Det innebar också att människorna levde harmoniskt i fred med varandra, eftersom behoven av mat och annat nödvändigt räckte till alla. BONDESTENÅLDERN I JÖNKÖPINGS LÄN Under trattbägarkulturen uppstod en klimatförsämring som medförde ett kallare och fuktigare klimat som ledde till att mossarna blev överväxta. De döda begravdes i dösar och gånggrifter. För att anpassa sig till sämre odlingsförhållanden blev bönderna ibland tvungna att finna nya vägar att försörja sig på. Figur 9: Fynd från länets bondestenålder. Två båtformiga stridsyxor, en tjocknackig håleggad yxa av flinta och en tjocknackig diabasyxa. I Norden innebar det antingen specialisering eller blandekonomi. Det innebar också att större markområden användes för odling eller bete. Skåne, Öland och kanske Gotland, alltså de zoner som än idag har de bästa klimatzonerna. 10

11 Korn och vete odlades, samtidigt som människorna höll får, getter och kor. I Sverige rörde det sig om den västra delen, Under trattbägarkulturen tvingades alltså bönderna att antingen vandra vidare, eller att delvis återgå till den gropkeramiska kulturen som präglades av jakt och fångst. I de äldre boplatserna längre in i landet finns rester av trattbägarkulturen. Redskapsmaterial och val av boplatslägen visar släktskap och anknytning till den äldre bondenäringen. Denna period övergav människorna i princip jordbruket och boskapsskötseln, men keramiken visar att de behöll tekniken de utvecklat. Skånska fynd från bondestenåldern visar att flinta bröts regelmässigt i gruva, vilket i sin tur visar på flintans betydelse. I södra Vätterbygden finns tyvärr mycket få säkra belägg för bondestenåldersboplatser, men några nämns nedan. Ekeberga I Bankeryd, ungefär en mil nordväst om centrala Jönköping har tidigare en boplats legat i ett nordvästligt lutat dalstråk. Där har fynd av välgjorda flintskrapor och flintspån gjorts i Ekeberga. I Nästa i Kärda socken tolkades de 9 stolphålen i rad vid utgrävningarna 1990 som möjliga rester efter ett långhus. Ett kulturlager som innehöll flinta och keramik visade att människor bebott platsen sedan bonde Figur 11: Länets äldsta fynd är gravgåvor från båtyxkulturen i Helmershus, Värnamo. stenålderns övergång till bronsålder omkring f.kr. Boplatsen hade dolts under högar från en gravfält anlagt under vikingatiden omkring år senare. Gisebo När den nya E4:an skulle byggas utmed Vätterns östra strand undersöktes en av länets stenåldersboplatser en knapp mil sydost om södra Vätternstranden i Gisebo. Boplatserna upptäcktes 1958 då arkeologerna fann 24 gropar, som mestadels fungerat som härdar för att underlätta matlagning och att ge värme, i andra fanns avfallsrester från människor. Där fanns bland annat också keramikskärvor, spån och flinta som hade formats för att användas som pilar och skrapor. Figur 10: Flintafynd från Ekeberga i Bankeryd. En skedformig skrapa, avslag med hög skrapegg och två spån. Nästa Gisebofynden visar att människorna tillverkade redskap, att skinn skrapades rent med skärvor av flinta och att korn, enkornigt vete och emmervete förvarats i krukorna. Ett visst materiellt överskott kan uttydas av att krukorna dekorerats med streck och intryck, det tyder också på att den lokala trattbägarkulturen var på väg att utvecklas till gropkeramisk kultur. 11

12 Länets stenåldersgravar Figur 12: Fynd från boplatsen vid Gisebo. Här finns två skrapor, en kärna och en tveeggad pilspets, två spån av flinta och sex keramikskärvor. Stenåldersliv Under bondestenåldern blev alltså klimatet bättre än det varit under den jägarstenåldern, därför förbättrades med tiden möjligheterna att odla. Sedan blev klimatet ytterligare bättre. Jordbruket genomfördes med svedje- eller hackbruk. Det innebar att de lättbearbetade lerblandade sandjordarna kring Gränna, Visingsö och Skärstadalen vid södra Vättern, och den sandiga jorden kring sjöarna Storbolmen och Vidöstern i länets sydvästra del, var bra odlingsmarker. Svedjebruket krävde stora jordarealer. Jorden som inte gödslades blev snabbt näringsfattig och måste ligga i träda för att åter hämta sig. Det innebar att nya jordytor måste röjas och att människorna ibland kunde tvingas förflytta sig. Denna rörlighet kom med tiden att skapa insikten om äganderätt, eller vad som var mitt och ditt. I praktiken innebar det att några fick tillgång till mer attraktiva odlingsområden än andra och därför är det ingen slump att hällkistor ofta är väl synligt och högt placerade i god odlingsmark Trots bofasthet och odlingar under bondestenåldern bestod ekonomin fortfarande delvis av att samla och fånga. I bygder med sämre odlingsförutsättningar var det kanske alltid nödvändigt att fiska, jaga. Regionala och lokala skillnader i livsbetingelser påverkade människornas liv då som nu. Figur 13: Grav från sen bondestenålder i Klåfvehalla, Åkers socken. Eftersom människan levde här i länet finns hällkistor kvar som spår av dem. De är stenkistor eller gravmonument från den senare delen av stenåldern. Då hade jordbruket återhämtat sig och utgjorde tillsammans med djurhållning grunden för människans livnäring. Figur 14: Grav från sen bondestenålder i Grytås, Åkers socken. Under mitten av bondestenåldern förändras gravsättningsskicket. De kollektiva gravar som använts tidigare ersattes nu av ensamgravar under hög. Dessutom fick den döde, från öst till väst i hela Europa, med sig nya sorters föremål i dem, som stridsyxor eller snörornamenterad keramik. Människorna 12

13 levde i det som kallas stridsyxekulturen, men i Sverige benämns tiden efter de båtformade stridsyxorna båtyxekulturen. Båtyxekultur Den svenska båtyxekulturen utvecklades kanske med utifrån kommande impulser under trattbägarkulturens slutskede och har samma utbredning som den. flintyxor och keramikkärl nedlagda som gravgåvor. Det är osäkert hur graven egentligen sett ut från början, och det beror inte bara på att det är två gravar ovanpå varandra, gravarna låg från början i en kulle som kan vara naturlig eller gjord. Sammantaget kan båtyxegravarna i Jönköpings län sägas vara minnesmärken efter människans anpassningsförmåga i föränderliga tider. Hällkistor Figur 15: Fynd från båtyxekulturen under mitten av bondestenåldern. Båtyxa av diabas från Rosenlund, Ljungarum socken i Jönköping. Återigen var det ekologiska förändringar som orsakade den kulturella utvecklingen mot en gropkeramisk kultur. Klimatet blev sämre igen och det blev nödvändigt att rationalisera. Det innebar att människorna i vissa regioner fick återgå till en ekonomi vars grund var fångst gropkeramiker-, medan andra istället valde att röja ny mark och utöka djurhållningen båtyxekultur. I Jönköpings län finns inga gravar från jägarstenåldern, de 9 båtyxgravarna från f Kr är äldst. De är oftast inte markerade ovan jord, och om de varit det, har markeringarna med tiden ruttnat bort. I dem fanns halvklotformade keramikkärl, flintspån och håleggade tjocknackiga flintyxor. I andra gravar från denna tid har lårbensformade slipstenar, stridsyxor och smycken av bärnsten och ben påträffats. Kylahov Båtyxegraven från Kylahov, i Hångers socken, har både en över och en undergrav och är därmed unik efter Småländska mått mätt. I dubbelgraven fanns flintspån, håleggade Hällkistan användes som begravningsform under den sena delen av bondestenåldern, men användes också under bronsåldern och järnåldern. Stenålderns hällkistor var kollektivgravar där människor kunde begravas vid fler än ett tillfälle. Gravkammaren byggdes av sido- och gavelhällar med täckande takhäll. Tillsammans formade de ett slags stenkista i en sluttning, eller som vanligast var, under en jordblandad stenpackning, ett röse eller en jordhög. Det finns rikligt med gravfynd från tiden i länet, åtminstone 130 stycken har klassats som hällkistor. De är spridda över hela länet, men flest finns i den södra delen som gränsar till det hällkisterika Kronobergs län. Rekordet har Göteryds socken där 100 hällkistor finns. Då utgrävningar genomförts, som exempelvis på Visingsö, har gravgåvorna varit typiska för tiden med sina enkla skafthålsyxor, skrapor, flintpilspetsar, flintdolkar och keramik. Naturligtvis har antalet hällkistor från början varit fler, många har förstörts av täktverksamhet och odlingsarbete. 13

14 Figur 16: En trerummig hällkista från Västergötland. Trumpetaregården, Skrelunda, Härlunda socken. Före Jönköping (1984) Börjesson K (red.). Småländska kulturbilder: Bohuslänningens Boktryckeri AB. Goldman J (1999) Sagaholm. Tryckeri AB Småland: Jönköping. Gruvberger N (1994) Sveriges forntid svensk folkkultur. 4e reviderade upplagan, Högskolan i Jönköping. Gräslund (1989) Arkeologi och religion. Gustavsson J (2000) Giseboplasten. En keramikstudie. C-uppsats arkeologi, arkeologiska institutionen. Göteborgs universitet. Göteborg. Gustavsson J m. fl (2004) Arkeologerna vid Jönköpings läns museums vetenskapliga verksamhetsplan. Under utarbetande. Jönköpings läns museum. Jansson K (1994) Ett idéhäfte kring förhistorien stenåldern. Lärarhandledning till stenålderslådan. Jönköpings läns museum. Stenberger M (1979) Det forntida Sverige. Berlings: Lund. Sten - och bronsålderns ABC (1991) Statens historiska museum och författarna. Centraltryckeriet, Borås. Tiotusen år (1993) Börjesson K (red.). Småländska kulturbilder. REFERENSER Det nära förflutna om arkeologi i Jönköpings län (1997) Börjesson K (red.) Småländska kulturbilder Bilder från Stenberger M (1979); Småländska kulturbilder 1984; 1992; 1993; 1997; Goldman J (1999). 14

15 Bilaga 1 Kronologisk indelning av svensk stenålder Äldre stenålder Äldre stenålder Paleolitikum ca f Kr f Kr - Segerbroplatsen i Skåne. Mesolitikum - Jägarstenålder ca f Kr f Kr ca f Kr f Kr - Även kallad jägarstenålder Maglemosekulturen störst. - Ertebollekultur fkr som; Bøgebacken i Danmark och Skateholm i Skåne - Sandarnakultur - Anderstorp, Forsheda, Ljungraum, Skrärstad, Gisebo Anderstorpsboplatsen Draftingeboplatsen, Ås sn Nennesmo, Reftele sn Gisseboboplatsen, Gisebo sn Dumemosse ljusterspetsar Yngre stenålder Neolitikum Bondestenåldern ca 400 f Kr ca 1800 f Kr Tidig neolitikum ca f Kr f Kr -Trattbägarkultur som på Ljungarum, Skärstad en Giseboboplatsen Mellan neolitikum ca f Kr f Kr - Trattbägarkultur - Gropkeramikkultur - Båtyxekultur Ljungarum, Skärstad sn Giseboboplatsen. Gisebo sn Båtyxgravarna i Kylahov och Hånger skafthålsyxor, flityxor. Hällkistor Sen neolitikum ca f Kr f Kr. (Kopparstenåldern) Kärdaboplatsen Hällkistor Bronsålder ca f Kr - ca 500 f Kr. Järnåldern ca 500 fkr. slagg, långhus - Nennesmo, spridd, bebyggelse, stor rörlighet 15

16 Bilaga 2 Liten ordförklaring för svensk stenålder Ambulerande jordbruk Avslag Bandkeramisk kultur Ben Bondestenålder Båt Bärnsten Dumme Mosse Dvärgbjörk Dvärgvide Dös Ekblandskog Eldslagningsflinta Emmervete Fibula Gånggrift Hackbruk Hackor Hällkista Hällristningar Jägarstenålder Mesolitikum Metkrok Mjöd Neolitikum Postglacial tid - Odlingssätt där näringen i mullen utnyttjas helt. Därefter röjs och används ett nytt odlingsställe, varvid det gamla odlingsstället återhämtar sig medan det återgår till sitt vilda tillstånd. Kräver litet förarbete men stora arealer. - I arkeologiska sammanhang det spill som uppstår då exempelvis en knivsudd formas av flinta. - Tillhör i norra Europa ertebøllekulturen där skafthålsyxan är typisk. - Av (oxens mellanfots) ben gjordes bland annat harpunspetsar, knappar, knivblad, mejsel, pryl och pärlor. - Modern benämning av neolitikum. - Det viktigaste transportmedlet. De äldsta kända är stockbåtar som härstammar från den mesolitiska ertebøllekulturen. - I stora delar av Europa och kring Östersjön ett eftertraktat material sedan tidigaste stenåldern. Användes exempelvis som gravgåva, djur- och människofigurer, eller prydnad till klädedräkten. - Sandseryd socken, Småland. Fyndplats för två benharpuner från mesolitisk tid. - Vanlig i det senglaciala landskapet under jägarstenåldern. - Som ovan. - Oftast rektangulärt eller kvadratiskt placerade klippblock, 4-7 stycken, den äldsta formen av megalitgrav avsedd för en individ. - Skog dominerades av ädla lövträd ek, alm, ask, lind, lönn - under den senare delen av den jägarstenåldern. - Kraftigt rakt avslaget spån avnött av användning, påträffas i gravplatser och på boplatser. - Enradig, ålderdomlig veteform. - Spänne eller ett slags säkerhetsnål av två delar. - Megalitgrav som det finns 375 stycken registrerade i Sverige. En gång, ibland med tröskelstenar, leder in till kammare. Täckt grav. - Primitivt jordbruk där jorden bearbetades med hacka. - Av sten, horn eller ben. Förekom redan under maglemosekulturen. - Gravkonstruktion av stående stenblock täckta av andra hällar. Kan ha fler avdelningar och ha fler begravda i samma grav. Särskilt vanliga i inre Småland, speciellt nära Ljungby. Är ofta nedsänkta eller täckta av hög eller röse. Vanliga fynd i dem är flintdolkar, pilspetsar och enkla lerkärl. - Finns över hela jorden. De äldsta i Norden är gjorda under stenåldern. - Kallades tidigare mesolitikum. - Kallas numer jägarstenålder, yxor av flinta började användas då. - Det nu äldsta fortfarande använda redskapet. Det är omkring år gammalt från meolitikums Maglemosse- och Ertebøllekulturer. - Sannolikt tillverkades dryck av jästa äpplen och nypon med honung redan under stenåldern. - Kallas numer bondestenålder - Tiden efter den senaste istiden, den mellantid vi sannolikt lever i, började med en kraftig klimat förändring för ungefär år sedan vars optimum inträffade för år sedan. - Förekom och kunde tillverkas i ben eller horn. - Gammalt isländskt ord för yxa. - Mesolitisk tid i Norden. - kom inte till Sverige före järnåldern. Pryl eller syl Pålstav Renjägartid Råg Skålgrop - Från slutet av stenåldern (eller järnåldern), den vanligaste hällristningsfiguren, 2-10 cm i diameter, gjordes enstaka eller för att bilda figurer. Trattbägarkultur - Står för jordbrukets etablering. Karaktäriseras av sin välformade keramik, odling av vete och korn, getter, får och kor, samt dösar och gånggrifter. Årder - Började användas i jordbruket ca f Kr. I och med att det börjar dras av oxar under bronsstenåldern försämras kvinnans ställning. 16

17 Bilaga 3 Lästips för den som vill veta mer. Andersson S m fl (1988) Fångstfolk för 8000 år sedan- om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg. Göteborg. Bergenblad H (1972) Tusenåriga gravar, stigar och kultställen i Vätterbygden. I Vår hembygd, Browall H (1991) Om förhållandet mellan trattbägarkultur och gropkeramisk kultur. Västsvenska stenåldersstudier. Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter No 8. Browall (red.) Persson & Sjögren. Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet. Göteborg. Burenhult G (1982) Arkeologi i Sverige. Del I och II. Viken 1982, Burenhult G (1986) Speglingar av det förflutna. Höganäs. Burenhult G (1988) Länkar till vår forntid. Stockholm. Börjesson K (1984) Förhistoria i Jönköpings kommun. I»Före Jönköping, Småländska kulturbilder«. Jönköping. Gustavsson (2000) Giseboplatsen. En keramikstudie. C-uppsats Arkeologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Granlund E (1933) Vättern och landhöjningen. Mäster Gudmunds Gilles Årsbok Gutehall A (1997) Huskvarnaviken ett kulturlandskap under vatten. Det nära förflutna, Årsbok Jönköpings läns museum Frängsmyr T (1976) Upptäckten av istiden. Studier i den moderna geologins framväxt. Stockholm. Småländska kulturbilder 1977 (1977) Jönköpings läns museum. Fångster för 8000 år sedan (1988) Om en stenåldersboplats i Göteborg. Göteborgs arkeologiska museum. Hårdh B (1989) Grunddragen i Nordens förhistoria. Lund. Larsson M (1988)»Stenåldersbondens hus«. Populär arkeologi 6:4. Malmer M (1975) Stridsyxekulturen i Sverige och Norge. Liber. Rapport (2000) 1999 års fornminnesinventering. Värnamo, Sävsjö och Vetlanda kommuner. 2000:6. Riks antikvarieämbetet. Stenberger (1979) Det forntida Sverige. Gebers. Sten- och bronsålderns ABC (1991) Statens historiska museum och författarna. Centraltryckeriet, Borås. Waldemarsson d (1984) Jönköpings traktens landformer. Före Jönköping. Årsbok Jönköpings läns museum Uddevalla. Wihlborg A (1978) Sagaholm. A Bronze Age Barrow with Rock-Carvings. I»Meddelanden från Lunds universitets historiska museum «. Lund. 17

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

AV MEDIA SKÅNE Tel. 0451-38 85 80 M1/ STENÅLDERS- LÅDA. www.regionmuseet.se

AV MEDIA SKÅNE Tel. 0451-38 85 80 M1/ STENÅLDERS- LÅDA. www.regionmuseet.se AV MEDIA SKÅNE Tel. 0451-38 85 80 M1/ STENÅLDERS- LÅDA www.regionmuseet.se Välkommen till stenålderslådan! Vi hoppas att du och dina elever kommer att ha glädje av lådan. Innan lådan skickas tillbaka till

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har. Lärarhandledning och karta för rundvandring med skolklasser bland museets fornlämningar Äldre stenålder 10 000-4100 f.kr. Yngre stenålder 4000-1800/1700 f.kr. Bronsålder ca 1800/1700-500 f.kr. Järnålder

Läs mer

BILDER AV VÅRA FÖRFÄDER LÄRARHANDLEDNING

BILDER AV VÅRA FÖRFÄDER LÄRARHANDLEDNING BILDER AV VÅRA FÖRFÄDER LÄRARHANDLEDNING Varför besöka utställningen Bilder av våra förfäder som en del av undervisningen? Välkommen hit! Detta häfte är en handledning för lärare som vill gå själva med

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37

3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37 Innehåll Summary 13 Zusammenfassung 15 Förord 17 1 Introduktion 19 2 Upptäckten 28 3 Undersökningsförloppet 31 3.1 Grävningarna kommer igång 31 3.2 Avbrott i arbetet 31 3.3 Slutundersökningen 37 4 Dokumentation

Läs mer

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag Foto: Hans Olsson En resa som sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden till intressanta forntida monument. Foldern är sammanställd av Hans Olsson, arkeolog, Värmlands

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Arkeologisk utredning 2014. Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA. Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2014:13.

Arkeologisk utredning 2014. Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA. Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2014:13. Arkeologisk utredning 2014 Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:13 Per Sarnäs Arkeologisk utredning 2014 Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

FORNTIDEN HUR KAN MAN VETA NÅGOT OM FORNTIDEN?

FORNTIDEN HUR KAN MAN VETA NÅGOT OM FORNTIDEN? FORNTIDEN Västerbotten är ett stort län som sträcker sig från kust till fjäll. 9 000 år har gått sedan den senaste inlandsisen försvann härifrån. Det är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Under

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp UV VÄST RAPPORT 2002:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp Västergötland, Mölndal socken, Alvered 1:8 m.fl., RAÄ 115 och RAÄ 116 Mats Lindqvist UV

Läs mer

Hällristningar Himmelstalund

Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns. Den största koncentrationen finns vid Motala ström, inom ett par kilometer

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Boplatslämningar från äldre järnåldern

Boplatslämningar från äldre järnåldern Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från äldre järnåldern Inför byggandet av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

13622 13622 14267 14355 14355 16285 18311 18378 20236 460 631 2110 3012 3036 3641 13305 13305 24621 24624

13622 13622 14267 14355 14355 16285 18311 18378 20236 460 631 2110 3012 3036 3641 13305 13305 24621 24624 FORNFYND Generell information om förvaring och var de lokala fornfynden från Rydebäckstrakten är förvarade - med bilder på de tre små figuriner som har hittats i Rydebäck. De fynd som görs i Sverige förvaltas

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idésamhällsstudier UMEÅ UNIVERSITY Department of Historical, Philosophical and Religious studies i Tryckt

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25 UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012 Mossbystrand 10:25 Vendeltida bosättning vid Skånes sydkust Skåne, Skurups kommun, Västra Nöbbelövs socken, Mossbystrand 10:25, fornlämning 76 Adam Bolander

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50

Läs mer

Torslanda 115 inom Amhult 3:1. Arkeologisk förundersökning

Torslanda 115 inom Amhult 3:1. Arkeologisk förundersökning Torslanda 115 inom Amhult 3:1 Torslanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning Thomas Johansson Torslanda 115 inom Amhult 3:1 Torslanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne

Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne Rapport 2011:69 Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne Arkeologisk slutundersökning 2010 Anders Edring Rapport 2011:69 Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, Skåne Arkeologisk slutundersökning 2010 Anders Edring Fornlämningsnr:

Läs mer

Orust förhistoria. Vad trodde man på?

Orust förhistoria. Vad trodde man på? Orust förhistoria Innehåll: Vad trodde man på? Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad trodde man på? Alla funderar vi någon gång på varför vi finns här på jorden, hur vi blev till,

Läs mer

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM GOteboigs stadsomseum Nr Rapport over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992 Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM RAPPORT OVER ARKEOLOGISK FORUNDERSOKNING. HOG, AN 2. En mycket skadad

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer