Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. 11 juni 2008 Dnr

Transkript

1 11 juni 2008 Dnr Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en strategi som valts för att uppnå den jämställdhetspolitik regeringen och riksdagen ställt sig bakom. Jämställdhetsintegrering innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna svarar lika väl mot kvinnors som mot mäns utgångspunkter och behov. Källa: Riksdagens protokoll 2005/06:257, 6 Enligt de nationella målen för jämställdhetspolitiken ska: Kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I en jämställd socialtjänst ska kvinnor och män utifrån detta mål alltså garanteras en skälig levnadsnivå utifrån båda könens villkor och behov. En jämställd socialtjänst innebär inte att kvinnor och män alltid skall ha samma insatser. Det kan innebära att olika behöver olika för att bli lika. Genom att uppmärksamma jämställdhet i tillsynen vill länsstyrelsen bidra till att jämställdhet integreras inom äldreomsorgen. Sammanfattning En förutsättning för jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom socialtjänstens verksamheter är att det finns arbetssätt för det i hela arbetsprocessen, från behovsinventering, behovsbedömning till uppföljning av resultat. Bland annat behövs rutiner för att undersöka och uppmärksamma behov hos kvinnor och män. Verksamheterna måste systematisera resultaten för återkommande analyser och reflektioner. Såväl den nationella tillsynen som den operativa tillsynen visar att få kommuner, kommun- och stadsdelar har arbetat strategiskt med jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. Bakgrund Länsstyrelserna har under flera år haft ett uppdrag av regeringen att redovisa hur kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering fungerar inom socialtjänsten och även att redovisa vilka insatser som genomförts för att stödja det arbetet. Genom ett initiativ från socialdirektörerna på länsstyrelserna och Jämstöd skapades 2006 en nationell arbetsgrupp för tillsyn av äldreomsorgen utifrån jämställdhetsperspektivet. Med utgångspunkt i arbetet med att ta fram ett verktyg för att mäta jämställdhetsintegrering har sedan en nationell tillsyn och en operativ verksamhetstillsyn i sju län genomförts under Tillsynens syfte: att få en bild av hur långt landets kommuner har kommit med jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. att synliggöra frågan för brukare, närstående, personal, chefer och politiker. att konkretisera och integrera metoder för granskning av jämställdhetsperspektivet i löpande operativ tillsyn av verksamheter inom äldreområdet under 2007 för att därefter ta vara på dessa erfarenheter och komma med förslag på en metod för tillsynsarbetet under 2008.

2 Genomförande och resultat Nationell tillsyn För den nationella tillsynen skickade länsstyrelserna ut en enkät till ansvariga nämndsordförande och förvaltningschefer i Sveriges alla kommuner under november Sammanlagt 316 kommuner, kommun- och stadsdelar har svarat (cirka 91 procent), totalt 308 förvaltningschefer och 156 nämndsordföranden. Fördelningen av svar över landet är jämn. Äldre är också kvinnor och män I oktober 2007 tog länsstyrelserna fram broschyren Äldre är också kvinnor och män med information om vad jämställdhetsintegrering innebär. Denna har delats ut till brukare, anhöriga, personal, chefer, organisationer och politiker. Broschyren kan laddas ned från Av den nationella tillsynen framgår att nästan inga kommuner, kommun- och stadsdelar (under 10 procent) har arbetat strategiskt med jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. Detta trots att hälften av nämndsordförande och förvaltningschefer uppger att de har kunskaper om genusteori och metoder för jämställdhetsintegrering. Resultatet visar att det saknas mål och riktlinjer. Kommunerna erbjuder i princip ingen fortbildning i ämnet. Endast 40 procent av nämnderna har delegerat ansvaret för jämställdhetsintegreringen till förvaltningsnivå. Dessa nämnder kräver i större utsträckning kunskaper om jämställdhet och jämställdhetsintegrering hos förvaltningschefer och andra chefer (cirka 60 procent jämfört med cirka 35 procent för de nämnder som inte delegerat ansvaret). Nämnderna begär inte heller att få kontinuerlig uppföljning av hur jämställdhetsintegreringen framskrider. Det saknas i de flesta fall könsuppdelad statistik och analys liksom verksamhets- och budgetplanering med ett könsperspektiv. Rapporteringsrutiner till nämnderna om förekomst av våld i nära relationer mot äldre kvinnliga brukare förekommer sällan. Många respondenter kommenterar att allt våld rapporteras, både när det gäller kvinnor och män. En del uppger att man rapporterar våld i nära relationer mot kvinnor i hälso- och sjukvårdens avvikelsehantering eller enligt lagen om skyldigheten att anmäla missförhållanden enligt 14 kap 2 socialtjänstlagen (SoL), den s.k. Lex Sarah. Operativ verksamhetstillsyn Den operativa verksamhetstillsynen genomfördes under hösten 2007 genom att länsstyrelserna i Södermland, Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Kronoberg, Gävleborg och Örebro har använt det framtagna tillsynsverktyget inom ramen för den ordinarie verksamhetstillsynen inom äldreomsorgen. Verktyget bestod av tre olika frågeformulär med frågor riktade till chefer, omvårdnadspersonal och handläggare inom äldreomsorgen samt för samtal med brukare. Totalt har 59 chefer, 91 enskilda personal och/eller personalgrupper om 2-15 deltagare intervjuats. Cheferna och personalen arbetar inom de äldreboenden, hemtjänst eller biståndsenheter. Även 38 kvinnliga och 28 manliga brukare med insatser från hemtjänsten eller med insatsen särskilt boende har besvarat frågor. Vid samtliga kommunbesök och tillsynstillfällen har även en broschyr med information om vad jämställdhetsintegrering innebär delats ut till brukare, anhöriga, personal, chefer, organisationer och politiker.

3 Tillsynen bekräftar resultaten från den nationella tillsynen; det saknas oftast mål, riktlinjer, analys ur ett könsperspektiv och utbildningsinsatser för dem som ska genomföra äldreomsorgen. När det gäller ärenden där äldre kvinnliga brukare utsätts för våld i sina nära relationer saknas det riktlinjer och handlingsplaner för hur personalen ska agera. Röster från personal: De äldre kan själva ha starka könsrollsmönster som är svåra att bryta Här kommer individen först, inte könet Det borde finnas en rutin som stöd när vi misstänker att en äldre kvinna är våldsutsatt Kanske utför vi insatserna olika omedvetet Röster från män om aktiviteter: Jag skulle vilja prata om jakt och fiske och så skulle jag vilja spela schack Här finns inget att göra, bara tråkig underhållning och gymnastik Av cheferna anger 46 av 59 att de saknar stöd för att arbeta med jämställdhetsarbete ur ett brukarperspektiv. De som får visst stöd nämner utbildning, stöd av ledningen, avsatt tid, stöd av kommunens jämställdhetsansvariga och att en engagerad nämnd har stor betydelse för jämställdhetsintegreringsarbetet. Drygt en femtedel av cheferna sammanställer könsuppdelad statistik, t.ex. vid brukarundersökningar och vårdtyngdsmätningar där kön anges, men ingen analys av resultaten görs. Det görs ingen statistik på vilket bistånd som erbjuds till kvinnor och män, varken på beställar- eller utförarsidan. Det saknas också statistik på vad äldre kvinnor och män ansöker om för bistånd och uppföljningar ur ett könsperspektiv. Av personalen anger endast sex av 91 tillfrågade personal/grupper att de har mål och riktlinjer för jämställdhetsintegrering. 90 procent svarar nej på frågan om de erbjuds utbildning om jämställdhet. De utbildningar i arbetsgivarens regi som nämns är enstaka föreläsningar, seminarier eller att någon kommit till verksamheten och pratat. Personalen reflekterar sällan över könets betydelse vid bedömning av brukarnas behov av insatser eller om hur insatserna genomförs. 70 procent svarar att de inte tror att brukarnas kön påverkar hur deras behov tillgodoses av personalen. Det finns mer kunskap bland personalen när det gäller jämställdhet ur ett personalrättsligt perspektiv än sett ur brukarens synvinkel. Det var också detta som personalen främst associerade begreppet jämställdhet med, exempelvis synpunkter om att det behövs fler män i vården och lika lön oavsett kön. Personalen diskuterar jämställdhet för brukarna ibland. Det vanligaste är att personalen diskuterar omvårdnaden ur ett könsperspektiv i samband med intimhygien och dusch. Aktiviteter nämns också som ett ämne där könsperspektivet ingår. Sju personer/grupper uppger att de har en handlingsplan för hur de ska agera om en brukare blir utsatt för våld i nära relationer. De som upplevt situationer där kvinnliga brukare utsatts för våld i nära relationer har oftast lämnat över det hela till chefen som i sin tur gjort individuella lösningar. Av brukarna svarar de flesta (över 90 procent) av båda könen att de får den hjälp de behöver och cirka 86 procent är nöjda med hjälpen de får. Däremot är de överlag mindre nöjda med tillgången till aktiviteter. Färre män (35,7 %) än kvinnor (47,4 %) anger att de är nöjda Några män har kommenterat att de saknar utrymme och utrustning för att snickra. Kvinnor som har angivit att de saknar aktiviteter har frågat efter mer litteratur, möjlighet att måla och en traditionell terapiavdelning.

4 Goda exempel Några kommuner och stadsdelar arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. Förutom nedan nämnda exempel pågår spännande utveckling i frågan i bland annat stadsdelarna Torslanda och Majorna i Göteborgs stad, i kommunerna Karlskoga, Uppsala och Västerås. Mål för jämställdhetspolitiken Kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättighet till kroppslig integritet. Göteborgs stad, stadsdelen Lundby. Nämnden har som lokalt mål att biståndsbedömningen ska genomsyras av genusperspektivet. Förvaltningens ledningsgrupp har deltagit i en konferens om ämnet och nyckelpersoner har utbildats för att kunna stötta ledning och utförare. När det gäller mäns våld mot äldre kvinnor har äldreomsorgen deltagit i ett projekt om kvinnofrid och våld mot äldre. Personal inom hemtjänsten och enhetschefer har utbildats. Målet är att alla inom äldreomsorgen ska utbildas. En policy för handläggning av ärenden där äldre kvinnor våldsutsätts har skapats. Vid Länsstyrelsens intervjuer i samband med verksamhetstillsynen i stadsdelen framkommer att jämställdhetsarbetet är väl förankrat ute i verksamheten. Karlstads kommun. Inom myndighetsutövningen vill kommunen ha en jämnare könsfördelning eftersom hela biståndsprocessen kan påverkas av manligt och kvinnligt från bedömning till utförande. Könsuppdelad statistik förs löpande när det gäller biståndsbedömning. När det gäller verksamhetsperspektivet anges också att verksamheten ska beakta jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen, satsa på jämställdhetsutbildning för biståndshandläggarna och nyckelpersoner, följa upp genom könsuppdelad statistik, undersöka brukarnas attityd till kvinnlig resp. manlig personal samt kartlägga vilka som utbildats i 3R-metoden och hur kunskapen utnyttjats. Karlskrona kommun. Äldreförvaltningens jämställdhetsplan beskriver att äldre personer ska få vård och omsorg efter sina individuella behov oavsett kön. I planen belyses de svårigheter man kan stöta på när äldre själva har fasta könsmönster som man inte kan ändra på. Som en åtgärd för att utvärdera äldreomsorgen anmodas kvalitetsgruppen att undersöka ifall 3R metoden är en rationell metod vid utvärdering av vård och omsorgsverksamhet. Vidare ska förvaltningen med hjälp av en kvalitetsbarometer mäta om det finns oskäliga skillnader i utförandet kopplat till brukarnas kön. Malmö stad, stadsdelen Kirseberga. I jämställdhets- och mångfaldsplanen för 2007 anges att sedan år 2004 sätter de olika verksamheterna själva upp sina mål för att främja jämställdheten ur ett brukarperspektiv för att alla brukare ska ha lika rättigheter oavsett kön. Arbetsledarna har ansvaret. För att jämställdhetsperspektivet ska komma med i all verksamhet ska jämställdhetsarbetet integreras i budgetarbetet. Stadsdelen avsätter pengar för jämställdhetsaktiviteter och inom verksamheterna avsätts särskilda resurser. Vård och omsorgsverksamheten anger i sitt mål att alla medarbetare ska göras uppmärksamma på jämställdhetsfrågor som berör förhållningssätt och attityder gentemot brukarna. Jämställdhetsfrågor utifrån ett brukarperspektiv ska diskuteras på arbetsplatsträffarna och som uppföljning ska alla tillfällen när ämnet diskuteras registreras.

5 Slutsatser Strategin jämställdhetsintegrering har inte genomsyrat äldreomsorgen när det gäller brukarperspektivet trots att det har funnits målsättningar under lång tid. För att kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ska bli långsiktigt och hållbart krävs ett systematiskt arbete som är integrerat i verksamhetens ledningssystem. I vissa kommuner/verksamheter som har kommit lite längre drivs frågorna av en eller flera intresserade eldsjälar. Risken finns att fokuseringen på ämnet minskar om de avslutar sin anställning. Arbetsgrupp Ann-Kristin Granberg, Socialstyrelsen, Ann-Kristin Carlson Hansen, Gävleborg, Marianne Jervehed, Kronoberg, Michael Jonsson, Västra Götaland, Birgitta Lundström, Sörmland, Jessica Nilsson, Blekinge, Eva Wallengren, Skåne, Birgitta Vigil, Stockholm, och Fisun Yavas, Örebro. Vill du veta mer? Välkommen att kontakta oss: Ann-Kristin Carlson Hansen, tfn Marianne Jervehed, tfn Michael Jonsson, tfn Eva Wallengren, tfn 040/ Personalen inom äldreomsorgen har bristande kunskaper om jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. Det finns mer kunskap bland personalen när det gäller jämställdhet ur ett personalrättsligt perspektiv än sett ur ett brukarperspektiv. Det fjärde jämställdhetsmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, är oftast inte känt av cheferna. Både chefer och personal saknar verktyg för att upptäcka när ett hot om våld gentemot äldre kvinnor finns, vilket kan innebära att kvinnor utsätts för våld under längre tid än vad som skulle vara fallet med bra rutiner. Länsstyrelsen anser att det ska finnas en handlingsplan med riktlinjer för hur alla inom äldreomsorgen ska agera ifall de misstänker/upptäcker att en äldre kvinna blir utsatt för våld i nära relationer. Länsstyrelsernas fortsatta uppdrag Enligt Länsstyrelseinstruktionen som trädde i kraft 1 januari 2008 ska länsstyrelserna främja länets utveckling och noga följa länens tillstånd samt underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat där. Länsstyrelserna har bland annat uppgifter inom sakområdet jämställdhet mellan kvinnor och män. Äldreomsorgen behöver mer kunskap om jämställdhet ur ett brukarperspektiv. Genom att fråga och informera belyser länsstyrelsen hur viktig frågan är. Med anledning av bristerna när det gäller mål, dokument, kunskaper och rutiner inom äldreomsorgen anser länsstyrelsen att det är viktigt att frågorna i det framtagna enkätverktyget, som reviderats något efter tillsynen, fortsätter att ställas och att broschyren delas ut i samband med tillsyn för att uppmärksamma området. Birgitta Vigil, tfn Fisun Yavas, tfn

6 Äldre är också kvinnor och män Bilaga med kompletterande material från en tillsyn av jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv 2007

7 Bilaga till rapport/faktablad Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Bilaga 1. Svarsdiagram från nationell tillsyn och operativ verksamhetstillsynen om jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen 2. Tillsynsverktyg 2.1 Frågeformulär till biståndshandläggare 2.2 Frågeformulär till chefer och föreståndare 2.3 Frågeformulär till personal 2.4 Frågeformulär till brukare 3. Broschyr Äldre är också kvinnor och män

8 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Resultat från den nationella tillsynen Enkätundersökning till alla kommuner och stadsdelar Mål och riktlinjer Fråga 1: Finns det mål, policy eller riktlinjer antagna av nämnden för hur jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv ska bedrivas inom äldreomsorgen? Återrapportering till nämnden Fråga 2: Sker återrapportering till nämnden om hur äldreomsorgen arbetar med jämställdheten ur ett brukarperspektiv?

9 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Könsuppdelad statistik Fråga 3: Används könsuppdelad statistik vid nämndens uppföljning, budget- och verksamhetsplanering? Ansvar för jämställdhetsintegreringen inom äldreomsorgen Fråga 4: På vilken nivå finns ansvaret för jämställdhetsintegreringen ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen har nämnden delegerat ansvaret för att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen?

10 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Krav på kompetens Fråga 5: Ställer nämnderna krav på att ansvariga chefer inom äldreomsorgen har kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering? Kunskap om genusteori och jämställdhetsintegrering. Fråga 6: Har nämndsordförande och förvaltningschefer kunskap om genusteori och metoder för jämställdhetsintegrering? Våld i nära relationer Fråga 7: Redovisas förekomst av våld i nära relationer mot äldre kvinnliga brukare till nämnden?

11 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Resultat från verksamhetstillsynen Intervjuer av chefer inom äldreomsorgen Mål Fråga 1: Finns det mål och riktlinjer när det gäller jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen inom kommunen/stadsdelen Statistik Fråga 2: Sammanställer och analyserar ni ur ett könsperspektiv vid uppföljningar? Ett exempel kan vara könsuppdelad statistik och analys av resultaten.

12 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Mäns våld mot äldre kvinnor Fråga 3: Finns riktlinjer för handläggning av situationer med våldsutsatta äldre kvinnor (i nära relationer)? Intervjuer av personal inom äldreomsorgen. Mål och riktlinjer Fråga 1: Har ni mål och riktlinjer för jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv?

13 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Utbildning Fråga 2: Erbjuds ni utbildning om jämställdhet? Jämställdhet på agendan Fråga 3: Diskuterar eller gör ni något när det gäller jämställdhet ur ett brukarperspektiv? Insatser och kön Fråga 4: Påverkar brukarnas kön hur deras behov tillgodoses?

14 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Bedömning och planering Fråga 5: Ställs samma krav på kvinnor och män vid bedömning/planering? Våld i nära relationer mot äldre kvinnor Fråga 6: Har ni en handlingsplan för hur ni ska agera vid situationer med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer?

15 Bilaga 1 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Intervjuer/enkäter brukare inom äldreomsorgen Kvalitet Fråga 1: Får du den hjälp du behöver? Nöjdhet, kvalitet Fråga 2: Är du nöjd med den hjälp du får? Aktiviteter Fråga 3: Finns det aktiviteter/sysselsättning som du är intresserad av?

16 Bilaga 2. Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni 2008 Tillsyn av jämställdhetsintegrering på lednings - och planeringsnivå Kommun Län 1. Uppgiftslämnarens befattning: Nämndsordförande Förvaltningschef 2. Finns det mål, policy, riktlinjer eller direktiv, antagna av nämnden, för hur jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv ska bedrivas inom äldreomsorgen? Ja Nej Om ja bifoga dokumentet! 3. Sker återrapportering till nämnden av hur äldreomsorgen arbetar med jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv? Ja Nej 4. Används könsuppdelad statistik i nämndens uppföljning av äldreomsorgen budgetplanering av äldreomsorgen verksamhetsplanering av äldreomsorgen Statistik saknas Ja Nej 5. Ställer nämnden krav på att ansvarig för äldreomsorgen har kunskap om jämställdhet och metoder för jämställdhetsintegrering? Ja Nej

17 Bilaga 2 Jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv Länsstyrelserna, juni På vilken nivå ligger ansvaret för jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen? Förvaltningschef Enhetschef Annan/motsvarande Ansvaret är inte delegerat 7. Har du kunskap om genusteori och metoder för jämställdhetsintegrering? Ja Nej 8. Redovisas förekomst av våld från närstående mot äldre kvinnliga brukare till nämnden? Ja Nej

18 Bilaga 2.1 Tillsyn av jämställdhet ur ett brukarperspektiv Frågor till biståndshandläggare inom äldreomsorgen Verksamhet och kommun/std.. 1. Finns det mål och riktlinjer när det gäller jämställdhet ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen? Mål Riktlinjer Nej Kommentar 2. Erbjuds ni utbildning om jämställdhet? Ja Nej Om Ja, vilken utbildning.. 3. Diskuterar ni frågor om jämställdhet ur ett brukarperspektiv? Ja Nej Om ja, nämn några konkreta exempel Om nej, vad skulle man kunna göra? Påverkar brukarnas kön hur deras behov tillgodoses? Ja Nej Vet inte Kommentar.. 5. Ställer ni samma krav på kvinnor och män vid behovsbedömning/planering? Ja Nej Vet inte Kommentar Har ni handlingsplaner för hur ni ska agera vid situationer med våldsutsatta äldre kvinnor? Ja Nej Vet inte Kommentar

19 Bilaga 2.2 Tillsyn av jämställdhet ur ett brukarperspektiv på verksamhetsnivå. Frågor till chefer för hemtjänst, dagverksamheter, äldreboenden och biståndshandläggare Verksamhet och kommun/std 1. Finns det mål och riktlinjer när det gäller jämställdhet ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen? Mål Riktlinjer Nej Kommentar.. 2. Vilka resurser/verktyg har du för att bedriva ett jämställdhetsarbete ur ett brukarperspektiv inom din verksamhet? Metoder, t.ex Stöd av Utbildning kartläggning ledningen och analys Budget- och Stöd av Avsatt tid verksamhets kommunens planering jämställdhetsansvariga Kommentar.. 3. Sammanställer och analyserar ni ur ett könsperspektiv vid uppföljningar? Ett exempel kan vara könsuppdelad statistik och analys av resultaten. Sammanställer Ja Nej Gör analys Ja Nej Kommentar Finns riktlinjer för handläggning av situationer med våldsutsatta äldre kvinnor? Ja Nej Kommentar..

20 Bilaga 2.3 Tillsyn av jämställdhet ur ett brukarperspektiv Frågor till personal inom hemtjänst, dagverksamheter, äldreboenden Verksamhet och kommun/std.. 1. Finns det mål och riktlinjer när det gäller jämställdhet ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen Mål Riktlinjer Nej Vet ej Kommentar 2. Erbjuds ni utbildning om jämställdhet? Ja Nej Om Ja, vilken utbildning.. 3. Diskuterar ni frågor om jämställdhet ur ett brukarperspektiv? Ja Nej Om ja, nämn några konkreta exempel Om nej, vad skulle man kunna göra? Påverkar brukarnas kön hur deras behov tillgodoses? Ja Nej Vet inte Kommentar.. 5. Tar ni hänsyn till brukarnas kön när ni upprättar genomförandeplaner? Ja Nej Vet inte Kommentar Erbjuds aktiviteter som tillgodoser både kvinnor och mäns behov? Ja Nej Vet inte Kommentar

21 Bilaga 2.4 Tillsyn av jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv på verksamhetsnivå. Frågor till brukare inom hemtjänst, dagverksamheter, äldreboenden Verksamhet:.. Kommun: Kvinna Man 1. Får du den hjälp som du behöver? Ja Nej Kommentar.. 2. Är du nöjd med den hjälp (kvaliteten) du får? Ja Nej Kommentar. 3. Finns det aktiviteter/sysselsättning som du är intresserad av? Ja Nej Om Nej, vad saknar du..

22 Länsstyrelsens uppgift Länsstyrelsen har som uppgift att bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. Genom att uppmärksamma jämställdhet i tillsynen vill Länsstyrelsen bidra till att jämställdheten integreras inom äldreomsorgen. Kriterier för bedömning av kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering*: att nämnden har säkerställt att ledningssystemet för kvalitet omfattar jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. att det bedrivs systematiskt kvalitetsarbete som uppmärksammar jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. Äldre är också kvinnor och män Ingen behandlar väl medvetet kvinnor och män på olika sätt? * Jämställdhetsintegrering innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna svarar lika väl mot kvinnors som mot mäns behov (SOU 2007:15). September

23 Mål för jämställdhetspolitiken Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv. En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden (2005/06:257, 6 ). Jämn fördelning av makt och inflytande Det handlar om att kvinnor och män ska ha lika möjlighet till makt och inflytande, både som beslutsfattare, verkställare och brukare. Makt och inflytande handlar i sin tur om att identifiera vems behov som ligger till grund för normen, vem som har tolkningsföreträde, vem som är normperson och vad som uppfattas som ett problem. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att ta del av insatser (och aktiviteter) oberoende av individens ekonomiska förutsättning. Det finns tendenser till att fler kvinnor avstår från hemtjänstinsatser på grund av sin låga pension. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Det innebär att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha samma möjlighet att ge och ta omsorg på lika villkor. Det har skett en utveckling mot mer informella insatser och dessa insatser utförs företrädesvis av kvinnor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Äldre som utsätts för övergrepp och våld i hemmet är en grupp som uppmärksammas lite. Äldreomsorgen ska bidra till att uppmärksamma, ge stöd och hjälp till äldre kvinnor som utsätts för våld.

24 Detta är en bilaga till länsstyrelsernas gemensamma rapportering till socialdepartementet i juni 2008 av tillsynsresultat som redovisas i Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. I den länsstyrelsegemensamma arbetsgruppen har det suttit representanter för åtta länsstyrelser: Ann-Kristin Carlson Hansen, Gävleborg, Marianne Jervehed, Kronoberg, Michael Jonsson, Västra Götaland, Birgitta Lundström, Sörmland, Jessica Nilsson, Blekinge, Eva Wallengren, Skåne, Birgitta Vigil, Stockholm och Fisun Yavas, Örebro. Vill du veta mer? Välkommen att kontakta: Ann-Kristin Carlson Hansen, tfn Marianne Jervehed, tfn Michael Jonsson, tfn Eva Wallengren, tfn 040/ Birgitta Vigil, tfn Fisun Yavas, tfn Materialet kan laddas ned från Diarienummer: