Klinisk Försäkringsmedicin för FMA-läkare i VGR. Britt Arrelöv MDPhD 11.9 och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klinisk Försäkringsmedicin för FMA-läkare i VGR. Britt Arrelöv MDPhD 11.9 och"

Transkript

1 Klinisk Försäkringsmedicin för FMA-läkare i VGR Britt Arrelöv MDPhD 11.9 och

2 . Övergripande syfte: Att FMA-läkare i VGR fördjupar sina kunskaper som sakkunniga inom det försäkringsmedicinska kompetensområde bidrar till utveckling av det försäkringsmedicinska uppdraget vad gäller kunskap, färdigheter och förhållningssätt

3 Reflektion! Vad innebär arbetet som FMA-läkare för mig? Varför är jag FMA-läkare?

4 Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om medicinska förhållanden kopplat till försäkringsjuridik försäkringsmässiga konsekvenser vid sjukdom och skada

5 NFF Försäkringsmedicinsk definition Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem.

6 Kompetensområdets innehåll -omfattar alla former av allmänna och privata försäkringar kopplade till sjukdom/skada -innefattar medicinska konsekvenser och risker beroende på försäkringens utformning -innebär bedömning av hur en sjukdom/skad påverkar funktions- och aktivitetsförmåga -innebär att medicinska bedömningar och insatser ska kopplas till gällande regelverk -innebär en avgränsning mot icke-medicinska förhållanden -innebär en avgränsning mot övrig medicinsk juridik som kräver medicinska utlåtanden

7 Sjukvårdens uppdrag i sjukskrivningsprocessen Medicinskt Fastställa diagnos och ge medicinsk behandling samt rehabilitering Försäkringsmedicinskt Bedöma arbetsförmåga, prognostisera åtgärdsbehov och tid för arbetsåtergång samt utfärda medicinska underlag Kommunikation Förse andra aktörer med medicinsk kunskap och begriplig information om bedömningar och genomförda åtgärder

8 Reflektion! Har jag den kompetens jag behöver för att vara FMA? Om inte vad skulle jag behöva kunna mer om? Skulle auskultation på Försäkringskassan vara av intresse för mig som FMA?

9 Kompetens Alla kompetenser som är kopplade till en specifik befattning/uppgift behöver tydligt definieras och man behöver titta på vilka beteenden som är kopplade till kompetensen.

10 Vilken kompetens behövs för sjukskrivningsarbetet? Arrelöv, Goine, Edlund

11 Stakeholders Problem categories Competencies The physician in charge Practitioner patient interaction Medical Expert The concerned Health Care Unit Work capacity assessment Communicator The Health Care System of the region Interaction with the Social Insurance Administration The patient s workplace and the labour market Collaborator Manager The patient and the employer Sick-listing practice Health Advocate The Social Insurance Administration and legislation Collaboration and resource allocation within the Health Care System Leadership and routines at the Health Care Unit Scholar Professional Kiessling, Arrelöv

12 Den specialistkompetenta läkaren ska kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, processer och rutiner för patientnytta genomförs systematiskt kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet uppvisa fördjupade kunskaper om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner och arbetssätt i det dagliga arbetet uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrifter som gäller inom hälso- och sjukvården och för dess personal uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och administration kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga kunna ge patienter och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning kunna samråda med patienter och närstående om patientens egenvård kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor förbättra prognosen hos patienter med sjukdom som grundar sig i en eller flera levnadsvanor Socialstyrelsen

13 Försäkringsmedicin delmål b4 Den specialistkompetenta läkaren ska kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården Socialstyrelsen

14 Andra relevanta delmål (a,b) a1 a2 a4 a5 a6 b1 b2 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Etik, mångfald och jämlikhet Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Medicinsk vetenskap Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation Kommunikation med patienter och närstående Sjukdomsförebyggande arbete Socialstyrelsen

15 Hur ofta upplever Du att Din försäkringsmedicinska kompetens inte räcker till? % Minst en gång/vecka Någon gång/månad Några gånger/år Aldrig/ i stort sett aldrig Alexandersson et al

16 Reflektion! Hur ska jag som FMA kunna bistå ST läkare och andra kollegor så att de uppnår tillräcklig kompetens för arbetet med försäkringsmedicinska frågeställningar/ sjukskrivning?

17 Vilket värde skulle handledning ha för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning % Stort värde Måttligt värde Inget värde Alexandersson et al

18 Hur uppnå kompetens 1. Klinisk tjänstgöring under handledning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare 2. Deltagande i en eller flera kurser Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Socialstyrelsen

19 Vägledning för Ledning och styrning av kompetensutveckling Syfte Tillgodose krav på att kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårdspersonal har tillräcklig kompetens inom det försäkringsmedicinska kunskapsområdet vad avser kunskap, färdigheter och förhållningssätt. Stödja det lokala/regionala arbetet med kompetensförsörjning Utökad likriktning av innehållet i läkares och annan sjukvårdspersonals kompetensutveckling inom området försäkringsmedicin Stödja progression och innehåll i utbildningsinsatser riktade till läkare

20 Utgångspunkter Definition försäkringsmedicinskt kunskapsområde Sjukvårdens försäkringsmedicinska uppdrag Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals ansvar Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården Övergripande principer i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Gällande lagstiftning om läkares yrkesutövning Socialstyrelsens föreskrift om allmäntjänstgöring för läkare Socialstyrelsens målbeskrivningar om specialisttjänstgöring

21 Progression av läkares kompetensutveckling Läkarexamen Läkarlegitimation Specialistkompetens Fortbildning Universiteten ansvarar för utbildning och godkännande Landstingen ansvarar för utbildningen och Socialstyrelsen godkänner Socialstyrelsen sätter upp institutionella mål och godkänner, landstingen ansvarar för utbildningen Verksamheten ansvarar för kompetensutveckling Sakkunnig?

22 Reflektion! Hur ofta upplever läkare problem i arbetet med sjukskrivningar? Vilka problem upplever och rapporterar läkare i arbetet med sjukskrivningar? Varför upplever läkare problem i arbetet med sjukskrivningar?

23 Hur ofta problematiskt med sjukskrivningsärenden Oftare än 10 ggr/vecka ggr/vecka ggr/vecka 34 Någon gång/månad 29 Några gånger/år 20 Aldrig/i stort sett aldrig % Alexandersson et al

24 Alexandersson et al

25 Hur problematiskt är det att... Mycket Ganska bedöma funktion bedöma arbetsförmåga bedöma arbetsförmåga för arbetslös göra en prognos för arbetsoförmåga handlägga ev förlängning avsjukskrivning där annan läkare skrivit tidigare intyg de två rollerna komplettera intyg till FK Alexandersson et al %

26 Hur problematiskt skriva läkarintyg till FK? % Mycket Ganska Lite Inte alls Alexandersson et al

27 Ingen tydlig koppling mellan sjukdom/skada och arbetsförmåga Komplexiteten i orsakssamband kring sjukfrånvaro Svårt att objektivt värdera arbetsförmåga Stor osäkerhet kring prognos Många aktörer ev. med olika mål involverade Evidens saknas kring ovanståenderandomiserade studier omöjliga

28 Försäkringstyper -Allmänna försäkringar, dvs. av staten reglerade försäkringar som ger ersättningar vid sjukdom eller skada -Privat (arbetsmarknadens parter) tecknade försäkringar som ger ersättning vid skada, sjukdom eller dödsfall, t.ex. livförsäkring, trafikförsäkring -Försäkringar som skyddar mot skadeståndsanspråk vid skada eller sjukdom, t.ex. patientförsäkringen, läkemedelsförsäkringen och läkares ansvarsförsäkring

29 Socialförsäkringarna regleras av riksdag, regering och myndigheter Privata försäkringar regleras genom avtal

30 Läkarens roll Medicinsk-legal expertfunktion Hälsorelaterade bedömningar om diagnos, prognos och interventionernas effektivitet kopplat till försäkringar Cochrane

31 Reflektion! Vem bestämmer vad hälso- och sjukvården ska göra? Vem bestämmer hur hälso- och sjukvården ska organiseras? Vem bestämmer vad som ska prioriteras?

32 Hur styrs hälso- och sjukvården? Staten; Statlig finansiering, Lagar, förordningar och föreskrifter, Nationella riktlinjer, Överenskommelser med SKL Landstinget/regionen; Finansiering, Sjukvårdsstruktur, Uppdrag med ekonomisk ersättning, uppföljning Verksamheten; Organisation, Arbetsfördelning, Samverkan Professionen; Etiska regler - Kvalitetsindikatorer

33 Vad säger lagen om sjukpenningrätt? 1. Försäkrad i Sverige 2. Inkomst från en arbetsgivare som har sin verksamhet i landet 3. Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 4. Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom

34 Sjukdom/skada Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Nedsatt arbetsförmåga

35 Reflektion! Vilken betydelse har läkaren och sjukvården för utfallet i sjukskrivningsprocessen?

36 Hur jag arbetar med sjukskrivning är betydelsefullt för mina patienter"? Instämmer helt % Instämmer i stort Instämmer knappast Instämmer inte alls Läkarexamen + leg. läkare Pågående STutbildning Specialistutbildad Samtliga Alexandersson et al

37 I mötet mellan läkare och patient fattas avgörande beslut Vad innebär det?

38 Övriga aktörer -är på olika sätt beroende av det som händer vid mötet -försöker påverka utfallet utifrån sina intressen och behov

39 Reflektion! Vilka skyldigheter finna att utfärda försäkringsmedicinska intyg?

40 Lagreglerad skyldighet Från intygsföreskriften Den som är skyldig att föra patientjournal ska utfärda intyg om en patients vård, på begäran av honom eller henne, finns i patientlagen (2014:821) och patientdatalagen (2008:355). I patientsäkerhetslagen (2010:659) finns bestämmelser om vissa läkares och tandläkares skyldighet att göra undersökningar och avge utlåtanden på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet, polismyndigheten eller överförmyndare. Enligt hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) ska verksamhetschefen ansvara för att den som varit intagen på sjukhus på begäran avgiftsfritt får intyg om orsaken till intagningen och om tiden för intagningen och utskrivningen.

41 Patienten är uppdragsgivaren Den som ansöker om en förmån ska tillsammans med ansökan lämna läkarintyg/utlåtande Ibland regleras vem /vilken yrkeskategori som ska utfärda utlåtandet/intyget

42 Vilket ansvar har sjukskrivande läkare? 1. För undersökning, vård och behandling 2. Innehållet i intyg 3. Upprätthålla sekretess Bedrägeribrott att utfärda felaktiga intyg med syfte att patienten ska erhålla försäkringsförmån

43 Ett intyg beskriver ett sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som iakttagits vid undersökning Ett utlåtande innehåller också en bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller en prognos

44 Ett intygs utformning och innehåll Den som i sin yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården utfärdar ett intyg om någons hälsotillstånd eller vård ska utforma det med noggrannhet och omsorg. Identiteten på den som intyget gäller ska vara fastställd. Vid den bedömning som görs i samband med utfärdandet av ett intyg ska intygsutfärdaren endast uttala sig om sådana förhållanden som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Intygsutfärdaren ska beakta att ett intyg kan få betydelse i rättsliga sammanhang. Av ett intyg ska det framgå från vem en uppgift kommer, om det är intygsutfärdarens egna uppgifter eller om de härrör från någon annan. Vidare ska det framgå vad som är uppgifter som ligger till grund för bedömningen och vad som är intygsutfärdarens bedömning. Ett intyg ska vara tydligt utformat och så lätt som möjligt att förstå för intygspersonen eller för någon annan mottagare av intyget. Innebörden av medicinska eller andra termer som inte kan anses vara allmänt kända ska förklaras. Om ett intyg är avsett att användas vid domstol eller i något annat rättsligt sammanhang, ska det anges i intyget. Ett intyg ska innehålla uppgifter om de undersökningar, journalhandlingar och andra handlingar samt upplysningar som ligger till grund för den bedömning som intygsutfärdaren gör vid utfärdande av intyget. Det ska framgå av intyget i vilka avseenden de olika uppgifterna ligger till grund för bedömningen. Socialstyrelsen

45 Sekretess Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.

46 Inom socialförsäkringen gäller sekretess om man kan anta att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut Inom sjukvården gäller sekretess i alla fall där det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada SEKRETESS!!!!

47 Den allmänna sjukvården måste på begäran lämna ut de handlingar som Försäkringskassan och Domstolen behöver Men Inte rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter Information av betydelse för tillämpningen av lagen Andra uppgifter prövning utifrån sekretesslagen Sekretessen är svagare hos dessa myndigheter

48 Sekretess gäller inte mot individen själv I princip alltid rätt att ta del av Sin patientjournal Akten hos Försäkringskassan, andra myndigheter eller domstolar

49 Reflektion? Vem kan avgöra om jag är så sjuk att jag inte kan arbeta? Jag själv Läkaren Arbetsgivaren Försäkringskassan

50

51 "Fokus på arbetsåtergång är betydelsefullt i mitt arbete med sjukskrivning"? % Instämmer helt Instämmer i stort 40 Instämmer knappast 30 Instämmer inte alls Läkarexamen + leg. läkare Pågående STutbildning Specialistutbildad Samtliga Alexandersson et al

52 Att tänka på/ta reda på vid sjukskrivning av patienter med svårbedömd problematik 1. Vad är orsaken till önskan om sjukskrivning just nu 2. Hur ser familjesituationen ut 3. Förekommer våld eller missbruk i familjen 4. Eget risk- eller missbruk av läkemedel, alkohol, annat 5. Kost- motion och andra levnadsvanor 6. Förekommer problem på arbetsplatsen 7. Ekonomiska problem/oro 8. Risk för medikalisering och långvarig sjukskrivning 9. På vilket sätt påverkar en sjukskrivning patientens situation på kort och lång sikt

53 Hur problematiskt bedöma arbetsförmåga? % Mycket Ganska Lite Inte alls Alexandersson et al

54 Hur ofta innebär sjukskrivningsärenden ett arbetsmiljöproblem för Dig? > 10 ggr/vecka ggr/vecka ggr/vecka 21 Någon gång/månad 20 Några gånger/år 20 Aldrig % 50 Alexandersson et al

55 Upplevde aldrig sjukskrivningsarbetet som ett arbetsmiljöproblem % Alexndersson et al

56 Vad händer nationellt som VGR kan ha nytta av? SKL Försäkringsmedicin i organisation för kunskapsstyrning Kurs i försäkringsmedicin för ST- läkare Webbaserad utbildning On-line utbildning Rapport om ledning och styrning Utvecklingsförslag Intygsprojektet Digitalisering av intyg Översyn av befintliga intyg och formulär Socialstyrelsen Översyn av intygsföreskriften Översyn av övergripande principerna i beslutsstödet

57 Försäkringsmedicin i organisation för kunskapsstyrning Ingår i programområde Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Regionala representanter håller på att utses Landstingen håller på att se över den regionala organisationen för kunskapsstyrning

58 Kurs i försäkringsmedicin för ST- läkare Grundblock 1.A) Introduktion 1.B) Hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska ansvar 1.C) Arbetsgivarens och välfärdsaktörernas ansvar 1.D) Testa dina baskunskaper Fördjupningsmoduler 2. Barn och unga vuxna med funktionsnedsättning 3. Vuxna med varaktig funktionsnedsättning 4. Långa och komplexa sjukskrivningar 5. Kognitiv funktionsnedsättning och sjukskrivning 6. Graviditet och försäkringsmedicin 7. Arbetsskador och arbetsolycksfall

59 Tillämpa Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd vid bedömning av arbetsförmåga Kompetensmål i Vägledning för Specialistutbildning Efter genomgången specialistutbildning ska läkaren i sitt kliniska arbete kunna Integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering Tillämpa lagar och andra föreskrifter som berör hälso- och sjukvården inom det försäkringsmedicinska området Utfärda olika intyg och utlåtanden enligt gällande regelverk Vid försäkringsmedicinska frågeställningar bemöta patienten med respekt oberoende av kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Kommunicera sina försäkringsmedicinska bedömningar på ett för mottagaren förståeligt och respektfullt sätt, inklusive besked om att intyg inte kommer att skrivas Hantera etiska problem samt värde- och rollkonflikter kopplat till försäkringsmedicinska frågeställningar Bedöma samband mellan sjukdom och skada med funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Redogöra för olika aktörers uppdrag, ansvar och resurser samt hur dessa relaterar till varandra, i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården Tillsammans med patienten värdera konsekvenserna av sjukskrivning och förstärka individens resurser för att främja hälsa och återgång i arbete Tillsammans med patienten utforma en ändamålsenlig och realistisk rehabiliteringsplan

60 Verksamhetschefens ansvar 1. Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivningsprocessen 2. Ansvara för att mål för arbetet med sjukskrivningsprocessen formuleras och uppnås 3. Ansvara för uppföljning och analys av sjukskrivningsprocessen, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra arbetet 4. Fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för de intyg som utfärdas inom verksamhetsområdet 5. Fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter Socialstyrelsen

61 Övrig hälso- och sjukvårdspersonals ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ska inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat Socialstyrelsen

62 Gemensamma rutiner/policy % Ja, och den är väl förankrad Ja, men den är inte väl förankrad Nej Vet inte Alexandersson et al

63 Nytta av rutinerna/policyn? % Ja Nej Alexandersson et al

64 Stöd från närmaste ledning? % Ja, stort stöd I viss mån Nej Alexandersson et al

65 DISKUSSION Hur ska vi som FMA bidra till VGRs organisation och utveckling inom det försäkringsmedicinska området?

Klinisk Försäkringsmedicin VGR. Britt Arrelöv MDPhD

Klinisk Försäkringsmedicin VGR. Britt Arrelöv MDPhD Klinisk Försäkringsmedicin VGR Britt Arrelöv MDPhD 27.9 2018 . Övergripande syfte: Att rehabiliteringskoordinatörer och andra som är involverade i sjukskrivningsprocessen fördjupar sina kunskaper inom

Läs mer

Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens 13.11 2018 Britt Arrelöv Hur kan hälso- och sjukvården bistå patienter med försäkringsmedicinska

Läs mer

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté, Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Seminarium 5b torsdag

Seminarium 5b torsdag Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen Seminarium 5b torsdag 14 September kl. 15-16 Marine Sturesson PhD, leg. arbetsterapeut Verksamhetsutvecklare, Västerbottens län landsting Christina Wiklund leg.

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 939 Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri karaktäriseras av att den baseras på det psykiatriska ämnesområdet och regelverket för lagöverträdare som lider av en psykisk störning. Rättspsykiatrins

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Försäkringsmedicinsk kommitté

Försäkringsmedicinsk kommitté Försäkringsmedicinsk kommitté Vårdval 20190618 Tuula Wallsten PhD, Chefläkare Ordförande Försäkringsmedicinsk kommitté Kunskapsområdet försäkringsmedicin Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar

Läs mer

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden

Läs mer

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig

Läs mer

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Meddelandeblad. Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Tillämpningsområde

Meddelandeblad. Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Tillämpningsområde Meddelandeblad Mottagare: Regioner, kommuner, privata vårdgivare och statliga myndigheter Nr 2/2019 Mars 2019 Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen har i november

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

INTYG/UTLÅTANDE I SAMBAND MED ANSÖKAN OM INSATSER ENLIGT SoL OCH LSS Intyg/utlåtande i samband med ansökan om insatser enligt SoL och LSS

INTYG/UTLÅTANDE I SAMBAND MED ANSÖKAN OM INSATSER ENLIGT SoL OCH LSS Intyg/utlåtande i samband med ansökan om insatser enligt SoL och LSS 2014-09-30 1 [5] Rutin för utfärdande av intyg inom socialförvaltningens hälso- och sjukvård Inom vården efterfrågas av och till intyg från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal denna rutin ska underlätta

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Synpunkter från SILF/SPUK

Synpunkter från SILF/SPUK Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund

Läs mer

Intyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

Intyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Direktiv Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 01-145919 Fastställandedatum: 2017-09-26 Giltigt t.o.m.: 2019-09-26 Upprättare: Ulla Karin U Blom Ivarsson Fastställare: Göran Angergård Intyg - vårdgivardirektiv

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson

Läs mer

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun 1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Legitimation Undantag från grundlagsfästa principen om närings-och yrkesfrihet

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar

För kvalitet Med gemensamt ansvar För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och

Läs mer

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet

Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet www.ki.se/im Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Försäkringskassan Sverige

Försäkringskassan Sverige Försäkringskassan Sverige Statlig myndighet Ca 13 000 medarbetare Utreda rätten till ersättning och betala ut ersättning inom bla. socialförsäkringen. Totala utbetalningar 228 miljarder se kr (2017 årsredovisning)

Läs mer

Bakgrund och initiativ

Bakgrund och initiativ 1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad

Läs mer