Styrmedelsanalys. Utvärdera effekten av skogscertifiering i Sverige. Anna Nordén. Forskare i miljö- och beteende ekonomi

Transkript

1 Styrmedelsanalys Utvärdera effekten av skogscertifiering i Sverige Anna Nordén Jessica Coria, Laura Villalobos Forskare i miljö- och beteende ekonomi Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet Institutionen för naturgeog. & ekosystemvet., Lunds universitet Environment for Development Center, Costa Rica Focali (Forest Climate and Livelihood) Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys oktober, Naturvårdsverket, Stockholm

2 Översikt 1. Vårt projekt. 2. Fakta om skogscertifiering i Sverige. 3. Metoder för rigorösa styrmedelsutvärderingar för bevarande av biologisk mångfald. 4. Utvärdera effekten av skogscertifiering i Sverige: Datainsamling Beskrivande statistik

3 Syften med vårt projekt Skogsvårdslagen fastställer minimum nivåer på miljömål för skogsägare. Skogsägare förväntas att frivilligt sikta på ännu högre grad av miljöskydd - Sektorsansvar (Appelstrand, 2007). 36% av föryngringsavverkningarna når inte ens upp till lagens miniminivå för miljöhänsyn (Sahlin 2013). Certifierade skogsägare förväntas nå längre än lagens krav Prispremium. Syftet med vårt projekt är att utvärdera i vilken mån skogscertifieringssystem bidrar till att förbättra miljöhänsynen vid föryngringsavverkning inom det svenska skogsbruket. Fokus på mindre privata skogsägare. Data från Skogstyrelsen Polytax och telefonintervjuer.

4 Skogscertifiering i Sverige

5 Skogscertifiering i Sverige 22,7 miljoner ha produktiv skogsmark i Sverige, mer än 50% är certifierad idag. 50% av den produktiva skogsmarken ägs av privata skogsägare - Ca 17% av alla mindre privata skogsägare är certifierade (Johansson & Lidstav 2011). Succé Höga andel certifierad mark (Cashore mfl, 2004). Kritik Bristande miljöhänsyn (Lööf & Sahlin, 2009). SVENSK FSC-CERTIFIERING Svenska FSC-standarden godkändes i maj Skogsmark: ca 11,6 milj. ha Antal skogsägare: nästan Direktcertifikat: 12 st. Gruppcertifikat: 13 st. SVENSK PEFC-CERTIFIERING Svenska PEFC-standarden godkändes i juli Skogsmark: ca 11,3 milj. ha Antal skogsägare: nästan Antal entreprenörer: Direktcertifikat: 5 st. Gruppcertifikat: 15 st.

6 Syftet med skogscertifiering Syftet med skogscertifieringen är att främja ett uthålligt och ansvarsfullt skogsbruk. Miljö- och ekologiska ta hänsyn till växter, djur, mark och vattenstatus. Sociala värnar om människorna som arbetar and lever i skogen och dess närhet. Ekonomiska skogsägaren ges möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, både för skogsägare, skogsindustrin och samhället. Specifikt för biologisk mångfald gäller bl.a.: 5% avsättning av produktiv skogsmark framförallt nyckelbiotoper. Övriga skogar med särskilt höga naturvärden ska avverkning undvikas eller utformas så att de höga narturvärdena inte förstörs. Skador till följ av skogsbruksåtgärder ska undvikas eller begränsas i och invid hänsynskrävande biotoper. Kantzoner och skyddszoner är viktiga för bevarandet av artmångfalden på såväl skogsmarken som i andra avgränsande våtmarker, sjöar och vattendrag. Små ytor med träd som ännu inte når upp till nivån hänsynskrävande biotoper lämnas vid avverkningar för att utveckla nya naturvärden. Vid skogliga åtgärder ska alla narturvärdesträd sparas, totalt minst 10 hänsynsträd/ha. Död ved ska lämnas och minst tre högstubbar eller ringbarkade träd per hektar avverkad yta (främst tall och löv). På sikt ska minst 5% av arealen frisk och fuktig skogsmark utgöras av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden.

7 Syftet med skogscertifiering Exempel på generell naturhänsyn vid skogsbruksåtgärder Blöt skogsmark med död ved - lämpligt narturvårdsobjekt (Södra). Exempel på kantzon/skyddszon i sluttning mot sjö/vattendrag (Södra). Trädgrupp sparande för framtida naturvärde (Södra). Exempel att lämna död ved som effektiv naturvårdsåtgärd (Södra). Både FSC och PEFC certifierar skogsbruket efter opartiskt granskade standarders. Ansvaret för att uppfylla standarden åligger skogsägaren. Standarderna för FSC och PEFE är tämligen lika och många är dubbelcertifierade.

8 Skillnader FSC & PEFC 1) Olika ursprung: FSC startades av icke-statliga miljöorganisationer initialt fokus på stora skogsbolag. PEFC initierades av privata skogsägarföreningar och skogsindustrin fokus på mindre privata skogsägare. 2) Miljöorganisationerna: Ej delaktiga i PEFC. Många har dragit sig ur Svenska FSC. 3) Internationell standard: FSC har en internationell standard mot vilken nationella standarder utvärders. PEFC har ingen generell internationell standard. 4) Skillnad i uppbyggnad: FSC har ett trekammarsystem där varje kammare representerar miljö, social och ekonomi. PEFC är uppdelade utifrån rollen i flödet från skog till produktion (skogsbruket, förädling av skogsråvaror, org. för sociala, miljömässiga och kulturella intressen). 5) Olika ackrediteringsorganisation: PEFC Swedac; FSC Accreditation Services International, ASI. 6) PEFC har certifierade entreprenörer (11 stycken) krav på att PEFC certifierade entreprenörer ska utföra jobbet på PEFC certifierad skogsmark. 7) Ledningssystem: PEFC ställer krav på ledningssystem som är anpassade efter verksamheten, det gör inte FSC. 8) Nyckelbiotoper: FSC kräver att all mark som klassas som nyckelbiotop ska avsättas oavsett ersättning från staten. PEFC kräver 5%, utöver förhandlas ersättning med staten. 9) Löv, gran och främmande trädslag: På sikt enligt FSC; i) ska lövträd utgör minst 10% av volymen (5% i Norrland) i avverkningsmogna bestånd; ii) Sydsverige begränsa användning av gran så att mindre än hälften av arealen utgörs av grandominerade bistånd; iii) främmande trädslag får uppgå till högst 5%. 10) Rennäringen: FSC ställer krav på samråd över större områden än vad PEFC gör.

9 Gruppcertifikat för mindre skogsägare Certifierings processen Reglerna för certifiering FSC & PEFC sätter upp reglerna (certifieringsstandarden), men delar inte ut certifikat. Ackreditering Ackreditering av certifieringsorganisationer gör av Accreditation Services International, ASI, för FSC och av Swedac för PEFC. Uppföljning sker varje år. I Sverige finns 7 beroende certifieringsorganisationer. Oberoende certifierings org. Oberoende certifieringsorganisationerna har hand om gruppcertifieringen av större skogsägare (enskilda skogsägare och företag) eller medlemsorganisationer. De gör årliga uppföljande kontroller genom stickprov av dem som ingår i ett gruppcertifikat. Gruppcertifikat Mindre skogsägare kan inkluderas i ett gruppcertifikat, ingen max gräns för hur många. Den som är certifierad betalar själv för certifikat och kontroller, därför är direktcertifikat inte ett alternativ för mindre skogsägare. Klagomål Klagomål utifrån går: till 1. Skogsägaren; 2. Certifieringsorg.; 3. Ackrediteringsorg. Vid brott mot certifieringsstandars upprättas Corrective Action Request (CAR). Mindre avvikelse (åtgärdat inom 12 mån); Större avvikelse (åtgärdat inom 3 månader).

10 Styrmedelsanalys Utvärderingsmetoder för att mäta effekten av ett styrmedel på biologisk mångfald Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys oktober, Naturvårdsverket, Stockholm

11 Varför? Finansiering för insatser för att minska miljöpåverkan är knappa viktigt att förstå vad som fungerar (och varför och var) för att använda resurser på ett kostnadseffektivt sätt. Hittills har dock utvärderingar av effekterna av åtgärder för minskad miljöpåverkan (öka biologisk mångfald) fokuserat på insatser och utgångar, snarare än effekten av den specifika åtgärden. Rametsteiner och Simula (2003) uppger att; In how far forest certification is effective in ensuring the conservation and sustainable use of biological resources is unclear (s. 96). MEA (2005): Few well-designed empirical analyses assess even the most common biodiversity conservation measures. Center for Evidence-Based Conservation, Bangor: Despite the growing amount of scientific information produced by the research community, conservation practice and policy remain largely experience-based with limited evaluation of what works and what does not.

12 Effekten som ska utvärderas. T.ex. miljöhänsyn Vad? En utvärdering av effekterna försöker förstå vilken skillnad en viss åtgärd (projekt, politik, program) har gjort. Det grundläggande problemet är avsaknaden av en kontroll (c) (counterfactual): vi kan bara observera vad som hände med interventionen, inte vad som skulle ha hänt utan att den. a-b = Förändring a-c = Effekt Före Efter

13 Vad är problemet? Varför kan vi inte bara jämföra utfallet för certifierade och icke-certifierade? Frivilliga åtgärder lider av urvalsfel!!!!

14 Konceptuell modell X Z T M Y U T = Åtgärd (treatment) Y = Utfallet av/effekten av åtgärden (outcome) M = Mekanism som leder till förändring (mechanism) X, U = Felkällor, observerbara och ickeobserverbara (confounding factors) 1. Inrätta en teori om förändring (M) - behövs för att besluta: i) vilka effekter (Y) som ska utvärderas; ii) vilket felkällor (X) som måste redovisas. 2. Förstå kontexten - avgörande för att karakterisera potentiella urvalsfel (X, U) som måste redovisas. 3. Utvärdera effekter av åtgärden (Y) mot en trovärdig kontroll.

15 Hur? Alternativ för att skapa en kontroll: Kort beskrivning: Fördelar: Nackdelar: Experimentellt (Slumpmässig fördelning): Randomized controlled trials Slumpmässigt tilldelade olika interventioner. Lågt databehov; hög validitet. Inte alltid genomförbart / etiskt acceptabel; hög kostnad. Naturliga experiment Studerar människor i en naturlig miljö, utan att deltagaren är medveten om att han eller hon deltar i ett experiment. Lågt databehov; hög validitet. Goda exempel är mycket svårt att hitta. Kvasiexperimentellt (Icke-slumpmässig fördelning): Matchning / regression Statistisk teknik som skapar kontroll genom att för varje behandlad enhet hitta en eller flera obehandlad enheter med liknande observerbara egenskaper. Allmänt tillämpliga; kan använda enbart ex-post data. Högt databehov; antagande om att vi kan kontrollera så att urvalsfelet försvinner. Instrument variabler (IV) / Regression discontinuity design (RDD) IV: hittar en variabel som är korrelerad med den endogena förklaringsvariabeln. RDD: tilldela en gräns över eller under vilken en intervention är tilldelad (t.ex. stipendium) Svårt att hitta bra IV eller brytpunkter för RDD.

16 Varför få rigorösa utvärdering? Forskare och praktiker är omedvetna om att det finns verktyg för rigorösa utvärderingar av effekterna från åtgärder. Vanlig uppfattning att rigorösa styrmedelsutvärderingar av effekterna är dyra och/eller svåra. Utvärdera insatser för bevarande av biologisk mångfald kan hålla särskilda utmaningar (gränser för randomisering, geografiskt läckage, kortsiktiga insatser för att bevara biologisk mångfald, låg datatillgänglighet, osv). Politiskt ekonomiska skäl It pays to be ignorant (Pritchett 2002, Policy Reform) Intern kontra extern validitet naïve estimates from the right context may better predict impacts than rigorous IE results applied out of context. (Pritchett & Sandefur 2013 CDG WP-336)

17 Styrmedelsanalys Utvärdera effekten av skogscertifiering i Sverige Anna Nordén Jessica Coria, Laura Villalobos Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys oktober, Naturvårdsverket, Stockholm

18 Data för vårt projekt P0 P1 SKOGSSTYRELSEN Avverkningsanmälningar föryngringsavverk. Ca per år Avverkningsobjekt besöks före avverkningen. Ca.1000 per år obs P5/7 Samma avverkningsobjekt besöks en vegetationssäsong efter avverkning. Ca per år obs Utvärdera Om certifiering leder till mer miljöhänsyn vid föryngringsavverkan. Avverkningsobjekt besöks 5 (södra) eller 7 (norra) vegetationssäsonger efter avverkning. Ca per år obs Utvärdera Om certifiering leder till bättre förutsättningar för biologisk mångfald: förekomsten av död ved. Vilka är certifierade? 5343 obs. SIFO Telefonnummersättning 5195 obs. SIFO Telefonintervjuer 2494 obs. Svarsfrekvens 48%

19 Åtgärder & Effekter Fyra åtgärder (T-treatments): T0: Icke-certifierad skog vid avverkning 1. T1: Certifierad skog vid avverkning. 2. T2: Enbart FSC certifierad skog vid avverkning. 3. T3: Enbart PEFC certifierad skog vid avverkning. 4. T4: Både FSC & PEFC certifierad skog vid avverkning. Effekter Skillnad i hänsynsmark mellan P1-P0: 1. Hänsynskrävande biotop i areal/total avverkad areal. 2. Skyddszon i areal/total avverkad areal. 3. Träd och buskar med höga naturvärden i areal/total avverkad areal. 4. Övrig sparad areal/total avverkad areal. Som ett mått på miljöhänsynen beräknar vi förändringen i dessa områden efter avverkning jämfört med innan. Till exempel, om andelen ökat efter avverkning, skulle detta tyda på att skogsägaren tog miljöhänsyn vid avverkning och vice versa.

20 Sannolikheten certifierad Variabler Tar besluten enskilt Ålder Högsta utbildning Gymnasiet/folkskol. Medel produktivitet Genomsnittliga marginaleffekter ** (0.0301) ** (0.0013) ** (0.0330) * (0.0614) Kommentar Att ta besluten enskilt minskar sannolikheten för att vara certifierad. Sannolikheten att vara certifierad minskar med åldern. Sannolikhet att vara certifierad ökar om skogsägare har gymnasieutbildning jämfört med lägre utbildningsnivå. Skogsmark med medel produktivitet minskar sannolikheten för att vara certifierad jämfört med att ha låg produktivitet. Tillhör skogsägareförening *** (0.0357) Sannolikheten att vara certifierad ökar kraftigt om skogägaren tillhör en skogsägareförening. *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes. Längre erfarenhet som skogsägare ökar sannolikhet för att vara certifierad. Skillnader mellan länen. Generellt, små privata skogsägare i södra Sverige större sannolikhet att vara certifierade. Varken kön, högre utbildning än gymnasiet eller utbo påverkar sannolikheten för att vara certifierad.

21 ha hänsynsmark /ha avverkad mark Skillnaden före och efter avverkning Hektar hänsynsmark efter avverkning (a) Hektar hänsynsmark innan avverkning (b) = Skillnaden i andel hektar hänsynsmark (a-b) a-b = Förändring Före Efter

22 Beskrivande statistik - Hänsynsmark Hektar hänsynsmark/hektar avverkad mark Icke-cert. T1 Certifierad T2 FSC certifierad T3 PEFC certifierad T4 FSC & PEFC Andel efter avverkn. (a) (ha hänsynsmark/ha avverk.) 0,0809 (0,4490) 0,0593 (0,1244) 0,0423 (0,0835) 0,0599 (0,1304) 0,0640 (0,1531) Andel innan avverkn. (b) (ha hänsynsmark/ha avverk.) 0,1031 (0,5373) 0,0783 (0,1866) 0,0651 (0,1351) 0,0960 (0,2377) 0,0622 (0,1548) Skillnad i andel hänsynsmark (a-b) -0,0222 (0,0250) -0,0190* (0,0104) -0,0227 (0,0178) -0,0361 (0,0243) 0,0018 (0,0153) *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes. T1: Certifierade har en signifikant mindre andel hänsynsmark efter avverkning.

23 Beskrivande statistik - Skyddszon Hektar skyddszon/hektar avverkad mark Icke-cert. T1 Certifierad T2 FSC certifierad T3 PEFC certifierad T4 FSC & PEFC Andel efter avverkn. (a) (ha skyddszon/ha avverk.) 0,0406 (0,2498) 0,0300 (0,0585) 0,0314 (0,0636) 0,0324 (0,0616) 0,0311 (0,0594) Andel innan avverkn. (b) (ha skyddszon/ha avverk.) 0,0692 (0,5201) 0,0293 (0,0569) 0,0283 (0,0504) 0,0368 (0,0696) 0,0245 (0,0472) Skillnad i andel skyddszon (a-b) -0,0286 (0,0182) 0,0007 (0,0028) 0,0031 (0,0069) -0,0043 (0,0030) 0,0066 (0,0054) *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes. Ingen signifikant skillnad i andel skyddszon före och efter avverkning för någon kategori.

24 Beskrivande statistik - Naturvärdestr. Hektar naturvärdesträd/hektar avverkad mark Icke-cert. T1 Certifierad T2 FSC certifierad T3 PEFC certifierad T4 FSC & PEFC Andel efter avverkn. (a) (ha naturvärdesträd/ha avverk.) 0,0068 (0,0113) 0,0047 (0,0077) 0,0059 (0,0110) 0,0045 (0,0074) 0,0036 (0,0050) Andel innan avverkn. (b) (ha naturvärdesträd/ha avverk.) 0,0095 (0,0167) 0,0069 (0,0090) 0,0084 (0,0120) 0,0064 (0,0085) 0,0057 (0,0066) Skillnad i andel naturvärdesträd (a-b) -0,0027*** (0,0005) -0,0021*** (0,0003) -0,0025*** (0,0009) -0,0018*** (0,0006) -0,0021*** (0,0005) *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes. Signifikant mindre andel naturvärdesträd efter avverkning för alla kategorier.

25 Beskrivande statistik - Övrig sparad Hektar övrig sparad areal/hektar avverkad mark Icke-cert. T1 Certifierad T2 FSC certifierad T3 PEFC certifierad T4 FSC & PEFC Andel efter avverkn. (a) (ha övrig sparad areal/ha avverk.) 0,0104 (0,0623) 0,0064 (0,0238) 0,0049 (0,0108) 0,0050 (0,0193) 0,0046 (0,0151) Andel innan avverkn. (b) (ha övrig sparad areal/ha avverk.) 0,0006 (0,0118) Skillnad i andel övrig sparad areal (a-b) 0,0098*** (0,0028) 0,0064*** (0,0015) 0,0049*** (0,0015) 0,0050** (0,0022) 0,0046*** (0,0017) *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes. Signifikant större andel övrig sparad areal efter avverkning för alla kategorier.

26 Skillnaden mellan åtgärd och kontroll Skillnaden i andel hektar hänsynsmark mellan certifierade och icke-certifierade = Skillnaden i andel hektar hänsynsmark för certifierade (a-b) cert Skillnaden i andel hektar hänsynsmark för icke-certifierade (a-b) icke-cert T1 Certifierad Icke-cert. T2 FSC certifierad Icke-cert. T3 PEFC certifierad Icke-cert. T4 FSC & PEFC Icke-cert. A. Hänsynskrävande biotop (ha hänsynsmark/ha avverk.) 0,0032 (0,0270) -0,0005 (0,0307) -0,0139 (0,0348) 0,0240 (0,0293) B. Skyddszon (ha skyddszon/ha avverk.) 0,0293 (0,0184) 0,0317 (0,0195) 0,0243 (0,0184) 0,0352* (0,0190) C. Naturvärdesträd/buskar (ha naturvärdestr./ha avverk.) 0,0006 (0,0006) 0,0002 (0,0011) 0,0009 (0,0008) 0,0006 (0,0007) D. Övrig sparad areal (ha övrig areal/ha avverk.) -0,0035 (0,0032) -0,0049 (0,0031) -0,0048 (0,0035) -0,0052 (0,0032) Samlad andel hänsynsareal i ha A+B+C (cont.) (0.0216) (0.0268) (0.0306) ** (0.0243) Total lämnad andel areal i ha A+B+C+D (cont.) (0.0218) (0.0271) (0.0309) ** (0.0246) *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes.

27 Resultat? P.g.a. urvalsfel kan vi fortfarande inte svara på frågan: Bidrar skogscertifieringssystemet till att förbättra miljöhänsynen vid föryngringsavverkning inom det svenska skogsbruket? Skapar mer pålitlig kontroll genom matchning.

28 Skapa kontroll Geografiska kontroller variabler: Län Markens produktivitet: låg, genomsnittlig och hög. Samhällsekonomisk information om ägaren: Utbo Ålder Kön Utbildningsnivå Om ägaren tar besluten över skogsskötseln själv Års erfarenhet som skogsförvaltare Medlem i skogsagarförening (Total ägd skogsmark) (Motivering till att certifiera sin skog)

29 Kontrollvariabler Variabler Kvinna Tar besluten enskilt Medel produktivitet Hög produktivitet Tillhör skogsägareförening Icke-cert. Certifierad * (0.0285) * (0.0367) 0.185*** (0.0340) *** (0.0357) *** (0.0357) Kommentar Kön är viktigt. Färre certifierade kvinnliga skogsägare. Hur besluten tas är viktigt. Färre certifierade skogsägare som tar besluten enskilt. Produktiviteten är viktig. Färre certifierade skogsägare med medel produktivitet. Produktiviteten är viktig. Fler certifierade skogsägare med hög produktivitet. Tillhöra skogsägareförening viktig. Fler certifierade skogsägare som tillhör en skogsägareförening. *** = 1% signifikans; ** = 5% signifikans; * = 10% signifikans; Standardavvikelse i parantes. Skillnader mellan länen. Generellt fler certifierade små privata skogsägare i södra Sverige; Färre certifierade små privata skogsägare i norra Sverige. Ingen skillnad mellan certifierade och icke-certifierade gällande; utbo, ålder, utbildningsnivå, års erfarenhet som skogsförvaltare.

30 Styrmedelsanalys Utvärdera effekten av skogscertifiering i Sverige Leder skogscertifieringen till förbättrad miljöhänsynen vid föryngringsavverkning inom det svenska skogsbruket? Svaret kommer nästa år

31 Tack för er uppmärksamhet! Frågor?