Kamerateknik. Fig 1. CIE diagram
|
|
- Anders Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kamerateknik Färgtemperatur När vi läser en bok i glödljus uppfattar vi boksidorna som vita. Skulle vi läsa samma bok i solljus, så skulle vi fortfarande uppfatta samma boksida som vit. Skulle vi filma eller fotografera boksidan vid de olika tillfällena utan att kamerainställningarna ändrades eller att filmen byttes ut, så skulle vi se en tydlig skillnad. Bilderna från glödljusbelysningen skulle visa sig mer gulaktiga och utomhusbilderna mer blåaktiga. Våra ögon, eller hjärnan, är känsligt för färgskillnader som registreras samtidigt, men betydligt mer okänsligt när det sträcker sig över tid. Det här innebär att det som vi med våra ögon betraktar som vitt inte alltid är det för kameran. Vi har att göra med olika färgtemperatur som är beroende av det ljus som vi betraktar ett föremål i. Definitionen för färgtemperatur är det ljus som sänds ut från en absolut svart kropp som värms upp. Förhållandet åskådliggörs i Fig 2. nedan. När vi filmar med videokamera, så måste vi tala om för den vad som är vitt. Tekniskt innebär detta att de tre grundfärgernas bidrag skall vara lika stort. Som vi ser, så har ett blåaktigare ljus ett större energiinnehåll än ett rödare. Dagsljus har alltså en högre färgtemperatur. Detta skiljer sig från det som vi i dagligt tal kallar för varma och kalla färger. Vitt ljus innehåller alla spektralfärger. Skillnaden mellan olika vithet är att det är en förskjutning mot det blåa eller det röda området. Detta är något som en videokamera kan hantera. En videokamera är avstämd för en färgtemperatur på K. Denna färgtemperatur motsvarar ljuset från en halogenlampa. Avvikelser från detta måste kompenseras. I professionella videokameror görs en elektronisk vitbalansering inom två intervall, k och K. för att åstadkomma en avstämning för K skjuts ett orangefilter in i kamerans strålgång. Vanligen via ett filterhjul som sitter på kamerakroppen bakom infästningen till objektivet K betraktas som ett normalvärde för dagsljus. Finjustering görs sedan elektroniskt genom att rikta kameran mot en vit (eller neutralgrå) yta och kalibrera de tre grundfärgerna till samma nivå. Det är viktigt att notera att kalibrering görs i det ljus som man sedan ska filma i. Fig 1. CIE diagram 1
2 Fig 2. Färgtemperaturer i det vita området i ett CIE diagram: a= K b= K c= K d= K e= K f= K g= K h= K i= 600 K Färgerna inom det streckade området kommer ögat att godta som vitt där man inte har tillgång till jämförelse med annat ljus. Färgseparation I en videokamera separeras ljuset till dessa tre primärfärger via optiska system som kan se ut på lite olika sätt. Syftet är att dela upp dela upp ljuset i separata färger samtidigt som man vill förlora så lite ljusenergi som möjligt. I 3CCD kameror är dikroiska speglar som visas i Fig 3 är lösningen på problemet. En dikroisk spegel består av ett eller flera tunna ytbeläggningar på ett optiskt substrat såsom glas. Ytbeläggningen har ett avvikande brytningsindex i förhållande till det optiska substratet. Genom interferens av ljusets våglängders reflektion och refraktion mellan skikten avlänkas vissa våglängder enligt Fig 3b. Genom att välja en bestämd tjocklek på en ytbeläggning kan man styra vilka våglängder som ska reflekteras och vilka som skall passera igenom. 2
3 I Fig 3 ser vi att blått ljus reflekteras i den första spegeln. I den andra spegeln reflekteras de röda våglängderna. Det resterande ljus som passerar de båda speglarna ligger inom det gröna våglängdsområdet. Dikroiska speglar ger trots allt en ganska grov uppdelning av ljuset. Det gröna ljuset kan man ganska bra styra med dikroiska speglar, medan man måste filtrera det blå och röda ljuset i det korta respektive långa våglängdsområdet. Målsättningen med en dikroisk uppdelning av ljuset är att minimera graden av användning av filter eftersom dessa stjäl ljusenergi. Fig 3. Dikroiska speglar Dikroiska speglar användes i tidigare kameror. En av nackdelarna var den relativt långa strålgången (den väg som ljuset måste passera) mellan objektiv och sensor. I vissa kameror var man tvungen att kompensera den långa distansen med extra linselement. På det hela var det en dyrbar och känslig konstruktion där varje spegel måste ha exakt placering. Ett om möjligt ännu allvarligare problem var att spegelytorna var svåra att skydda mot damm och andra typer av beläggningar. Detta gjorde att speglarna fick sämre verkningsgrad med tiden. De problem som fanns med dikroiska speglar kunde elimineras helt i och med introduktion av dikroiskt prisma. Se Fig 4. Prismakonstruktionen tillåter en kompakt konstruktion som kan göras mycket rigid. Prismorna A, B och C är separerade med luftspalter för att åstadkomma totalreflektion. Mellan prismorna och sensorerna är det placerat filter för att åstadkomma rätt 3
4 våglängdsrepresentation. Hela konstruktionen kan förseglas på så sätt att justering aldrig blir nödvändig. Fig 4. Dikroiskt prisma CCD Charge-Coupled Device De olika färgerna registreras i små sensorer bestående av en mängd ljuskänsliga bildelement. Dessa bygger på s.k. fotokonduktivitet, d.v.s. halvledare vars resistans sjunker när dessa belyses. Genom att lägga en spänning på fotokonduktorn, så bildas en brunn i substratet under detta. När ljus träffar fotokonduktorn frigörs elektroner i en omfattning som är proportionell mot den infallande ljusmängden. Dessa elektroner faller ner i brunnen och hålls fast där. Fig 5. Två olika typer av fotosensorer. 4
5 I en CCD samlas en stor mängd fotosensorer på en yta. De olika sensorerna kommer att representera bidraget från enskilda bildelement eller pixlar. På detta sätt kan vi återskapa ett helt motiv. Problemet med video är att vi skall återskapa ett nytt motiv var 50:e sekund. Alltså måste laddningarna som skapas vid varje sensor tömmas mellan varje bild. Om man lägger på en högre spänning på en intilliggande fotosensor, så görs brunnen under denna djupare. Elektronerna kommer att rinna över till den djupare brunnen. Detta är finessen med CCD (charge-coupled device). Man kan alltså förflytta laddningar tvärs över en CCD genom att ändra spänningen över de enskilda sensorerna. Se Fig 6. Fig 6. Laddningsförflyttning i en CCD 5
6 I Figur 6a ser vi strukturen på hur en pixel kan vara uppbyggd. I detta fall används tre fotosensorer för att bygga upp en pixel. Laddningsförflyttningen styrs av en transfer klocka. I detta fall en trefasklocka. En fas för varje sensor. I Fig 6b ser vi de olika faserna för respektive sensor. I inledningen (registreringsfasen där vi exponerar motivet) ser vi att spänningen på Φ2 är förhöjd, medan de andra två hålls nere. Det innebär att negativa laddningar skapas i anslutning till Φ2. Notera att även de laddningar som skapas under de intilliggande sensorerna, Φ1 och Φ3, samlas under Φ2. I slutet av registreringsfasen sjunker spänningen långsamt (relativt sett) i Φ2, medan spänningen i Φ3 ökas. Transferfasen börjar. Laddningarna transporteras till Φ3. Denna process återupprepas enligt transferklockorna. Spänningen sjunker i Φ3 och ökar i Φ1 och laddningarna förflyttas till Φ1. Alla laddningsförflyttningar sker simultant över hela CCD:n i alla pixlar som är kopplade till de tre klockorna. I en korrekt utförd CCD struktur kan transfereringen ske med en klockfrekvens på flera tiotals MHz. I praktiken sker transfereringen i den vertikala släckpulsen mellan två bildsvep (fields). En CCD består först och främst av en sensoryta och en lagringsyta. I den enklaste varianten (Frame-Transfer Arcitecture) är dessa båda ytor en spegling av varandra. Transfereringsfasen går ut på att först förflytta laddningarna till motsvarande platser i lagringsytan. Fig 7. Frame-Transfer Arcitecture Under tiden som en ny bild registreras sker en tömning av lagringsytan via en videoutgång. 6
7 Eftersom CCD:n belyses även under den vertikala släckpulsen när laddningarna förflyttas kommer en viss laddningspåverkan att ske även under denna fas. Eftersom laddningarna förflyttas vertikalt under denna tid, så uppträder de laddningar som bildas under denna fas som en vertikal slöja eller smear. Den vertikala släckpulsen representerar 6% av den totala bildsveptiden. Alltså har smear en 6 procentig inverkan på den totala exponeringen, vilket kan betraktas som ansenligt. Kraftiga ljuspunkter påverkar bilden ännu mer och störningar i form av vertikala linjer utifrån ljuskällorna uppträder. Detta kallas för transfer smear och är ett allvarligt problem i FT sensorer. Det enda sättet att komma till rätta med transfer smear i FT kameror är att använda sig av en mekanisk slutare som skärmar av ljuset under vertikalsläckpulsen. På tidiga kameramodeller fanns faktiskt sådana slutare, men mekaniska delar i en i övrigt elektronisk kamera är inte att föredra och andra CCD arkitekturer utvecklades snart för att överbrygga problemen med transfer smear. I s.k. Interline-Transfer arkitektur låter man fotosensorerna ligga sida vid sida med lagringssensorerna. Se Fig 8. Fig 8. Interline-Transfer Arcitecture Varje pixel består alltså av två sensorer varav endast den ena registrerar det infallande ljuset. Det första momentet under den vertikala släckpulsen är en massiv förflyttning horisontellt av samtliga laddningar från de sensorer som registrerat ljuset till lagringssensorn. När laddningarna väl befinner sig i lagringsdelen påverkas de mycket lite av ljuset då sensorerna skyddas av en optisk mask. Man får dock ett visst inläckage från sidan. Efter detta förflyttas laddningarna med hjälp av transferklocka på ett likartat sätt som i fallet FT strukturen till en videoutgång. 7
8 Då en pixel till hälften består av en optiskt avskärmad del kommer det ske ett ca. 50% ljusbortfall. Detta är normalt inget större problem då CCD:n har tillräckligt hög känslighet. Då transfertiden under yttre ljuspåverkan vid IT arkitektur minimerats till ett enda steg, så har problemet med transfer smear nästan helt eliminerats. En tredje typ av CCD eliminerar dock de små problem med transfer smear som IT arkitekturen fortfarande har. Det är en kombination av de båda tidigare arkitekturerna och kallas Frame-Interline Transfer Arcitecture. Se Fig 9. Fig 9. Frame-Interline Transfer Arcitecture Genom att kombinera med den nedre lagringsytan, så kan förflyttning av laddningarna från Vertical Shift Register ske simultant i alla register och därmed korta tiden i sensorytan. Utvecklingen av CCD eftersträvar hög ljuskänslighet, kompakt konstruktion och okänslighet för smear. Som exempel har Sony har tagit fram en sensor kallad Hyper HAD. Se Fig 10. För att öka känsligheten och för att minimera ströljus som kan orsaka smear, så är varje sensor 8
9 försedd med en mikrolins. Sensorn är mycket kompakt, vilket gör att man kan få plats med ett större antal pixlar per ytenhet än med motsvarande traditionella sensorer. Fig 10. Genomskärning av Sony Hyper HAD sensor Singel-CCD kameror I enklare kameror registreras färgerna i ett CCD chip. Framför detta chip har man placerat en mask bestående av ett färgfilter framför varje bildelement fördelat på så sätt att vart tredje bildelement registrerar respektive grundfärg. Med detta förfarande uppnår man en sämre representation av färgerna. Dessutom tar filtren bort en del ljusenergi, vilket försämrar kamerornas verkningsgrad. Fig 11. Färgsampling i en singel CCD kamera 9
10 Spatial offset Bildupplösning kostar pengar. Olika tekniker initieras för att på ett kostnadseffektivt sätt öka upplösningen. I en tre-ccd kamera finns möjlighet att näst intill dubblera den horisontella upplösningen i luminansområdet utan att tillföra mer pixlar. Detta görs genom att förskjuta pixlarna i det röda och blå området ett halvt steg i förhållande till det gröna och sedan vikta dessa enligt Fig 12. Fig 12. Spatial offset Videokamerans uppbyggnad En videokamera består av tre delar, objektiv, kameradel och inspelningsdel. På de flesta kameror är kameradelen och inspelningsdelen hopbyggda, medan objektivet på mer professionella kameror är utbytbara. Förutom rena kvalitetsskillnader, så skiljer sig proffskameror och amatörkameror från varandra rent handhavandemässigt. Professionella kameror är byggda för att fotografen så långt som möjligt både skall kunna kontrollera och påverka resultatet. En amatörkamera är främst byggd för att på ett för fotografen enklast möjliga sätt skapa en acceptabel bild i en normalsituation. 10
11 Fig 13. Sony DXC-D50 med DVCAM bakstycke Optik Ett objektiv på en videokamera kan ha flera olika funktioner inbyggda och skiljer sig mycket mellan amatör- och professionella kameror. Vi tittar lite närmare på ett professionellt objektiv. Objektivet sitter fast i kamerakroppen via en bajonettfattning. Man brukar tala om olika dimensioner på objektivfattningen. Då menar man egentligen måtten på bildelementen i kameran, d.v.s. CCD sensorn. Grovt uttryckt kan man säga att amatörkameror har 1/3 (tum), semiprofessionella 1/2 och professionella 2/3. Skärpan ställs in med avståndsringen. Eftersom sökaren på videokameran har så dålig upplösning, så är det regel att man zoomar in maximalt mot det föremål som skall ligga i fokus och ställer in skärpan. Därefter zoomar man ut till önskat bildutsnitt. Vid fokusering. sker förflyttningen av linselementen via snäckdrev (en slags gänga). När man vrider den främre delen av objektivet med hjälp av fokuseringsringen, så förflyttas linselementen i förhållande till varandra utefter den optiska axeln. Normalt roterar främre delen av objektivet och frontlinsen med. Men vissa lite dyrare objektiv har s.k. innerfokusering. Detta innebär att den främre delen av objektivet inte snurrar med när man ställer in skärpan. Detta är speciellt tacksamt om man t.ex. använder filter som är beroende av orienteringen i rotationsplanet som exempelvis polarisationsfilter och avtonande (graduated) filter. På professionella objektiv ser man sällan än så länge någon autofokusfunktion. Detta beror till stor del på att man vid autofokus har sämre kontroll på var skärpan ligger i bild. Speciellt om något plötsligt passerar framför huvudmotivet kan man uppleva att skärpan åker fram och tillbaka på ett otrevligt sätt. Bländaren, d.v.s. det som styr hur mycket ljus som släpps in i kameran, brukar normalt både kunna regleras manuellt och automatiskt. Eftersom exponeringstiden är fixerad (normalt 1/60 sek) så är det med bländaren som man styr exponeringen. Om man har manuell inställning på bländaren, så finns det en knapp vid omkopplaren för auto-man som man kan trycka in för att momentant aktivera autobländaren. Detta är användbart för att snabbt kunna ändra bländarinställningen om man är osäker. Automatiken i bländarfunktionen är justerad för att återge en yta med 18% reflektion av maximalt vitt. Detta innebär att bländarautomatiken alltid eftersträvar att efterlikna omgivningen vid en yta som har 18% reflektion. Kameran 11
12 eftersträvar alltså att göra en vit yta grå och en svart yta lika grå som den vita. Så är det inte alltid som vi vill ha det. En nattscen ska t.ex. vara mörk. Vid dessa tillfällen måste bländaren justeras manuellt. Bländaren kan också användas till att reglera skärpedjupet. Stor bländaröppning ger litet skärpedjup och liten bländare ger stort skärpedjup. Fig 14. Bild tagen med manuell styrning av exponeringen. Hade man använt automatik, så hade vattenytan blivit mycket ljusare och kontrasten mot den ljusa segelbåten blivit sämre. Och det ville inte fotografen. Zoomen används för att ändra bildutsnittet (beskärningen). Den kan regleras både manuellt eller via servo. Det är vanligast att man använder sig av servot då den, speciellt på lite dyrare objektiv, fungerar mycket smidigt. Zoomen ska användas sparsamt. Det normala är dock att man vid t.ex. ändring av bildutsnitt på en tagning också spelar in zoomningen för att sedan ha möjlighet att använda även den vid redigeringen. Annars gäller som alltid att varje kamerarörelse, inklusive zoomning, ska vara motiverad. På de flesta objektiv finns också en makroinställning. Oftast kopplas makroläget in med en speciell knapp eller spak på objektivet. Makrot medger filmning på mycket nära håll. På vissa objektiv har man möjlighet att koppla in ett linselement i strålgången som fördubblar brännvidden (2X zoomläge). Vid inställning av fokus mot ett föremål zoomas objektivet in maximalt. Därefter zoomas det ut till önskat bildutsnitt. En förutsättning att detta ska fungera är att skärpeplanet är konstant vid zoomning. Detta går att justera med s.k. backfokusjustering. Med ett antal upprepade inställningsförfaranden med ömsom maximalt inzoomat läge och ömsom maximalt utzoomat läge kan man justera objektivet så att skärpeplanet är konstant genom hela zoomregistret. Filter Filter används för att påverka det ljus som samlas in genom objektivet. Normalt placeras filtret framför objektivet. Några filter för färgfiltrering är dock inbyggda i kameran. Mer om detta i stycket om vitbalansering. Annars används färgfilter relativt sparsamt i 12
13 videosammanhang av den enkla orsaken att man kan manipulera vitbalanseringen genom att medvetet vitbalansera mot en färgad yta. Ska man ha ett kraftigt färgstick eller en färg som avviker från färgtemperaturskalan använder man dock färgfilter. Alla ytor som vi ser omkring oss ser vi på grund av att dom reflekterar ljus. Gör dom inte det, så upplevs dom som svarta. Färgade ytor som t.ex. röda reflekterar mest ljus inom det röda våglängdsområdet, medan de övriga våglängderna absorberas av ytan. Det ljus som absorberas omvandlas till värme (ljusenergi övergår i värmeenergi). Det är därför som svarta ytor som absorberar det mesta av ljuset lättare blir varma än vita ytor som reflekterar det mesta av ljusenergin. Färgfilter fungerar på samma sätt. Ett grönfärgat filter släpper igenom ljus i det gröna våglängdsområdet medan de övriga våglängderna absorberas. Detta kallas för subtraktiv filtrering, d.v.s. man tar bort vissa bestämda våglängder. Det innebär t.ex. att om man sätter för ett grönt filter i ett ljus där de våglängder som representerar det gröna ljuset redan är bortfiltrerade så blir det svart. Man kan alltså inte lägga till färger med färgade filter. Prova att sätta ett grönt filter framför ett rödfärgat ljus. Vid normal belysning finns alla våglängder (färger) representerade, men vissa lysrör har egenheten att några våglängder saknas helt. Detta saknar normalt praktisk betydelse utom vid vissa kritiska tillfällen t.ex. modefotografering/filmning. Vid sådana tillfällen är det dock brukligt att man har med egen belysning för ljussättning. ND filter eller neutral density filter är ett neutralgrått filter som är gjort för att ta bort en viss mängd ljus likvärdigt över hela spektret. Det påverkar alltså inte färgbalansen. ND filtret används för att hjälpa kameran med att mörka ner bilden vid filmning i extremt ljusa miljöer t.ex. en solig vinterdag i fjällen. Videokameran har inte tillräckligt stort kontrastomfång för att man med enbart bländarens hjälp kan bemästra alla normala ljussituationer. ND filtret är också användbart då man även i mer normala ljusförhållanden vill ha större bländaröppning för att på så sätt minska skärpedjupet. UV- eller skylightfilter är nästan helt genomskinliga filter. Dessa är gjorda för att ta bort ljus i gränszonen till det ultravioletta området. Praktiskt rör det sig om att man tar bort lite av blådis främst när man filmar vid- eller på havet och i fjälltrakter där UV-strålningen gör sig mest påmind. Skillnaden mellan UV- och skylightfiltren är att skylightfiltret är marginellt lite mer rosafärgat. Eftersom filtren i praktiken inte tar bort något ljus och kan användas så gott som alltid, så brukar filtren även användas som ett skydd för objektivets frontlins. Det är betydligt billigare att byta ett repat eller spräckt filter än frontlinsen på objektivet. Det finns en uppsjö av mer eller mindre användbara effektfilter till kameran. De filter som används mest är bl.a. fog- eller softfilter och stjärn- eller överstrålningsfilter. 13
14 Fig 15. Exempel på användning av stjärnfilter. Avtonande filter räknas i vissa fall till effektfilter. Dom är uppbyggda så att ungefär ena halvan är helt klar medan andra halvan är grå eller färgad. Övergången mellan de båda områdena är successiv (avtonande). Finessen med dessa filter är att man kan filtrera en begränsad del av bilden. Exempelvis är filtren användbara vid filmning av landskap där himlen finns med. Normalt brukar himlen vara mycket ljusare än marken. Resultatet blir tyvärr ofta att kameran inte klarar av kontrastomfånget och man får låta himlen bli överexponerad. Genom att skjuta in ett gråtonat filter som endast mörkar ner himlen kan man få en dramatiskt förbättrad balans i exponeringen. Vill man öka dramatiken kan man använda sig av ett färgat filter t.ex. rökfärgat som ger en lätt domedagsprägel på scenen. Fig 16 Avtonande rökfärgat- och gråfilter i kombination skapar domedagsstämning. 14
15 Fig 17. En mer försiktig användning av avtonande gråfilter. Ett av de mer användbara filtren är polarisationsfiltret. Filtret kan liknas vid ett galler som tar bort ljus som svänger i ett visst plan. Ljus som reflekteras mot blanka ytor som vatten, glas, metall m.m. har också ljusvågor i ett visst plan reducerat. Genom att vrida polarisationsfiltret så att man även eliminerar de ljusvågor som inte är påverkade så kan man minska det reflekterade ljuset från dessa ytor påtagligt. Fig 18. Polarisationsfilter kan i rätta förhållanden mörka ner himlen och öka intensiteten i färger. 15
16 Praktiskt kan man alltså ta bort blänk i vatten- och metallytor samt ta bort speglingar i glasrutor och på så sätt göra dessa genomskinligare. Man kan också få mustigare färger soliga dagar genom att man minskar påverkan av reflektionen i fuktpartiklar i luften. På detta sätt kan man också filtrera bort regnbågar, men det var kanske inte den effekten som man önskade. Vitbalansering En videokamera är avstämd för en färgtemperatur på Kelvin. Det är samma färgtemperatur som en halogenlampa avger. Om färgtemperaturen avviker från halogenlampans. T.ex. om man ska filma i dagsljus, så måste kameran kalibreras för detta annars blir bilden blåaktig. Detta kallas för att man vitbalanserar kameran. Kameran klarar till viss del på elektronisk väg att justera färgtemperaturen. Men avviker temperaturen för mycket, så måste man föra in ett färgat filter i objektivets strålgång. Skillnaden mellan kamerans grundinställning och dagsljusets färgtemperatur är normalt så stor att man använder sig av ett dagsljusfilter som gör att kameran får en grundinställning för Kelvin. Detta filter finns inbyggt i kameran och ändras på via en ratt ovanför objektivfästet. Normalt brukar det också finnar ett eller två olika ND filter kopplad till samma ratt. Vitbalanseringen går till så att man kalibrerar kameran mot en yta som definieras som neutral (vit) i den aktuella inspelningsmiljön. Den skall göras så fort ljussituationen förändras på så sätt att den tidigare definierade neutral (vita) ändrar färgtemperatur. Vitbalanseringen i kameran aktiveras via en vippbrytare. Slutartid Slutartid är den tid som bländaren är öppen. Eftersom bildfrekvensen i PAL är 25 bilder per sekund och varje bild utgörs av två delbilder (frames), så kan inte slutartiden vara längre än 1/50 sekund. Samma gäller slutarfrekvens, d.v.s. hur många gånger som slutaren öppnar och stänger per sekund. Den kan inte vara långsammare än 50 Hz. Slutartiden kan vara snabbare än motsvarande slutarfrekvens. Exempelvis kan slutartiden vara 1/250 sekund vid 50 Hz slutarfrekvens (slutaren hålls stängd lite längre mellan varje exponering). Däremot kan inte slutarfrekvensen vara snabbare än motsvarande slutartid. Justering av slutartiden används främst för att påverka exponeringen eller frysa snabba rörelser vid t.ex. tekniska applikationer. Nackdelen med snabb slutartid, förutom mindre ljusinsläpp till bildelementen, är just det att rörelser i bild fryses. Detta ger ett litet ryckigare intryck. Det är rörelseoskärpan i varje enskild bild som gör att snabba rörelser på film uppfattas mjukare. Justering av slutarfrekvens används för att matcha datorskärmar med andra frekvenser för att eliminera flimmer (s.k. variable scan). Exponering I normalfallet justeras exponeringen med bländarinställningen. I de fall där det är så mörkt att största bländaröppningen inte räcker till för att erhålla korrekt exponering används elektronisk bildförstärkning. Förstärkningsgraden anges i db. Nackdelen med bildförstärkning är att bilden blir grynigare (mer brus i bilden). Vid högre ljusstyrka används neutralgrått filter (ND). Detta kan användas även i mer normala ljusförhållanden för att minska skärpedjupet (öppna bländaren mer). Slutligen kan man påverka exponeringen genom att ändra slutartid. Med 16
17 kortare slutartider minskas exponeringen. Nackdelen är att rörelseoskärpan minskar och resultatet blir ryckigare intryck vid snabba rörelser. Ljud En professionell videokamera är utrustad med flera funktioner för att underlätta ljudinspelning. Ett digitalband typ DV eller DVCAM har två inspelningsbara ljudkanaler. På kameran sitter en mikrofon som via omkopplare kan fås att spela in på båda ljudkanalerna. På baksidan av kameran sitter två XLR kontakter där man kan koppla in två externa mikrofoner. En för respektive kanal. Omkopplarna ger valmöjlighet att, som tidigare nämnts, spela in ljud via kameramikrofonen på båda ljudkanalerna eller via kameramikrofonen på ena och extern mikrofon på den andra. Man kan också välja att spela in ljud på respektive ljudkanal via två separata mikrofoner. För att reglera inspelningsnivåerna har man möjlighet att välja automatisk nivåkontroll av inspelningen eller manuell justering. Den automatiska inställningen är praktisk när man bara ska spela in miljöljud. Ska man däremot göra en intervju är det en fördel att använda manuell justering. Det automatreglerade ljudet kan tendera att pumpa eftersom talet består av plötsliga svängningar mellan tystnad och tal. För att kontrollera ljudet i kritiska skeden, t.ex. vid en intervju, så behöver man hörlurar som kopplas till kameran. Fig 19. Sony PDW-530P med mottagare för trådlös ljudupptagning. 17
Kamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera
Kamerateknik Bildsignalen i en kamera Videokamerans uppgift är att fånga och registrera ljus och färg som finns i naturen. Samtidigt ska detta ske på ett sådant sätt att vi människor uppfattar de återgivna
Läs merVideosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)
Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn
Läs merBättre ljus i bilderna. Ytterligare inställningar för en digital systemkamera
Bättre ljus i bilderna Ytterligare inställningar för en digital systemkamera Bättre ljus i bilderna Att göra rätt från början Blixtfotografering Ljusmätning Filter Vitbalans Bättre ljus i bilderna Att
Läs merDigitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder
Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merFotografering med digital systemkamera
Fotografering med digital systemkamera Vad är en systemkamera? Som namnet antyder är det en kamera som ingår i ett system med t.ex. objektiv, filter, blixtar och mellanringar. Till skillnad från kompaktkameror,
Läs merHur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson
Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker
Läs merKAMERANS TEKNISKA DETALJER
KAMERANS TEKNISKA DETALJER Ljus & exponering Blinkningen Reglerar tiden slutaren är öppen. Styrs av ljustillgången & kontrolleras med hjälp av ljusmätaren. Pupillen Slutartid Bländare Reglerar mängden
Läs merLär känna din kamera. Karl Mikaelsson Oscar Carlsson October 27, 2012
Lär känna din kamera Karl Mikaelsson derfian@hamsterkollektivet.se Oscar Carlsson oscar.carlsson@gmail.com October 27, 2012 Vad är en exponering? Slutartid + Bländartal + ISO Slutartid 1 500s = 0.002s,
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merGrunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29
Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1
Läs merModellfoto utanför studion
Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merObjektivet har tre grund- Funktioner: Fokusera (ställa rätt skärpa), anpassa ljusmängd via bländaren och ändra brännvidd (bildutsnitt).
Objektivet har tre grund- Funktioner: Fokusera (ställa rätt skärpa), anpassa ljusmängd via bländaren och ändra brännvidd (bildutsnitt). Objektiv Peaking Tillvägagångssätt vid fokusering är att man zoomar
Läs merDigital bild & sportfiske. Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt
Digital bild & sportfiske Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt Från exponering till bild Det finns grovt räknat endast tre faktorer som påverkar den slutliga exponeringen. Från exponering
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merFörst: Digitalfoto Fackuttryck. Programvredet. Vad betyder allt på programvredet? Kameran (forts).
Digital Fotokurs Kameran (allm., forts.), fotografering. Innehåll Kameran (forts). Copyright UmU/TFE. Exempel på tillämpning med landskapsfoto. Planering/komposition av ett Först: Digitalfoto Fackuttryck
Läs merOptik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Läs merObjektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)
Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp
Läs merGrundläggande om kameran
Gatufotogruppen Sida 1 (5) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merLaboration 4, TNGD10 Rörliga medier
Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier Praktisk övning/workshop 1 laboration á 2h, grupper om 4-8 studenter Idéen med denna laboration/workshop är att ni ska få testa teorin från föreläsningarna, jobba praktiskt
Läs merEn samling exempelfoton SB-900
En samling exempelfoton SB-900 Det här häftet ger en översikt över olika funktioner för blixtfotografering som finns tillgängliga vid användning av SB-900, samt beskriver med hjälp av exempelfoton olika
Läs merEF-S55-250mm f/4-5.6 IS STM
EF-S55-250mm f/4-5.6 IS STM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons EF-S55-250mm f/4-5,6 IS STM är ett högpresterande telezoom-objektiv som gör inspelning av film till en angenäm
Läs merAvsikten med övningen är att du skall få insikt och viss färdighet i hur man på olika sätt använder kamerans tekniska resurser.
1 (5) Digital video Labbpek /Nils Wennerstrand P, KTH, CSC, Medieteknik Kamerateknik Målsättning Avsikten med övningen är att du skall få insikt och viss färdighet i hur man på olika sätt använder kamerans
Läs merVälkomna till. Westerqwarn. den 17 augusti 2018
Välkomna till Westerqwarn den 17 augusti 2018 Kameror De vanligaste kamerorna i dag Mobil, 1 objektiv Kompaktkamera, 1 objektiv Systemkamera många olika objektiv Polaroidkamera, 1 objektiv Ett av världens
Läs merSensorer i digitalkameror
Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal
Läs merVIDEOPRODUKTIONSTEKNIK
LJUS- SÄTTNING VARFÖR SÄTTER MAN LJUS FÖR ATT FILMA? 1. För att kameran ska få tillräckligt med ljus att bilden fastnar 2. För att få rätt kontrast i bilden 3. För att skapa stämning Oftast krävs det betydligt
Läs merAtt måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.
Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merOm du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska
Läs merGrundläggande om kameran
Gatufotogruppen Sida 1 (6) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merÅret närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!
Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Inledningsbilden är naturligtvis hämtad från förra årets sammanslagning av Envikens- & Svärdsjöförsamlingar till ett gemensamt
Läs merEF-S18-55mm f/3.5-5.6 IS STM
EF-S18-55mm f/3.5-5.6 IS STM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF-S18-55mm f/3,5-5,6 IS STM är ett standard zoomobjektiv med hög prestanda utrustat med en bildstabilisator,
Läs merLjusmätning 1 "Mäta i handen i skugga". Med handhållen ljusmätare för befintligt ljus så finns en metod som är mycket enkel, snabb och fungerar till de flesta genomsnittliga motiv: att "mäta i handen i
Läs merFotografera mera! Carita Holmberg
Fotografera mera! Carita Holmberg Gyllene snittet - harmoni Gyllene snittet är ett sätt att dela in en sträcka eller en yta i harmoniska proportioner. Gyllene snittet: fi= φ = a/b = 1,618... En sträcka
Läs merGeometrisk optik. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska
Läs merA1S Kamera Bildsensorenhet Bildstorlek 1/3-tums CCD 1/3-tums CCD 3CCD med horisontell pixelförskjutning
Tekniska DATA Canons HD-videokamera XH G1S Canons HD-videokamera XH A1S Kamera Bildsensorenhet Bildstorlek 1/3-tums CCD 1/3-tums CCD System 3CCD med horisontell pixelförskjutning 3CCD med horisontell pixelförskjutning
Läs merVad är ZOOM? Så är det dock inte!
Vad är ZOOM? När man köper en ny kamera så lockas man kanske av att den har ett stort Zoom-värde. På denna nya kamera ser man på objektivet att det står 24X OPTICAL ZOOM. Att det är ett optiskt och inte
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merFärglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.
Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer
Läs merLösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren
Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring
Läs merLJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Läs merNågra viktiga begrepp och funktioner för kamerakontroll.
Några viktiga begrepp och funktioner för kamerakontroll. Exponeringslägen De nedanstående väljer du med ratten uppe till vänster. Ratten har även andra förprogrammerade inställningslägen. (porträtt, sport,
Läs merEF28-300mm f/3.5-5.6l IS USM
EF28-300mm f/3.5-5.6l IS USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF28-300mm f/3,5-5,6l IS USM är ett kraftfullt zoomobjektiv med höga prestanda för EOS-kameror som
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merFotografera under vattnet. Likheter och olikheter
Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,
Läs merKamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.
Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merBild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 2 - Inspelning
Bild- och videoteknik Adi & Mak Omanovic Föreläsning 2 - Inspelning Inspelning Kamerateknik Bildlösningar, utsnitt, kameravinklar, 180 regeln, känning, oskärpa (tele) närbilder Ljussättning Exponering,
Läs merSvensk bruksanvisning
2 Svensk bruksanvisning DITO PhotoProffs AB Skolvägen 10. 121 32 Enskededalen Tel: 08-720 03 23. Fax: 08-720 03 24 E-post: dito@dito.se. Web: www.dito.se POLARIS 2 BLIXTLJUSMÄTARE Översättning av bruksanvisningen
Läs merPhotometry is so confusing!!!
Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.
Läs merRätt exponering. Välkommen till kompromissernas värld. Mätmetoder
1 Rätt exponering Välkommen till kompromissernas värld Vad är rätt exponering? En korrekt exponering kan i allmänhet ses på histogrammet på displayen baktill på kameran. Om histogrammet symmetriskt täcker
Läs merFiltersolglasögon från Multilens
Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd
Läs merFotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura
Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera bilden och den blev väldigt
Läs merEF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning
EF85mm f/1.2l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF85mm f/1,2l II USM är ett mellanteleobjektiv med höga prestanda som utvecklats för EOS-kameror. Det är utrustat
Läs merkapitel elva EN LJUSKÄLLA, DRAMATISK FRAMTONING Dramatiskt sidoljus
kapitel elva EN LJUSKÄLLA, DRAMATISK FRAMTONING 175 LJUSSÄTTNING 176 Kapitel elva Ljussätt. Plåta. Retuscha. UTRUSTNING Övre blixt: 500-wattsblixt med en softbox på 100 x 100 cm. Inställning för övre blixt:
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Läs merDet finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.
DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)
Läs merTekniker PowerShot G16, PowerShot S120, PowerShot SX170 IS och PowerShot SX510 HS
Tekniker PowerShot G16, PowerShot S120, PowerShot SX170 IS och PowerShot SX510 HS UNDER EMBARGO TILL 22 AUGUSTI 2013 KL 06 Världens minsta kamera* med f/1.8, 24 mm vidvinkel, 5x optisk zoom (PowerShot
Läs merFotovandring i Ho ga-kusten
Fotovandring i Ho ga-kusten Välkommen till en grundläggande kurs i naturfotografering. Lär dig mer om komposition och ljussättning av dina naturbilder i Höga Kustens fantastisk miljö. Fotovandring 2 Midnattsvadring,
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 19 DECEMBER 2003 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merExponera mera AV STEFAN OHLSSON I PRAKTISK TEKNIK
1 av 5 2011-06-16 21:53 Exponera mera 20110422 AV STEFAN OHLSSON I PRAKTISK TEKNIK Att exponera rätt med digitala kameror skiljer sig från att exponera film. På film vill man se till att bilden blir bra.
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merExempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!
Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild Uppgifterna kan ge max 10p vardera. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Räknedosa Observera:
Läs merYTTERLIGARE INFORMATION. Tekniker LEGRIA HF R-serien
YTTERLIGARE INFORMATION Tekniker LEGRIA HF R-serien Canons HD-kamerasystem För att kunna garantera bästa bildkvalitet hos HD-videokamerorna sköter vi på Canon själva all utformning och tillverkning av
Läs merFotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura
Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1 Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera
Läs merTekniker - IXUS 300 HS
Tekniker - IXUS 300 HS CMOS-sensor med hög känslighet med 10,0 megapixels Med en upplösning på 10 megapixels går det att fånga en stor mängd detaljer och skriva ut bilder upp till A3+-format. Den här sensorn
Läs merHur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det
2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller
Läs merGår det att göra vitt ljus koherent?
Går det att göra vitt ljus koherent? Marcin Swillo och Gunnar Björk Institutionen för Tillämpad Fysik AlbaNova Universitetscentrum, KTH 106 91 Stockholm I Fysikaktuellt nummer 4, 2011 skrev en av oss en
Läs merCyberphoto testar Nikon D300s för undervattensbruk
Cyberphoto testar Nikon D300s för undervattensbruk När Nikon lanserade sin D300s så kändes det främst som en finputsning av D300. Ändringarna var inte stora, men precis de rätta. De byggde vidare på det
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merBelysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?
Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir
Läs mer5. Elektromagnetiska vågor - interferens
Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor
Läs merVISUELLA FÖRHÅLLANDEN
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Läs merFotovandring i Skuleskogen
Fotovandring i Skuleskogen 1 - En komprimerad kurs i komposition och ljussättning. Välkomna! Ljusmätaren och histogram Ljusmätare och histogram är våra två viktigaste hjälpmedel när vi vill kontrollera
Läs merHur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?
Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm
Läs merDigitala bilder & Fotografering med Digitalkamera
Digitala bilder & Fotografering med Digitalkamera Den digitala bilden. Det finns två huvudtyper av digitala bilder på datorn. Den ena bildtypen är uppbyggd av pixlar. Vill man göra det lätt för sig, översätter
Läs merEF24-105mm f/4l IS USM
EF24-105mm f/4l IS USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF24-105mm f/4l IS USM är ett standardzoomobjektiv med höga prestanda som är utvecklat för EOS-kameror.
Läs merFYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merEF16-35mm f/2.8l II USM
EF16-35mm f/2.8l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF16-35mm f/2,8l II USM är ett ultravidvinkel-zoomobjektiv med högra prestanda för Canons EOS-kameror.
Läs merKTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi
KTH Teknikvetenskap Foto-lab 1 Fotografering med ateljékamera Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 2 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens
Läs merGrundläggande funktioner. 1. Skärpa 2. Exponering 3. Blixt eller inte 4. Megapixlar och utskrift 5. Zoom. 6. Vitbalans 7. Hur man väljer upplösning
Canon PowerShot A640 Canon PowerShot A640 10,0 megapixels 4x optisk zoom Vinklingsbar 2,5'' LCD-bildskärm DIGIC II och isaps 9-punkters AiAF och FlexiZone AF/AE 21 fotograferingsmetoder och Mina färger
Läs mer1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio
Jonas foto guide är din guide till att bli bättre fotograf. Den går igenom grunderna i fotografi, hur kameran fungerar och annat bra att veta. Denna guide är inriktad främst för fotografering med digital
Läs merDenna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
Läs merDokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)
Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merÖvning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Läs merFattningsadaptern FTZ Kompatibla F-fattningsobjektiv Sv
SB9B03(1B)/ 7MMA131B-03 Fattningsadaptern FTZ Kompatibla F-fattningsobjektiv Sv Stödda funktioner 2 Denna tabell sammanfattar de funktioner som är tillgängliga med NIKKOR-objektiv med F-fattning monterade
Läs mer