ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER I EGENTLIGA FINLAND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER I EGENTLIGA FINLAND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 UTGÅNGSPUNKTERNA 5 LANDSKAPETS PLANERINGSSYSTEM 5 LÄGET FÖR LANDSKAPSPLANEN 5 MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN 5 CIRKULÄR EKONOMI 6 DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN 7 FUNGERANDE SAMHÄLLEN OCH HÅLLBARA FÄRDSÄTT 7 ETT EFFEKTIVT TRAFIKSYSTEM 7 EN SUND OCH TRYGG LIVSMILJÖ 7 EN LIVSKRAFTIG NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT NATURTILLGÅNGARNA 7 EN ENERGIFÖRSÖRJNING MED FÖRMÅGA ATT VARA FÖRNYBAR 7 MÅLEN FÖR ARBETET PÅ LANDSKAPSPLANEN 8 NATURVÄRDENA 8 NATURTILLGÅNGARNA 8 REKREATIONSMÖJLIGHETERNA 8 DATAUNDERLAG OCH UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS UPP 9 NATURVÄRDEN 9 NATURRESURSER 9 REKREATIONSOMRÅDEN OCH -RUTTER 9 ÖVRIGA UTREDNINGAR 9 INFLUENSOMRÅDE OCH KONSEKVENSER SOM SKA UTREDAS 10 LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR 11 MYNDIGHETSSAMARBETE 12 INTRESSENTER 12 FÖRFARANDET FÖR DELTAGANDE OCH INFORMATION 12 INTRESSENTGRUPPSARBETE 12 ETAPPLANDSKAPSPLANENS FRAMSKRIDANDE OCH TIDTABELL 13 KONTAKTINFORMATION 14 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 3

4 INLEDNING Landskapsfullmäktige beslutade vid sitt möte att inleda en revidering av helhetslandskapsplanen för Egentliga Finland. Planen kommer att göras upp som en etapplandskapsplan. I den kommer man att behandla användningen av och potentialen hos naturresurser som är viktiga för såväl cirkulär ekonomi som bioekonomi. Dessa teman sammanjämkas med hur de på landskapsnivå viktiga naturområdena ska bevaras och möjligheterna till rekreation ska tryggas. I etapplandskapsplanen granskas hela landskapet Egentliga Finland. Programmet fördeltagande och bedömning (PDB) är ett program enligt 63 i markanvändnings- och bygglagen om förfarandena för deltagande och växelverkan samt bedömning av konsekvenserna. I programmet för deltagande och bedömning redogörs för vilka saker man avser att behandla i planen, hurdana alternativ som undersöks och hur konsekvenserna bedöms, vilka som är intressenter och hur de får information om planeringen samt i vilket skede och hur de kan föra fram sina åsikter om programmets innehåll. Vidare finns det i PDB information om landskapsplanens utgångspunkter och mål. Programmet för deltagande och bedömning uppdateras under hela planprocessen och dess aktuella version finns framlagd på Egentliga Finlands förbunds webbplats. De officiella kungörelserna annonseras i landskapets tidningar (Turun Sanomat och Åbo Underrättelser). Av programmet för deltagand e och bedömning (PDB) framgår: 4 planearbetets utgångspunkter och och principer, hur planprocessen framskrider, de konsekvenser som ska bedömas och bedömningsmetoderna samt när och hur det är möjligt att delta i planläggningen. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

5 UTGÅNGSPUNKTERNA LANDSKAPETS PLANERINGSSYSTEM Utvecklingen och planeringen av landskapet grundar sig på tre lagstadgade dokument: landskapsöversikten, landskapsprogrammet och landskapsplanen. I landskapsöversikten anges den utveckling som landskapet eftersträvar (MBL 25). Landskapsöversikten är en vision på lång sikt om Egentliga Finlands viljetillstånd. Landskapsprogrammet innehåller de utvecklingsstigar och åtgärder i viktighetsordning som förutsätts för att viljetillståndet ska uppnås. Landskapsöversikten och -programmet ingår i den landskapsstrategi som ska utarbetas vart fjärde år. Strategin utarbetas i samarbete med Egentliga Finlands förbund, kommunerna och statens regionförvaltningsmyndigheter samt med för regionutvecklingen viktiga samfund, organisationer och övriga aktörer. Landskapsplanen är en plan som i allmänna drag presenteras på kartan om användningen av områden som är nödvändiga med hänsyn till landskapets utveckling samt principerna för en utveckling av samhällsstrukturen. Landskapsplanen kan utarbetas som en helhetsplan, som täcker hela landskapet eller som en etapplan för enskilda teman eller delområden. Landskapsplanen träder i kraft genom ett beslut om godkännande av landskapsfullmäktige. Landskapsplanen är en anvisning då en generalplan eller detaljplan utarbetas eller ändras samt då man i övrigt skrider till att ordna områdenas användning. Planeringen i allmänna drag av områdenas användning är en kontinuerlig process. Behoven av att revidera de gällande planerna orsakas av både den samhälleliga utvecklingen och den föränderliga lagstiftningen. Helhetslandskapsplanen kompletteras, revideras och uppdateras vid behov med temaspecifika och/eller områdesspecifika etapplandskapsplaner. I Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser behandlas tre huvudteman: beteckningsbehoven för områden som är viktiga att bevara med hänsyn till sina naturvärden och ekologiska samband avgörs och sammanjämkas med befintliga skydds- och naturvärdesbeteckningar, planerings- och dimensioneringsfrågor med anknytning till användning och hantering av regionalt betydande naturresurser avgörs samt beteckningar som är viktiga för att utveckla landskapets rekreationsområden och -rutter avgörs, som tekniska korrigeringar anvisas nödvändiga tillägg i beteckningar som är förknippade med energiöverföring. Övriga teman med anknytning till landskapsplanläggningen och som behandlats i helhetslandskapsplanen såsom kulturarv, frågor gällande landskapsvård och boende, behandlas inte i regel i etpplandskapsplanen, men de beaktas naturligtvis i lösningarna för denna etapplandskapsplan och i konsekvensbedömningen. I detta planarbete behandlas inte frågor som hänför sig till torvoch vindkraftsproduktion. LÄGET FÖR LANDSKAPSPLANEN Den gällande landskapsplanen för Egentliga Finland har beretts och fastställts i sex delar: Den gällande landskapsplanen för motorvägen E18, beslut om fastställande Landskapsplanen för Åbo stadsregion, beslut om fastställande Landskapsplanen för Saloregionen, beslut om fastställande (upphävt etapplandskapsplanen för motorvägen E 18) Etapplandskapsplanen för snabbjärnvägen Salo-Lojo, beslut om fastställande Landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åboregionens kranskommuner, Landskapsplanen för Åboland och Vakka-Suomi, beslut om fastställande Etapplandskapsplanen för vindkraft i Egentliga Finland, beslut om fastställande Det pågående uppgörandet av en Etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland inleddes genom landskapsfullmäktiges beslut den 10 juni 2013 och planeras att godkännas av landskapsfullmäktige sommaren Miljöministeriet har i samband med beslutet om fastställelse av landskapsplanerna lämnat Egentliga Finlands förbund anvisningar för den fortsatta planeringen gällande bl.a. för betecknandet av kommunala byggda kulturmiljöer och landskapsområden och anteckningar om trafiknätet (Landskapsplanen för Åbo stadsregion), ekologiska förbindelser och naturvärden på landskapsnivå (Landskapsplanen för Loimaaregionen, för Åboregionens kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi), det betydande byggda kulturarvet på landskapsnivå (Landskapsplanen för Åboland) samt markanvändningen av områden som friställs från försvarsmakten (Landskapsplanen för Vakka-Suomi) Dessa anvisningar kommer att beaktas som utgångspunkter för denna etapplandskapsplan till de delar där de kan behandlas i samband med de teman som valts för etapplanen. Bl.a. anvisningarna om kulturarvet kommer att beaktas först i de följande etapplandskapsplanerna. MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN Markanvändnings- och bygglagen (MBL) anger klara ramar för utarbetandet av en landskapsplan. Både lagens allmänna mål (1 ), målen för planeringen av områdenas användning (5 ) och innehållskraven för landskapsplanen (28 ), 71 b ) tillsammans med de av statsrådet godkända riksomfattande områdenas användning (VAT), som kompletterar dem, styr landskapsplanens innehåll och planprocessen. I landskapsplanen konkretiseras målen i MBL och VAT och koordineras med kommunernas utvecklingsbehov till områdesreserveringar och andra anteckningar i landskapsplanen, med vilka riktlinjerna skapas för den framtida markanvändningen för hela landskapet. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 5

6 Då landskapsplanen utarbetas, samarbetar landskapets förbund med regionens kommuner, statens myndigheter och andra centrala involverade med hänsyn till landskapsplanläggningen. I landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en (MBL 25 ). CIRKULÄR EKONOMI Huvudmålet för den cirkulära ekonomin är att samordna naturresurserna och en hållbar användning av dem. Inom cirkulär ekonomi tillverkas och används produkter och material på ett hållbart sätt genom att beteende- och verksamhetsmodeller förändras såväl för konsumtion som återvinning. I Egentliga Finland har landskapsförbundet genom verksamheten med ett naturresursforum förbundit sig att främja den cirkulära ekonomin. Naturresursforumets främsta uppgift är att utforma en helhetsbild av området, att sammanföra olika samarbets- och intressentgrupper samt att åstadkomma regional aktivitet och regionalt samarbete. På grund av landskapsplanens allmänna utformning och den cirkulära ekonomins omfattning kan inte funktioner som kräver planbeteckningar tydligt definieras. För att de beteckningar som ingår i temat ska kunna avgöras, måste man utifrån utredningen kunna skapa en heltäckande lägesbild. I centrum står således de beteckningar som ingår i utnyttjandet av naturresurser och i anslutning till deras processförfarande liksom de konsekvenser som orsakats av människan för den ekologiska bärkraften och att naturens mångfald blir beaktad. 6 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

7 DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Statsrådet godkände de nya målen för de riksomfattande målen för områdesanvändningen och de träder i kraft De tidigare riksomfattande målen för områdesanvändningen styr detta etapplandskapsplansarbete för naturvärden och -resuser. I detta program för deltagande och bedömning har man beskrivit de nya riksomfattande målen för områdesanvändningen och deras konsekvens för planarbetet. Med de riksomfattande målen för områdesanvändningen säkerställer man att de frågor som är betydande på riksnivå blir beaktade i planläggningen och i verksamheten av statens myndigheter. Med hjälp av målen för områdesanvändningen uppnås en omsvängning i utsläppen från samhällena och trafiken samt förbättras näringarnas möjligheter till förnyelse. Med dem anpassar man sig också till följderna av en klimatförändring och extrema väderförhållanden. Målen är 17 i stället för tidigare 70 och överlappningarna med speciallagstiftningen har blivit upphävda. Målen är uppdelade i fem helheter, vilka är: Fungerande samhällen och hållbara färdsätt Ett effektivt trafiksystem En sund och trygg livsmiljö En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar De viktigaste riksomfattande målen för områdesanvändningen vilka ska beaktas i etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser är: FUNGERANDE SAMHÄLLEN OCH HÅLLBARA FÄRDSÄTT En polycentrisk områdesstruktur som bildar nätverk och goda förbindelser främjas, och utnyttjandet av de olika områdenas livskraft och styrkeor stöds. Förutsättningar skapas för att utveckla närings- och företagsverksamhet samt en tillräcklig och mångsidig bostadsproduktion som förutsätts av befolkningsutvecklingen. Förutsättningar skapas för en kolsnål och resurseffektiv samhällsutveckling, som i främsta rummet stöder sig på den befintliga strukturen. I de stora stadsregionerna förstärks en enhetlig samhällsstruktur. God tillgänglighet till tjänster, arbetsplatser och fritidsområden främjas med hänsyn till olika befolkningsgrupper. Möjlighet att gå, cykla och använda kollektivtrafik samt utvecklandet av kommunikations-, färd- och transporttjänster främjas. ETT EFFEKTIVT TRAFIKSYSTEM Ett fungerande och ekonomiskt, riksomfattande trafiksystem främjas genom att man primärt utvecklar de befintliga trafikförbindelserna och -nätverken samt genom att säkerställa förutsättningarna för rese- och transportkedjor, som är baserade på ett samanvändning av olika trafikformer och -tjänster samt fungerande knutpunkter för gods- och persontrafiken. Kontinuiteten för internationellt och riksomfattande betydande trafik- och kommunikationsförbindelser och möjligheten att utveckla dessa tryggas, liksom utvecklingsmöjligheterna för internationellt och nationellt betydande hamnar, flygplatser och gränsövergångsställen. EN SUND OCH TRYGG LIVSMILJÖ Man bereder sig på extrema väderförhållanden och översvämningar samt på verkningarna från klimatförändringen. Nytt byggande placeras utanför områden med översvämningsrisk eller också säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på annat sätt. Olägenheter för miljön och hälsan på grund av buller, vibrationer och dålig luftkvalitet förebyggs. Ett tillräckligt stort avstånd lämnas mellan verksamheter som orsakar skadliga hälsoeffekter eller som medför risk för olyckor eller också hanteras riskerna på annat sätt. Anläggningar, bangårdar för kemikalier och rangeringsbangårdar för transport av farliga ämnen, vilka orsakar storolyckor förläggs på ett tillräckligt långt avstånd från bostadsområden, områden för avsedda för allmänheten och områden med en känslig natur. De behov som gäller samhällets övergripande säkerhet beaktas, i synnerhet försvarets och gränsbevakningens behov beaktas och för dem säkerställs tillräckliga regionala utvecklingsförutsättningar och verksamhetsmöjligheter. EN LIVSKRAFTIG NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT NATURTILLGÅNGARNA Det sörjs för att den nationellt värdefulla kulturmiljön och naturarvets värden tryggas. Bevarandet av områden och ekologiska förbindelser som är värdefulla med tanke på naturens mångfald främjas. Det sörjs för att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreationsbruk samt för att ett kontinuerligt nätverk av grönområden består. Förutsättningar för bioekonomin och den cirkulära ekonomin skapas samt ett hållbart nyttjande av naturtillgångarna främjas. Det sörsjs för att sammanhängande odlings- och skogsområden som är betydande för jord- och skogsbruket samt områden som är viktiga för den samiska kulturen och de samiska näringarna bevaras. EN ENERGIFÖRSÖRJNING MED FÖRMÅGA ATT VARA FÖRNYBAR Man bereder sig på de behov som produktionen av förnybar energi har och på de logistiska lösningar som den förutsätter. Vindkraftverken placeras i första hand koncentrerat i enheter som består av flera kraftverk. De linjedragningar som behövs betydande kraftlinjer och för gasrör för fjärrtransport, vilka har betydelse för den nationella energiförsörjningen, och möjligheterna för att realisera dem säkerställs. Vid linjedragningen för kraftledningar utnyttjas i första hand redan de befintliga ledningskorridorerna. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 7

8 MÅLEN FÖR ARBETET PÅ LANDSKAPSPLANEN NATURVÄRDENA I arbetet på landskapsplanen utreds för Egentliga Finland viktiga områden för naturens mångfald samt ekologiska nätverk. Vidsträckta betydande naturområden och deras koppling till varandra är ofta splittrade eller störda av samhällsstrukturen och dess nätverk. Användningen av naturresurser ska baseras på en hållbar konsumtion och användning, och då ska områden som är viktiga med hänsyn till sina naturvärden definieras och anges. I de nuvarande godkända landskapsplanerna finns till sina naturförhållanden värdefulla områden som är markerade med skyddsbeteckningar och geologiskt värdefulla områden med ge-beteckningar. Utöver en definition av aktualitet och nuläge för dessa beteckningar utreds i detta planarbete också naturens kärnområden och betydande ekologiska sammanhang. NATURTILLGÅNGARNA Behovet av att öka anvädningen av naturresurser och bearbetningen av diverse material har tilltagit särskilt på grund av de höjda målen för användning av förnybar energi och målen för cirkulär ekonomi. Den ökade användningen av förnybar energi förutsätter regionalt utnyttjande av biomassaflödet och sidoflödet i skogsoch lantbruk samt användning av biproduker. Utöver utnyttjandet bör de områden som hör till lagerhållning och behandling utredas. I allmänhet är den verksamhet som hör till utnyttjandet av skogsoch lantbruk möjligt att genomföra med landskapsplanernas befintliga områdesbeteckningar (M/MRV). En analys av dessa flödens mängder och placering samt identifiering av deras användingsområden kan orsaka stora tryck i den förändrade trafiken antingen lokalt eller regionalt. Utnyttjandet av berg- och jordlagrens stensubstans orsakar nästan alltid omedelbara konsekvenser i verksamhetsområdets närmiljö. Täkten av jordlager koncentreras fortfarande till största delen till grundvattenområden och orsakar betydande sammanjämkningsbehov med utnyttjandet av grundvattnet, dvs. med produktionen av råvatten. Täkt av stensubstans orsakar ofta störningar även i närmiljön, och då kan man genom en centralisering av verksamheten minska såväl störningar för bosättning och rekreationsverksamhet i närmiljön, samt de störningar som trafiken medför. Det materialutnyttjande som räknas till gruvindustrin omfattas av gruvlagen. Gruvverksamheten inom landskapet är huvudsakligen koncentrerad till utnyttjande av kalksten, men det finns reserveringar och planer på att även utnyttja andra mineralier. REKREATIONSMÖJLIGHETERNA En viktig förutsättning för en trivsam miljö är fungerande och vidsträckta rekreationsrutter och -områden samt utflytksmål i anknytning till dessa. De aktuella områdena stöder även turistnäringen, särskilt i värdefulla naturområden såsom Skärgårdshavet, Kuhankuono och Teijo (Tykö). Särskilt rekreationsrutternas anknytning till övrig samhällsstruktur förenklar deras användning och utformandet av trivsamma livsmiljöer som skapas av rutterna. 8 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

9 DATAUNDERLAG OCH UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS UPP NATURVÄRDEN OMRÅDESHELHETERNA FÖR EKOLOGI OCH NATURVÄRDEN OCH FÖRBINDELSERNA MELLAN DEM GEOLOGISKT VÄRDEFULLA ÅS-, STRAND-, VIND-, MORÄN- OCH BERGSOMRÅDEN GRANSKNING AV KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGINS KONSEKVENSER MYROMRÅDEN NATURRESURSER OMRÅDEN FÖR MATERIALTERMINALER OCH MATERIAL SAMT FÖR AVFALLSHANTERING MATERIAL- OCH RESURSFLÖDEN INOM EGENTLIGA FINLANDS OMRÅDE OMRÅDEN LÄMPLIGA FÖR MARKTÄKT GRUVVERKSAMHETENS OMRÅDEN MÅL FÖR DEN CIRKULÄRA EKONOMIN OMRÅDEN OCH OBJEKT LÄMPLIGA FÖR VATTENODLING GRANSKNING AV KONSEKVENSERNA FÖR TRAFIKNÄTET AV TRANSPORTER AV NATURRESURSER REKREATIONSOMRÅDEN OCH -RUTTER REGIONALT BETYDANDE REKREATIONSOMRÅDEN OCH -RUTTER SAMT TILL DEM HÖRANDE UTFLYKTS- OCH TURISTMÅL OCH -OMRÅDEN ÖVRIGA UTREDNINGAR PLACERING OCH DRAGNING AV KRAFTÖVERFÖRINGSLINJER OCH TILL DEM HÖRANDE TRANSFORMATIONSSTATIONER (110 KV- OCH 400 KV-LEDNINGSNÄT) NÖDVÄNDIGA DRAGNINGAR AV LINJER FÖR NATURGASRÖR VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 9

10 INFLUENSOMRÅDE OCH KONSEKVENSER SOM SKA UTREDAS Området för etapplandskapsplanen utgörs av hela landskapet Egentliga Finland. Bedömningen av konsekvenserna utgör en central del av processen med att utarbeta planen och planering i växelverkan. Bedömningens uppgift är att för planerarna, intressenterna samt beslutsfattarna producera information om konsekvenserna av att planen genomförs, hur betydande konsekvenserna är samt om möjligheterna att mildra skadliga konsekvenser. Konsekvensbedömningen enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen görs med den exakthet som landskapsplanen som en plan i allmänna drag förutsätter. Vid utredningen av konsekvenserna beaktas landskapsplanens uppgift och syfte samt att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande konsekvenser som genomförandet av planen har för (MBF, 1 ): Eventuella verkningar på nätverket Natura 2000 och naturskyddsområdena bedöms vid behov och i planarbetet bereder man sig på att utreda konsekvenserna med den exakthet som förutsätts av 65 i naturvårdslagen. Resultaten av bedömningen lämnas till intressenterna, myndigheterna och samfunden för kännedom och vidare utvärdering. Man kan studera resultaten som en del av planmaterialet, vilket levereras i skriftlig och elektronisk form. Uppgiften för bedömningen är att producera mångsidig, aktuell och objektiv information för planprocessen och dem som deltar i den. människors levnadsförhållanden och livsmiljö, mark- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön, utvecklingen av en fungerande konkurrens inom näringslivet. Området för etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser är hela området för landskapet Egentliga Finland 10 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

11 LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR Landskapsplanen har i markanvändnings- och bygglagen fastställda rättsverkningar och de hänför sig till: utarbetandet och ändringar av general- och detaljplaner samt andra åtgärder som grundar sig på markanvändnings- och bygglagen för att ordna områdesanvändningen myndigheternas verksamhet vid planeringen av åtgärder för områdesanvändningen och beslut om deras genomförande byggandet på de områden där en bygginskränkning enligt MBL 33 är i kraft samt genom skyddsbestämmelserna på andra åtgärder för byggande och områdesanvändning. Beaktandet av landskapsplanen och skyldigheten att främja den gäller för alla sådana statliga och kommunala myndigheter som kan anses ha uppgifter för planering och genomförande som hänför sig till områdesanvändningen. Skyldigheten gäller också kommunen inom planeringen av områdesanvändningen och styrningen av byggandet bl.a. på så sätt att kommunen ska göra upp sin planläggning så att det främjar genomförandet av landskapsplanen. Landskapsplanen kan dock påverka behovet av att ändra general- och detaljplanen. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 11

12 MYNDIGHETSSAMARBETE Vid beredningen av etapplandskapsplanen ordnas två lagstadgade myndighetssamråd (MBL 66, MBF 11 ). Till samråden kallas representanter från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands förbund samt från de ministerier som berörs av saken. Till samråden kallas även de myndigheter och aktörer vilkas myndighetsuppgifter eller verksamhetsområde kan påverkas av saken. Samarbete mellan myndigheterna sker i olika faser av planens beredning och även vid andra möten och konferenser. INTRESSENTER Intressenter är alla de på vilkas boende, arbete eller andra förhållanden planen kan ha en betydande verkan. Principen är att alla intressenter, om de så önskar, har möjlighet att säga sin åsikt och bli hörda då landskapsplanen utarbetas. Genom förfarandet för deltagande skapas förutsättningar för att planens innehåll, konsekvenser och andra viktiga frågor diskuteras i ett tillräckligt tidigt skede med alla dem (intressenterna) som berörs av planen. FÖRFARANDET FÖR DELTAGANDE OCH INFORMATION Alla intressenter har i olika skeden av planens beredningsprocess möjlighet att påverka innehållet i planen för deltagande och bedömning, planens mål, innehåll och tillräckliga konsekvensbedömningar. Om planläggningsarbetet och dess olika etapper erhålls information från Egentliga Finlands förbund och på förbundets webbplats samt vid informations- och diskussionsmöten som anordnas separat. Informerandet som gäller inledningen av en planläggning enligt markanvändnings- och bygglagstiftningen och om etapperna då planen officiellt läggs fram sker genom kungörelse i landskapets tidningar (Turun Sanomat och Åbo Underrättelser). Respons i anslutning till beredningen av planen insamlas i alla skeden av beredningen. Respons kan lämnas muntligt eller skriftligt. Skriftlig respons mottas per post: Egentliga Finlands förbund, PB 273, Åbo, per e-post: kirjaamo@varsinais-suomi.fi. Muntlig respons samlas in vid informations- och diskussionstillfällena, per telefon (02) och av sådana som besöker ämbetsverket. På skriftlig respons som lämnats in under tiden för det officiella framläggandet uppsätts bemötanden, som godkänns av landskapsstyrelsen. Bemötandena publiceras på webbplatsen och skickas per post till dem som lämnat sin åsikt eller anmärkning om dem, och som har uppgett sin adress. INTRESSENTGRUPPSARBETE Interssentgruppsarbetet gällande beredningen av planen koordineras via naturresursforumet vid Egentliga Finlands förbund. Centrala intressentgrupper är, förutom områdets kommuner, de regionala skogs- och lantbruksorganisationerna samt naturskyddsoch rekreationsföreningarna och -organisationerna. Beträffande utveckling av cirkulär ekonomi och utredning av dagsläget, är även områdets högskolor och företag viktiga aktörer. 12 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

13 ETAPPLANDSKAPSPLANENS FRAMSKRIDANDE OCH TIDTABELL EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC ETAPPLANDSKAPSPLANENS PROGRAMMERING MYS PDF FRAML. UTARBETANDE AV BEREDNINGSMATERIAL UTARBETANDE AV BEREDNINGS- MATERIAL PDF SEKTION SEKTION INFO NTF NTF NTF NTF JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC ML AFTON- SKOLA FÄRD. MAT. FRAML. REMISSBEH, FÖRSL.BER. ML AFTON- SKOLA FÖRSL UTL. (MBL 13 ) MYS FÖRSL. FÄRD. FÖRSL. FRAML. PLAN SLUTB. PLAN GODK. SEKT. FÄRD. MAT. ML FÄRD. MAT. SEKTION BEM. LS BEM. SEKT. FÖRSL. LS FÖRSL. NTF SEKT. BEM. LS BEM. SEKT. BEM. LS GODK. MF NTF NTF MYS NTF MF MYNDIGHETSSAMRÅD NATURRESURSFORUM LANDSKAPSFULLMÄKTIGE VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 13

14 KONTAKTINFORMATION Heikki Saarento, planeringsdirektör Timo Juvonen, specialplanerare, miljö och havsplanering Aleksis Klap, specialplanerare, cirkulär ekonomi och energi Lasse Nurmi, specialplanerare, rekreation och forskning Kaisa Äijö, landskapsarkitekt Mari Sinn, specialplanerare, trafiksystemplanering Satu Kottonen, GIS-planerare Egentliga Finlands förbund, Bangårdsgatan 36 (PB 273) Åbo VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

15

16 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND PL 273 (Ratapihankatu 36) Turku kirjaamo@varsinais-suomi.fi Y