Kvalitetsredovisning KLARA Gymnasium Karlstad

Transkript

1 Kvalitetsredovisning KLARA Gymnasium Karlstad

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar Personal Elever 4 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete Bakgrund Vårt sätt att mäta kvalitet Vårt kvalitetsarbete på skolan Systematiskt kvalitetsarbete Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 7 6. Vårt värdegrundsarbete 7 7.Resultat Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Värdegrundsresultat Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde 2: Ökad kursgenomströmning direkt efter avslutad kurs Analys Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Värdegrundsresultat Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde: Undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde: Ökad kursgenomströmning direkt efter avslutad kurs Åtgärder för ökad måluppfyllelse Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1: Nya strukturer för ökad måluppfyllelse Arbetssätt Utvecklingsområde 2: Nya pedagogiska metoder för en större variation i examinationssammanhang Arbetssätt 20

3 1. Information om huvudmannen Eleverna som börjar på Klara möts av: De kommande tre åren är viktiga det kommer att bli spännande år med många nya vänner. Du kommer också att ställas inför stora utmaningar och lära dig nya saker. Vårt mål är att du efter gymnasiet ska vara väl förberedd för krävande akademisk utbildning när du väljer något av våra teoretiska program. Du som väljer våra yrkesinriktade program ska ha de bästa förutsättningarna när du sen går ut i yrkeslivet. Steg för steg här får du lära dig att ta ansvar för din egen utveckling och ditt lärande. Med en tydlig ansvarstrappa hjälper vi dig att ta mer och mer ansvar. Vi förväntar oss inte att du ska kunna flyga själv förrän vi ser att vingarna bär. Livserfarenhet och utbildning bildning omfattar alla kunskaper, både livserfarenhet och utbildning. Framgångsrikt synsätt vårt synsätt på lärande har visat sig vara mycket framgångsrikt. Under åren har vi fått flera priser och utmärkelser, bland annat för bästa gymnasieskola i Karlstad 2012, i Linköping har vi de senaste sex åren legat på topp i Linköpings kommuns stora kvalitetsmätning. Utvecklande nätverk vi utvecklar hela tiden nya sätt att lära sig på, inte minst genom nära samarbeten med högskolor och universitet, som KTH, Stockholms Universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Karlstads Universitet. KLARA Gymnasium är en del av AcadeMedia. 2. Information om vår skola KLARA Gymnasium i Karlstad har som ambition att vara ett särpräglat och attraktivt val för gymnasielever i Värmland. Alla lärare utgår från ett gemensamt sätt att tänka och undervisa. Undervisningen präglas av ett tydligt formativt förhållningssätt. Skolan är framstående inom digital kompetens och personalen använder digitala verktyg som en naturlig del av vardagen. De elever som kommer till KLARA gymnasium i Karlstad ska lyckas med sina studier och alla elever ska ges goda möjligheter att klara av kurserna inom ramen för sin studietid. Skolan har ett tydligt fokus på studier och ett arbetssätt som hjälper eleverna att få en inblick i sin egen lärprocess. Eleverna möter en varierad undervisning som utmanar dem och på ett tydligt sätt involverar dem. De ska uppleva att lärarna inte lämnar dem ensamma med sina studier. Eleverna ska också i hög grad ha fått möjlighet att ta eget ansvar för studierna. En förutsättning för att eleverna ska lyckas med sina studier på bästa sätt är att eleverna känner trygghet. Eleverna på KLARA Gymnasium i Karlstad ska känna att skolan i stort präglas av en relation mellan lärare och elev som bygger på ömsesidig respekt och närhet

4 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolan har under flera år medvetet arbetat för att samtliga lärare ska vara legitimerade och även behöriga att undervisa i de ämnen som de ansvarar för. Skolans behörighetssiffror är anmärkningsvärt höga i förhållande till genomsnittet på både lokal och nationell nivå (se tabell nedan). Elevhälsan (EHT) arbetar aktivt och förebyggande för att främja en god hälsa och ett gott klimat. EHT träffas en gång i veckan och består av rektor, SYV, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Vid behov och eller/två gånger per år deltar även skolläkare och skolpsykolog. Vid återkommande tillfällen utbildas den pedagogiska personalen i relevanta sakfrågor som t ex "att arbeta med ungdomar med psykisk ohälsa", under ledning av skolpsykolog eller annan expertis på de områden som behandlas. Vår förstelärare har under året arbetat med "ledarskap i klassrummet" samt "digitala verktyg i undervisningen", varav ett antal processer dragit med syfte att lärarna ska utvecklas ytterligare inom valda områden. Processerna är fleråriga projekt, men har redan gett synbara effekter i form av goda resultat (för de specifika områdena) i de kursutvärderingar som gjorts under året. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 18,1 97,5 16,1 Klara totalt 55,3 84,3 16,3 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Naturvetenskapsprogrammet

5 Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Skolan totalt Viktiga händelser under året Under ett skolår händer det naturligtvis en del av värde. För att lyfta fram några händelser kan nämnas ett projekt vid namn "Tänk om", där man jobbar med fem nyckelstrategier kring lärande och digitala verktyg. Syftet är att finna nya vägar till effektiv och stimulerande undervisning, vilket som tidigare nämnts börjat ge ett visst resultat redan i år. Vidare kan nämnas de två värdegrundsdagarna som genomförs varje år, liksom de temadagar som skolan anordnar. Skolans trygghetsvärden på olika enkäter har under flera år varit exceptionellt goda och grunden för detta är att bygga goda relationer elev-elev men också mellan lärare-elev, vilket dessa tillställningar bidrar till i allra högsta grad. Skolans många internationella projekt har rönt uppmärksamhet. Under läsåret har elever genomfört studieprojekt med skolor i Spanien, Frankrike, Tyskland, Uganda, Rwanda och Japan. Dessa projekt fortskrider och en höjdpunkt är naturligtvis de besök som eleverna gör på plats hos våra samarbetsskolor. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?

6 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Utdrag ur skollagens 4 kap: Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser.

7 Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. 6. Vårt värdegrundsarbete Under läsåret har skolan arbetat systematiskt med att utifrån skollagens och läroplanens mål upprätthålla och utveckla det arbete som ska bidra till att skapa en trygg men också trivsam miljö för eleverna på KLARA Gymnasium i Karlstad. I detta arbete har också koncernens mål för elevnöjdhet (NKI, rekommendationsgrad och trivselgrad) samt skolans kvalitetsmål kring det systematiska värdegrundsarbetet utgjort utgångspunkt, eftersom de rutiner som detta arbete är uppbyggt kring har som syfte att bidra till måluppfyllelsen av de nationella och centrala målen om en skolmiljö fri från kränkningar, diskriminering och trakasserier. Drivande i detta arbete med att skapa en skola som elever kan känna sig trygga i och nöjda med har skolans rektor, värdegrundssamordnare samt skolans värdegrundsgrupp varit. Värdegrundsgruppen består av värdegrundssamordnare, specialpedagog, biträdande rektor och två lärare. Värdegrundsgruppen och dess samordnare ansvarar tillsammans med rektor för att de delar som utgör skolans värdegrundsarbete planeras, genomförs och följs upp. Denna grundstruktur är uppbyggd kring: 1. En enkät konstruerad av organisationen FRIENDS 2. AcadeMedias enkätundersökning 3. Planering, genomförande och utvärdering av två värdegrundsdagar samt två temadagar

8 4. Presentationer av enkätresultat för personal och elever 5. Elevreferensgrupper 6. Klassrumsdiskussioner 7. Personaldiskussioner 8. Fortbildning av personal 9. Gemensamma klass- och skolaktiviteter. Skolan genomförde under läsår två enkätundersökningar för att mäta graden av upplevd kvalitet på området Trygghet och trivsel; FRIENDS-enkäten och AcadeMedias enkätundersökning. FRIENDS-enkäten är en enkät som organisationen FRIENDS konstruerat och som genomförs i skolans samtliga klasser under vårterminen. Årets enkät har haft samma upplägg som de tidigare tre åren som skolan använt sig av den. Enkäten innehåller frågor som kan härröras till tre områden: 1. Trygghet och trivsel 2. Förekomst av kränkningar 3. Skolans likabehandlingsarbete Skolan får efter att eleverna genomfört enkäten ta del av FRIENDS analys av resultaten genom att en representant för organisationen träffar skolans värdegrundssamordnare. Skolans värdegrundsgrupp, personal och elever får därefter ta del av en sammanfattning av resultaten genom en presentation av de viktigaste resultaten (genomförd av värdegrundssamordnare). Syftet med presentationen för värdegrundsgruppen, personal och elever är att förankra resultaten i verksamheten, hos lärare och elever, men också att samla in synpunkter och förslag på åtgärder till utvärderingen av värdegrundsarbetet på skolan. En sammanfattning av resultaten presenteras för personalen i början av läsårets andra termin. Personalens synpunkter och förslag på åtgärder dokumenteras och analyseras. Eleverna möter resultaten genom att lärarna tar med sig en sammanfattning av resultaten samt ett urval frågor att diskutera ut i klasserna. Frågorna som ligger till grund för dessa klassrumsdiskussioner handlar om faktorer bakom upplevd trygghet och otrygghet, otrygga platser, tillgängligheten och förtroendet för de vuxna på skolan, åtgärder i samband med kränkningar samt sättet eleverna blivit kränkta på. Frågorna syftar till att samla in elevernas synpunkter och förslag på åtgärder. Klassrumsdiskussionen dokumenteras av mentorerna och sammanställs av värdegrundsamordnaren för att kunna användas i den senare uppföljningen och utvärderingen av skolans värdegrundsarbete. Resultaten från FRIENDS-enkäten jämförs i den mån det är möjligt med resultaten från den enkät som AcadeMedia genomför inom samtliga verksamheter som ingår i koncernen. Antal svarsalternativ skiljer sig mellan enkäterna och FRIENDS-enkäten ger också stort utrymme för textsvar, så undersökningarna kompletterar varandra på olika sätt. Resultaten av AcadeMedias

9 enkätundersökning utgör tillsammans med FRIENDS-enkäten, en stor del av grunden i analysen av skolans värdegrundsarbete och formulerandet av åtgärder inför kommande år på området. Värdegrundsdagarna genomförs enligt en struktur planerad utifrån en "treårscykel". Tanken är att skolans alla elever ska få möta ett genomtänkt upplägg och innehåll under de två dagar per läsår som skolan bryter undervisningen för att helt fokusera på värdegrundsfrågor och låta eleverna mötas över klassgränserna. Under det första värdegrundsåret får eleverna ta del av föreläsningar, workshops och filmer i syfte att lägga en grund för kommande år genom att diskutera vad kränkningar är och hur de kan komma till uttryck. År två innehåller fördjupningar, tema och egna erfarenheter och år tre ytterligare fördjupningar och teman. 7.Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsb etyg om minst 2500 poäng Genomsn ittlig betygspo äng för elever med avgångsb etyg om minst 2500 poäng Genomsn ittlig betygspo äng för elever med examen Andel elever med exame n inom tre år 2013/14* 2014/1 5** 2013/14* 2014/1 5** 2013/14* 2014/1 5** 2013/ 14* Ekonomiprogrammet - 88,2-13,6-14,2 - Estetiska programmet 100,0 83,3 13,9 12,9 13,9 13,6 - Naturvetenskapsprogr ammet 100,0 100,0 15,9 15,2 15,9 15,2 84,2

10 Samhällsvetenskapspr ogrammet 100,0 92,0 14,3 14,8 14,3 15,3 72,7 Skolan totalt 100,0 89,8 14,6 14,1 14,6 14,6 69,5 Klara totalt 93,2 92,9 14,9 14,7 15,2 15,1 78,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Nej

11 Konsekvens studieuppehåll etc. Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre MATMAT03b 12 0% 41,7% 58,3% SVESVE ,3% 38,1% 47,6% SVESVE ,5% 66,1% 25,4% SVASVA ,0% 0% 50,0% Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få Skola Klara totalt AcadeMedia Gymnasium 79% 76% 71% 92% 82% 80% 93% 94% 90% 66% 59% 61%

12 arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan 84% 72% 71% 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer.

13 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Målsättningen var att resultaten på ovanstående frågor skulle vara högre i år jämfört med förra året. För att nå målen upprättades några enkla utgångspunkter som lärarna kunde förhålla sig till. För utvecklingsområdet att hålla eleverna uppdaterade om sina studieresultat inleddes en process där lärarna utbildades i sin digitala kompetens, delvis med syfte att tydligare kommunicera elevens studieresultat och ge förslag på styrkor och förbättringsområden. Vid flera tillfällen under året anordnades workshops i ämnet. Självklart är det här en process som går över längre tid än ett år, men redan efter det första läsåret kan vi se ett högre värde på elevsvaren jämfört med förra året. 71 procent av eleverna gav ett svar inom den högst värderade svarskategorin (7-10) jämfört med 65 procent förra året. Även medelvärdet på svaren ökade från 7,1 till 7,3. Utvecklingsområdet om studiero handlade främst om diskussioner i personalgruppen, där man kunde ge tips för olika situationer och klasser utifrån framgångsrika tillfällen och metoder. En form av intern kompetensutveckling med andra ord. Resultatet blev blandat beroende på vilken klass som svarade, men totalt sett låg medelvärdet kvar på samma resultat som förra året (7,2) medan andelen elever som angett ett svar i den högsta svarskategorin minskade från 69 till 66 procent. Det var alltså något färre elever som var missnöjda med studieron, men också något färre som var helt nöjda.

14 7.5 Utvecklingsområde 2: Ökad kursgenomströmning direkt efter avslutad kurs Målsättningen här var att samtliga elever som hade en kursnärvaro på minst 85% skulle uppnå målen för E direkt efter avslutad kurs. För att nå målet inhämtades synpunkter från eleverna (klassdiskussioner) om vad de ansåg vara nyckelfaktorer för en "bra undervisning". Därefter enades skolledning och personalgrupp om ett förhållningssätt i klassrummet som inkluderade fem konkret beskrivna punkter. Främst handlade det om att läraren skulle ta initiativet till att hjälpa eleven, inte tvärtom - men det handlade också om studiero, kompletteringar och respons. Resultatet blev en förbättring jämfört med föregående år. 294 underkända betyg sattes under läsåret jämfört med 354 året innan. Även den här åtgärden är en process som tar längre tid än ett läsår att genomföra, men man kan ändå konstatera att merparten av de underkända betyg som satts ägs av ett antal elever med hög frånvaro (läs mer i kapitel 8,5). Däremot har målet om att samtliga elever med minst 85 procents kursnärvaro inte uppnåtts fullt ut. Cirka tio procent av de underkända betygen har tilldelats elever med mer än 85 procents kursnärvaro. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel elever med examen var för läsåret 89,8 procent, jämfört med förra årets 100 procent. En liten minskning med andra ord, men då bör man också ha i åtanke att förra årets resultat är osedvanligt bra. Den genomsnittliga betygspoängen för våra avgångselever med examen var 14,6 poäng, exakt samma siffra som förra året. Däremot ökade andelen elever som tagit gymnasieexamen inom tre år till 75 procent (preliminära siffror), jämfört med förra årets 69,5 procent. Vad är då orsakerna till att resultaten ser ut som de gör? Den viktigaste frågan att ställa sig är naturligtvis varför inte samtliga elever slutför sin skolgång inom tre år och lämnar skolan med en gymnasieexamen. Vi har analyserat samtliga 18 elever som lämnar skolan utan gymnasieexamen utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Det är självklart svårt att kategorisera varje missad examen i exakt nivå. Ofta kan man dra slutsatsen att både individen och organisationen har ett ansvar, men det analysen syftar till är att finna en huvudkategori för dessa 18 elever som ej klarade sin examen. I sex av de 18 fallen anser vi att organisationen (skolan) kunde ha gjort mer. Det handlar om elever som har missat en enda kurs för att uppnå sin examen (fem elever med F i matematik 1b samt en elev med F i gymnasiearbetet). Särskilt gäller detta för eleverna som ej klarade matematiken. Då denna kurs läses i årskurs 1 kunde tidigare stödinsatser (såväl under kursens gång, men också i snabb anslutning till att betyget sattes) inneburit att eleverna givits större möjligheter att nå upp till minst ett E i betyg. Skolan behöver upprätta tydligare rutiner där elever fångas upp i ett tidigt skede - redan under pågående kurs. På samma sätt måste skolan förändra sina rutiner så att underkända betyg följs upp mycket tidigare än vad som görs idag. Dessa planerade åtgärder återkommer vi till senare i rapporten.

15 I ett fall anser vi att problematiken ligger främst på gruppnivå. Här handlar det om en elev som haft svårt att koncentrera sig bland sina kompisar i klassrummet. Arbetsmiljön kring eleven har inte alltid varit tillfredsställande, vilket eleven visserligen själv varit en stor del av. Det är dock på lärarens ansvar att skapa en god arbetsmiljö i gruppen. Arbetet med arbetsro är en ständigt pågående process och skolan uppvisar också goda resultat i de båda enkätundersökningar som gjorts under året (NKI samt Karlstad kommuns elevundersökning), där KLARA Karlstad får höga resultat och ligger klart över genomsnittet jämfört med skolorna både i AcadeMedia och i Karlstads kommun. Skolan har under två år arbetat med ledarskap i klassrummet som tema, vilket glädjande nog har givit resultat i form av tydligt stigande värden i nämnda undersökningar (som genomförs årligen). Slutsatsen är att den enskilda elevgruppen som nämns ovan är i behov av extra tydliga ramar, vilket ska förmedlas till de lärare som kommer att ha gruppen i undervisning. De återstående elva eleverna som ej klarade sin gymnasieexamen har vi kategoriserat som främsta problematik på individnivå. Här handlar det uteslutande om hög frånvaro, oftast kopplad till psykisk ohälsa. Det är naturligtvis svårt att hjälpa individer som inte kommer till skolan. Däremot behöver skolan bli bättre på att förebygga frånvaro redan från årskurs 1, samt att öka kunskapen bland personalen om hur man kan arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Kommande läsår vidtas åtgärder på detta plan enligt beskrivning längre ned i dokumentet. Det råder en låg överensstämmelse mellan resultaten på de nationella proven och kursbetygen i matematik. Kursbetygen förefaller i osedvanligt många fall vara högre än resultaten på NP. Detta fenomen uppstod redan förra året (medan det var tvärtom 2013) och det finns en rad förklaringar. En är att det är naturligt att kursbetyget är högre, då man jobbar med ämnet under ett helt år och dessutom försöker komplettera de moment där eleven visar svaga resultat. Detta är dock inte hela förklaringen. Genom en genomgripande analys av resultaten, sambedömning mellan våra matematiklärare samt stöd från extern part på lektorsnivå har vi dragit slutsatsen att undervisning och examinationer i matematik utgår för mycket från standarduppgifter och standardnivå. Nivån och svårighetsgraden på både undervisning och examinationer måste höjas för att bättre matcha nivån på de nationella proven. På så sätt skulle eleverna komma bättre förberedda till de nationella proven samt naturligtvis öka sina specifika kunskaper i matematik. Ett omfattande förändringsarbete har redan påbörjats (med stöd från extern part) och vi har goda förhoppningar om att redan nästa år se en ökad överensstämmelse mellan kursbetyg och nationella prov. Även i svenska 1 kan man se att nästan hälften av eleverna har fått ett högre betyg i kursen än på det nationella provet. Skillnaden mot matematik är att i svenskan har även 15 procent av eleverna fått ett lägre kursbetyg jämfört med resultatet på det nationella provet. Då bedömningen i svenska är mer komplex än i matematik är det också mer naturligt att det föreligger en viss skillnad mellan kursbetyg och nationella prov. Diskrepansen kanske bäst förklaras i det omfattande kompletteringsarbete som gjorts i svenskämnet, där eleverna under kursens gång (och inte minst efter NP) givits möjlighet att arbeta upp sina resultat under handledning av lärare. Den formativa process som finns naturligt i svenskkurserna finns naturligtvis inte på ett nationellt prov, där det gäller att prestera exakt under viss given tid - vilket självklart ger sämre förutsättningar för goda resultat jämfört med kursens processinriktade arbete. Det arbete (liknande det som gjordes kring matematiken) visade att undervisningen och examinationerna låg väl i nivå med kraven i de nationella målen.

16 8.1.2 Värdegrundsresultat KLARA Karlstad har alltid haft exceptionellt goda resultat vad gäller trygghet och trivsel, något som är en av skolans absoluta styrkor. Såväl elever som personal uppvisar mycket höga trivselvärden år efter år. Detta är naturligtvis ingen slump, utan en väl utvecklad strategi som utgår från att alla ska känna sig sedda och välkomna. Konflikter hanteras omedelbart och ett av skolans ledord är att goda relationer mellan lärare och elever både ger en ökad trivsel och bättre studieresultat. På skolan finns en särskilt utsedd värdegrundsansvarig, som i sin tur arbetar med en värdegrundsgrupp bestående av skolledning, lärare och elever. Denna grupp arbetar endast förebyggande med aktivitets-och temadagar, samt genomför en omfattande enkätundersökning med hjälp av organisationen FRIENDS, som efterföljs av en noggrann analys i samtliga klasser. Samtliga aktiviteter planeras i samband med att skolans likabehandlingsplan uppdateras varje år under skolstartsperioden. De resultat som redovisas utifrån värdegrundsfrågorna i NKI är fortsatt goda även i år och har även ökade värden på alla frågeställningar. På fyra av fem frågor får skolan ett medelvärde i den högsta kategorin, dvs mellan på den hundragradiga skalan och på samtliga frågor ligger KLARA Karlstad över genomsnittet för AcadeMedias samtliga skolor. Även Karlstad kommuns årliga undersökning visar på samma resultat. KLARA Karlstad ligger över genomsnittet för samtliga gymnasieskolor inom kommunen på alla sju frågeställningar som behandlar trygghet och trivsel. Med så goda resultat krävs inga ytterligare åtgärder inom området, däremot är det oerhört viktigt att bevara (och om nödvändigt utveckla) den rådande kulturen på skolan med ett öppet klimat och en stor medvetenhet om vad som skapar god trivsel och trygghet. 8.2 Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten anges främst genom resultaten på NKI, men kompletteras även av Karlstad kommuns undersökning samt den undervisningsutvärdering som gjorts av eleverna på skolan. Även den här kategorin visar på mycket goda resultat och samtliga angivna frågeområden ligger på den högsta nivån i svarskategorierna (70-100). I NKI har resultatet på samtliga frågeområden ökat jämfört med förra året. Likaså ligger samtliga värden klart över genomsnittet för AcadeMedias samtliga skolor. I Karlstad kommuns undersökning ligger KLARA Karlstads resultat också över genomsnittet för samtliga gymnasieskolor i kommunen. Frågorna i undersökningen är uppdelade i kategorierna "Utveckling, lärande och kunskaper", "Ansvar och inflytande", "Bedömning och betyg", "Trygghet och trivsel", "Information inför gymnasievalet" samt "Helhetsintryck och rekommendationer". Totalt består undersökningen av 26 frågor och KLARA Karlstads resultat ligger lika (5 st) eller över (20 st) genomsnittet i Karlstad på 25 av dessa frågor. Hela undersökningen finner man på Karlstad kommuns hemsida. En glädjande och anmärkningsvärd hög siffra finner man även på undervisningsutvärderingen, där den lärare med lägsta värdet har 3,5 på en femgradig skala. Tio lärare har ett värde mellan 3,6 4,0 och nio lärare har över 4,0 i resultat. I Karlstad kommuns undersökning får KLARA Karlstads lärare ett genomsnittligt värde på 4,3 jämfört med snittet för alla gymnasieskolor i kommunen som låg på 3,9.

17 Ovan nämnda siffror skvallrar naturligtvis om att undervisningen på skolan håller en hög kvalitet utifrån elevernas egna upplevelser. Det har under året (och även tidigare år) pågått kontinuerliga processer för att öka undervisningskvaliteten. Ett framgångsrikt exempel på detta är den interna kompetensutvecklingen, där lärarna utifrån ett givet tema hämtat inspiration från varandra genom att visa exempel på vad respektive lärare faktiskt gör i sin pedagogiska gärning. Det kan handla om inspiration kring föreläsningsmetoder, examinationer, digitala verktyg etc. Nytt för i år har varit att lärarna haft som uppgift att auskultera varandra, vilket också upplevts som positivt och inspirerat till nytänkande i den egna undervisningen. Vad är då framgångsfaktorerna i sammanfattad form? Vår analys pekar på att ett antal aktiva processer är nyckeln för att nå goda resultat. Dessa processer har som sagt handlat om värdegrundsarbete och utvärdering/utveckling av lärarnas undervisningsmetoder. Det är också en blandning av en förebyggande och en åtgärdande process. Samtidigt som det är viktigt att åtgärda det som upplevs som mindre bra är det lika viktigt att hela tiden finna nya processer som för utvecklingen framåt. Att vara nöjd kan innebära stagnation, därför har både skolledning som personal som ambition att hela tiden fokusera på små och konkreta förbättringsområden med genomförande, uppföljning och åtgärder som nyckelbegrepp. Inför nästa läsår står vi inför en ny utmaning. Vår analys visar på ett ökat behov av varierande examinationer. Fler och fler elever upplever att mängden skriftliga rapporter ökar i omfattning och i omfång. Kombinerade inlämningsuppgifter genom ämnesintegration, samt en ökad variation på examineringsformerna är ett mål som vi kommer att ha ett stort fokus på nästa läsår. 8.3 Ändamålsenlig kvalitet Det är en övervägande positiv bild av skolan som växer fram i enkäten. Eleverna är nöjda med det mesta och resultatet är till övervägande delen bättre än föregående år. Det som känns upplyftande och viktigt för vår verksamhet är att undervisning och lärarna få ett mycket högt betyg. Relationen mellan personalen och eleverna är viktig men respondenterna lyfter även fram den pedagogiska aspekten som central för stämningen på skolan och för ett gott studieresultat. Bra lärare och engagerad personal återkommer många gånger i olika former i svaren. Lärarna är således mycket viktiga för hur man uppfattar skolan som helhet. Några tar även fram betydelsen av att skolan är liten och det gör att relationen blir bättre mellan lärarna och eleverna vilket i sin tur leder till att många upplever en högre grad av trygghet. Sämre däremot är årets resultat vad gäller hur studierna förbereder för arbetslivet. I fritextsvaren skriver någon elev att det inte ingår praktik i utbildningen, vilket ju är korrekt då vi har avvecklat samtliga yrkesförberedande program. Samtidigt tycker en del att arbetssättet förbereder för arbetslivet, men faktum kvarstår att hälften tycker att KLARA gymnasium inte förbereder inför arbetslivet på ett tillfredställande sätt. Å andra sidan så bedriver skolan endast högskoleförberedande program, varav förberedelser för eftergymnasiala studier får en naturlig särställning i utbildningens innehåll. Många ger positiva omdömen om arbetssättet som en god förberedelse till högre studier vilket också är en del av vår tanke kring vårt pedagogiska upplägg. Någon skriver det som negativt att vi inte jobbar med prov i större utsträckning. Vi menar på att de nationella proven under gymnasietiden räcker för att få rutin på att hantera prov och klara salstenter vid högre studier. Men det är

18 övervägande positiva omdömen kring arbetssättet där uppsatsskrivandet ses som en positiv inslag i utbildningen. 8.4 Utvecklingsområde: Undervisningskvalitet och studiero De gemensamma utvecklingsområden som bestämdes centralt från teoretiska gruppen, AcadeMedia, handlade om studiero samt undervisningskvaliteten. I styckena ovan kan man läsa om hur vi har jobbat med undervisningskvaliteten samt vilka resultat det har givit, enligt vår analys. Den fråga som valdes ut som jämförelsetal (Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan) har också ett högre värde i år än förra året (7,3 jämfört med 7,1) och dessutom ett högre värde än genomsnittet för AcadeMedias samtliga skolor (6,9). Resultaten ligger på den högsta nivån på värderingsskalan (7-10) och förefaller alltså inte vara något problem, även om det självklart kan bli bättre. Trots detta har vi under slutet av läsåret initierat en process som syftar till att förändra det formativa arbetet så att det blir mer proaktivt. Vad det gäller studiero har vi även här goda resultat (7,2) och samma värde som förra året. Även här ligger vi över genomsnittet för AcadeMedias samtliga skolor (6,9). Vår analys visar att studieron överlag är god. Det finns dock en viss problematik i två klasser på skolan. Vissa elever i dessa klasser upplevde det som studieron kunde vara bättre och det har vi jobbat aktivt med att förbättra inom olika områden. Vi ser på frågan om studiero som en helhet och frågan gäller inte bara i klassrummen utan i korridorer, matsal och andra utrymmen. Vi försöker att aktivt vara bland eleverna i de allmänna utrymmen i högre utsträckning än förut, även skolledningen försöker få som rutin att vandra runt i skolans lokaler. Vi jobbar även med ledarskapet i klassrummen där det är viktigt att läraren tar aktivt ansvar för studieron och tryggheten i alla skolans lokaler, vilket kan förklara de goda resultaten. 8.5 Utvecklingsområde: Ökad kursgenomströmning direkt efter avslutad kurs En rad åtgärder har genomförts för att öka kursgenomströmningen direkt efter avslutad kurs (se kapitel 7.5). Dessa åtgärder har givit ett visst resultat, men långt ifrån vad vi hade hoppats på. 294 F eller S (Streck) har satts under året, vilket är lite mer än ett F/S per elev. Dessa F/S är fördelade på 83 elever. Av dessa 83 personer är det 21 elever som endast tilldelats ett F (låg risk att ej klara examen). 25 personer har tilldelats minst 5 F/S under året (hög risk att ej klara examen). 60 procent av alla F/S ägs av dessa 25 elever. Hur kommer det sig då att dessa 25 personer hamnar efter? Hög frånvaro är en av orsakerna, men inte endast. Tabellen nedan visar frånvarofrekvensen för dessa 25 elever: Man kan alltså konstatera att frånvaron är ett stort hinder i elevernas kunskapsinlärning, liksom en stor utmaning för de undervisande lärarna. Tidigare i rapporten har vi redan nämnt att skolan ska börja arbeta mer förebyggande med närvaro, sätta in tidiga åtgärder för elever som riskerar att få F i en kurs, samt följa upp och hjälpa redan satta F på ett mycket tydligare och mer strukturerat sätt. Dessa åtgärder är absolut nödvändiga för att fler elever ska lyckas med sina studier. Det är också oerhört viktigt att inte tappa tråden under läsåret, vilket är lätt hänt när den hektiska skolvardagen

19 sätter igång. Därför gäller det att ha en tydlig struktur med givna uppföljningsdatum för att möta dessa utmaningar. Läs mer om detta i kapitel Åtgärder för ökad måluppfyllelse Högre måluppfyllelse i form av betygsresultat - så kan man sammanfatta det huvudsakliga behovet och målet i skolans kvalitetsarbete. Det handlar om att i slutändan ska en högre andel elever lämna skolan med gymnasieexamen samt slutföra sina studier i högre utsträckning. På andra områden, som t ex trygghet och trivsel, kan vi som skola vara nöjda med rådande situation och de resultat som utvärderingarna visar. Målbilden är alltså tydligt - nu återstår bara den svåra frågan: Hur når man dit? Som redan nämnts i analyskapitlet kommer vi att satsa på förebyggande och tidiga åtgärder. Detta kräver i sin tur väl fungerande "varningssystem" så att man kan fånga upp elever i riskzonen. För att nå de elever som redan tilldelats underkända betyg måste det även upprättas rutiner för snabba stödinsatser som aktiveras när en elev tilldelats ett underkänt betyg. Betygsprognoser, klasskonferenser, nya rutiner för prövningsarbete, ett proaktivt formativt arbete, förebyggande insatser genom skolpsykolog och specialpedagog, samt ett fortsatt arbete med varierade examinationer och ökad ämnesintegration är de medel skolans ka använda sig av för att nå målen. Dessa åtgärder, samt målbilder, beskrivs i kommande kapitel. 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1: Nya strukturer för ökad måluppfyllelse Som nämndes i kapitel 8.5 behöver skolan jobba vidare med strukturen för förebyggande arbete kring ökad kursgenomströmning, liksom strukturen med att fånga upp elever som riskerar att inte klara av sin gymnasieexamen. Den konkreta målbilden ser ut enligt följande: 1. Minska antalet F direkt efter avslutad kurs med minst 50 procent (jämfört 2015). 50 procent är en lägstanivå. Självklart är vårt huvudmål att alla ska klara kurserna inom angiven tid. 2. Att snabbt fånga upp de elever som tilldelats betyget F/S efter avslutad kurs och se till att en prövning genomförs med stöd från skolan. 3. Att genomföra fortbildning för personalen under temat att arbeta med elever med psykisk ohälsa Arbetssätt Varje vecka kommer skolans specialpedagog att ansvara för klasskonferenser som lyfter frågan om särskilda behov i respektive klass. Klasskonferensen kommer att ge information om vilka elever som stött på svårigheter, vilket kommer att utredas omedelbart. Vid behov skrivs sedan ett åtgärdsprogram. Detta är en åtgärd för att snabbt fånga upp elever som riskerar att få ett underkänt betyg i någon kurs. Specialpedagogen ansvarar för denna process i dialog med rektor.

20 Det kommer också finnas en färdig mall för varje klass där man finner nödvändig (individuell) nyckelinformation som stöd i den enskilda lärarens pedagogiska upplägg. Specialpedagogens utformar dessa mallar. Betygsprognoser kommer att göras senast när halva kursen har avlöpt. Detta för att lärarna själva ska stanna upp och få en tidig bild av betygsläget i klassen. Alla elever som riskerar F anmäls till specialpedagogen som utreder vidare. Rektor ansvar för att betygsprognosen görs på utsatt tid. Elever som tidigare fått F/S i en kurs ska redan vid terminsstart tilldelas en prövningsplan innehållande uppgifter och datum för genomförande och uppföljning. Varje prövningsplan delas ut individuellt av elevhälsoteamet och i samband med det planeras även eventuella stödinsatser och handledning så att eleven ges förutsättningar att klara prövningen. Ledordet är att ingen elev ska lämnas ensam i sina studier. Rektor ansvarar för att EHT genomför dessa uppgifter enligt plan. Fyra gånger under läsåret ska personal och ledning kompetensutbildas i förebyggande arbete med närvaro och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Rektor ansvarar för att kompetensutveckling sker på avsatt och schemalagd tid. Plan för vidare uppföljning av ovanstående åtgärder finns i skolans verksamhetsplan Utvecklingsområde 2: Nya pedagogiska metoder för en större variation i examinationssammanhang Som nämndes i kapitel 8.2 finns det ett behov av att öka variationsgraden i examinationssammanhang. Detta för att fler och fler elever uttryckt att mängden skriftliga rapporter ökat i omfattning och i omfång, vilket kan vara negativt för studiemotivationen. Målet är icke statistiskt jämförbart med tidigare år då frågan inte förekommer i NKI. För att kunna avgöra om målet är uppfyllt eller inte kommer skolledningen att ansvara för att följa upp frågan på utvecklingssamtal med respektive lärare, lektionsbesök samt inspirationsdagar för lärarna där de får visa och inspirera varandra i deras nya metoder Arbetssätt För att få ned mängden skriftliga rapporter kommer skolledningen att initiera ett projekt kring ämnesintegration före terminsstart. Där ska lärarna på de olika programmen finna likheter i kursinnehållet och kombinera de olika ämnena på ett mer effektivt sätt. Ett lyckat experiment gjordes redan under våren 2015 och kommer att fungera som utgångspunkt. Vad det gäller att finna en bättre variation på examineringsformerna kommer skolledningen att schemalägga ett antal inspirationsträffar där lärargruppen ska arbeta fram alternativa (till skriftliga rapporter) examinationsformer. Detta är en form av intern kompetensutveckling där läraryrkets profession ligger som grund för vidare utveckling. Uppföljning sker genom två avstämningstillfällen (HT och VT) samt genom utvecklingssamtal med respektive lärare, lektionsbesök samt nämnda inspirationsträffar. Skolledningen är ansvariga för den totala processen och att uppföljning genomförs och dokumenteras.