Demokratisering i nybildade stater

Transkript

1 Demokratisering i nybildade stater Varför inrättar nybildade stater olika former av politiska regimer vid tidpunkten för deras självständighet? Sarah Lehtinen Åbo Akademi sarah.lehtinen@abo.fi Presentation av doktorandprojekt vid allmänna forskarseminariet i statskunskap, Åbo Akademi den 8 maj 2013.

2 1 Forskningsproblem Antalet internationellt erkända stater har ökat betydligt sedan andra världskriget. Av de 194 internationellt erkända staterna är det nästan 70 procent som har bildats sedan 1946 (Rost & Booth 2008). Studier av nya stater har konstaterat att olika former av politiska regimer har inrättats i de nya staterna (Anckar 2010, Rost & Booth 2008). I en översikt fastställs att av de stater som blivit självständiga sedan 1972 har drygt 45 procent inrättat demokratiska regimer, medan 55 procent har inrättat icke-demokratiska regimer (Denk 2008). Enligt databasen Democracy and Dictatorship bildades 130 internationellt erkända stater under perioden Av dessa inrättade 40 procent demokratiska regimer vid tidpunkten för självständighet, medan 60 procent inrättade diktatoriska regimer. Det finns därmed en betydande variation när det gäller vilken form av politisk regim som har inrättats i de nybildade staterna. 1 Även om forskning om demokratisering är omfattande i antal studier och perspektiv finns det som Rost & Booth (2008) konstaterar en ytterst begränsad kunskap om varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. Med detta som bakgrund formuleras följande övergripande forskningsfråga för avhandlingen: Varför inrättar nybildade stater olika former av politiska regimer vid tidpunkten för deras självständighet? Syftet med avhandlingen är att ge empiriska bidrag som ger kunskap om under vilka förutsättningar som demokrati främjas i nybildade stater. För att uppnå syftet med avhandlingen utförs tre uppgifter. Den första uppgiften är att teoretiskt utveckla möjliga förklaringar i form av hypoteser om varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. Hypoteserna som inkluderas i studien utvecklas utifrån teoretiska resonemang och empiriska studier som har varit framträdande i komparativ forskning om demokratisering. Den andra uppgiften avser underlaget för de empiriska analyserna, och innebär att en databas om nybilade stater utvecklas med hjälp av uppgifter från andra komparativa databaser, och kompletteras med egen insamling av uppgifter. Databasen inkluderar uppgifter om samtliga stater bildade sedan 1946 vilket ger ett underlag som är omfattande. Den tredje uppgiften är empirisk och innebär att de utvecklade hypoteserna prövas i empiriska analyser. Studiens syfte är dock snarare förklarande än hypotesprövande. Ambitionen är därför att utifrån 1 Med nya stater avses stater bildade sedan 1946, medan nybildade stater avser stater vid tidpunkten för sin självständighet. Som framgår av senare avsnitt kommer avhandlingen att studera stater bildade under perioden vid tidpunkten för deras självständighet. I figur 3.1 avser dock nya stater de stater som har bildats sedan

3 teoretiska resonemang och empiriska analyser utveckla en modell som i största utsträckning förklarar varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. Genom att utföra dessa tre uppgifter har avhandlingen möjlighet att ge tre bidrag i förhållande till tidigare studier om politiska regimer i nya stater. För det första avgränsas de tidigare studierna till att endast inkludera en begränsad andel av de nya staterna bildade sedan Studien av Rost och Booth (2008) analyserar stater bildade under perioden och som har en befolkningsmängd över personer. Sammantaget omfattar studien därmed enbart 65 procent av de nya staterna som har bildats sedan Anckar (2010) studerar alla stater, oavsett deras befolkningsstorlek, som är bildade sedan Dessa stater utgör emellertid mindre än 45 procent av de stater som har bildats sedan Dessa urval är väl motiverade i studierna, men likväl begränsas antal fall påtagligt. Eftersom avhandlingen studerar alla fall av nya stater under perioden förväntas avhandlingen ge bidrag som har högre grad av empirisk generalitet än tidigare studier. En annan begränsning är det begränsade antalet förklaringar som har prövats i tidigare studier om demokratisering av politiska regimer i nya stater. Tidigare studier om nya stater har analyserat förklaringar som är centrala inom demokratiseringsforskning. Bland annat har betydelsen av ekonomisk utveckling, beroende av oljeexport och religion uppmärksammats i studierna av Anckar (2010) och Rost & Booth (2008). Forskning om demokratisering har dock uppmärksammat betydligt flera förklaringar (Coppedge 2012; Hadenius 1992; Teorell 2010). Exempelsvis inkluderar Teorell (2010) över 25 faktorer i sin studie om demokratisering. Med inspiration från forskning om demokratisering inkluderar avhandlingen även förklaringar som tidigare inte har uppmärksammats i studier om nya stater, vilket innebär att ett större antal förklaringar uppmärksammas i avhandlingen än vad som har gjorts i de tidigare studierna om nya stater. Det förväntas ge bidrag till forskning om demokratisering i nya stater i form av empirisk kunskap om förklaringar till demokratisering. En tredje begränsning är att studierna om politiska regimer i nya stater inte studerar staterna vid tidpunkten för deras självständighet. Rost & Booth (2008) undersöker demokratinivån i de nya staterna fem, nio och 15 år efter deras självständighet, medan Anckar (2010) analyserar stater bildade efter 1972 under år Det innebär att studier om nya stater inte studerar den initiala formen av politiska regimer i de nya staterna, vilket medför att forskningsfrågan inte kan besvaras utifrån dessa studier. Inte heller studier om demokratisering uppmärksammar det 2

4 initiala inrättandet av politisk regim, utan de fokuserar istället på frågor om övergång till demokrati (transition), konsolidering av demokratiska regimer eller demokratiska regimers stabilitet (Coppedge 2012; Munck 2007; 2012; Teorell 2010). Detta innebär att avhandlingen förväntas ge bidrag i form av kunskap om initiala former av politiska regimer i nya stater. Begränsningarna i den befintliga forskningen om demokratisering samt om nya stater medför att forskningsfrågan inte kan besvaras på ett tillfredsställande sätt utifrån tidigare forskning, vilket ger anledning till att utföra en studie om demokratisering i nybildade stater. Utifrån begränsningarna i den tidigare forskningen förväntas studien ge bidrag vad gäller, för det första, empirisk generalitet, eftersom samtliga nya stater sedan 1946 studeras, vilket inte har gjorts i tidigare studier. För det andra förväntas studien ge bidrag i form av större kunskap om förklaringar till demokratisering i nya stater i och med att antalet förklaringar som inkluderas i studien är betydligt flera än i tidigare studier om nya stater. För det tredje förväntas studien ge bidrag vad gäller kunskap om demokratisering vid tidpunkten för staters självständighet eftersom det initiala inrättandet av politiska regimer i nybildade stater inte har uppmärksammats i tidigare forskning om nya stater eller forskning om demokratisering. 2 Nybildade stater som fall Fallkategorin i avhandlingen utgörs av nybildade stater som är bildade under perioden Med nybildad stat avses internationellt erkänd stat vid tidpunkten för dess självständighet. Det här innebär att två urvalskriterier tillämpas i avhandlingen, som avgör om fall inkluderas i avhandlingens analyser. Det ena kriteriet är att de fall som inkluderas är internationellt erkända stater, vilket innebär att staterna anses vara erkända medlemmar i det internationella statssystemet. Det andra kriteriet är att de fall som inkluderas är stater som har bildats under perioden Som en följd av detta kriterium inkluderas inte stater som är bildade före 1946 och efter För att identifiera vilka fall som är relevanta för avhandlingens analyser används uppgifter från Democracy and Dictatorship (D&D), som bygger på Correlates of War (COW). Den förteckning av internationellt erkända stater som COW erbjuder är numera standard för komparativ forskning och ger bland annat information 2 Enligt senaste versionen av COW har två stater bildats sedan 2008: Kosovo och Sydsudan. Av olika anledningar saknas dock empiriskt underlag för dessa stater, vilket omöjliggör inkludering av dem i ett flertal av analyserna. 3

5 om tidpunkten för när internationellt erkända stater har bildats. COW identifierar medlemmar i det internationella statssystemet efter andra världskriget genom medlemskap i FN eller genom att staterna har diplomatiska förbindelser med minst två stormakter. 3 De stater som har bildats under perioden och som är internationellt erkända utgör en betydande majoritet (66 procent) av de stater som har bildats sedan 1815 (figur 1). 4 Till detta kommer att 65 procent av de internationellt erkända stater som existerade 2008 har bildats sedan 1946, vilket innebär att merparten av de existerande staterna är bildade sedan Tillämpningen av kriteriet om tidsperiod innebär att internationellt erkända stater som har bildats sedan 1946 och som senare har upphört att existera också inkluderas i avhandlingens analyser. Sammantaget är det 128 nybildade stater som ingår i avhandlingens analyser. 5 De har bildats kontinuerligt under perioden och blivit internationellt erkända. Det är politiska regimer i dessa nybildade stater som avhandlingen studerar. Figur 2.1 Kumulativ utveckling av antal nya stater Kumulativ utveckling av nya stater Under den aktuella perioden betraktar COW följande stater som stormakter (great powers): Frankrike ( ), Japan ( ), Kina ( ), Sovjetunionen/Ryssland ( ), Storbritannien ( ), Tyskland ( ) och USA ( ). 4 Figuren om den kumulativa utvecklingen av antal nybildade stater bygger på underlag från Cross-National Time-Series Data Archive, som tillämpar samma kriterier som COW och D&D vad gäller identifiering av nybildade stater. 5 Två fall av nybildade stater, Nordvietnam och Sydvietnam, ingår inte i analyserna eftersom underlag saknas i flera aspekter för fallen. Den främsta anledningen är att staterna existerade under krigsförhållanden. 4

6 3 Analysmodell Vad avhandlingen strävar efter att förklara är varför nybilade stater inrättar olika former av politiska regimer. Det innebär att form av politisk regim utgör den beroende faktorn. Med begreppet politisk regim avses grundläggande regler för samhällens politiska liv. Tillsammans med politisk samfällighet och politisk aktörsstruktur utgör politisk regim en av de grundläggande strukturerna i politiska system (Easton 1965). Politiska regimer är uppbyggda av politiska institutioner, vilka anses bestå av uppsättningar av regler för handlingar och relationer som är relaterade till skapandet av politik. Dessa föreskriver vem som deltar i det politiska livet och på vilket sätt dessa aktörer deltar. De anger begränsningar för politiska handlingar och relationer, vilka formar politiska processer och strukturer inom politiska system (Offe 1996). Genom att utforma de politiska institutionerna på olika sätt antar politiska regimer olika former. Bland annat kan politiska regimer anta demokratisk form eller icke-demokratisk form. Dahl utgår i sina resonemang om politiska regimers institutioner från att de kan analyseras utifrån två begreppsliga dimensioner, politisk konkurrens och politisk inklusion, samt att dimensionerna kan kombineras för att ge en analytisk översikt över hur samhällen kan styras. Utifrån detta identifierar Dahl fyra grundformer av politiska regimer utifrån deras egenskaper på de två dimensionerna: konkurrerande oligarkier, slutna hegemonier, inkluderande hegemonier och polyarkier. I avhandlingen betraktas stater med hög grad av politisk konkurrens och politisk inklusion som demokratier, medan stater med övriga kombinationer betraktas som diktaturer. Det innebär att fallen kommer att indelas i demokratiska respektive diktatoriska regimer, vilket medför att den beroende faktorn i avhandlingen är dikotom. Med detta som grund identifieras 40 procent av fallen som ingår i avhandlingen som demokratiska, medan 60 procent identifieras som diktatoriska. Avhandlingen har som ambition att förklara varför denna variation förekommer hos de nybildade staterna när det gäller vilken form av politisk regim som inrättas. Med detta har avhandlingen en förklarande ambition, vilket innebär att orsaker till variationen i den beroende faktorn identifieras. För att uppnå avhandlingens förklarande ambition kommer en uppsättning av möjliga förklaringar att prövas i empiriska analyser. Avhandlingens uppgift är att pröva om de förklaringar som utvecklats i forskning om demokratisering även har giltighet för att förklara varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. För att 5

7 identifiera de oberoende faktorer som inkluderas i avhandlingens analyser har hypoteser utvecklats från förklaringar som har uppmärksammats i teoretiska resonemang eller tidigare empiriska studier om politiska regimers demokratisering. Uppsättningen av hypoteser som ingår i avhandlingens analyser presenteras i tabell A1 i appendix. Som framgår av hypoteserna kommer projektet att pröva strukturella förklaringar, vilka förenklat hävdar att objektiva förhållanden i omgivningen har betydelse för vilken form av politisk regim som inrättas. Projektet kommer därmed inte att pröva aktörsförklaringar, vilka förenklat hävdar att centrala aktörers förhållningssätt och agerande inom givna strukturella ramar har avgörande betydelse för händelseutvecklingen som resulterar i inrättandet av demokratisk eller diktatorisk regim (Coppedge 2012; Munch 2007; Teorell & Svensson 2007). Anledningen till att avhandlingen avgränsas till strukturella förklaringar är att det saknas underlag som skulle möjliggöra prövandet av aktörsförklaringar. Inom forskning om politiska regimers demokratisering finns en omfattande uppsättning av förklaringar, vilka är utvecklade i teoretiska resonemang eller empiriska studier. Huntington (1993) anger 27 förklaringar till demokratisering i sin stilbildande studie, Teorell (2010) analyserar 25 förklaringar i sin sammanfattade analys om demokratisering sedan 1972, medan 28 förklaringar anges som hypoteser av Denk & Silander (2007). Utöver att antalet förklaringar som inkluderas i analysmodellen är omfattande varierar också förklaringarnas innehåll i det avseendet att de hävdar att olika förhållanden förklarar varför politiska regimer i varierande utsträckning är demokratiserade. Det omfattande antalet förklaringar tillsammans med deras innehållsliga likheter och olikheter medför ett behov att sortera dem innehållsligt för att få en översikt över de förklaringar som avhandlingen prövar. Förklaringarna som prövas i avhandlingens analyser är grupperade utifrån vilka egenskaper de avser i förhållande till de politiska regimernas omgivning. När förklaringar om politiska regimer indelas utgående från vad de avser i omgivningen bygger detta på antagandet att de politiska systemen är öppna för sin omgivning. Det innebär att de antas vara exponerade för influenser från omgivningen, som därmed kan förväntas påverka politiska regimers utformning och funktion (Berg-Schlosser 2007; Easton 1965). Övergripande har de politiska regimerna dels spatial omgivning, dels temporal omgivning. Den spatiala omgivningen för politiska system och deras strukturer består av demografiska, ekonomiska, geografiska, kulturella, sociala och politiska förhållanden. Dessa förhållanden kan avses med förklaringar 6

8 som antingen avser förhållanden inom samhällen eller förhållanden utanför samhällen. I avhandlingen kommer förklaringarna att indelas utifrån kategorierna samhällsintern omgivning och samhällsextern omgivning. I samhällsintern omgivning inkluderas förklaringar som hävdar att förhållanden inom samhällen påverkar politiska regimer, medan samhällsextern omgivning omfattar förklaringar som hävdar att politiska regimer påverkas av förhållanden utanför samhällen (Berg-Schlosser 2007; Easton 1965). Den temporala omgivningen kan indelas i samtida förhållanden och historiska förhållanden. En del förklaringar hävdar att politiska regimer påverkas av samtida förhållanden, medan andra förklaringar hävdar att politiska regimers utformning påverkas av förhållanden som föregår politiska regimer i tiden (Bartolini 1993). Samtida förhållanden i avhandlingens analyser avser förhållanden vid tidpunkten för staters självständighet. Det innebär följaktligen att historiska förhållanden avser förhållanden före tidpunkten för självständighet. Avhandlingens indelning av förklaringar bygger på att spatial omgivning kombineras med temporal omgivning. Det skapar fyra kategorier av förklaringar till varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. Av de fyra kategorierna är det tre som är möjliga att använda för studier av politiska regimer i nybildade stater. Historiska samhällsinterna förklaringar till politiska regimer är inte möjliga att använda för att förklara varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer, eftersom staters samhällsinterna förhållanden inte existerar före deras självständighet. Detta innebär att de förklaringar som kommer att användas i avhandlingens analyser översiktligt indelas med de tre återstående kategorierna, vilka presenteras i tabell 3.1. Tabellen presenterar även de faktorer som kommer att användas i avhandlingens empiriska analyser för att undersöka de olika förklaringarnas orsaker till varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. 7

9 Tabell 3.1 Indelning av förklaringar till politiska regimer i nybildade stater Historiska förhållanden Samtida förhållanden Samhällsinterna förhållanden Historiska samhällsinterna förklaringar Samtida samhällsinterna förklaringar Ekonomiskt välstånd Handelsberoende Beroende av oljeexport Storleksfaktorer Östat Befolkningstäthet Urbanisering Inbördeskrig Religion Samhällsexterna förhållanden Historiska samhällsexterna förklaringar Självständighetskrig Historisk bakgrund som koloni Historisk bakgrund som brittisk koloni Tid som brittisk koloni Kommunistiskt arv Samtida samhällsexterna förklaringar Externa konflikter Kalla kriget Demokratisk diffusion 4 Operationalisering Underlag för den beroende faktorn Den beroende faktorn undersöks med underlag från en av de mest etablerade databaserna inom forskning om demokratisering: Democracy and Dictatorship (D&D). Vad databasen erbjuder är en utvecklad klassificering av staters politiska regimer. Databasens klassificering bygger explicit på det begreppsliga resonemang om demokratiska system som Robert Dahl (1971) har utvecklat. Den operativa definitionen av demokratisk regim hos D&D indikerar förekomst av demokratisk representation: att politiska uppdrag tillsätts i allmänna val där politiska partier konkurrerar om väljarnas stöd. Det motsvarar den klassiska modellen av representativ demokrati som Dahl i sin diskussion om polyarki uttrycker som att de politiska institutionerna är ansvariga inför medborgarna samtidigt som det finns möjligheter att i konkurrens med andra alternativ formulera och framföra politiska alternativ. Detta indikerar D&D genom att undersöka förekomsten av konkurrens mellan politiska partier i allmänna val 8

10 till politiska uppdrag. 6 Med den operativa definitonen av demokrati indelas fallen i dels demokratiska regimer, dels diktatoriska regimer i databasen (Alvarez et al. 1996; Cheibub et al. 2010). För att en stat skall klassificeras som demokratisk krävs att samtliga demokratiska institutioner som förutsätts av Dahls begreppsliga resonemang existerar, vilket innebär att en stat som saknar en eller flera av de demokratiska institutionerna klassificeras som diktatorisk. Indexets uppbyggnad innebär att avhandlingens beroende variabel är dikotom, vilket medför att avhandlingen analyserar varför en del nybildade stater inrättar demokratiska regimer, medan andra inrättar diktatoriska regimer vid tidpunkten för deras självständighet. Munck & Verkuilen (2002), som jämför olika demokratiindex vad gäller deras konceptualisering, operationalisering och aggregering, anser att svagheten hos D&D ligger i att indexets konceptualisering av demokrati är ganska snävt, samt att indexet är rätt så svagt vad gäller valet av skalnivå. Däremot berömmer de D&D för att vara särskilt insiktsfullt vad gäller valet av indikatorer, samt klart och detaljerat när det kommer till regler för kodning. Utöver detta finns det fyra argument för avhandling att använda D&D istället för alternativ, såsom Polity eller Freedom House. För det första motsvarar den begreppsliga utgångspunkten för D&D avhandlingens definiton av demokratisk regim. Både avhandlingen och databasen bygger på Dahl (1971), medan andra index utgår från andra begrepp. Exempelvis anses Polity endast indikera vissa aspekter av demokratiska system och Freedom House inkludera andra aspekter än de som Dahl avser med demokratiska system (Munck 2008; Munck & Verkuilen 2002). För det andra ger databasen möjlighet att studera politiska regimer under perioden Andra alternativ ger möjlighet att studera enbart enskilda årtal eller kortare perioder, såsom Freedom House vars underlag endast omfattar åren sedan 1972 samtidigt som merparten (56 procent) av de nybildade staterna sedan 1946 blev självständiga före För det tredje ingår samtliga internationellt erkända stater i databasens underlag. Förvisso erbjuder Polity uppgifter för utvecklingen sedan 1800, men endast för stater med minst invånare, vilket utesluter en betydande andel (39 procent) av de nybildade stater som avhandlingen avser att studera. För det fjärde kan databasens underlag integreras med underlag från andra databaser. Det ger möjligheter att bygga en databas som utöver den beroende faktorn även innehåller uppgifter för faktorer som är möjliga förklaringar till variationen i den beroende faktorn. 6 I avhandlingen finns en mera utförlig presentation och diskussion om indexet, som bland annat analyserar indexets begreppsvaliditet i förhållande till Dahls resonemang. När den operativa definitionen av demokratisk regim hos DD jämförs med de politiska institutionerna som Dahl avser med polyarki framgår det att den operativa definitonen har hög grad av relevans (begreppsvaliditet). 9

11 Underlag för de oberoende faktorerna För att undersöka de oberoende faktorerna används underlag från fyra databaser som är internationellt etablerade i komparativ forskning och erbjuder underlag för de aktuella staterna sedan 1946: Cross-National Time-Series Data Archive (Jerusalem) The Quality of Government Dataset (Göteborg) Political and Economic Database (New York) Armed Conflict Dataset (Oslo/Uppsala): Till underlaget från dessa databaser tillkommer egen insamling av data som komplettering, och en databas som integrerar de relevanta indikatorerna till en sammanhållen datafil (SPSSformat) utarbetas tillsammans med kodbok. Databasen omfattar underlag för alla stater som bildats under perioden Operationaliseringen av de oberoende faktorerna följer operationalisering i tidigare studier, vilket förväntas ge fördelar till avhandlingens analyser. För det första ger det möjlighet att ta hänsyn till och pröva alternativa operationaliseringar som har uppmärksammats i tidigare diskussioner. Till exempel prövas i avhandlingen betydelsen av bakgrund som brittisk koloni både genom att enbart ange om en nybildad stat var brittisk koloni direkt före tidpunkten för sin självständighet, och genom att ange hur många år en nybildad stat var brittisk koloni före tidpunkten för sin självständighet. Det andra sättet att operationalisera brittisk kolonibakgrund har uppmärksammats bland annat av Bernhard et al. (2004) och Olsson (2009). För det andra är det enklare att jämföra analysernas resultat med resultaten i tidigare studier om avhandlingens operationaliseringar följer tidigare studiernas operationaliseringar. Det ger möjligheter att dels utgå från tidigare studiers resultat, dels integrera avhandlingens resultat med befintlig forskning inom området. 5 Analys: upplägg och metod Studiens upplägg tar inspiration från stilbildande arbeten inom forskning om demokratisering (Hadenius 1992; Teorell 2010), vilket bland annat innebär att underlaget för avhandlingen kommer att analyseras med kvantitativa analysmetoder. De empiriska analyserna kommer att utföras i tre steg. I det första steget prövas hypoteserna enskilt i bivariata analyser. I bivariata analyser prövas om det finns ett samband mellan två faktorer, vilket innebär att det i 10

12 analyserna ingår en faktor som representerar den form av politisk regim som inrättas i nybildade stater, och en faktor som utifrån hypoteserna förväntas representera orsak till varför nybildade stater inrättar olika former av politisk regim. Utfallet av de bivariata analyserna ger initial kunskap om hypotesernas giltighet. De bivariata analyserna begränsas av att de inte kontrollerar för andra faktorers betydelse för vilken form av politisk regim som inrättas. I det andra steget prövar analyserna därför modeller som inkluderar flera oberoende faktorer, vilka representerar olika hypoteser. En modell för varje grupp av förklaringar (tabell 3.1) utarbetas och prövas. Det innebär att avhandlingen prövar modeller som bygger på hypoteser utvecklade från samtida samhällsinterna förklaringar, samtida samhällsexterna förklaringar respektive historiska samhällsexterna förklaringar. Analyserna av dessa modeller kontrollerar för olika faktorer inom förklaringsgruppen. För att kunna kontrollera för faktorer från olika förklaringsgrupper utvecklas och prövas integrerade modeller i det tredje steget. De här modellerna integrerar faktorer som representerar hypoteser från olika förklaringsperspektiv och som har prövats i de föregående stegen. Även om hypoteser prövas är den övergripande ambitionen att genom dessa stegvisa analyser utveckla förklaringsmodeller som har hög grad av effektivitet (antal variabler) och förklaringsstyrka (förklaringsgrad). Utifrån de empiriska analyserna av modellerna kommer slutsatser att formuleras, vilka anger vilka hypoteser som ges empiriskt stöd samt vilka faktorer som förklarar varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. Ambitionen är dock inte enbart att fastställa faktorers statitiska signifikans för den beroende faktorn, utan att i största möjliga utsträckning konstruera modeller som förklarar varför olika politiska regimer inrättas i nybildade stater. För att pröva hypoteserna kommer kvantitativa analyser genomgående att användas i de tre stegen. Främst kommer logistisk regressionsanalys att tillämpas. Tillämpningen av logistisk regressionsanalys beror på att den beroende faktorn har binär uppbyggnad med två kategorier; demokratisk regim och diktatorisk regim. Den beroende faktorn kan alltså endast anta två variabelvärden. En regressionsanalys syftar till att visa hur en beroende faktor är relaterad till en eller flera oberoende faktorer. Genom att utföra en logistisk regressionsanalys kan vi studera om det finns samband mellan de oberoende faktorerna och den beroende faktorn. Exempelvis kan vi studera om det finns ett samband mellan faktorn östat, det vill säga att en stat klassificeras som östat eller inte, och inrättandet av politisk regim. Resultatet av en logistisk regressionsanalys med östat som oberoende faktor och form av politisk regim som beroende faktor kan utläsas ur tabell

13 Tabell 5.1 Exempel på logistisk regressionsanalys: östat och politiska regimer i nybildade stater Östat Exp(B) 3,446 (0,003) Konstant 0,469 Nagelkerke R 2 0,093 Lambda 15,6 % Antal fall 128 Ur tabellen kan utläsas att det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan de två faktorerna, vilket innebär att de två faktorerna samvarierar (signifikans = 0,003). Vi kan också utläsa sambandets laddning mellan de två faktorerna. I exemplet är laddningen positiv, vilket regressionskoefficienten påvisar (Exp(B) = 3,446). Förutom sambandets laddning påvisar regressionskoefficienten också sambandets styrka, vilket anger hur sannolikheten för demokrati i förhållande till sannolikheten för diktatur påverkas av den oberoende faktorn. Förenklat ger analysen information om hur mycket större sannolikheten är att en östat inrättar demokratisk regim än vad det är att en stat som inte är östat inrättar demokratisk regim. Eftersom Exp(B) = 1 skulle innebära att det inte finns någon skillnad i sannolikheten beroende på om en stat är östat eller inte, betyder Exp(B) = 3,446 att sannolikheten för demokratisk regim i förhållande till sannolikheten för diktatorisk regim är mer än två gånger större för en östat än för en stat som inte är östat. Vi kan också utläsa att konstanten är 0,469. Det innebär att när staten inte är östat, och den beroende faktorn antar värdet 0, förväntas sannolikheten för demokrati vara 46,9 procent av sannolikheten för diktatur. Eftersom ambitionen med analyserna inte enbart är att fastställa faktorernas signifikans och styrka, utan också utveckla modeller med så hög förklaringsstyrka som möjligt används även information om Nagelkerke R 2 och lambda (λ) i analyserna. Nagelkerke R 2 anger anpassningsgraden, vilket förenklat indikerar i vilken utsträckning som variationen i den beroende faktorn förklaras. Lambda däremot är ett felreduceringsmått, som uttrycker i vilken utsträckning som andelen felaktigt skattade fall minskas med modellen i jämförelse med andelen felaktigt skattade fall före modellen. Nagelkerke R 2 anger alltså hur mycket av variationen i den beroende faktorn som kan förklaras av faktorn östat. Det här innebär att 9,3 procent av variationen i inrättandet av form av politisk regim förklaras av om staten är en östat eller inte. Analysen visar också att felskattningen (lambda) minskar med 15,6 procent 12

14 när östat inkluderas som oberoende faktor. Det här ger ytterligare indikation på att östat har betydelse som förklaring till varför vissa nybildade stater inrättar demokratisk regim medan andra inrättar diktatorisk regim. Med ambitionen att i största utsträckning förklara variationen i den beroende faktorn följer uppgiften att utveckla så effektiva regressionsmodeller som möjligt. Förenklat påverkas modellers effektivitet av modellens förklaringsgrad i förhållande till antalet faktorer. En effektiv modell förklarar en hög andel av variationen i den beroende faktorn med få faktorer. Detta arbete utförs genom att stegvis genomföra regressionsanalyser baserade på olika kombinationer av faktorer. Fortlöpande analyseras utfallen av dessa analyser med hjälp av regressionsdiagnostik, som identifierar eventuellta problem som nästföljande steg måste hantera. Framför allt uppmärksammar regressionsdiagnostiken följande sju problem: a) om modellen består av icke-relevanta faktorer och om relevanta faktorer är utelämnade (specifikationsfel), b) om de oberoende faktorerna är så starkt korrelaterade med varandra att det påverkar de skattade standardfelen/signifikansen för faktorerna (multikollinearitet), c) om oberoende faktorers betydelse påverkas av andra faktorer (interaktionseffekter), d) om enskilda faktorers betydelse eller modellens anpassning är beroende av sammanhang (kontextuella effekter), e) om faktorers betydelse antar olika former (icke-linjära effekter), f) om enskilda faktorers betydelse eller modellens anpassning inte är kontinuerlig i förhållande till den beroende faktorn (heteroskedasticitet), samt g) om det förekomer fall som avviker så kraftigt att det påverkar analysens utfall (outliers). För att hantera dessa problem har olika tillvägagångssätt utvecklats som baseras på regressionsmetodik (Aneshensel 2002; Edling & Hedström 2003). I arbetet med att ta fram effektiva förklaringsmodeller ingår därför att identifiera eventuella problem med regressionsdiagnostik och därefter pröva om dessa kan hanteras med hjälp av tillvägagångssätten. 6 Preliminära resultat och bidrag För att uppnå syftet med avhandlingen är tanken att tre uppgifter utförs (se sidan 1-2), av vilka två redan är utförda. För det första har möjliga förklaringar i form av hypoteser om varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer utvecklats. För det andra har en databas med uppgifter om samtliga nybildade stater sedan 1946 utvecklats med hjälp av uppgifter från andra komparativa databaser, samt kompletterats med egen insamling av 13

15 uppgifter. Den tredje uppgiften är att empiriskt pröva de utvecklade hypoteserna i empiriska analyser. De empiriska analyserna utförs i tre steg, där bivariata analyser utförs i det första steget, modellanalyser där faktorer från samma förklaringskategori inkluderas utförs i det andra steget, och där modellanalyser som inkluderar faktorer från samtliga förklaringskategorier utförs i det tredje steget. Av dessa tre steg är de två första utförda. Resultatet från de bivariata analyserna är att 14 av de 24 hypoteserna får empiriskt stöd (tabell A1). Av kategorin samtida samhällsinterna faktorer får hypoteserna om betydelsen av ekonomiskt välstånd, area, östat, befolkningstäthet, urbanisering, kristen dominans samt muslimsk dominans empiriskt stöd. 7 Det övergripande resultatet från modellanalyser med faktorer från kategorin samtida samhällsinterna förklaringar är att ekonomiskt välstånd, muslimsk dominans och befolkningstäthet påverkar sannolikheten för inrättandet av demokratisk regim i nybildade stater. Nybildade stater med hög nivå av ekonomiskt välstånd, avsaknad av muslimsk dominans och med hög grad av befolkningstäthet har högre sannolikhet att inrätta demokratiska regimer än andra stater. Av kategorin samtida samhällsexterna förklaringarna får hypoteserna om betydelsen av kalla kriget, våg av demokratisering, motvåg av demokratisering, regional demokratiandel, subregional demokratiandel samt demokratiandel hos grannstater empiriskt stöd av de bivariata analyserna (tabell A1). Modellanalyser som inkluderar samtliga faktorer från kategorin ger däremot endast stöd till att kalla kriget, regional demokratiandel och subregional demokratiandel har betydelse när enskilda diffusionsindikatorer inkluderas i analyserna. Genom att reducera diffusionsindikatorerna till diffusionsindex (spatial diffusion/temporal diffusion) hanteras problem med multikollinearitet som förekommer mellan diffusionsindikatorerna. Om analyserna istället för diffusionsindikatorer baseras på diffusionsindex blir utfallet att kalla kriget tillsammans med spatial diffusion har betydelse för vilken politisk regim som inrättas i nybildade stater. 8 Hög sannolikhet att inrätta demokratisk regim återfinns i nybildade stater som blev självständiga under kalla kriget, som i sin 7 Kristen respektive muslimsk dominans innebär att minst 60 procent av befolkning tillhör religionen. 8 I indexet spatial diffusion ingår diffusionsindikatorerna regional demokratiandel, subregional demokratiandel samt demokratiandel hos grannstater, medan diffusionsindikatorerna global demokratiandel, våg av demokratisering samt motvåg av demokratisering ingår i indexet temporal diffusion. 14

16 regionala och subregionala omgivning omges av demokratier eller vars spatiala omgivning består av demokratier (spatial diffusion). 9 De bivariata analyserna av förklaringar från kategorin historiska samhällsexterna förklaringar ger stöd till hypotesen om tid som brittisk koloni (tabell A1). Till detta har en ny faktor kolonial historia utvecklats utifrån hypoteserna om betydelsen av kolonibakgrund (bakgrund som koloni och bakgrund som brittisk koloni) för att hantera problem med multikollinearitet. 10 Enligt de multivariata analyserna har denna faktor tillsammans med tid som brittisk koloni effekt på sannolikheten att demokratisk regim inrättas i nybildade stater. Det här innebär att nybildade stater som har varit brittiska kolonier under lång tid utgör en grupp som förväntas vara demokratier. 11 Den andra gruppen utgör nybildade stater som saknar historisk bakgrund som kolonier. Utöver dessa två grupper identifierar analysen ytterligare en grupp, som består av nybildade stater som har historisk bakgrund som ickebrittiska kolonier och som därmed saknar tid som brittisk koloni samt nybildade stater som under en kort period före självständigheten var brittiska kolonier. I dessa stater förväntas diktatoriska regimer vara inrättade. I förhållande till tidigare studier om politiska regimer i nya stater (Anckar 2010; Rost & Booth 2008) ger de multivariata analyserna i det andra steget sammantaget fyra bidrag så här långt, vilka sammanfattas utifrån tabell 6.1 som relaterar avhandingens resultat till resultaten i tidigare studier. För det första bekräftar analyserna betydelsen av ekonomiskt välstånd, muslimsk dominans och kalla kriget som tidigare studier har påvisat. För det andra bekräftar analyserna också att beroende av oljeexport, östat, inbördeskrig, extern konflikt och självständighetskrig saknar betydelse, vilket även tidigare studier har indikerat. För det tredje ger analyserna inte empiriskt stöd till fem faktorer som har fått stöd i tidigare studier: befolkningsmängd, area, kristen dominans, historisk bakgrund som brittisk koloni och 9 Analyserna indikerar, tvärtemot hypotesen, att kalla kriget har positiv effekt på sannolikheten att demokratisk regim inrättas, vilket innebär att sannolikheten att en stat inrättar demokratisk regim under kalla kriget är större än att en stat inrättar demokratisk regim efter kalla kriget. 10 Den konstruerade faktorn består av tre kategorier: stater som tidigare varit kolonier med annan kolonialmakt än Storbritannien, stater som före självständigheten var brittiska kolonier och övriga stater. Dessa kategorier har ordnats i enlighet med hypoteserna. Detta innebär att staterna har ordnats med stater som tidigare varit kolonier med annan kolonialmakt än Storbritannien som högsta kategori (lägst förväntad sannolikhet för demokrati), stater som var brittiska kolonier före självständigheten som mellankategori och stater som aldrig varit kolonier som lägsta kategori (högst förväntad sannolikhet för demokrati). 11 Enligt analyserna inrättade 82 procent av de brittiska kolonierna som var brittiska kolonier i minst 165 år demokratisk regim vid självständigheten. Motsvarande andel hos de som var brittiska kolonier mindre än 165 år är 23 procent. 15

17 kommunistiskt arv. För det fjärde prövar analyserna 14 faktorer som inte har uppmärksammats av tidigare studier om nybildade staters politiska regimer. Av dessa får befolkningstäthet, regional demokratiandel, subregional demokratiandel, spatial diffusion, kolonial historia samt tid som brittisk koloni stöd av de empiriska analyserna, medan handelsberoende, urbanisering, global demokratiandel, våg av demokratisering, motvåg av demokratisering, demokratiandel hos grannstater, temporal diffusion, samt historisk bakgrund som koloni inte får stöd. Tabell 6.1 Empiriska bidrag i förhållande till tidigare forskning Resultat från avhandlingens analyser Förklaringar med empiriskt stöd Förklaringar utan empiriskt stöd Förklaringar med empiriskt stöd Ekonomiskt välstånd Muslimsk dominans Kalla kriget Befolkningsmängd Area Kristen dominans Historisk bakgrund som brittisk koloni Kommunistiskt arv Resultat från tidigare studier Förklaringar som inte har prövats Befolkningstäthet Regional demokratiandel Subregional demokratiandel Spatial diffusion Kolonial historia Tid som brittisk koloni Handelsberoende Urbanisering Global demokratiandel Våg av demokratisering Motvåg av demokratisering Demokratiandel hos grannstater Temporal diffusion Historisk bakgrund som koloni Förklaringar utan empiriskt stöd Beroende av oljeexport Östat Inbördeskrig Extern konflikt Självständighetskrig När två av de tre empiriska stegen har utförts är resultatet att förklaringar från alla tre förklaringskategorier får stöd av de empiriska analyserna. När modellen med faktorer från kategorin samtida samhällsinterna förklaringar tillämpas förklaras 43 procent av variationen i den beroende faktorn (Nagelkerke R 2 = 43 %), medan andelen felaktigt skattade fall reduceras med 45 procent (lambda = 45 %). Från kategorin samtida samhällsexterna förklaringar har två modeller utvecklats. Om modellen med diffusionsindikatorerna tillsammans med kalla kriget tillämpas, förklaras 47 procent av variationen i den beroende faktorn (Nagelkereke R 2 = 47 %), medan andelen felaktigt skattade fall reduceras med 45 procent (lambda = 45 %). Om däremot modellen med diffusionsindexen och kalla kriget tillämpas förklaras 46 procent av variationen i inrättandet av politisk regim, och de felaktigt skattade fallen reduceras med 51 procent (lambda = 51 %). Motsvarande siffror för modellen utvecklad från kategorin historiska samhällsexterna förklaringar är Nagelkereke R 2 = 19 procent och lambda = 27 16

18 procent, vilket innebär att med modellen förklaras 19 procent av variationen i den beroende faktorn, och andelen felaktigt skattade fall minskar med 27 procent. Modellerna från kategorin samtida samhällsexterna förklaringar förklarar variationen i den beroende faktorn bättre (47 % resp. 46 %) än de övriga modellerna (43 % resp. 19 %), och minskar felskattningen i lika hög grad eller i högre grad (45 % resp. 51 %) än de övriga modellerna (45 % resp. 27 %). Modellerna med samtida samhällsexterna förklaringar är därmed effektivare än modellerna baserade på de andra två förklaringskategorierna, eftersom förklaringsgraden är högre samtidigt som antalet variabler är lika i modellerna. Sammantaget är graden av förklaring och fereduceringsgraden relativt höga, framför allt vad gäller de samtida samhällsinterna förklaringarna och de samtida samhällsexterna förklaringarna. Det indikerar att det kan finnas möjligheter att förklara varför nybildade stater inrättar olika politiska regimer om de valda perspektiven kombineras, vilket skall undersökas ytterligare i de kommande analyserna. 7 Att förklara politiska regimer i nybildade stater Varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer beror enligt de empiriska analyserna så här långt på förhållanden i tre sammanhang. För det första beror det på hur förhållandena inom samhället ser ut vid tidpunkten för självständighet. Modellanalyser som inkluderar faktorer från samtida samhällsinterna förklaringar indikerar att ekonomiskt välstånd, befolkningstäthet samt muslimsk dominans har betydelse för inrättandet av politisk regim. Hög grad av ekonomisk utveckling samt hög grad av befolkningstäthet gynnar demokratisering, medan muslimsk dominans försvårar för demokratisering. Utifrån de teoretiska resonemangen som hypoteserna har utvecklats från kan förhållandet mellan de tre faktorerna och den beroende faktorn förklaras. Enligt moderniseringsteorier ger ekonomiskt välstånd möjligheter för individer att påverka och förbättra såväl sin egen situation som samhällssituationen genom högre utbildning, stärkt föreningsliv, ökad tolerans och ändrad klasstruktur (Bollen 1983; Hadenius 1992; Inglehart & Welzel 2005; Lipset 1959; Teorell 2010). Samtidigt skapar befolkningstäthet geografisk närhet mellan individerna, vilket underlättar kommunikation, samarbete (social interaktion) och mobilisering (Dahl & Tufte 1972; Denk 2012; Miller 2004; Tilly 2003). Det är förhållanden som stärker individernas 17

19 förutsättningar att använda de möjligheter som följer av ekonomisk utveckling. Muslimsk dominans förväntas däremot ge kulturella och strukturella förhållanden som försvårar för individerna att använda de möjligheter till påverkan som följer av ekonomiskt välstånd (Anckar 2011; Hadenius 1992; Huntington 1991; Inglehart & Welzel 2005; Minkenberg 2007; Stepan 2000). Enligt tidigare studier förekommer hierarkiska och traditionella samhällsstrukturer i samhällen med muslimsk dominans (Anckar 2011; Inglehart & Welzel 2005). Dessa begränsar möjligheterna för individerna att påverka och samarbeta utanför de etablerade strukturerna. Samtidigt bidrar avsaknaden av sekulariserat förhållande mellan stat och religion till att det finns restriktiva regler som begränsar individernas handlingsmöjligheter och möjligheter till att förändra samhällsstrukturen. Detta förklarar varför muslimsk dominans har en annan betydelse för demokratisering i nybildade stater än vad ekonomiskt välstånd och befolkningstäthet har enligt den genomförda analysen. För det andra beror variationen i inrättandet av politisk regim på förhållanden utanför staten vid tidpunkten för självständighet, det vill säga den externa omgivningen har betydelse för vilken form av politisk regim som inrättas i nybildade stater. Enligt de empiriska analyserna har dels kalla kriget betydelse, dels spatial diffusion betydelse, vilket innebär att en kombination av förhållanden i det internationella systemet och var staten bildas har betydelse för inrättandet av politisk regim. Vad utfallet av resultaten från de empiriska analyserna säger är att nybildade stater som formades i omgivning av demokratier under kalla kriget tenderade att bli demokratier. Det här innebär att diffusion har den förväntade betydelsen enligt de teoretiska resonemang som hypoteser om diffusion har utvecklats från (Brinks & Coppedge 2006; Gleditsch & Ward 2006; O Loughlin et al. 1998; Wejnert 2005). Enligt de teoretiska resonemangen förväntas stater som exponeras för demokratisk diffusion från sin omgivning vara mer demokratiska än andra stater, vilket också är fallet enligt de empiriska analyserna. Däremot har kalla kriget omvänd betydelse mot vad som förväntas av teoretiska resonemang. Enligt de teoretiska resonemangen fanns det starka förutsättningar för diktatoriska regimer under kalla kriget eftersom maktförhållandena medförde att Sovjetunionen gav stöd till stater som inrättade kommunistiska eller andra former av icke-demokratiska regimer, medan USA gav stöd till stater som inte inrättade kommunistiska regimer även om de inte var demokratiska (Cingranelli & Richards 1999; Huntington 1991). De empiriska analyserna påvisar dock att kalla kriget har positiv inverkan på inrättandet av demokratisk regim när faktorn kombineras med spatial diffusion. Störst sannolikhet att inrätta demokratisk regim hade stater som blev självständiga i omgivning med demokratier under kalla kriget. 18

20 En förklaring till att sannolikheteten att inrätta demokratisk regim var större under kalla kriget kan vara att det externa trycket på grund av maktförhållanden i statssystemet var starkare under kalla kriget än efter kalla kriget. Demokratiska stater ville inte ha kommunistiska eller auktoritära stater i sin omgivning, vilket medförde att det fanns ett starkt tryck på nybildade stater att inrätta demokratisk regim om de befann sig i en omgivning med demokratier. När kalla kriget tog slut minskade den ideologiska konkurrensen och maktförhållanden i statssystemet förändrades, vilket kan antas medföra att det externa trycket på nybildade stater i demokratisk omgivning att inrätta demokratisk regim inte längre är lika starkt som under kalla kriget. 12 För det tredje har också förhållanden före självständigheten betydelse för inrättandet av politisk regim i nybildade stater. Enligt de empiriska analyserna har tid som brittisk koloni samt kolonial historia betydelse för vilken form av politisk regim som inrättas i nybildade stater. Det här innebär för det första att stater som varit brittiska kolonier under lång tid har hög sannolikhet att inrätta demokratisk regim. För det andra innebär det att också stater som aldrig har varit kolonier har hög sannolikhet att inrätta demokratisk regim, medan stater som varit kolonier men haft annan kolonialmakt än Storbritannien har låg sannolikhet att inrätta demokratisk regim. Att stater som varit koloniserade och haft annan kolonialmakt än Storbritannien har låg sannolikhet att inrätta demokratisk regim kan förklaras utifrån teoretiska resonemang om kolonibakgrund. Kolonibakgrund anses medföra ekonomisk underutveckling, social fragmentering och ett svagt utvecklats civilt samhälle vilket förväntas minska sannolikheten för demokratisering (Bernhard et al. 2004). Förutsättningarna att inrätta demokratisk regim för nybildade stater med kolonibakgrund är alltså inte gynnsamma. Att stater som varit brittiska kolonier under lång tid har hög sannolikhet att inrätta demokratiska regimer kan på samma sätt förklaras utifrån teoretiska resonemang om brittisk kolonibakgrund. Förväntan att tidigare brittiska regimer har bättre förutsättningar för demokratisering än stater med annan kolonibakgrund förklaras bland annat av att tidigare brittiska kolonier var bättre förberedda för självständighet, hade ett mer utvecklat och självständigt civilt samhälle samt hade en mer utvecklad institutionell infrastruktur (Anckar 2008; 2010; Bernhard et al. 2004; Hadenius 12 Eftersom resultatet att kalla kriget har en positiv inverkan på inrättandet av demokratisk regim står i kontrast med de teoretiska resonemangen kommer kalla kriget att analyseras ytterligare i kommande analyser. 19

21 1992; Olsson 2009; Teorell 2010). Förutsättningarna för demokratisering i tidigare brittiska kolonier var gynnsammare än förutsättningarna i övriga tidigare kolonier. Dessa resultat indikerar att en del av de faktorer som har varit centrala i tidigare studier om demokratisering även har betydelse för att förklara varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer, men också att en del av de faktorer som har varit centrala i tidigare forskning om demokratisering inte har relevans för demokratisering i nybildade stater. Även om faktorer från samtliga förklaringsperspektiv har relevans kan de inte fullständigt förklara variationen i den beroende faktorn, eller skatta alla fallen rätt. Som det redan tidigare har poängterats har de olika förklaringsperspektiven dock endast analyserats skilt för sig. Frågan nu för nästa steg är därför i vilken utsträckning som faktorer från de tre förklaringskategorierna tillsammans kan ge förklaringar till varför nybildade stater inrättar olika former av politiska regimer. 20