JURIDISKA!INSTITUTIONEN! Stockholms!universitet!!!!!! Definitionen(av( den(kunnige(användaren( i(mönsterrätten!!

Transkript

1 ! JURIDISKA!INSTITUTIONEN! Stockholms!universitet!!!!!! Definitionen(av( den(kunnige(användaren( i(mönsterrätten!! Johanna!Axelsson!! Examensarbete!i!Immaterialrätt/Mönsterrätt,030!hp! Examinator:!Claes!Sandgren! Stockholm,!Höstterminen! !

2 ! 2

3 Innehållsförteckning Abstract s Inledning...s Bakgrund..s Syfte....s Avgränsning....s Metod och material.. s Disposition..s Den kunnige användaren.s Allmänt om mönsterskydd s Bedömningskriterier.s Nyhet och särprägel.s Variationsutrymmet..s Helhetsintrycket...s Den kunnige användaren.. s Rättspraxis... s Mål C-281/10 P - PepsiCo v Grupo Promer Mon Graphic (PepsiCo) s Mål T 153/08 - Shenzhen Taiden v EUIPO Bosch Security Systems (BOSCH).. s Förenade målen C 101/11 P - Neuman och Galdeano del Sel mot José Manuel Baena Grupo och C 102/11 P - EUIPO v Baena Grupo (Figur)..... s Mål T 525/13 - H&M Hennes & Mauritz mot EUIPO - Yves Saint Laurent (H&M) s Mål T-68/10 - Sphere Time v EUIPO - Punsch (Fickur) s Förenade målen T-22/13 - Senz Technologies v EUIPO - Impliva och T-23/13 - Senz Technologies v EUIPO - Impliva (Paraply).. s Mål T-11/08 - Kwang Yang Motor v EUIPO - Honda Giken Kogyo (Förbränningsmotor).. s. 35! 3

4 2.3.8 Mål T 337/12 - El Hogar Perfecto del Siglo XXI v EUIPO - Wenf International Advisers (Korkskruv)..s Mål T-41/14 - Argo Development and Manufacturing v EUIPO - Clapbanner (Reklambanners) s Mål T-666/11 Budziewska v EUIPO - Puma (Puma)... s Mål T-80/10 - Bell & Ross v EUIPO - KIN (Klocka).. s EUIPO:s tredje överklagandenämnd.. s PBR. s Diskussion och slutsats...s Resultat av den genomförda utredningen...s Slutsats s. 48 Källförteckning....s. 50! 4

5 Förkortningar CJEU EU EG EG-FGF Court of Justice of the European Union Europeiska Unionen Europeiska gemenskapen Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning EUIPO The European Union Intellectual Property Office; benämningen ersatte den 23 mars 2016 benämningen OHIM (Office for Harmonization in the Internal Market) Europeiska Unionens Immaterialrättsmyndighet ML Mönsterskyddslag (1970:485) Mönsterdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG om mönsterskydd 2002 PBR Patentbesvärsrätten (upphörde den 31 augusti 2016) PL Patentlag (1967:837) Prop. 2001/02:12 Regeringens proposition 2001/02:121 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om mönsterskydd, m.m. PRV SvJT TRIPS WIPO Patent- och registreringsverket Svensk juristtidning Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights World Intellectual Property Organization! 5

6 Abstract! A holder of a design right has reason to monitor that no third party infringes the exclusive right, registered or unregistered. Any design that does not make another overall impression on an informed user constitutes an infringement. Similar to the average consumer and the person skilled in the art the informed user is a fictitious person who is flexible and differs from case to case depending on the type of product in question.!! In addition to the type of product, the designer s degree of freedom is a factor influencing how observant this person is regarding details affecting the overall impression of the design. The informed user is therefore a legal concept for the judge to form an opinion about in his judgement. The concept of an informed user was launched by the enactment of the Directive 98/71/EC of the European Parliament and of the Council of 13 October 1998 on the legal protection of designs. The same criterion was in 2002 included in the Council Regulation (EC) No. 6/2002 of 12 December 2001 on Community designs. The informed user can as EU concept only be interpreted by the European Union (EU) Court of Justice. This occurred in Case C-281/10 P (PepsiCo v Grupo Promer Mon Graphic). The EU Court concludes that the informed user is a person between the technical expert used in patent law and the average consumer for trademarks law.!! Since the informed user is a flexible character who is difficult to identify apart from this theoretical definition y the Court, the more precise characteristics of this fictitious person are searched for in this thesis by using a legal dogmatic method and an EU method investigating all cases at EU level following Case C-281/10 P.!! Before the implementation of the Design Directive, Swedish design legislation was based on the assessment of an expert of design protection. The assessment under the EU legislation is formally different. But as the requirement under the former Swedish legislation was a qualified difference, the difference perceived by an informed user of the products in question is probably not substantially diverging.! 6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Immaterialrätt är ett område inom juridiken där det inte sällan används fiktiva personer vid den juridiska bedömningen. Fiktiva personer tillämpas av domaren för att göra en skönsmässig bedömning. Inom mönsterrätten används den så kallade kunnige användaren som bedömningsgrund vid en särprägelsbedömning och introducerades först i svensk rätt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG om mönsterskydd 2002 (mönsterdirektivet). Det är diffust vem den kunnige användaren är och det finns inget att hänga upp det på förrän EUdomstolen gjort sin utsaga. Tribunalen är konkret i sin bedömning och anger fysiska personer medan EU-domstolen lyfter definitionen till en teoretisk nivå, de försöker attrahera begreppet och lägga det någonstans mellan tribunalens mer konkreta person och den i lag mer fiktiva personen. EU-domstolen skapar lagnormer och de kan inte ur ett praktiskt perspektiv vara fysiska, utan normerna måste ha en abstraktionsnivå eftersom deras rättspraxis är vägledande och ska vara tillämpbar i många olika situationer. Definitionen ger den nationella domstolen en väldigt stor frihet, och det är ett område som behöver vara fritt för att regleringen ska kunna vara tillämpbar i praktiken. Det är istället i nationell registrerings- och rättspraxis som de konkreta människorna av kött och blod bestäms. Vem den kunnige användaren är skiljer sig från fall till fall då en rad olika faktorer är avgörande för vem som ska utgöra denna måttstock. Mål C-281/10 1 är det mest framträdande rättsfallet som även kom att bli vägledande för bedömningen av den kunnige användaren i efterföljande mål på området. I det målet sa tribunalen att den kunnige användaren kunde vara en antingen - eller person, det vill säga såväl en slutkonsument som använder produkten som leksak eller den marknadsperson som använder den som reklamprodukt, som var de två användningsområdena. EU-domstolen motsatte sig inte detta uttalande men var mer teoretisk i sin bedömning och försökte rama in det i ett större sammanhang, att den kunnige användaren är en mellanstation mellan fackmannen och den genomsnittlige konsumenten. 1 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 7

8 Då den kunnige användaren är en flexibel person och definitionen av denne är oprecis samt skiljer sig åt i olika situationer vill jag närmare undersöka vad begreppet innebär och vilken betydelse det har för bedömningen av mönster. Mönsterrätten är ett område som slår väldigt brett, då det omfattas av flera olika mönster inom många skilda produktklasser, men är till sin natur ganska snävt då skapandet av design består av att man på ett nytt sätt sammanfogar redan kända element som då uppfattas som att det skiljer sig åt vid ett helhetsintryck. Ett skillnadskrav föreligger inom mönsterrätten och det är bedömaren av den skillnaden som jag ska skildra. Före genomförandet av mönsterdirektivet hade Sverige ett granskningssystem med ett skillnadskrav och en expertbedömning. Det äldre kravet kan tyckas låta striktare än dagens och diskussioner om att det nya kravet framstod som mildare fördes vid genomförandet av mönsterdirektivet i Regeringens proposition 2001/02:121 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om mönsterskydd, m.m. (prop. 2001/02:121). Det ansågs viktigt från svenskt perspektiv att få med att det var fråga om en väsentlig skillnad vid bedömningen av särprägel och inte bara att det skulle skilja sig, utan skillnaden skulle åtminstone vara tydlig. De svenska förhandlarna lyckades delvis, och det framgår av ingresserna till både mönsterdirektivet och Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EG-FGF) att ett mönsters helhetsintryck ska skilja sig tydligt enligt trettonde respektive fjortonde skälet i ingressen till mönsterdirektivet och förordningen EG-FGF. Men en sådan precisering kom endast att finnas i ingressen. I prop. 2001/02:121 till genomförande av mönsterdirektivet drogs senare slutsatsen att dagens krav på särprägel fick anses motsvara det tidigare kravet på väsentlig skillnad. 2 Det står även att skillnadskravet skall tolkas i ljuset av trettonde skälet i ingressen och att särprägelsbedömningen kan te sig olika beroende på vilken produktklass det är fråga om. När mönsterskyddslagen (1970:485) (ML) kom till 1970 fanns det mycket av ett patenträttsligt tänkande samt kom grunder och inspirationen till utformningen från patentlagen (1967:837). Sverige hade med andra ord ett så kallat patent approach vid den tidpunkten. Det var därför naturligt att ha en expertbedömning vid förgranskningen, en tjänsteman som är kunnig på mönster. Så länge Sverige hade ett förgranskningssystem, det vill säga fram till lagändringen år 2002, förgranskade Patent- och registreringsverkets (PRV) mönsteravdelning 2 Prop. 2001/02:121 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om mönsterskydd, m.m., s. 110.!! 8

9 alla mönster. Dessa personer var specialister på just mönster. Även väsentlighetsrekvisitet indikerar att det tidigare skedde en expertbedömning. När nu istället en design approach antagits uppfattas mönstrets funktion som något som gör intryck på marknaden och det finns då behov av en annan norm. 3 En skillnad från dagens mönsterrättsliga bedömning, i förhållande till den bedömning som låg till grund innan mönsterdirektivets genomfördes, är att i ML angavs det inte tidigare utifrån vems perspektiv som bedömningen av väsentlig skillnad skulle göras. Frågan har inte heller tagits upp till diskussion i lagförarbeten. Med ett krav endast på väsentlig skillnad fick varje enskilt fall uttala hur bedömningsgrunden skulle visualiseras. 4 En viktig fråga som kan ställas är då vilket syfte det här kravet på särprägel har. Design idag fungerar som ett marknadsföringsinstrument som påverkar konsumentens beslutssituation. Utseendet ska vara särpräglat så att konsumenter i vidsträckt mening attraheras av produkten och har därmed även ett viktigt ekonomiskt syfte för många företag. För att få fram ny design är det viktigt att ge dem som satsar på särpräglad design skydd för att uppmuntra kreativitet och nyskapande. Den kunnige användaren utgör enligt C-281/10 5 som nämndes ovan ett mellanting mellan genomsnittskonsumenten och fackmannen. Vilka är då dessa figurer? Fackmannen är den fiktiva person som används vid bedömningen av om uppfinningshöjd föreligger inom patenträtten. Fackmannen är en sakkunnig person med betydande teknisk kompetens inom sitt område som har öga för små skillnader och som uppmärksammar minsta liten detalj. 6 Varumärkesrätten använder sig av genomsnittskonsumenten vid avgörande om ett varumärke anses ha särskiljningsförmåga. Genomsnittskonsumenten är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst. Beaktas bör även att genomsnittskonsumentens uppmärksamhet kan 7, 8, 9 variera beroende på vilken typ av varor eller tjänster det rör sig om. 3 Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 2016 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2016, s. 259.! 4 Commission of the European Communities: Green Paper on The Legal Protection of Industrial Design, Bryssel, 1991, s.74.! 5 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 6 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p. 53.! 7 C-210/96 Dom från 16 juli 1998, Gut Springenheide and Tusky / Oberkreisdirektor des Kreises Steinfurt (C- 210/96, REG 1998 s. I-4657) ECLI:EU:C:1998:369, p C-342/97 Dom från 22 juni 1999, Lloyd Schuhfabrik Meyer (C-342/97, REG 1999 s. I-3819) ECLI:EU:C:1999:323, p. 26.! 9

10 En genomsnittskonsument fäster ingen särskild uppmärksamhet och vidtar inte ett analyserande och jämförande betraktelsesätt. 10 Denne förväntas inte inneha några särskilda sakkunskaper och ser generellt inte någon direkt koppling mellan varumärkena. 11 Genomsnittskonsument är även ett begrepp inom marknadsrätten vid bedömning av otillbörlig marknadsföring. I direktivet om otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG artonde skälet konstateras att genomsnittskonsumenten är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, med beaktande av sociala, kulturella och språkliga faktorer. I detta fall tas även hänsyn till vem den tilltänkta adressatkretsen är. 12 Det är fördelaktig och nästan ett måste att det finns subjektiva fiktiva personer inom juridiken på immaterialrättens område. På mönsterättens område är det till fördel för domaren då det omfattar så pass mycket olika formgivningar, allt från tvådimensionella och tredimensionella former till rent funktionella eller mycket nära det funktionella samt rent estetiska former. Det behövs en reglering där domaren kan väga in många olika saker. Om regleringen var snäv skulle den bli svårtillämpad för domaren då de olika formgivningarna väsentligen skiljer sig åt. Immaterialrätten är, på grund av sitt tillämpningsområde, harmoniserad inom EU i mångt och mycket då immateriella rättigheter ofta rör sig över nationella gränser. Det finns även internationella avtal och riktlinjer. Mönsterdirektivet som var den första EU-rättsliga reglering som kom till på området. I Sverige infördes det inte förrän 1:a juli 2002 trots att sista datum för genomförande var den 28:e oktober Även om mönsterdirektivet inte blev implementerat i svensk rätt förrän i juli 2002 ska det på grund av dess direkta effekt tillämpas som om det implementerats i tid. Det betyder att mönsterdirektivets regler tillämpades retroaktivt på alla mönster inkomna från den 28:e oktober 2001 till den 1:a juli Däremot fick inte bestämmelserna om den kunnige användaren vara till nackdel för den sökande under den tid som det tillämpades retroaktivt. 13!!!!! 9 NJA 2003 s C-218/01 Dom från12 februari 2004, Henkel (C-218/01, REG 2004 s. I-1725) ECLI:EU:C:2004:8819, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars & Sandgren, Claes, IMMATERIALRÄTT och otillbörlig konkurrens, 12 u., Elander Sverige AB, Vällinby, 2011, s Prop. 2001/02:121 s. 129.!! 10

11 1.2 Syfte Uppsatsen riktar sig till personer med kunskaper inom immaterialrätt och syftar till att försöka definiera den kunnige användaren som bedömningsgrund inom mönsterrätten vari även helhetsintrycket och variationsutrymmet blir relevanta för att kunna klargöra bilden av denna fiktiva person. Nämnas kommer även övriga fiktiva personer inom immaterialrätten, i detta fall inom patenträtten samt varumärkesrätten, för att titta närmare på hur den kunnige användaren står i förhållande till dem. Utmaningen inom den valda frågeställningen är att det i lagregler och EU-rätt inte finns någon vägledning eller beskrivning av vem den kunnige användaren är. Vem denna person är kan därmed vara högst subjektivt och skilja sig från fall till fall där det utifrån en helhetsbedömning av den aktuella situationen avgörs vem som är den kunnige användaren. Istället urskiljs riktlinjer i rättspraxis som blir vägledande. Därav är syftet med denna uppsats att försöka finna vägledning i rättspraxis och förarbeten för att kunna definiera vem den kunnige användaren är. 1.3 Avgränsning Uppsatsen belyser den kunnige användaren inom mönsterrätten som för en definition även kräver en behandling av den mönsterrättsliga helhetsbedömningen. De fiktiva personerna fackmannen inom patenträtten samt genomsnittskonsumenten inom varumärkesrätten kommer även nämnas övergripande, detta på grund av att de är återkommande inom rättspraxis. Utredningen görs till störst del i ljuset av EU-rättspraxis på området men även EU-rätt tillämpas. Svensk rättspraxis kommer att nämnas för att förtydliga vissa slutsatser. Tiden före sista dagen för genomförande av mönsterdirektivet, den 28:e oktober 2001, beaktas inte. Inte heller behandlas rättspraxis mer djupgående som ligger före den 20:e oktober 2011, då EUdomstolen avkunnade dom i mål C-281/10 P C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 11

12 Då det är den kunnige användaren i europeisk och nationell formgivnings-/mönsterrätt som utreds aktualiseras inte särskilt det internationella konventionssystemet i form av Pariskonventionen och TRIPs-avtalet. Båda avtalen föreskriver att mönster ska skyddas i konventionsstaterna och Pariskonventionens konventionsprioritet tillämpas med sex månader på mönsterområdet. Handelsrelaterade aspekterna av immaterialrätten och Pariskonventionen har till syfte att säkerställa att innehavare av rättigheter i ett land som är medlemmar av Pariskonventionen kan uppnå ett tillräckligt rättsskydd även i de övriga medlemsstaterna. Reglering av kretsmönster enligt lag (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter respektive bruksmönster/modeller som finns bland annat i Danmark och Finland avser trots ordlikheten andra slags mönster och omfattas inte av den här aktuella studien Metod och material Det rättsområde som denna uppsats ska behandla är inom EU harmoniserat genom såväl ett harmoniseringsdirektiv som en enhetsförordning. Därför saknas det i princip vägledning i lagförarbeten för hur lagen ska tolkas och begreppet den kunnige användaren kan i sista hand bara tolkas genom EU-domstolens avgöranden. Jag söker därför svaren på mina forskningsfrågor genom att använda EU-rättslig praxis på området. Det betyder således att eftersom EUdomstolen har ett tolkningsprivilegium för EU-baserad lagstiftning blir traditionella rättskällor som svensk lag, propositioner, svensk rättspraxis och utredningar mindre relevanta för utredningen. Däremot kommer svensk rätt tas upp i ljuset av vad som beslutats på EU-nivå då det är av relevans för tolkningen av aktuella begrepp då de vid genomförande av EU-rätten analyserats och diskuterats. 16 Då tolkningen rör EU-baserad rätt har inte svensk domstol befogenhet att tolka EU:s direktiv och förordningar utan det är EU-domstolens uppgift att tolka sin rätt. Då området inom EU är harmoniserat och en avgränsning sker från tiden efter mönsterdirektivets införande kommer svenska förarbeten och rättspraxis från tiden dessförinnan inte att vara relevanta rättskällor i detta hänseende. 15 Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars & Sandgren, Claes, s. 12, Hettne, J & Otken Eriksson, I (red), EU-rättslig metod, Norstedts Juridk AB, Stockholm, 2005, s. 100.! 12

13 Använd metod i denna uppsats är därmed främst rättsdogmatisk metod eftersom en tolkning av gällande rätt ska göras. Det betyder att tolkning och systematisering av gällande rätt blir tillämplig. Då mönsterrätten är harmoniserad på EU-nivå används även EU-rätt som rättskälla med sitt typiska hierarkiska system i form av EU-rättpraxis samt förordningar och direktiv som är implementerat i svensk rätt, och därför används även EU-rättslig metod. Den rättsdogmatiska metoden är i princip inriktad mot rättstillämparens problem, det vill säga bland annat domaren som skall döma i målen. Det är också det som huvudsakligen ska beaktas i den här utredningen då rättspraxis är den främsta rättskällan i denna fråga. 17 Mönster, design och form är synonyma och kommer användas med samma betydelse. 1.5 Disposition Avsnitt 2 inleds med en kort introduktionen till ämnet där regleringen på området presenteras och vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en form ska erhålla skydd. Därefter kommer en genomgång av de olika bedömningsgrunderna som används vid en mönsterrättslig bedömning. En kort presentation sker här av de bedömningsgrunder som inte direkt ska beröras i denna uppsats och en mer djupgående redogörelse för bedömningsgrunden den kunnige användaren som utgör kärnan i denna uppsats. Efter en genomgång av den kunnige användaren kommer en rad rättspraxis att återges med fokus på den kunnige användaren, detta för att klargöra denna definition. Här kommer det mest relevanta samt vägledande rättsfallet från EU-domstolen att inleda denna uppräkning av rättsfall då den utgör en grundpelare vid bedömning av denna fiktiva person. Kommande rättsfall kommer återges för att förstärka den första domens roll i denna fråga. Att beaktas kommer även beslut av The European Union Intellectual Property Offices (EUIPO) tredje överklagandenämnd samt beslut i Patentbesvärsrätten (PBR) att presenteras för att tydliggöra det från EU-domstolen angivna rättspraxis stora inverkan på därefter fattade beslut. 17 Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 107.!! 13

14 I diskussionsdelen kommer frågor och resonemang att diskuteras med utgångspunkt i gällande rätt i förhållande till vad som fastställts och berörts i rättspraxis. Därefter kommer en slutsats med fastställande, utifrån rättspraxis, av vad som gäller vid definitionen av den kunnige användaren. 2. Den kunnige användaren 2.1 Allmänt om mönsterskydd Mönsterskydd, en rättslig term för designskydd, är uteslutande ett skydd för utseende och form som innebär att någon annan inte får importera, producera eller sälja kopior av det skyddade mönstret. Reglering på mönsterrättens område återfinns i svensk lag, ML, mönsterdirektivet samt EG-FGF som gäller inom hela EU med direkt och omedelbar effekt. Mönstret ska ge ett annat helhetsintryck än vad som tidigare offentliggjorts på marknaden. I ML 1 p. 1 definieras ett mönster som en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer, eller material. I EU-FGF art. 3 (a) finns en definition av formgivning som definierar ett mönster som formgivning: en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer som finns på själva produkten och/eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material. Det som omfattas av mönsterskydd är olika sorters produkter. I ML 1 p. 2 definieras produkt som ett industriellt eller hantverksmässigt framställt föremål, inbegripet delar som skall monteras till en sammansatt produkt, förpackningar, utstyrsel, grafiska symboler och typsnitt, men inte datorprogram.! 14

15 Definitionen visar således att mönsterskydd kan erhållas för många olika slags produkter. I EU-FGF art 3 (b) definieras produkt som produkt: alla industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål, inklusive delar som skall hopmonteras till en sammansatt produkt, förpackningar, utstyrsel, grafiska symboler och typografiska typsnitt, dock med undantag av datorprogram. Kravet för att erhålla mönsterskydd är att det ska vara en nyhet och ha särprägel. Med nyhet, som är ett relativt krav, menas att mönstret ska särskilja sig från all redan befintlig design som offentliggjorts. Avseende nyhetskravet är det en specialkunnig formgivare som ska anse mönstret nytt och vad gäller särprägel är det en kunnig användares helhetsintryck av mönstret som ska skilja sig från dennes helhetsintryck av alla andra mönster som tidigare blivit offentligt tillgängliga. Vid beaktande av nyhetskravet beaktas dock inte den kunnige användaren och inte heller används den som bedömningsgrund varför detta kriterium inte kommer beröras vidare. Viktigt att beakta vid avgörande av om ett mönster ska få registreras eller inte är vidare formen är avgörande som teknisk funktion eller om det endast utgör en design. Vissa produkter kräver en viss design för att den ska kunna vara det den avser att vara. Ett exempel på det är en stol, en stol har oftast fyra ben då det utgör en teknisk lösning. En stol med tre ben skulle troligen inte vara lika komfortabel eller stabil som en stol med fyra ben. Var denna gräns går är dock oklar och det är upp till EU-domstolen att ge ett tolkningsbesked. 18 Mönsterskydd finns som registrerade och oregistrerade. Den oregistrerade rätten gäller inom EU och återfinns i EG-FGF som ger ett treårigt skydd. 19 Den registrerade rätten erhållas i enlighet med ML som söks hos PRV eller enligt EG-FGF som söks hos EUIPO. 20 Skydd kan även sökas i ett större antal länder genom en internationell ansökan enligt det av WIPO administrerade Haag-arrangemanget Levin, s Levin, s Levin, s Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars & Sandgren, Claes, s. 207.! 15

16 Vid ansökan undersöker PRV och EUIPO endast om det föreligger några formella hinder för registrering. 22 Då en materiell prövning inte sker är det upp till den sökande att på egen hand undersöka redan existerande registreringar inom mönster och formgivning för att inte råka ut för plagiat och att någon då invänder intrång och begär hävning av ens registrering. 23 Ett av de primära syftena med mönsterskyddet är främjandet av konkurrensen. Det är därmed viktigt att utgå från den kunnige användaren vid särprägelsbedömningen. Det beror på att det i annat fall, exempelvis om en fackman hade bedömt formen, hade hämmat den fria konkurrensen alltför mycket. Hade en sådan expert, som uppmärksammar minsta detalj, varit bedömningsstandard hade det varit mycket svårt och nästintill omöjligt att registrera nya mönster. Små detaljer som inte uppmärksammas vid en helhetsbedömning ska därmed inte vara avgörande för om ett mönster uppfyller kravet på särprägel. 24 Erhållet mönsterskydd ger en prioritetsrätt. Intrång i ett svenskt registrerat mönster uppstår då någon efterbildar eller skapar något som liknar det registrerade mönstret, med hänsyn till graden av frihet vid formgivningen. En EU-formgivning ger rättighetsinnehavaren rätten att hindra tredje man från att använda dennes skyddade formgivning. 25 Vid intrång är det upp till rätten att avgöra om mönstret, som kärande angriper, anses göra intrång i kärandes mönsterskydd. För att avgöra detta ska domstolen med den kunnige användaren som måttstock avgöra om dennes helhetsintryck skiljer sig för de olika mönstren. Vid en sådan bedömning väger formgivningarnas likheter tyngre än skillnaderna Bedömningsgrunder Design består av sammansatta redan existerande former. Det är själva sammansättningen av olika former som skapar nya särpräglade formgivningar. Ett registrerbart mönster ska vara en produkt av ett kreativt arbete, det innebär att banala mönster inte kan registreras så som de geometriska grundformerna. Mönsterskyddet är till sin natur ganska snävt då design består av sammansättning av redan kända element på ett nytt sätt som då uppfattas som att det skiljer 22 Levin, s Levin, s Levin, s Levin, s Koschtial, Design Law: Individual Character, Visibility and Functionality, 36(3), IIC, 2005, s. 298.! 16

17 sig till helhetsintrycket. Det är därför relevant med en helhetsbedömning av formgivningen och inte en analys av varje liten detalj i sig. Skulle beaktande av detaljerna ske eller delar av en sammansatt formgivning skulle det med stor sannolikhet inte uppfylla kravet på särprägel. Däremot är detaljerna relevanta att beakta för att se hur de påverkar helhetsintrycket och om de är så pass framträdande att det påverkar den kunnige användarens helhetsintryck Särprägel I EG-FGF finns artikel 6.1 b som anger att en registrerad gemenskapsformgivning anses ha särprägel om det helhetsintryck som den kunnige användaren får av mönstret skiljer sig från det helhetsintryck en sådan användare får av mönster som offentliggjorts före dagen för ansökan som registrering lämnades in. Vid avgörande om särprägel föreligger ska hänsyn tas till den grad av variation formgivaren haft vid skapandet. I mål T-525/13 28 framhöll tribunalen att en formgivnings särprägel i enlighet med EG-FGF art 6.1 b ska göras i fyra steg. Första steget är att bestämma vilken typ av produkt det rör sig om. Det andra steget besår av att klargöra den kunnige användarens kunskap om tidigare liknande produkter och vilken grad av uppmärksamhet denne har vid jämförelse av sådana formgivningar. För det tredje ska graden av frihet fastställas så som det såg ut för formgivaren vid den tid skapandet ägde rum. Till sist ska resultatet av jämförelsen av formgivningen ses i ljuset av produktklassen, graden av formgivarens variationsutrymme och det helhetsintryck som den kunnige användaren får av den tvistiga formgivningen samt av varje tidigare offentliggjord formgivning. 29 Kravet på särprägel i sig saknar tydliga riktlinjer. Den kunnige användaren, helhetsintrycket samt variationsutrymmet är tämligen vaga och leder till en skönsmässig bedömning av rättstillämparen. 30 Då det finns en så pass stor mängd olika produktklasser så kan särprägelsbedömningen variera stort beroende på bransch och vilken produkt som formgivningen avser. 27 Levin, s T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015: T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars & Sandgren, Claes, s ! 17

18 Hur pass strikt själva kravet på särprägel är beror däremot på variationsutrymmet inom den aktuella produktklassen. Det ställs inga krav på formgivarens insats, estetiska intryck, personliga skapande eller kreativitet Variationsutrymmet Variationsutrymmet är som nämndes ovan av betydelse för bedömningen av särprägel. Reglering finns i artikel 6.2 i EG-FGF som säger att särprägelsbedömningen ska göras med beaktande av den grad av frihet formgivaren haft vid skapandet av mönstret, det så kallade variationsutrymmet. Det är den produktklass som mönstret är registrerat inom som avgör hur pass stort variationsutrymmet anses vara. Det har i sin tur betydelse för huruvida formgivningen är särpräglad eller inte. Ju större formgivarens frihet är desto mindre betydelse får mindre skillnader i mönstret. Omvänt gäller ju mer begränsad formgivaren är i variationen av mönstret desto viktigare blir små skillnader mellan de aktuella formgivningarna för att ge den kunnige användaren ett annat helhetsintryck av mönstret. Är variationsutrymmet begränsat kommer även mindre skillnader att vara mer framträdande och därmed ha en större effekt på helhetsintrycket till skillnad från om variationsutrymmet var stort. Har formgivaren ett stort variationsutrymme vid formgivningen styrker det slutsatsen att helhetsintrycket är detsamma när det inte föreligger några betydande skillnader mellan formgivningarna. 32, 33, 34 Med hänsyn till den mängd produktkategorier som finns skiljer sig variationsutrymmet avsevärt mellan olika produkter och mönster. Vad gäller variationsutrymmet konstaterades även i rättspraxis att graden av frihet som formgivaren haft påverkas av de delar av produkten som utgör en teknisk funktion och krav som enligt lag ställs på produkten, som även nämndes inledningsvis. Detta leder till att vissa kän- 31 Levin, s. 256, T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011:447, p T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p. 29.! 18

19 netecken därmed är standardiserade och blir gemensamma för formgivningarna inom produktklassen Helhetsintrycket Trettonde skälet i mönsterdirektivet säger att helhetsintrycket av ett mönster tydligt ska skilja sig från helhetsintrycket av alla tidigare mönster som gjorts tillgängliga på marknaden. Hänsyn ska här tas till vilken produktklass det rör sig om och graden av frihet som formgivaren hade vid skapandet av mönstret. 36 Den kunnige användarens helhetsintryck innebär att mönstret ska ses i sin helhet och att beaktande av enskilda detaljer eller delar av mönstret för sig inte ska göras. Viktigt är att marknaden inte får bli vilseledd och tro att det rör sig om samma produkter på grund av att de skillnader som finns är så pass små att de inte påverkar det sammantagna helhetsintrycket. 37 För den kunnige användarens helhetsbedömning finns det ingen vägledning i lag eller förordning om jämförelsen ska ske indirekt eller direkt. Utifrån så som den kunnige användaren definierats i rättspraxis kan denne antas, när så är möjligt, göra en direkt jämförelse av de två formgivningarna ifråga. Däremot kan det inte uteslutas att en indirekt jämförelse är möjlig eller lämplig inom den aktuella sektorn som formgivningen härrör inom. Särskilda omständigheter och egenskaper hos produkterna som formgivningarna berör kan förespråka även indirekta jämförelser. 38 På grund av denna avsaknad anses unionslagstiftaren inte ha haft för avsikt att formgivningar endast ska bedömas genom en direkt jämförelse. 39 Av tidigare avgörande C-345/13 40 framgår det även att indirekta jämförelser kan göras utifrån minnesbilden av de angivna formgivningarna. EU-domstolen ansåg i det här fallet inte att tribunalen gjorde sig skyldiga till felaktig rättstillämpning när de la den kunnige användarens oklara minnesbild till grund för bedömningen som ursprungligen är ett varumärkesrättsligt begrepp. Däremot får jämförelsen inte göras baserat på en samling av flera olika beståndsdelar av tidigare formgiv- 35 T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011:447, p Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd, skäl (13). 37 Levin, s., C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p C-345/13 Dom från 19 juni 2014, Karen Millen Fashions (C-345/13) ECLI:EU:C:2014:2013.! 19

20 ningar. 41 Då en indirekt jämförelse av formgivningarna godtagits har EU-domstolen i rättspraxis vägt in den kunnige användarens oklara minnesbild vid bedömning av helhetsintrycket. Generaladvokaten uttryckte i sitt förslag till avgörande i målet C 281/10 P 42 att då EU-FGF inte nämner något om vilken typ av jämförelse den kunnige användaren ska göra kan det handla om såväl en indirekt jämförelse utifrån minnesbilden som huvudsakligen sker på varumärkesrättens område som en direkt jämförelse där formgivningarna jämförs bredvid varandra. Vid helhetsintrycket är det även viktigt att konstatera att beaktande inte får ske av form eller mönster på delar av produkten som inte faller inom användarens direkta synfält och därmed inte har någon påverkan på användarens uppfattning av mönstrets helhetsintryck Den kunnige användaren Vem är då den kunnige användaren vars helhetsintryck av formgivningen ligger till grund för särprägelsbedömningen? Den kunnige användaren är ett begrepp som först infördes genom mönsterdirektivet. Begreppet tillämpas som ovan nämnts vid avgörande om kravet på särprägel är uppfyllt. Vem den kunnige användaren är framgår inte uttryckligen i varken svensk lag, mönsterdirektivet eller EG-FGF. Det är en subjektiv måttstock som från fall till fall skiljer sig utifrån olika omständigheter. I prop. 2001/02:121 konstaterade flera remissinstanser svårigheten att bedöma vilka kvalifikationer som den kunnige användaren ska ha. Utredningen påpekar att det säger sig självt att bedömningen av särprägel kan variera utifrån vem som anses göra bedömningen och vad den fiktiva personen har för perspektiv. Som exempel har en expert inom ett tillverkningsområde en förmåga att se skillnader i detaljer som en konsument inte ser även om det är fråga om en insatt och väl informerad konsument. Vem som till slut bedöms som en kunnig användare, enligt prop. 2001/02:121, får avgöras av rättstillämpningen i varje enskilt fall med hänsyn till 41 C-345/13 Dom från 19 juni 2014, Karen Millen Fashions (C-345/13) ECLI:EU:C:2014:2013, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 43 T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010:248, p. 65.! 20

21 omständigheterna i den aktuella situationen. 44 En svårighet som identifierats i samband med klargörande av den kunnige användaren är i vilken utsträckning prövningen av begreppet bör kopplas till den specifika produktsektorn som mönstret ingår i. 45 Vid en särprägelsbedömning är det viktigt att fastställa den relevanta marknaden för formgivningen ifråga eftersom bedömningen ska göras utifrån den marknad där produktens ekonomiska värde ska exploateras. Marknaden är viktig att fastställa då det är den potentiella köparen som utgör den kunnige användaren. EUIPO:s besvärskammare har i flera avgöranden understrukit att den kunnige användaren ska bedömas utifrån den produktklass som mönstret är registrerat inom. 46 Fransk rättspraxis gav även ett flexibelt angreppssätt på problemet och konstaterade att den kunnige användaren torde ha en extensiv kunskap om sektorn ifråga men ansåg även att viss kunskap om närliggande sektorer inte kunde uteslutas. 47 Det franska rättssystemet refererar till observateur averti som kan liknas vid den informerade observatören. Den franska domstolen hade, till skillnad från vad EU-domstolen kommit fram till, i en dom konstaterat att den kunnige användaren inte är en slutlig konsument utan istället en person som observerar produkten som mönstret avser och som är extra uppmärksam på grund av sin personliga erfarenhet eller den större kunskapen som denne besitter för sektorn. I tysk rättspraxis består den kunnige användaren av en mer upplyst konsument än den genomsnittlige konsumenten men utgör inte nödvändigtvis en expert, liksom EU-domstolen konstaterat. Den kunnige användaren iakttar formen med viss omsorg och håller sig informerad och uppdaterad på området för den relevanta produktklassen Prop. 2001/02:121 s. 52.! 45 Legal review on industrial design protection in Europe; Under the contract with the Directorate General Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs (MARKT2014/083/D), s Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars & Sandgren, Claes, s Legal review on industrial design protection in Europe; Under the contract with the Directorate General Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs (MARKT2014/083/D), s Legal review on industrial design protection in Europe; Under the contract with the Directorate General Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs (MARKT2014/083/D), s. 63.! 21

22 Brittisk domstol konkretiserade i målet Samsung vs Apple den kunnige användaren på ett sätt som sammanfattar CJEU, EUIPO och nationell accepterad rättspraxis. Brittisk domstol angav en checklista för vem den kunnige användaren är, i) He (or she) is a user of the product in which the design is intended to be incorporated, not a designer, technical expert, manufacturer or seller; ii) However, unlike the average consumer of trade mark law, he is particularly observant; iii) He has knowledge of the design corpus and of the design features normally included in the designs existing in the sector concerned; iv) He is interested in the products concerned and shows a relatively high degree of attention when he uses them; v) He conducts a direct comparison of the designs in issue unless there are specific circumstances or the devices have certain characteristics which make it impractical or uncommon to do so. vi) [...] the informed user neither (a) merely perceives the designs as a whole and does not analyze details, nor (b) observes in detail minimal differences which may exist. Samtliga av dessa punkter hänvisar till EU-domstolens dom C-281/10 P Sedan EU-FGF trädde ikraft har ett flertal fall på EU-nivå tolkat den kunnige användaren. Begreppet kunnig användare definieras av EU-kommissionen som must be understood as lying somewhere between that of the average consumer, applicable in trade mark matters, who need not have any specific knowledge and who, as a rule, makes no direct comparison between the trade marks in conflict, and the sectoral expert, who is an expert with detailed technical expertise. Thus, the concept of the informed user may be understood as referring, not to a user of average attention, but to a particularly observant one, either because of his personal experience or his extensive knowledge of the sector in question C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 50 Legal review on industrial design protection in Europe; Under the contract with the Directorate General Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs (MARKT2014/083/D), s Legal review on industrial design protection in Europe; Under the contract with the Directorate General Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs (MARKT2014/083/D), s. 66.! 22

23 Trots dess subjektiva karaktär samt bristen på vägledning i lag och förordning samt begränsat med rättsfall har ändå i ett antal avgöranden ställning tagits till vem den kunnige användaren är och försökt identifiera denne. Innan det så kallade Pogs-målet, C-281/10 P 52, saknades prejudicerande rättsfall kring definitionen av begreppet den kunnige användaren. I Sverige är domstolspraxis inom mönsterskyddsområdet överlag begränsat och det är endast i NJA 2009 s. 695 som begreppet tas upp. 53 Domen kommer dock inte att i denna uppsats beaktas då en avgränsning har gjorts till rättspraxis i tiden efter mål C-281/10 P Rättspraxis Nedan följer en genomgång av relevant rättspraxis på området som inleds med det mest väsentliga fallet från EU-domstolen som även kom att bli vägledande för efterföljande tvister på området. Den rättspraxis som kommer beröras är vald utifrån definitionen av den kunnige användaren. Endast EU-domstolen har rätt att tolka EU-rätten och vad den säger är lag. Varför även mål från första instansrätten tas upp är för att förtydliga vikten av avgörande C- 281/10 P 55 och vilken betydelse samt vägledning det haft för bedömningsgrunden av den kunnige användaren på mönsterrättens område överlag Mål C-281/10 P - PepsiCo v Grupo Promer Mon Graphic (PespiCo) C-281/10 P 56 är det primära och mest betydelsefulla fallet som rör en tvist mellan PepsiCo Inc. (Pepsi) och Grupo Promer Mon Graphic, SA (Promer). Det var fråga om en cirkelformad platta, så kallade pogs, som kan vara gjorda i metall, kartong, plast med mera. Pogs, även kallade tazos eller rappers, är en form av spelbricka men som även används som reklamartikel. 52 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 53 Levin, s C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 55 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 56 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 23

24 En viktig egenskap för dessa är att de ska kunna staplas på varandra, varav en viss del av mönstret är förutsatt. 57 Pepsi skickade in en ansökan om registrering av gemenskapsformgivning den 9:e september 2003 till harmoniseringsbyrån i enlighet med EG-FGF. Pepsi erhöll registrerad gemenskapsformgivning under produkter Reklamartiklar för leksaker. Promer hade tidigare genom ansökan den 23:e juli 2003 ansökt om registrering och hävdade därför prioritet för sin formgivning. Promers formgivning registrerades under produktklassen Metallplatta för leksaker. Klagande lämnade då in en ansökan om ogiltighetsförklaring till EUIPO och grundade sin talan på att formen inte var ny och särpräglad då de hade registrerad gemenskapsformgivning för liknande produkter, enligt artikel 25.1 b i EG-FGF, samt att det föreligger en tidigare formgivning i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 25.1 d EG-FGF. Annulleringsenheten vid EUIPO ogiltigförklarade Pepsis formgivning. Pepsi överklagade beslutet till den tredje överklagandenämnden vid EUIPO som biföll Pepsis överklagan, R 1001/ Promer överklagade då överklagandenämndens beslut till tribunalen som kom att pröva vidare art 25.2 d i EU-FGF åsidosatts. Avseende den kunnige användaren konstaterade överklagandenämnden att det kan röra sig både om barn mellan 5-10 år som använder och leker med pogs och marknadschefer för bolag som tillverkar produkter och som med hjälp av pogs som reklamartikel marknadsför sina produkter. 57 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p. 41.! 24

25 Tribunalen T-9/07 58 I mål T-9/07 59 gjorde tribunalen gällande att produkten ifråga tillhör kategorin spelbrickor samt att variationsutrymmet här är begränsat. Pogs ska bland annat vara billiga men även säkra då det är barn som leker med dem. Detta leder till att det finns en relativt begränsad formgivningsfrihet för denna produktkategori. De delar som är likadana för hela produktkategorin och delar som är funktionsbetingade kommer användaren i stor utsträckning att bortse från. Tribunalen konstaterar att en kunnig användare varken är en tillverkare eller en försäljare av produkten. En kunnig användare är särskilt uppmärksam och har viss kunskap om redan befintliga formgivningar som finns på marknaden inom den aktuella produktklassen som offentliggjorts. Det fastställs i likhet med överklagandenämnden att en kunnig användare kan vara både ett barn på mellan 5 och 10 år och en marknadschef. 60 Vid överklagande av beslutet kritiserade även Promer överklagandenämndens ställningstagande till den kunnige användaren och ansåg att den kunnige användaren inte kan vara en marknadschef då denne inte är den slutliga användaren samt har en högre grad av kunskap än en vanlig användare av produkten. Till detta svarade tribunalen att den kunnige användaren kan vara både ett barn mellan 5 och 10 år och en marknadschef på ett bolag då det rör sig om en reklamartikel som bolag kan använda sig av i deras marknadsföring av egna produkter. Tribunalen kom dock fram till att vem av dessa personer som anses utgöra den kunnige användaren saknar betydelse, avgörande är att dessa personer känner till fenomenet pogs. 61 Tribunalen kom fram till att de två mönstren gav samma helhetsintryck för en kunnig användare och därmed ogiltigförklarades Pepsis mönster. 58 T-9/07 Dom från 18 mars 2010, Grupo Promer Mon Graphic / OHIM - PepsiCo (Représentation d'un support promotionnel circulaire) (T-9/07, REG 2010 s. II-981) ECLI:EU:T:2010: T-9/07 Dom från 18 mars 2010, Grupo Promer Mon Graphic / OHIM - PepsiCo (Représentation d'un support promotionnel circulaire) (T-9/07, REG 2010 s. II-981) ECLI:EU:T:2010: T-9/07 Dom från 18 mars 2010, Grupo Promer Mon Graphic / OHIM - PepsiCo (Représentation d'un support promotionnel circulaire) (T-9/07, REG 2010 s. II-981) ECLI:EU:T:2010:96, p T-9/07 Dom från 18 mars 2010, Grupo Promer Mon Graphic / OHIM - PepsiCo (Représentation d'un support promotionnel circulaire) (T-9/07, REG 2010 s. II-981) ECLI:EU:T:2010:96, p. 65.!! 25

26 EU-domstolen Pepsi överklagade tribunalens dom till EU-domstolen. De rättsliga bedömningsfrågor som EU-domstolen hade att ta ställning till var den kunnige användaren och dennes uppmärksamhetsgrad. EU-domstolen fastslog att tribunalen gjorde en korrekt bedömning av den kunnige användaren. EU-domstolen förtydligade, kunnig användare utgör inte en normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten genomsnittskonsument som vanligtvis uppfattar ett varumärke som en helhet och inte ägnar sig åt att undersöka dess olika detaljer är det inte heller fråga om en sakkunnig eller fackman som kan uppfatta minsta skillnad på detaljnivå som skulle kunna föreligga mellan de motstående formgivningarna. Kvalificeringen kunnig tyder på att användaren, utan att vara konstruktör eller teknisk expert, känner till de olika formgivningar som förekommer inom den berörda sektorn, besitter vissa kunskaper om de delar som dessa formgivningar vanligtvis brukar innehålla och på grund av sitt intresse för produkterna är relativt uppmärksam när han eller hon använder dem. 62 EU-domstolen beaktade generaladvokatens förslag till avgörande vad gäller en direkt jämförelse av mönstren. Generaladvokaten konstaterade att en kunnig användare kommer, när så är möjligt, göra en direkt jämförelse av det äldre varumärket och den omtvistade formgivningen. Det kan inte uteslutas att en sådan jämförelse låter sig göras eller är vedertagen inom berörd sektor som kan bero på särskilda omständigheter eller egenskaper hos föremålen. 63 Eftersom sådana bestämmelser saknas i EG-FGF anses unionslagstiftaren inte ha haft för avsikt att formgivning endast ska bedömas genom en direkt jämförelse. 64 Sammanfattningsvis kom EU-domstolen fram till att den kunnige användaren utgörs av ett mellanting mellan varumärkesrättens och marknadsrättens genomsnittskonsument och patenträttens fackman. Detta, samt domen i sig, kom att bli vägledande inom mönsterrätten. 62 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I ) ECLI:EU:C:2011:679, p. 57.! 26

27 2.3.2 Mål T 153/08 - Shenzhen Taiden v EUIPO Bosch Security Systems (BOSCH) Mål T-153/08 65 utgörs av en tvist som grundar sig i, av Bosch Security Systems BV (Bosch), ingiven ogiltighetsansökan av registrad formgivning gjord av Shenzhen Taiden Industrial Co. Ltd. Produkten ifråga avsåg kommunikationsutrustning som består av en form av platta, själva maskinen, där knappar för att styra den finns samt en högtalare. Från denna grund sticker det upp en mikrofon som är böj- och vinkelbar för att kunna vridas åt olika håll i ett rum och fånga upp ljud. Utrustningen är avsedd att användas vid konferenser och möten för att underlätta menings- och informationsutbytet mellan deltagare med hjälp av kommunikationsöverföring och har även tilläggsfunktioner såsom omröstning och identifiering av personer. Bosch hävdade att formgivningen inte var ny och särpräglad. I detta fall låg fokus på att definiera de två begreppen var för sig, kunnig och användare. 65 T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010:248.!! 27

28 Tribunalen fastställer att begreppet användare i uttrycket den kunnige användaren avser en person som använder produkten ifråga för det ändamål som den är avsedd för. Begreppet kunnig tyder på, i likhet med C-281/10 P 66, att användaren utan att vara konstruktör eller teknisk expert känner till de olika formgivningarna som förekommer inom den produktkategorin, att denne besitter vissa kunskaper om de delar som formgivningarna vanligen brukar innehålla och på grund av intresset för produkterna är relativt uppmärksam vid användande av produkten. 67 Den kunniga användaren ska dock inte vara kapabel att göra en distinktion mellan å ena sidan sådana aspekter av produktens utseende som är oundvikliga på grund av dess tekniska funktion och å andra sidan sådana aspekter som är godtyckliga, när detta inte är en följd av den erfarenhet vederbörande har samlat på sig genom att använda produkten i fråga. 68 I överklagandenämnden i det förevarande fallet konstaterades det att den kunniga användaren kan utgöras av vem som helst som regelbundet deltar i konferenser eller formella möten där de olika deltagarna förfogar över en konferensenhet som är utrustad med en mikrofon och som står på bordet framför dem. 69 Det motsvarar den tolkning av begreppet kunnig användare som tribunalen i målet gjorde. I denna dom kom definitionen av användaren att bli vägledande, en användare av en produkt är en person som använder produkten på det sätt som den är avsedd att användas på Förenade målen C 101/11 P - Neuman och Galdeano del Sel mot José Manuel Baena Grupo och C 102/11 P - EUIPO v Baena Grupo (Figur) Förenade målen C-101/11 P och C-102/11 P 70 rör en formgivning av en sittandes figur där endera part ansöker om ogiltighetsförklaring av svarandes mönster till harmoniseringsbyrån. 66 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 67 T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010:248, p T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010:248, p T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010:248, p C-101/11 P Domo från18 oktober 2012, Neuman and Galdeano del Sel / José Manuel Baena Grupo (C-101/11 P and C-102/11 P, Publié au Recueil numérique) ECLI:EU:C:2012:641.!! 28

29 Mönstren i tvisten bestod av sittandes figurer med ena knät böjt uppåt och hade ett besvärat ansiktsuttryck samt en spetsig bakåtkammad frisyr. Båda figurerna hade böjda ben men avsåg höger respektive vänster. Klagandes figur satt med båda händerna i marken och hade även en mun till skillnad från svarandes figur som hade ena armen vilandes på knät samt saknade mun. Figurerna var avsedda att pryda T tröjor, skärmmössor, trycksaker, inkluderande reklammaterial, spel och leksaker. Talan bifölls och överklagan gjordes av svarande som i tribunalen bifölls och därmed konstaterade tribunalen att överklagandenämnden gjort en felaktig bedömning. Överklagan utfärdades igen av kärande och målet hamnade i EU-domstolen. EU-domstolen hänvisar i stor del till målet C-281/10 P 71. De understryker att någon definition av begreppet kunnig användare inte framgår i EG-FGF vari bestämmelsen om densamma finns. Begreppet ska emellertid, med hänvisning till målet C-281/10 P 72 p. 53, ses som ett mellanting mellan varumärkesrättens genomsnittskonsument som inte besitter någon särskild kunskap och som generellt inte har någon koppling mellan de två varumärkena och patenträttens fackman som är sakkunnig med betydande tekniska kunskaper. Kunnig användare ses därmed som en särskild uppmärksam användare. Tribunalen hade i sin dom, vid helhetsbedömningen, konstaterat att skillnaderna i ansiktsuttrycken mellan de två figurerna ifråga tydligt kommer att framgå för ungdomar och barn som ansågs vara användare av produkten. Beaktades gjorde även bland annat detaljer i mönstren som ansågs skulle påverka helhetsbilden för användarna av produkten med de omtvistade mönstren. Denna bedömning var korrekt enligt EU-domstolen då tribunalen ska pröva lagen- 71 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 72 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-!! 29

30 ligheten och därmed får de göra självständiga bedömningar utifrån omständigheterna i fallet. 73 I detta fall lade tribunalen den kunnige användarens oklara minnesbild av helhetsintrycket till bedömning. Klagandena gjorde gällande att tribunalen felaktigt lagt ett varumärkesperspektiv på sin bedömning och att det därmed var en felaktig rättstillämpning. 74 Tribunalens bedömning förklarades dock som riktig av EU-domstolen med hänvisning till C-281/10 P 75 p. 55. Avseende direkt jämförelse av det äldre varumärket och den omtvistade formgivningen kan lagstiftaren inte anses ha haft för avsikt att bedömningen av mönsters helhetsintryck endast ska bedömas utifrån en direkt jämförelse, även om så ska ske när det är möjligt, då det inte alltid låter sig göras eller att det är möjligt inom berörd sektor Mål T-525/13 - H&M Hennes & Mauritz mot EUIPO - Yves Saint Laurent (H&M) Mål T-525/13 77 rörde handväskor varpå Hennes & Mauritz (H&M) hävdade att Yves Saint Laurent (YSL) gjorde intrång i deras mönsterrätt och ingav en ansökan om ogiltigförklaring av YSL:s registrerade mönster hos harmoniseringsbyrån. De två mönstren var registrerade under klassen för handväskor. De båda handväskorna utgjordes av en påsliknande form med en rundad ytterlinje. Båda hade två kortare handtag i form av remmar som kopplades ihop med själva väskan med hjälp av järnringar som var fastsatta i ett förstärkt system fäst med nitar. YSL:s modell hade en slät fram och baksida med två kortare sömmar vid botten på väskan samt en kortare dragkedja i vardera sida vid öppningen på väskan. H&M:s modell hade mer detaljer i form av sömmar på väskans framsida. Överklagandenämnden angav även att ringarna som kopplade ihop själva väskan med dess handtag skilde sig 73 C-101/11 P Domo från18 oktober 2012, Neuman and Galdeano del Sel / José Manuel Baena Grupo (C-101/11 P and C-102/11 P, Publié au Recueil numérique) ECLI:EU:C:2012:641, p C-101/11 P Domo från18 oktober 2012, Neuman and Galdeano del Sel / José Manuel Baena Grupo (C-101/11 P and C-102/11 P, Publié au Recueil numérique) ECLI:EU:C:2012:641, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 76 C-101/11 P Domo från18 oktober 2012, Neuman and Galdeano del Sel / José Manuel Baena Grupo (C-101/11 P and C-102/11 P, Publié au Recueil numérique) ECLI:EU:C:2012:641, p T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617.! 30

31 Begreppet den kunnige användaren definierades av överklagandenämnden som en kunnig kvinna, som i egenskap av tänkbar användare, intresserar sig för handväskor. 78 Vad gäller dennes uppmärksamhetsnivå påpekar tribunalen, liksom överklagandenämnden, i enighet med C 281/10 P 79 p. 53 att en kunnig användare inte endast utgör en genomsnittlig uppmärksam användare utan en särskilt uppmärksam användare. Vad den särskilda uppmärksamheten beror på saknar betydelse, det spelar med andra ord ingen roll om denne erhållit kunskapen av personlig erfarenhet eller vidare vederbörande erhållit vidsträckt kunskap från sektorn. 80 Tribunalen tar även upp att i tidigare rättspraxis, C 281/10 P 81 p. 59, har det konstaterats att den kunnige användaren inte är en normalt informerad, skäligen uppmärksam samt medveten genomsnittskonsument som uppfattar ett mönster som en helhet utan att undersöka detaljer närmare. Den är dock inte heller en sakkunnig eller fackman som beaktar minsta detalj. Definitionen kunnig indikerar på att användaren känner till olika formgivningar på området och besitter viss kunskap om delar som formgivningen vanligen brukar innehålla och på grund av sitt intresse för produkten är denne relativt uppmärksam vid användning av den T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 80 T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 82 T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p. 24.!! 31

32 I det aktuella fallet fann tribunalen, i likhet med tidigare mål C 281/10 P 83, att den kunnige kvinnliga användaren av handväskan varken var en genomsnittlig köpare av handväskor eller en expert på området, utan något däremellan som är bekant med produkten enligt uppmärksamhetsnivån beskriven ovan. 84 Avseende helhetsintrycket tog tribunalen upp i likhet med överklagandenämnden att vissa kännetecken i de två handväskmodellerna visserligen var likadana men att det var skillnaderna mellan handväskornas form, struktur och ytbehandling som var avgörande för helhetsintrycket som en kunnig kvinnlig användare fick av väskorna. 85 De kännetecken som var gemensamma för de två olika mönstren i fallet ansåg överklagandenämnden inte vara tillräckliga för att ge de två mönstren samma helhetsintryck. Bland annat ett par ringar som fanns på väskan, med syfte att fästa handtagen till själva väskan, ansågs skilja sig åt på så sätt att de släppte igenom ljus på ena och därmed var klart synliga till skillnad från den andra väskan. Detta var en detalj som ansågs var uppenbar för en kvinnlig användare Mål T-68/10 - Sphere Time v EUIPO - Punch (Fickur) Mål T-68/10 87 gäller en ansökan om ogiltighetsförklaring av registrerad gemenskapsformgivning. Sphere Time registrerade gemenskapsformgivning för ett fickur som sedan blev angripet av Punch SAS som ansökte om ogiltighetsförklaring av registreringen då de ansåg mönstret inte vara nytt och särpräglat enligt artikel 4 EG-FGF. Mönstret ifråga avser ett fickur som är fäst på ett längre band som gör det möjligt att hänga uret runt halsen. På ena fickuret längst ut på bandet, vari de båda ändarna av bandet fästs, finns även en karbinhake som nycklar eller dylikt kan fästas i. Det andra fickuret saknade dock en kabinhake och hade endast en ögla i samma ände med någon form av mindre ring. 83 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 84 T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p. 30, T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main) (T-525/13) ECLI:EU:T:2015:617, p T-68/10 Dom från 14 juni 2011, Sphere Time / OHIM - Punch (Montre attachée à une lanière) (T-68/10, REG 2011 s. II-2775) ECLI:EU:T:2011:269.!! 32

33 Tribunalen konstaterade här med hänvisning till målet ovan, T-153/08 88, att begreppet användare tyder på en person som använder den produkt som formgivningen avser på det sätt som den är avsedd att användas på. Kunnig tyder, i likhet med mål C 281/10 P 89, på att användaren känner till de olika formgivningar som är förekommande inom den sektor som fickur ingår i utan att användaren är konstruktör eller teknisk expert. Vissa kunskaper om delar som formgivningen vanligen innehåller besitter denne som grundar sig i ett intresse för den sorten av produkt. Detta innebär även att personen är relativt uppmärksam vid användande av den. 90 I överklagandenämnden kom de fram till att en kunnig användare avsåg både yrkesmän som köper in dessa artiklar för att sälja till slutkonsument och slutkonsumenterna själva. Däremot omnämns inte yrkesmän i det omtvistade beslutet men det ansågs sakna betydelse för beslutets lagenlighet. 91 Detta torde ligga i enlighet med mål C 281/10 P 92 enligt vilket det konstaterades att det saknade betydelse för utgången i målet om den kunnige användaren var ett barn som lekte med produkten eller om det var yrkesmän vilka använde produkten som marknadsföringsredskap. 88 T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010: C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 90 T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010:248, p T-68/10 Dom från 14 juni 011, Sphere Time / OHIM - Punch (Montre attachée à une lanière) (T-68/10, REG 2011 s. II-2775) ECLI:EU:T:2011:269, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-!! 33

34 2.3.6 Förenade målen T-22/13 - Senz Technologies v EUIPO - Impliva och T 23/13 - Senz Technologies v EUIPO - Impliva (Paraply) I de sammansatta målen i tribunalen, T 22/13 och T 23/13 93 var det fråga om ett paraply med en unik design. Handtaget på paraplyet var inte centrerat så som det vanligtvis är placerat på ett paraply utan det var placerat närmare ena kanten av paraplyet. Syftet med denna design var att det skulle vara motståndskraftigt mot vindar och inte fångas upp av vinden så som vanliga paraplyer gör. De två mönstren skiljer sig inte speciellt mycket förutom att den ena är lite mera toppig än den andra. I detta fall försökte sökande att utöka definitionen av den kunnige användaren. Sökande ville ta steget längre och menade att förutom de som vill använda paraply, de som använder paraply och de som blivit informerade om dem, även de som såg någon annan använda ett paraply ansågs vara kunniga användare. EUIPO svarade då att den kunnige användaren inte inkluderade tredje part som endast såg ett paraply på gatan utan att gränsen skulle gå vid de som önskade använda eller köpa ett paraply 94 som även kom att bli fallet i tribunalens dom. 93 T-22/13Judgment of 21 May 2015, Senz Technologies / OHIM - Impliva (Parapluies) (T-22/13 and T- 23/13)(Pub.ext.) ECLI:EU:T:2015: T-22/13Judgment of 21 May 2015, Senz Technologies / OHIM - Impliva (Parapluies) (T-22/13 and T- 23/13)(Pub.ext.) ECLI:EU:T:2015:310, p. 42.!! 34

35 Utöver det beskrivs den kunnige användaren i likhet med mål C 281/10 P 95 som ett mellanting mellan den genomsnittlige konsumenten utan mer djupgående kunskaper och som inte gör en direkt jämförelse mellan de två mönstren och en expert med detaljerad teknisk expertis. Den kunnige användaren utgör en observant person med en lite bredare kunskap än genomsnittskonsumenten inom den aktuella sektorn, om denna erfarenhet kommer från ett personligt intresse eller från branschen i sig saknar betydelse Mål T-11/08 - Kwang Yang Motor v EUIPO - Honda Giken Kogyo (Förbränningsmotor) Mål T-11/08 97 gäller formgivningen av en förbränningsmotor. De olika komponenterna så som bensintanken, filter, ventil och ljuddämpare har placerats identiskt på de två motorerna och är komponenter som har ganska fria placeringsmöjligheter. Själva formen på de olika komponenterna är mycket lika, bensintanken har en rektangulär form med en inåtbuktning där en kork finns för att fylla på den. Ventilerna har båda en rund form. Filtren har dock olika form men är identiskt placerade vilket inte är nödvändigt för att uppnå viss teknisk funktion. Kwan Yang Motor Honda Giken Kogyo 95 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 96 T-22/13Judgment of 21 May 2015, Senz Technologies / OHIM - Impliva (Parapluies) (T-22/13 and T- 23/13)(Pub.ext.) ECLI:EU:T:2015:310, p T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011:447.!! 35

36 Kwang Yang Motor Co., Ltd, ansökte den 4:e april 2004 om registrering av mönster på en förbränningsmotor hos harmoniseringsbyrån. Honda Giken Kogyo Kabushiki Kaisha kom sedan att ansöka om ogillande av mönsterskyddet på grund av att det inte är nytt och särpräglat samt att det är identiskt med ett redan existerande mönsterskydd i USA. I detta mål konstaterades i likhet med mål C 281/10 P 98 p. 62 att den kunnige användaren varken är en tillverkare eller försäljare av produkten utan det är en person som är särskild informerad om produkten ifråga och observant på så sätt att denna är medveten om tidigare design på området. 99 För definition av begreppet användaren hänvisar tribunalen till mål T 153/08 100, de uttrycker sig i likhet och konstaterar att användare är en person som använder produkten för dess avsedda ändamål. Avseende begreppet kunnig följs samma spår som i mål C 281/10 P 101 som säger att kunnig tyder på att personen utan att vara designer eller teknisk expert har koll på de olika existerande mönstren inom området samt har en viss kunskap om de olika förfaranden som den produkten innehåller och som på grund av detta intresse är relativt uppmärksam när denne använder produkten. 102 Det anses dock inte innebära att denne ska kunna urskilja aspekter i produktens framförande som beror på dess tekniska funktion Mål T-337/12 - El Hogar Perfecto del Siglo XXI v EUIPO - Wenf International Advisers (Korkskruv) Mål T-337/ rör formgivning av korkskruvar som används till vinflaskor. En korkskruv för vinflaskor kräver vissa tekniska egenskaper så som en spiralformad spets som kan tränga 98 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 99 T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011:447, p T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010: C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 102 T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011:447, p T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011:447, p T-337/12 Dom från 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI / OHIM - Wenf International Advisers (Tire-bouchon) (T-337/12) ECLI:EU:T:2013:601.!! 36

37 in i korken och fastna, ett handtag för att hålla fast korkskruven, en eller två hävstänger för att kunna pressa instrumentet mot flaskans hals och en liten kniv för att skära bort folie från flaskan. I det här fallet är båda korkskruvarna hopfällbara med ett längre skaft till handtag. Handtagen har samma form med lite olika undersidor, den ena slät och den andra med två hack. Handtagen utgör en väsentlig del av produkten och påverkar därför större delen av dess helhetsintryck. De har båda en kortare hävstång som pressas mot vinflaskan vid bändning av korken och en mindre kniv som i båda fallen är identiskt placerade på korkskruvens topp i utfälld position. El Hogar Perfecto del Siglo XXI har registrerat en produkt som gemenskapsformgivning under produktklassen korkskruvar. Wenf International Advisers Ltd ingav sedan en ansökan om ogiltighetsförklaring av formgivningen till harmoniseringsbyrån med grund att den inte var ny och särpräglad och hänvisade till en tidigare registrering i Spanien. Vad det gäller den kunnige användaren konstaterade tribunalen att det i tidigare rättspraxis tagits ställning till detta begrepp och att de då har kommit fram till att det är ett mellanbegrepp mellan varumärkesrättens genomsnittskonsument som inte besitter någon särskild kunskap och patenträttens fackman som är en expert med betydande teknisk kompetens. Detta med hänvisning till C 281/10 P 105 p. 53. Hänvisning sker även till p. 59 i samma mål där det konstaterats att en kunnig användare inte är normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten genomsnittskonsument som vanligen uppfattar en formgivning som en helhet utan beaktande av detaljer men, inte heller är det en sakkunnig som uppfattar minsta lilla detalj C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 106 T-337/12 Dom från 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI / OHIM - Wenf International Advisers (Tire-bouchon) (T-337/12) ECLI:EU:T:2013:601, p. 22.!! 37

38 Hänvisning görs även till det tidigare nämnda målet T 153/ p vad avser beteckningen användare. Användare ansågs i det fallet vara en person som använder produkten ifråga för dess avsedda ändamål. För kvalificeringen kunnig sades i likhet med C 281/10 P 108 att det tyder på att personen har kännedom om de olika formgivningarna på området, har viss kunskap om delar som formgivningen vanligen brukar bestå av och på grund av ett intresse för den sortens produkt är relativt uppmärksam när denne brukar den. 109 Begreppet uppfattas som en genomsnittlig uppmärksam användare, vad detta intresse och särskilda uppmärksamhet som denne har beror på saknar betydelse. 110 Det togs även upp, i enlighet med domen T 11/08 111, att detta dock inte innebär att den kunnige användaren ska vara kompetent att kunna göra skillnad på aspekter av produktens utseende som är bestämda av dess tekniska funktion. 112 Överklagandenämnden angav att såväl en person som använder korkskruven i sitt hem som en sommelier eller servitör som nyttjar produkten i sitt yrke kan vara den kunnige användaren. Den användaren är kunnig på så sätt att denne har goda kunskaper om viner och vintillbehör och som på grund av ett intresse skaffat sig viss kännedom om utbudet på marknaden för korkskruvar för vinflaskor T-153/08 Dom från 22 juni 2010, Shenzhen Taiden / OHIM Bosch Security Systems (Équipement de communication) (T-153/08, EREG 2010 s. II-2517) ECLI:EU:T:2010: C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 109 T-337/12 Dom från 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI / OHIM - Wenf International Advisers (Tire-bouchon) (T-337/12) ECLI:EU:T:2013:601, p T-337/12 Dom från 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI / OHIM - Wenf International Advisers (Tire-bouchon) (T-337/12) ECLI:EU:T:2013:601, p T-11/08 Judgment of 9 September 2011, Kwang Yang Motor / OHIM - Honda Giken Kogyo (Moteur à combustion interne) (T-11/08, ECR 2011 p. II-266*, Summ.pub.) ECLI:EU:T:2011: T-337/12 Dom från 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI / OHIM - Wenf International Advisers (Tire-bouchon) (T-337/12) ECLI:EU:T:2013:601, p T-337/12 Dom från 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI / OHIM - Wenf International Advisers (Tire-bouchon) (T-337/12) ECLI:EU:T:2013:601, p. 26.! 38

39 2.3.9 Mål T-41/14 - Argo Development and Manufacturing v EUIPO - Clapbanner (Reklambanner) I mål T-41/ var det fråga om en reklambanner. Det unika med denna reklambanner var att den hade en funktion att kunna veckas ihop likt ett dragspel så att den är lätt att plocka fram och fälla ihop samt att bära med sig. Design 1 Design 2 Tribunalen konstaterade att den kunnige användaren måste ses som ett mellanting mellan genomsnittskonsumenten och fackmannen och hänvisar återigen till C-281/10 115, denna person är inte normalt uppmärksam utan är mer observant och har en större kunskap om branschen och de produkter och mönster som existerar där, hur denna kunskap har erhållits saknar bety- 114 T-41/14 Judgment of 28 January 2015, Argo Development and Manufacturing / OHIM - Clapbanner (Représentation d'articles publicitaires) (T-41/14) ECLI:EU:T:2015:53.! 115 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 39

40 delse. 116 I detta fall ansågs den kunnige användaren utgöras av både personer som använder sig av produkten på olika event, slutkonsumenten, och de som köper in dem som återförsäljare för att sälja vidare till slutkonsumenterna. 117 Detta i likhet med mål C-281/10 P 118 där samma typ av användare ansågs utgöra den kunnige användaren Mål T-666/11 Budziewska v EUIPO - Puma (Puma) Mål T-666/ berör mönstret av ett hoppande kattdjur inom produktkategorin logga och används på sportkläder. Båda kattdjuren symboliserades i profil. Klagandes mönster av kattdjuret var aningen kraftigare än svarandes och från profil, så som mönstren var utformade, syntes inte benen på andra sidan medan i svarandes mönster kunde samtliga fyra ben av kattdjuret skådas. Sökande Mme Danuta Budziewska ansökte om registrering av mönsterskydd som godtogs. Puma AG Rudolf Dassler Sport ansökte då om ogiltigförklaring av mönstret då det stred mot art. 54 i EU-GFG. I denna dom hänvisade tribunalen till Mål C- 281/10 P 120 vid bedömningen av den kunnige användaren och förklarade att denna fiktiva person utgörs av ett mellanting mellan varumärkesrättens genomsnittskonsument och patenträttens fackman T-41/14 Judgment of 28 January 2015, Argo Development and Manufacturing / OHIM - Clapbanner (Représentation d'articles publicitaires) (T-41/14) ECLI:EU:T:2015:53, p T-41/14 Judgment of 28 January 2015, Argo Development and Manufacturing / OHIM - Clapbanner (Représentation d'articles publicitaires) (T-41/14) ECLI:EU:T:2015:53, p C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-! 119 T-666/11 Judgment of 7 November 2013, Budziewska / OHIM - Puma (Félin bondissant) (T-666/11) ECLI:EU:T:2013: C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 121 T-666/11 Judgment of 7 November 2013, Budziewska / OHIM - Puma (Félin bondissant) (T-666/11) ECLI:EU:T:2013:584, p. 32.! 40

41 Mål T-80/10 - Bell & Ross v EUIPO - KIN (klocka) I mål T-80/ gällde saken mönster av två klockor. Den angripna formgivningen består av en fyrkantig grund med rundade hörn vari det i varje hörn finns en stor skruv. Inuti kvadraten finns en urtavla placerad omgiven av en avfasad kant. Ratten har siffrorna 12, 3, 6 och 9 av betydande storlek för att markera varje kvart med mellanliggande små pinnar för att markera varje minut och stora pinnar som markerar var femte minut, var femte minut är även markerad med siffror efter antalet minuter. Den angripna formgivningen har också tre cirkulära räknare i höjd med 3, 6 och 9. På höger sida finns en liten ratt för att ställa in timme och två rektangulära knappar för att styra de cirkulära räknarna. Två nålar i ratten är av bred form och är konformade, den tredje nålen är tunn och lång. Klagandes formgivning har samma utseende förutom en markerad 6:a och markerade femminutersintervall. Tribunalen hänvisar till tidigare mål C-281/10 P 123, att den kunnige användaren måste förstås som ett begrepp som ligger mellan den genomsnittlige konsumenten från varumärkesrätten och experten fackmannen inom patenträtten. 124 Denna person är skäligen uppmärksam och informerad på det aktuella produktområdet och beaktar mönstret som en helhet. 125 I likhet med mål T 68/ utgör den kunnige användaren en slutkonsument. 122 T-80/10 Judgment of 25 April 2013, Bell & Ross / OHIM - KIN (Montres) (T-80/10) ECLI:EU:T:2013:214.! 123 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I- 124 T-80/10 Judgment of 25 April 2013, Bell & Ross / OHIM - KIN (Montres) (T-80/10) ECLI:EU:T:2013:214, p T-80/10 Judgment of 25 April 2013, Bell & Ross / OHIM - KIN (Montres) (T-80/10) ECLI:EU:T:2013:214, p T-68/10 Dom från 14 juni 2011, Sphere Time / OHIM - Punch (Montre attachée à une lanière) (T-68/10, REG 2011 s. II-2775) ECLI:EU:T:2011:269.! 41