Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende

Transkript

1 YTTRANDE VAD /29 Justitiekanslern Att: Peter Lindström Box Stockholm Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende Redogörelse för ärendet Den 9 februari 2007 inkom en ansökan om registrering av ett mönster avseende en s.k. första hjälpen-tavla. Mönstret söktes i svart/vitt. Efter att ansökan kommit in kontaktades PRV av en representant för Röda Korset. Vid sin kontakt med nämnda representant informerade handläggaren om att han, vid ett s.k. praxismöte, avsåg att diskutera bedömningen av det sökta mönstret med övriga handläggare och jurister som arbetar med mönsterfrågor. Han informerade även om möjligheten att invända om mönstret skulle komma att registreras. Handläggaren informerade också sökanden, enligt vad som framgår av ombudets inlaga till Justitiekanslern, om att det sökta mönstret skulle komma att bedömas i förhållande till Röda Korsets skyddade emblem. På ett praxismöte den 15 maj 2007 diskuterades sedan frågan om Röda Korsets emblem utgjorde ett hinder mot registrering av det sökta mönstret. Bedömningen blev att så inte var fallet eftersom det sökta mönstret inte kunde anses lätt förväxlingsbart med Rödakorsmärket. Mönstret registrerades den 29 augusti Under den därpå följande invändningsperioden inkom inte någon invändning från Röda Korset eller annan. Redogörelse för författningsbestämmelser som är av intresse i ärendet Av 1 a mönsterskyddslagen (1970:485) framgår att den som har skapat ett mönster (formgivaren), eller den till vilken formgivarens rätt har övergått, genom registrering kan få ensamrätt till mönstret enligt mönsterskyddslagen (mönsterrätt). I 4 anges i vilka fall hinder mot mönsterrätt föreligger. Av 14 framgår att PRV:s granskning endast ska omfatta de hinder som anges i 4 1 eller 2 punkten. De hinder i övrigt mot mönsterrätt som anges i 4 utgör hinder först om de åberopas i en invändning, 18 och 18 a. Av 4 3 punkten framgår t.ex. att hinder mot mönsterrätt föreligger om det sökta mönstret strider mot ett annat mönster med tidigare rätt och enligt 4 4 punkten föreligger hinder om mönstret utan tillstånd innehåller någon annans i Sverige skyddade firma eller varukännetecken. Att sökanden erhållit en mönsterrätt genom 1 (5)

2 registrering hos PRV innebär således inte att mönsterinnehavaren tillförsäkrats en rätt som inte kan angripas. En registrering kan tvärtom hävas efter invändning av PRV eller, efter att någon väckt talan därom, av allmän domstol, 31 och 31 a. Hinder mot mönsterrätt föreligger enligt 4 2 punkten mönsterskyddslagen om i mönstret utan tillstånd intagits statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning, annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger mönstret en officiell karaktär, svenskt kommunalt vapen eller sådan internationell beteckning som åtnjuter skydd enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar eller något som lätt kan förväxlas med vapen, flagga, emblem eller beteckning som nu nämnts. Således är det enbart sådan internationell beteckning som åtnjuter skydd enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning som utgör hinder. Enligt 1 den nämnda lagen får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller statlig kontroll- eller garantibeteckning inte utan vederbörligt tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor eller tjänster. Samma sak gäller beteckning som lätt kan förväxlas med sålunda skyddad beteckning. Enligt 2 skyddas Förenta Nationernas emblem och namn samt Internationella atomenergiorganets emblem mot obehörig användning. Något skydd ges däremot inte i den nu nämnda lagen för Röda korsets emblem. Rödakorsmärket och benämningen röda korset och Genevekorset har skydd mot obehörig användning genom lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. Röda Korsets emblem ägs av staten. Interna rutiner på design- och varumärkesavdelningen I PRV:s rutiner vid granskning av ett sökt mönster ingår bl.a. en kontroll av om det finns någon enligt lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar skyddad beteckning som utgör hinder mot att mönstret registreras. Granskningen avser således bl.a. Förenta Nationernas emblem och namn samt Internationella atomenergiorganets emblem. Som framgår ovan omfattar 4 2 punkten mönsterskyddslagen, enligt ordalydelsen, inte Rödakorsbeteckningarna. Däremot framgår av förarbetena till lagen, prop. 1969:168 s 154 ff. Mönsterskydd m.m. att avsikten med bestämmelsen var att även Rödakorsbeteckningarna skulle omfattas. Någon intern rutin som anger att ett sökt mönster även ska granskas gentemot Rödakorsbeteckningarna finns inte. I det aktuella ärendet kom dock granskningen att avse även dessa beteckningar. Innan handläggaren beslutar i ett ärende har han eller hon alltid möjlighet att diskutera sin bedömning med övriga handläggare och jurister vid s.k. praxismöten. 2 (5)

3 PRV:s bedömning av frågan om skadeståndsskyldighet föreligger Av 3 kap. 2 skadeståndslagen följer bl.a. att staten ska ersätta ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. Eftersom det i aktuellt ärende inte förekommit fel eller försummelse som utgör grund för skadestånd bestrider PRV att skadeståndskyldighet föreligger och anför att yrkandet om ersättning ska lämnas utan bifall. Enbart den omständigheten att ett beslut i ett ärende grundats på en bedömning som i ett annat sammanhang frångåtts är inte tillräckligt för att fel eller försummelse ska anses föreligga i skadeståndslagens mening, se bl.a. Justitiekanslerns beslut av den 25 september 1998, Dnr I det aktuella ärendet har det sökta mönstret granskats och bedömts av PRV i enlighet med gällande bestämmelser och interna rutiner. Det innebär att en noggrann bedömning av det sökta mönstret har gjorts. Även om det inte uppställs ett krav i lagen, och trots att PRV inte kan avslå en ansökan om mönsterrätt med hänvisning till Röda korsets emblem, kom mönstret att bedömas också i förhållande till Rödakorsbeteckningarna, varvid konstaterades att mönstret inte var lätt förväxlingsbart med Röda Korsets emblem. Den av PRV gjorda bedömningen kan inte på något sätt anses felaktig eller försumlig av den anledningen att Marknadsdomstolen kommit fram till att en i domen särskilt beskriven användning av mönstret är i strid med marknadsföringslagen. Marknadsdomstolen har i sitt avgörande bedömt den användning av mönstret som framgår av domsbilaga 1 4. Marknadsdomstolen anger bl.a. följande i sina domskäl på sid 10 associerar denna färgsättning i kombination med formgivningen till rödakorsmärket och därigenom till Röda Korset. Denna association förstärks av att tavlorna såvitt framgår av utredningen - marknadsförs på Plusabs webbplats och i Plusabs fysiska produktkatalog mot vit eller mycket ljus bakgrund och på webbplatsen dessutom tillsammans med en logotyp som är utformad som ett vitt kors mot röd bakgrund, således motsatt färgkombination jämfört med tavlorna och rödakorsmärket, men samma symbol och färgkombination som Schweiz flagga (se domsbilagorna). Av domslutet framgår vidare att domstolens förbud avser att vid marknadsföring av första hjälpen-tavlor använda kännetecken som företer förväxlingsbar likhet med Röda Korsets skyddade märke på sätt som skett enligt ovan nämna domsbilagor. PRV har å sin sida, helt i enlighet med mönsterskyddslagen, bedömt det sökta mönstret i sig, se bilaga till detta yttrande. Vid sin bedömning ska inte PRV, och har inte heller möjlighet att, bedöma om en särskilt angiven användning av ett mönster är i enlighet med gällande bestämmelser. Den mönsterrätt som PRV beviljar enligt mönsterskyddslagen innebär, med några undantag som inte är tillämpliga i detta ärende, att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten. Ensamrätten medför dock inte alltid en 3 (5)

4 rätt för innehavaren att själv använda ett registrerat mönster. Begränsningar kan gälla på grund av annan lagstiftning. I det här fallet har Marknadsdomstolen kommit fram till att användningen av mönstret, på det sätt som angivits i domen, är i strid med marknadsföringslagen. Att sökanden, enligt uppgift, har fått information från PRV om möjligheten att söka skydd i svart/vitt och därigenom få mönstret skyddat i samtliga färger medför inte heller att PRV varit försumligt. Eftersom mönstret är sökt i svart/vitt och mönstret således har ett skydd för samtliga färger är det inte på något sätt uteslutet att innehavaren kan använda mönstret utfört i andra färger än rött. Som framgår av Marknadsdomstolens dom använder innehavaren också mönstret även i färgen gult. Slutligen vill PRV påtala att det är riktigt som ombudet anfört att till PRV inkomna ansökningar hanteras av olika handläggare. Det betyder dock inte att ärendena hanteras olika. Som framgår ovan har handläggarna alltid möjlighet att, vid s.k. praxismöten med andra handläggare och jurister, diskutera hur ett mönster ska bedömas. Så skedde också i det aktuella ärendet. Det av ombudet nämnda avgörandet NJA 1982 s 307 saknar här relevans eftersom frågan om försumlighet i det fallet inte var tvistig. De yrkade beloppen Skulle Justitiekanslern göra en annan bedömning än PRV och finna att PRV förfarit försumligt på sådant sätt att skadeståndsskyldighet för staten föreligger kan PRV inte vitsorda något belopp som skäligt i sig. De yrkade beloppen för första hjälpen-tavlor, kronor och kronor, avstyrks av PRV i sin helhet då kostnaderna inte har styrkts. Skulle Justitiekanslern erhålla handling som styrker kostnaderna i denna del överlåter verket åt Justitiekanslern att, för det fall verket bedöms vara ersättningsskyldigt för nämnda kostnader pröva skäligheten av det yrkade beloppet. De yrkade beloppen för kostnad för skapande och tryckning av nya broschyrer, ca kronor, och för utskick till kunder och säljare för att informera om det inträffade, kronor, avstyrks av PRV i sin helhet då kostnaderna inte har styrkts. Skulle Justitiekanslern erhålla handling som styrker kostnaderna i denna del överlåter verket åt Justitiekanslern att, för det fall verket bedöms vara ersättningsskyldigt för nämnda kostnader, pröva skäligheten av det yrkade beloppet. Även den yrkade ersättningen för rättegångskostnader om kronor avstyrks av PRV i sin helhet då kostnaderna inte har styrkts. Inte heller rättegångskostnaderna om kronor kan vitsordas i sin helhet då det inte är visat att hela beloppet är att hänföra till PRV:s 4 (5)

5 hantering av ärendet. Skulle Justitiekanslern erhålla handlingar som styrker kostnaderna anhåller PRV om möjlighet att återkomma med yttrande i den delen. PRV bedömer att det, om kostnaderna kan styrkas, finns skäl för jämkning. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg efter föredragning av avdelningsjuristen Anne Gustavsson. I ärendets beredning har även chefsjuristen Per Holmstrand deltagit. Susanne Ås Sivborg Anne Gustavsson Bilaga kopia på ansökan om registrering jämte bilagor till ansökan 5 (5)