Djursmittolagstiftning 2017

Transkript

1 Djursmittolagstiftning 2017 Kristina Mieziewska Avd för djurskydd och hälsa Enheten för idisslare och gris

2 Innehåll: Översikt lagstöd för bekämpning av djursjukdomar Epizootilagstiftning Zoonoslagstiftning, salmonella Smittbekämpning med visst stöd av provtagningslagen EHEC, MRSA K112 hygienförordningen

3 Smittsamma djursjukdomar Jordbruksverket är ansvarig myndighet för kontroll och bekämpande av smittsamma sjukdomar hos djur, samt för övervakning av det nationella sjukdomsläget

4 EUs gemensamma djursmittolagstiftning Sverige Nationell lagstiftning (några stora) K1 Epizootilagen allmänfarliga djursjukdomar K100 Zoonoslagen Enbart salmonella K10 Lag om provtagning på djur m.m Bla spridning av smitta K4, K6 anmälningspliktiga sjukdomar och smittämnen, epizootisjukdomar

5 EU lagstiftning som styr Sveriges bekämpning av djursjukdomar: Epizootilagstiftning EU direktiv och förordningar: Nationell bekämpning av epizootisjukdomar bygger på de EU direktiv som finns och som är införlivade i nationell lagstiftning. Ex för mul och klövsjuka, svinpest, afrikansk hästpest, rinderpest, blåtunga osv. (ej paratuberkulos och prrs-porcine respiratory and reporoductive syndrome, då dessa bara är epizootier i Sverige) EU lagstiftning om TSE (transmissibla spongiforma Encefalopatier) är direkt gällande i Sverige. Sverige har tilläggsgarantier (särskilt god status) som gör att högre krav kan ställas vid införsel av djur och varor gällandes Salmonella, Brucella melitensis, Aujetskys, Scrapie, TB, mm

6 AHL (nya animal health law) Hela EUs djurhälsolagstiftning görs nu om under några år framöver. Innebär förändringar i EUs gemensamma bekämpning av vissa djursjukdomar. Innebär förändringar i det svenska regelverket (många föreskrifter som behöver skrivas om)

7 Epizootihandboken (finns på Jordbruksverkets webbsidor) Epizootihandboken består av två delar. Del I innehåller de allmänna och övergripande kapitlen. Del II innehåller sjukdomsspecifika bekämpningsplaner som bygger på de EU-direktiv som finns för vissa epizootiska sjukdomar. Översikter över gällande bestämmelser om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar samt anvisningar om lämpliga åtgärder i skilda situationer, d.v.s. vilka lagliga skyldigheter och möjligheter som finns att agera. Vägledning för centrala, regionala och lokala myndigheter liksom för enskilda veterinärer och andra som har uppgifter i epizootisammanhang

8 Det finns mycket djur

9

10

11 19 av 35 uteslutande av diagnos, 3 spärrade Antal misstankar/uteslutande av diagnos (idisslare och gris) Epizootisjukdomar under 2015 DHIG misstanka r bekräftade Epizootisjukdomar under 2016 DHIG misstankar bekräftade Mjältbrand 9 BSE (Bovin sprongiform encefalopati) 1 Blåtunga - kliniska (1) 2 Blåtunga - tankmjölk (0) 1 Klassisk svinpest (CSFV) 3 Afrikansk svinpest (ASFV) 2 IBR (Infektiös bovin rhinotrakeit) 0 Nor 98 (Atypisk Skrapie) 3 3 Paratuberkulos (nöt o får) 5 PRRS (Porcine respiratory and reproductive syndrome) 7 Skrapie 0 SVD (Swine vesicular disease) 0 Tuberkulos (nöt o får) 1 MK (mul- och klövsjuka) 1 Brucellos (nöt o får) 1 AD (Aujezsky's sjukdom) 1 Elakartad lungsjuka CBPP 0 Lumpy skin disease (LSD) 1 Mjältbrand BSE (Bovin sprongiform encefalopati) 2 Blåtunga - kliniska 2 Blåtunga - tankmjölk 3 Klassisk svinpest (CSFV) 5 Afrikansk svinpest (ASFV) 2 IBR (Infektiös bovin rhinotrakeit) 0 Nor 98 (Atypisk Skrapie) 3 3 Paratuberkulos (nöt o får) 5 PRRS (Porcine respiratory and reproductive syndrome) 7 Skrapie 0 SVD (Swine vesicular disease) 0 Tuberkulos (nöt o får) 4 MK (mul- och klövsjuka) 1 Brucellos (nöt o får) 1 AD (Aujezsky's sjukdom) 1 Elakartad lungsjuka CBPP 0 Lumpy skin disease (LSD) 1 CWD

12 Hur fungerar det i praktiken? När SJV får in en anmälan om smittsam sjukdom rör det sig om antingen: I) Uteslutande av diagnos JVs bedömning (jfr utökad övervakning) info till LV som vid misstanke Ex: Fall med ospecifik symptombild och många tänkbara diff.diagnoser eller annan sannolik primärdiagnos som inte snabbt går att verifiera. II) Misstanke Ex: Tydliga symptom med relevant anamnes. III) Konstaterat fall

13 Hur fungerar det i praktiken? Misstanke om epizooti eller zoonos (salmonella) enligt lagkrav - Epizooti: JV informerar LS som informerar SVA, distriktsveterinären, kommunen (HaV, SLV, FoHM, smittskyddsläkaren) Salmonella: LS informerar smittskyddsläkaren - Konstaterat fall av epizooti eller zoonos Epizooti: LS informerar dem som fått info om misstanken Salmonella: LS informerar smittskyddsläkaren, SVA, DV, kommunen, SLV, FoHM. - Uteslutande av diagnos/ utökad övervakning hanteras som övervakning - ingen informationsplikt, LS brukar informera smittskyddsläkare vid zoonos då utredningen skapar oro för djurägare

14 Zoonoslagens sjukdomar

15 Zoonoslagen (SFS 1999:658), (K 100) Zoonosförordningen (SFS 1999:660), (K 101) Statens Jordbruksverks föreskrifter om zoonotiska sjukdomar (SJVFS 1999:101), (K 107) Statens Jordbruksverks föreskrifter om bekämpande av salmonella hos djur (SJVFS 2004:2), (K 102) Statens Jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän (SJVFS 2007:19), (K 104) Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:24) om anmälningspliktiga djursjukdomar (K 4) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:14) och allmänna råd om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (K 112) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig organiserad hälsokontroll av husdjur (K 152) Frivilliga smittförebyggande biosäkerhetsprogram (nöt, gris, fjäderfä)

16 Från jord till bord Fynd av salmonella hanteras längs hela kedjan Flera myndigheter involverade Jordbruksverket - djur: övergripande ansvar för övervakning, förebyggande och bekämpning, leder bekämpning på gård, samordnar bekämpning vid utbrott - foder: övergripande ansvar, kontroll Länsstyrelse: kontroll primärproducenter, bekämpning i enskilt ärende vid delegation m.m. Livsmedelsverket: övergripande ansvar från slakteri Kommun: livsmedelskontroll, kontroll av anläggningar m.m. SVA rådgivande expertmyndighet Nationellt strategidokument (JV, SVA, SLV, FoHM, SoS)

17 Proportionalitet..?

18 Fjäderfä Restriktioner (spärr) Avlivning Stallrengöring, sanering Återinsättning Skillnad i hantering Nötkreatur Restriktioner (spärr) Bekämpning Rutiner skötsel och hygien Tid för utläkning Punktinsatser rengöring Årlig stallrengöring Uppföljande provtagningar Avlivning utslagsdjur Avlivning i bekämpningssyfte? Slutprovtagning Spärrhävning Bryt smittvägar Invänta utläkning

19 Roller i en utredning Djurhållaren bekämpar, ansvar för djurskötsel, gårdens drift och upphandlar tjänster (ek ansvar). Har besättningskännedom! Utredande veterinär är myndighetsrepresentant, kontaktperson, medicinsk kompetens i fält och en motor i utredningen. Jordbruksverkets aktuella djurslagsenheter fattar beslut och har övergripande ansvar för bekämpning, smittspårning. Jordbruksverkets fiskerienhet, funktionen för djursmittoersättningar Bedömer och betalar ut ersättningen. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) är expertmyndighet och rådgivande åt Jordbruksverket. Länsstyrelsen : Tillsynsansvar. Vid delegation: beslutande (jfr JV djurslagsenhet). Utan delegation: regional samordning mm. Branschorganisationer ger råd och stöd till djurhållaren och har ev besättningskännedom från förebyggande arbete i besättningen. Försäkringsbolaget kompletterande ersättning - om djurhållaren har salmonellaförsäkring

20 Hur fungerar det i praktiken? zoonoser som inte omfattas av en lagstiftning om bekämpning. EHEC/VTEC och MRSA två exempel på anmälningspliktiga zoonoser där Jordbruksverket inte har en i lag reglerad bekämpning. Förordning (2006:815) om provtagning på djur, m.m. 6 För att förebygga och hindra spridning av smittsamma djursjukdomar får Jordbruksverket meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om 1. avlivning av djur, 2. isolering av djur, 3. begränsningar eller andra villkor när det gäller hanteringen av djur eller produkter av djur och andra varor eller när det gäller kontakter mellan djur och människor.

21 MRSA lantbrukets djur MRSA utredningar på lantbrukets djur har gjorts av Jordbruksverket med stöd av provtagningslagen i enstaka fall. Då initierade av smittskyddsläkare pga MRSA hos djurägare med lantbruksdjur. Smittskyddsläkare kan själva se till att djur blir provtagna i en smittspårning, utan att involvera länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Myndighetsgemensamt dokumentet: Förebyggande av spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur

22 LA-MRSA bra exempel på problematiken med zoonos hos lantbrukets djur. Stigmatiserande för djurägaren och familjen. Om djurägaren vill slakta ut och sanera, vem betalar? LA-MRSA och EHEC gör inte djuren sjuka. Sanering och avlivning av en medelstor gris besättning (200 suggor) kostar 5-12 miljoner kr. Jordbruksverket kan inte skriva beslut med hjälp av epizooti eller zoonoslagen. Avlivningsbeslut enligt provtagningslagen ger inte rätt till ersättning. Djurägaren måste till slakteri intyga att djuren är fria från smittor sk djurägarförsäkran. Slakterier har rätt att neka slakt av djur med exempelvis MRSA

23 diopgmbh Hantering av EHEC-fall VTEC/STEC hos djur är inte reglerat i zoonoslagen, hanteras med stöd av provtagningslagen (förordning (2006:815) om provtagning på djur, m.m..) och smittskyddslagen. Det finns en praxis för samarbete mellan myndigheter. SJV agerar endast då EHEC-fall hos människa misstänks ha koppling till djur (smittspårningskrav på humansidan): Provtagning (kopia av beslut till LS, SVA, SLV). Djurhållaren får besöks- och hygienrekommendationer. Minskar smittrisker, ökar chanserna att bli fri snabbare

24 Förebygg ehecsmitta med kunskap Kommunikationsstöd för minskning av smittrisk av ehec i riskområden. Ett samverkansprojekt (Samarbetsmodell som kan appliceras på andra områden, roller och ansvar på lokal, regional och nationell nivå)

25 Zoonoser strategidokument EHEC Campylobakter rkiv/c/campylobacterinfektion-ett-nationellt-strategidokument/

26 föreskrift K112 Jordbruksverkets föreskrifter om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen, (K112) Christina Thörn, Avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket

27 Mål med föreskriften 1. Minska risken för smitta mellan djur och människor och mellan djur genom enkla hygienåtgärder. - Allmän del - Besöksverksamheter 2. Förebygga spridning av smittämnen inom verksamhet för djurens hälso- och sjukvård genom god vårdhygien. 3. Minska risken för smittspridning mellan djur och människor samt mellan djur genom särskilda åtgärder vid vissa smittämnen (MRSA och MRSP i dagsläget).

28 Allmänna hygienregler Alla djurhållare omfattas (ej djur i privat bostad) Djurhållaren ska medverka till att förhindra spridning av smittor som kan överföras mellan människor och djur. - Möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål och handdesinfektion ska finnas. - Krav på att personer utifrån har rena kläder och skor alt. skyddskläder vid besök hos livsm. prod. djur, denna gäller dock inte hästdjur och hobbyverksamhet med livsm. prod djur.

29 Särskilda hygienregler - besöksverksamhet Allmänna hygienreglerna + Verksamhetsanpassade besöksregler ska tas fram för att minska risken för smittöverföring djur människor. Besökare ska informeras om dessa regler. Handtvätt med minst kallt vatten, flytande tvål, engångshanddukar och handdesinfektion ska finnas i anslutning till de djurgrupper där direkt kontakt erbjuds. Anmälningsplikt av verksamhet till länsstyrelsen om fler än 3 besökstillfällen/år. Behöver inte vara skriftliga besöksregler.

30 Vilka räknas som en besöksverksamhet? 1. Anläggning med tillstånd för offentlig förevisning ( 37) enl. djurskyddsförordningen ; ex. djurpark, 4H-gårdar, stadsparker, parklekar, nöjesparker/temaparker med djur, akvarier/tropikarier och friluftsmuseer/hembygdsparker 2. Annan anläggning utan tillstånd enl. ovan; ex. Arlagårdar, bo på lantgård, ridskolor, turridning, ridläger, samhällsintegrerad daglig verksamhet (SDV), grön omsorg, fäbodar med djur. 3. Verksamhet enl. 1-2 där djuren tas till besökaren samt vård- och terapihundar där Besökare erbjuds möjlighet att komma i direkt kontakt med djur!

31 Vem är då en besökare? En person som deltar i en organiserad besöksverksamhet och som efter inbjudan eller annonsering erbjuds möjlighet att umgås med eller sköta om djuren (direkt kontakt). dvs verksamheten eller del av verksamheten erbjuder allmänheten möjlighet till att ha direkt kontakt med djuren (gratis eller via betalning) i visnings- eller undervisningssyfte Med besökare avses INTE: t.ex. vänner och grannar, personal, personer i en inackorderingsverksamhet, träningar/tävling, köpare och säljare av djur eller varor, personer som är på anläggningen för att utföra ett arbete.

32 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Verksamhet där veterinärmedicinsk vård bedrivs: Ska ha en skriftlig hygienplan. (finns undantag) Planen ska vara riskbaserad och anpassad till verksamhetens storlek och omfattning samt vilka djurslag som berörs. Följa godkända riktlinjer. Planen ska fungera som en arbetsbeskrivning gällande hygienarbetet för verksamheten. All personal ska känna till och arbeta efter planen.

33 Hantering av MRSA och MRSP (ffa häst hund och katt) Begränsa risken för smitta under den period djuret förmodas vara som mest smittsamt, dvs pågående klinisk infektion. Kommer inte hantera bärarskap. Föreskriften hanterar MRSA och MRSP hos alla djur utom livsmedelsproducerande. Kommer i praktiken innebära restriktioner avseende MRSA för ff a häst, hund och katt och MRSP hos hund och katt. Skapar en modell där restriktionerna för en djurägare finns i föreskriftsform istället för enskilda beslut. Föreskriften ska vara ett stöd för behandlande veterinär och för länsveterinären.

34 MRSA (ffa häst hund och katt) (Prov ska tas efter vissa kriterier för misstanke. Djurägaren då skyldig att låta provta djuret). Alt. Lab-misstanke startar K112. Djurägaren kommer ha en informationsplikt till de som kommer i direkt kontakt med djuret samt vid all kontakt med verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Djuret ska kontaktisoleras. Djuret ska transporteras separat och transportutrymmet ska rengöras och desinficeras. Kraven för informationsplikt och kontaktisolering hävs när behandlande veterinär kliniskt bedömer att infektionen avläkt + 20 dagar. Rengöring och desinfektion av utrymmen, utrustning osv efter avslutad kontaktisolering. Behandlande veterinär ska meddela länsstyrelsen både initialt och när kontaktisoleringen hävs.

35 MRSP Djurägaren har en informationsplikt vid all kontakt med verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Djuret får inte vistas i miljöer (t ex hunddagis, hundpensionat) där stor risk för smittspridning till andra djur finns om det inte kan hållas separerad på ett smittskyddsmässigt sätt. Restriktionerna gäller tills behandlande veterinär vid en klinisk undersökning bedömer att infektionen avläkt. Behandlande veterinär ska meddela länsstyrelsen både initialt och när restriktionerna hävs.

36 Tack för uppmärksamheten!