X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland

Transkript

1 1(7) Dnr /33 Djuravdelningen X.Xxxxx Directorate F Food and Veterinary Office Grange, Dunsany Co. Meath Ireland Kommentarer till utkast till rapport DG(SANCO)/9197/2003 om FVO:s inspektion i Sverige för att bedöma beredskapsplanerna för epizootiska sjukdomar Bilaga Sverige önskar lämna följande kommentarer och klargöranden vad gäller utkastet till rapport från FVO:s inspektion den 8-12 december Siffrorna och rubrikerna i texten hänvisar till motsvarande i rapporten. 2. Förkortningar - Tabell över förkortningar: Förkortningen ASP används inte i Sverige och bör ändras till ASF. Detsamma gäller PKR som förslagsvis ändras till PCR. Förkortningen SNI är felaktig och används inte i Sverige. I rapporten används beteckningen felaktigt för att beskriva SVA, se punkt 8.4. Resursförsörjning. 5. Besökets syfte - Andra stycket: I tabellen över besökta platser bör ordet Länsveterinärer bytas ut mot Länsstyrelser. 6. Djurens hälsoläge - Tabell över senaste sjukdomsförekomst: Rinderpest förekom under 1700-talet (18th Century), ej specifikt år Resultat av besöket Andra stycket: Andra meningen bör ändras till: Frågor som rör djurskydd kommer att skiljas från övriga djurfrågor på Statens jordbruksverk och istället handhas av en ny central djurskyddsmyndighet. - Tredje stycket, första strecksatsen: Man bör observera att distriktsveterinärorganisationen ingår som en del i Statens jordbruksverk, d.v.s. den centrala behöriga myndigheten. Distriktsveterinärerna som arbetar på lokal nivå har samma arbetsgivare som de centralt anställda veterinärerna. Distriktsveterinäravdelningens personal centralt styr verksamheten på de lokalt Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

2 Jordbruksverket 2(7) placerade distriktsveterinärstationerna. Bl.a. utses på central nivå vem som är stationsansvarig på varje station, utrustning köps in centralt och vidareutbildning erbjuds. Två gånger per år samlas samtliga landets stationsansvariga veterinärer, och en gång per år kallas alla fältpraktiserande veterinärer till regionala möten på initiativ av länsveterinärerna. På distriktsveterinäravdelningen centralt finns dokumenterat vilka kurser, däribland epizootiövningar, som distriktsveterinärerna deltar i, både på individnivå och stationsnivå. Ordet länsveterinärerna i andra meningen bör bytas ut mot länsstyrelserna. - Tredje stycket, femte strecksatsen: Ordet isoleringsutrustningen bör bytas ut mot isoleringsutrymmena. - Fjärde stycket, första strecksatsen: Tredje meningen: Ordet företagsledare bör bytas ut mot projektledare. - Fjärde stycket, andra strecksatsen: I tabellen förekommer för år 2001 åtgärden Inledande restriktioner för båda tre gånger. Ändras i samtliga fall till Inledande restriktioner för 2. - Fjärde stycket, tredje strecksatsen: Andra meningen: sju länder ändras till sju län Övervakningsprogram för djursjukdomar på OIE:s A-lista Resultat Första stycket, sista meningen: Antalet vildsvin som provtagits sedan år 2000 anges felaktigt till 20. Vid inspektionsbesöket angav den svenska myndigheten siffran Registrering av anläggningar, djuridentifikation och förflyttningskontroller Slutsatser - Första stycket: Jordbruksverket har en databas där alla produktionsplatsnummer finns registrerade. Databasen (DID) har kompletterats med specifika register för olika djurslag. Dessa register har en koppling till DID, men de är inte direkt länkade med varandra. De svenska databaserna lever upp till de bestämmelser som finns i EU:s regelverk. På Statens jordbruksverk pågår ett arbete med en gemensam arkitektur för de olika djurregistren där sammanlänkningen mellan dem blir mer tydlig. Gällande tillgång till databaserna se nedanstående kommentarer Resultat - Första stycket, tabellen: Angående fotnoten: några hundratals getter ska vara getbesättningar. - Tredje stycket: Angående den handlare som besöktes har åtgärder vidtagits för att gällande krav ska uppfyllas.

3 Jordbruksverket 3(7) - Sjätte stycket, första strecksatsen: Märkning av kalvar ska enligt de svenska reglerna ske senast 20 dagar efter födseln. Registrering till det centrala nötkreatursregistret (CDB) ska ske senast sju dagar efter att kalven märktes. Det har tidigare förekommit olika tolkningar hos medlemsstaterna vad gäller denna fråga. Sverige har tolkat reglerna som att en kalv ska märkas senast 20 dagar efter födseln och rapporteras till databasen senast 7 dagar efter märkningstillfället. - Sjätte stycket, andra strecksatsen: Länsstyrelserna har tillgång till den centrala databasen för nötkreatur i och med att de är ansvariga för de fysiska kontrollerna. Genom att länsstyrelserna har tillgång till databasen har även länsveterinärerna möjlighet att söka behörighet till databasen. Distriktsveterinärerna kommer under hösten 2004 att via Vet@ få tillgång till CDB för de gårdar som ligger inom det egna distriktet. Anledningen till att slakteriet har behörighet till att se i CDB är att de ska kunna kontrollera om djurets identitet stämmer samt att kontrollera djurets ålder för ett eventuellt BSE-test. Uppgifter om slaktade djur rapporteras till Slaktregistret. Dessa uppgifter förs sedan automatiskt över till CDB. Den besökta destruktionsanläggningen rapporterar för närvarande inte till CDB. Det företag som äger destruktionsanläggningen hanterar dock även s.k. foderslakt vid ett av landets slakterier. Dessa kroppar används som foder i djurparker och de slaktade djurens ID-nummer rapporteras varje vecka vidare till CDB. ID-numren på de kadaver som hämtas upp på gårdar noteras av transportören och sparas. - Sjunde stycket, första strecksatsen: Statens jordbruksverk tillämpar sanktioner som exempelvis vitesförelägganden för djurhållare som inte rapporterar korrekt till GRIS-registret. - Sjunde stycket, andra strecksatsen: Sedan vecka har länsveterinärerna möjlighet att få tillträde till registret. - Åttonde stycket: Vet@ består av flera delsystem, varav ett används i fält för sjukdomsregistrering, registrering av läkemedelsanvändning, för underlag till fakturering och för kommunikation med Statens jordbruksverk. Det går att se olika diagnosers fördelning i olika regioner, över tid och djurslag. Länsveterinärerna som har det regionala tillsynsansvaret över samtliga praktiserande veterinärer kan via delsystemet vet@webb följa veterinärernas rapportering över sitt område. - Elfte stycket, första strecksatsen: Enskilda brukare som vid länsstyrelsens kontroll har brister när det gäller märkning och registrering av nötkreatur föreläggs av Statens jordbruksverk att yttra sig. Om bristerna inte åtgärdas tillämpas sanktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 494/1998. Statens jordbruksverk har också möjlighet att utdöma vite eller förbjuda användning av anläggningar med djur som inte uppfyller kraven

4 Jordbruksverket 4(7) gällande märkning och registrering enligt lag (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. Sanktioner tillämpas också i enlighet med lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. - Elfte stycket, andra strecksatsen: I och med de nya bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG kommer Statens jordbruksverk att se över hur journalerna för får och get är utformade. - Elfte stycket, tredje strecksatsen: Utformningen av stalljournalen för får och get ska vara godkänd av Statens jordbruksverk. För närvarande finns det två godkända stalljournaler för får och get. En av dessa är utformad av Statens jordbruksverk medan den andra är utformad av ett privat företag. Det är också Statens jordbruksverk och det privata företaget som säljer dessa journaler. I övrigt se föregående punkt Beredskapsplaner Slutsatser -Tredje stycket: Ytterligare en destruktionsanläggning i Sverige utnyttjar nu möjligheten att ta emot kadaver. För närvarande skickas inga kadaver till grannländer utan endast SRM från slakt. Vid utbrott av sjukdom enligt OIE:s A- lista kommer Sverige att följa biproduktsförordningen (Förordning 1774/2002/EG) Resultat Dokumentation om beredskapsplanerna - Tredje stycket: Epizootihandboken finns bara i en version. Nationella rättsliga befogenheter Tabellen Relevant nationell lagstiftning: Epizootilag: Stryk SFS 2002:548. Epizootiförordning: Stryk SFS 2002:547. Näst sista rutan: Lägg till med ändringar t.o.m. 2001:89. Sista rutan: Stryks. Befälsordningen: - Andra stycket, andra meningen: Bör ändras till: Länsveterinärerna införlivas i bekämpningsarbetet genom en samordnande roll på regional nivå. - Andra stycket, sista meningen: 9.2 bör ändras till bara 9. Finansiella bestämmelser utrotning, kompensation Sista meningen: Lägg till. vad avser de ersättningar som regleras av EGdirektiv, såsom ersättning för djurvärden och saneringskostnader. Utbetalning av ersättning för exempelvis kostnad eller inkomstförlust orsakad genom myndighetsintrång i företag kan i vissa fall behöva ske senare.

5 Jordbruksverket 5(7) Resursförsörjning - Första stycket, första meningen: Ändra förkortningen SNI till SVA. - Första stycket, andra meningen: Ändra kontakter till kontrakt. - Andra strecksatsen: En datoriserad lista med varningsfunktion för utgång av bäst-före-datum för befintlig utrustning används vid utskick av ny utrustning till länsstyrelserna. Rutinerna har ändrats sedan förra inspektionen. Det är dock länsstyrelserna som själva ansvarar för att material med passerat bäst-före-datum slängs. - Fjärde strecksatsen: Utrustning för avlivning med elektrisk ström ägs av Statens jordbruksverk men finns placerad hos det företag i Sverige som normalt sköter enskilda avlivningar i fält. Under hösten år 2000 genomförde Statens jordbruksverk i samarbete med tysk expertis kurser i avlivning med elektrisk ström. I ett första steg studerade en svensk delegation med representanter för myndigheten och för det svenska avlivningsföretaget hur en tysk besättning med BSE avlivades med elektrisk ström. Tyska experter höll därefter en kurs i Sverige för ett begränsat antal veterinärer och avlivningspersonal. Dessa personer höll sedan i sin tur två ytterligare kurser för större grupper av personal som utför avlivningar i fält i hela landet. Kadaverhantering - Första stycket, första meningen: Påståendet gäller vid utbrott av sjukdom på OIE:s A-lista. - Andra stycket, fjärde meningen: Anläggningen som besöktes är godkänd som destruktionsanläggning enligt biproduktsförordningen (Förordning 1774/2002/EG) men har inget produktionsplatsnummer i DID-registret. - Tredje stycket: Alla containrar som används för insamlandet av kadaver når destruktionsanläggningen där de töms och rengörs. De lastbilar som hämtar kadaver på gårdarna är utrustade med högtryckstvätt, fasta desinfektionsaggregat för samtliga däck och stöveltvätt för chauffören. Villkor för nödvaccinering - Första stycket: Vaccinreserver är inte tillgängliga eftersom Sverige är medlem i både EU:s vaccinbank och IVB (International Vaccine Bank). Epidemiologisk kapacitet - Femte stycket: Byt ut länsveterinärerna mot länsstyrelserna. 10. Rekommendationer Till de svenska behöriga myndigheterna Sverige har noterat rekommendationerna och kommer att lämna in en handlingsplan inom två månader efter det att slutrapporten mottagits. Sverige vill dock redan nu ge följande kommentarer

6 Jordbruksverket 6(7) På den centrala behöriga myndigheten har ytterligare 1 tjänst avsatts till beredskapsplanering Skrivningen den regionala och lokala bör ändras till centrala och regionala behöriga myndigheten Statens jordbruksverk anser att de godkända journalerna uppfyller bestämmelserna i rådets direktiv 92/102/EEG. Det är möjligt att få fram det totala antalet får och getter som finns på anläggningen vid ett visst tillfälle även om användarvänligheten kan förbättras. I och med de nya bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning 1782/2003/EG samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG kommer Jordbruksverket att se över hur journalerna för får och get är utformade Den svenska regeringen leder en arbetsgrupp som håller på att ta fram en handlingsplan för att lösa omhändertagandet av SRM och kadaver. Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet samarbetar i frågan, och resultatet skall redovisas till sommaren Nya ekonomiska medel har avsatts för utveckling av ett GIS-projekt med angivande av samtliga besättningar. Projektarbetet pågår och en testversion för hela landet finns nu centralt. En internetlösning övervägs där samtliga inblandade med tillgång till lösenord kan få tillgång till tillämpliga delar av innehållet beroende på roll i bekämpningen (centralt, regionalt, lokalt, laboratorier etc). Projektet beräknas vara avslutat i december Utrustning för avlivning med elektrisk ström ägs av Statens jordbruksverk men finns placerad hos det företag i Sverige som normalt sköter enskilda avlivningar i fält och som genomgått utbildning i avlivning med elektrisk ström. Ett system för samverkan mellan avlivningsföretaget och myndigheten finns. Förutom detta ska enligt 9 Epizootilagen (1999:657) personal, lokaler och utrustning vid slakterier och bearbetningsanläggningar ställas till förfogande vid bekämpande av epizootisk sjukdom. Detta gäller även redskap eller annan utrustning och den som handhar utrustningen om den behövs för att bekämpa sjukdomen

7 Jordbruksverket 7(7) Som en följd av STUDS-projektet kommer ett s.k. Epiteam att skapas. Epiteamet kommer att bestå av ett trettiotal personer som i förväg är kontrakterade att vid händelse av ett epizootiutbrott i eller nära landet ställas till Statens jordbruksverks förfogande. Epiteamet kommer att förstärka befintlig personal och utföra uppgifter centralt, regionalt eller på lokala kriscentrum. Epiteamet ska i förväg introduceras för uppgiften, och utbildning av epiteamet planeras starta hösten 2004 med årlig uppföljning. Även ett antal personer som idag arbetar på Statens jordbruksverk med andra uppgifter än epizooti- och sjukdomsbekämpning kommer att introduceras enligt samma modell för att kunna omplaceras vid behov.