DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:1 m.fl. (Holmesskolan)

Transkript

1 Datum Antal sidor Diarienummer MBR Plan- och genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:1 m.fl. (Holmesskolan) Torsby kommun, Värmlands län Miljö- och byggkontoret Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret Torsby exp fax Sida 1 (27)

2 Innehållsförteckning 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG HANDLINGAR Övriga handlingar av intresse PLANDATA Lägesbestämning och areal Markägarförhållanden FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Riksintressen Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Mål och riktlinjer Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Program för planområdet Miljökonsekvensbeskrivning Kommunala beslut i övrigt FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Geotekniska förhållanden Förorenad mark Radon Risk för skred och höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Offentlig och kommersiell Service Tillgänglighet Skyddsrum Vattenområden Gator och trafik Teknisk försörjning STÖRNINGAR Buller KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Miljömål Miljökvalitetsnormer MKN Ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

3 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att ge förutsättningar för en säkrare trafikmiljö i anslutning till Holmesskolan, ge möjlighet att göra tillbyggnader och nybyggnader för skolverksamhet, ge plats för tillräckligt antal parkeringsplatser för skolans nuvarande och framtida behov samt att skapa byggrätt för en eventuell framtida förskola. Detaljplanen ska också för flera verksamhetsutövare (handel, verkstad, bilmuseum) inom nuvarande järnvägsområde ge möjlighet att bilda egna fastigheter för de byggnader som nu står på ofri grund. 2 HANDLINGAR 2.1 Planhandlingar Planhandlingar daterade består av: Plankarta med bestämmelser (grundkarta ingår) Plan- och genomförandebeskrivning 2.2 Övriga handlingar av intresse Granskningsutlåtande Översiktlig geoteknisk undersökning Miljöteknisk undersökning Radonmätningsprotokoll Behovsbedömning Trafikbuller Samrådsredogörelse 3 PLANDATA 3.1 Lägesbestämning och areal Planområdet ligger i den västra delen av Torsby tätort ca 500 meter från centrum. Det område som omfattas av planen utgörs av skolområde för Holmesskolan, delar av f d spårområde nu med provisorisk parkering, område med två lagerbyggnader, område bebyggda med byggnader för grossistverksamhet, verkstad respektive bärhantering. Planområdet omfattar 7,2 ha. 3.2 Markägarförhållanden Fastigheten Torsby 4:1 och Torsby 4:33 ägs av Torsby kommun. Triangeln 1:1 är i privat ägo. På Torsby 4:33 finns två byggnader på ofri grund. För dessa ges i planen kommunen möjlighet att sälja mark. 3

4 Figur 1. Planområdet Figur 2. Översiktskarta 4

5 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN 4.1 Markens lämplighet Marken används för närvarande i huvudsak såsom syftet med planen beskrivs. Byggrätten för skolområdet är i gällande plan begränsad på så sätt att utbyggnader försvåras. Utökade ytor behövs så att komplettering med ytterligare byggnader möjliggörs. För detta bedöms marken vara lämplig. 4.2 Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 2-5 skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natureller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt miljöbalkens 3 kap. 6, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Då stora delar av området inom den nya detaljplanen sedan tidigare är planlagt kommer inte någon nytt värdefullt område tas i anspråk. 4.3 Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 5-8 och 4 kap. kan områden av särskild betydelse i ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som hotar riksintressena. Det övergripande ställningstagandet från Torsby kommun är att samtliga riksintressen ska skyddas och att verksamheter som påtagligt skadar ett riksintresses värden inte får komma till stånd. Målet enligt den kommunövergripande översiktsplanen är att kommunen ska säkerställa att riksintressen skyddas mot påtaglig skada. I ÖP 2010 rekommenderas att vid all typ av planering och lovgivning ska riksintressena skyddas. Tidigare har järnvägsspåren fortsatt in på området för den nya planen. Järnvägsområdet är utpekat som riksintresse för kommunikationer. I planområdet finns alltså ett riksintresse för en järnväg som inte längre existerar. Torsby kommuns bedömning är därmed att området kan tas i anspråk för annan användning utan att riksintresset påtagligt skadas. I övrigt berörs inte området av något riksintresse. 5

6 4.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Av 5 kap. 3 MB framgår att myndigheter och kommuner ska säkerställa att de normer som har meddelats enligt 5 kap. 1 MB uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden. De ska också se till att normerna uppfylls när de utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna. En bedömning av hur miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen påverkas görs i kapitel 8 konsekvenser av planens genomförande. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Mål och riktlinjer Arbetet med att formulera mål och riktlinjer för Torsby kommun pågick under hösten 2011 och kommunfullmäktige antog , Vision och mål 2020 vilka fick laga kraft Den övergripande visionen är att I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar. Ett av tre delmål är nu att Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun, för invånare, företag och besökare. Man vill i kommunen också som delmål ha Hög planberedskap för expansion och nyetableringar. Kommunen säger också angående näringslivsklimatet att man vill ha Hög servicegrad till företag i expansion och vid nyetablering. Utöver det konkreta syftet med planen syftar också den nya detaljplanen till att bidra till att nå dessa delmål. 6

7 5.2 Översiktliga planer Kommunövergripande Översiktsplan ÖP 2010 Översiktsplanen för Torsby kommun fick lagakraft Planområdet ingår här i utredningsområde 15 Torsby/Oleby. Rekommendationen för U15 är att en ny fördjupad översiktsplan bör arbetas fram då den nu gällande i flera fall blivit otidsenlig. Figur 3.Utdrag ur Översiktsplan för Torsby kommun Fördjupad översiktsplan för Torsby/Oleby Fördjupad Översiktsplan (FÖP) för Torsby - Oleby antogs av Torsby kommunfullmäktige Den del av planområdet som förslås för skolverksamhet pekas här ut för skola, förskola. I den östra delen av planområdet anges markanvändning verksamheter och för de två bostadsfastigheterna i norr bostäder. Den i översiktsplanen föreslagna vägdragningen väster om planområdet stämmer överens med nu föreslagen lösningen. Detaljplanens syfte är således förenligt med den fördjupade översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen sägs angående Lasarettsvägen: Mellan sjukhuset och Rv 45 föreslås Lasarettsvägen i nuvarande sträckning norr om Holmesskolan för att sedan ledas i ny sträckning i dalgången väster om skolan mot föreslagen ny trafikplats (rondell) vid Kajshedens industriområde. För att åstadkomma en trafiksäkrare miljö vid Holmesskolan föreslås en angöringsplats för bussar och taxi ordnas utmed Lasarettsvägen vid nuvarande parkeringsplats norr om skolan. Nya parkeringsplatser iordningställs därvid öster om skolan. Rekommendation: Åtgärder och ny bebyggelse som kan försvåra föreslagen vägomdragning väster om Holmesskolan får inte medges. Ett närmare studium avseende vägens slutliga läge bör ske. Noteras att alternativet cirkulationsplats med rondell inte är en realistisk lösning enligt Trafikverkets utredning om tre alternativa lösningar. 7

8 Figur 4. Utdrag ur Fördjupad Översiktsplan för Torsby och Oleby 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Östmarkskorset Figur 5. Berörda planer Björkängen 8

9 5.3.1 Planer som berörs inom den nya detaljplanen Nr 017: Lantmäteriets beteckning 17-Tor-160. Byggnadsplan för Dammbacken m.m. Planen fick laga kraft Planen omfattar allmän plats, park eller plantering. I den nya planen markeras området för skoländamål. Planen ersätts i sin helhet. Detta är en rest av en äldre plan som i övrigt sedan länge ersatts med nya planer. Nr 051: Lantmäteriets beteckning 17-G-888. Byggnadsplan för Holmesskolan. Planen fick laga kraft I planen är största delen av området avsatt som mark för allmänt ändamål, dock med begränsad byggrätt. I nordvästra och södra delen av planen är markanvändningen park. Planen ersätts i sin helhet av den nya detaljplanen där marken avsätts för skolverksamhet. Nr 119: Lantmäteriets beteckning 1737-P00/1. Detaljplanplan för Dammbacken. Planen fick laga kraft Den del av detaljplan 119, som kommer ersättas av den nya planen, markeras som naturområde. Den nya planen markerar området för skoländamål. I båda planer finns möjlighet för underliggande ledningar. Området får inte bebyggas. 9

10 Nr 115: Lantmäteriets beteckning 1737-P98/5. Detaljplan för Torsby 4:3 m fl. Planen fick laga kraft De delar i detaljplan 115 som kommer ersättas av nya planen omfattar skola, trafik och bostäder. I nya planen kommer det ersättas av skoländamål, samt område för industri, handel och kontor. Stora delar av det som i nya planen markeras för skolverksamhet får inte bebyggas, och medger bl.a. uppförandet av en parkering. Höjdbegränsning till skydd för sjukhusets helikopterplatta införs. 10

11 Nr 116: Lantmäteriets beteckning 1737-P98/6. Detaljplan för Triangeln m fl. Planen fick laga kraft Delar som ersätts av nya planen gäller Lasarettsvägen, som i nya planen ger möjlighet till GCM-väg i väster. Även del av Landstormsvägen, samt fastighet Triangeln 1 ersätts i den nya planen. Triangeln 1 är i detaljplan 116 markerat som Bostäder och handel som ej stör omgivningen. I nya planen är fastigheten markerad för bostäder och höjdbegränsning till skydd för sjukhusets helikopterplatta införs. Nr 058: Lantmäteriets beteckning 17-L-579. Byggnadsplan för kvarteret Aspen m.m. Planen fick laga kraft Endast en liten del ersätts av den nya planen. Delar som kommer ersättas är markerat som parkmark och kommer i den nya planen avsättas för skolverksamhet Planer som gränsar mot den nya detaljplanen Nr 145: Lantmäteriets beteckning ännu inte klar. Detaljplanplan Alen 26 och 27 m fl. Detaljplanen fick laga kraft Planens syfte är att möjliggöra en fastighetsreglering, i vilken kommunägd mark (274 m²) kan överlåtas till fastigheten Alen 26 samt att anpassa planen till verkligt läge för en befintlig transformatorstation. Planarbete för Holmesskolan har pågått en längre tid och utredningar om hur skolan ska utvecklas har fördröjt ett större planarbete för Holmesskolan där också Alen 26 och 27 har ingått. För att inte låta den fastighetsreglering som planen varit tänkt att möjliggöra, dra ut ytterligare på tiden, har det lilla planområdet brutits ut som ett eget planprojekt Planer som pågår i anslutning till den nya detaljplanen Torsby 1:265 m fl (Östmarkskorset) Trafikverket har gjort utredning om lämpliga alternativ för utformning av Östmarksvägens anslutning till E45/E16. Ett alternativ med två trevägskorsningar har accepterats av kommunen som påbörjat et planarbete för att möjliggöra ett genomförande av väganslutningarna. Trafiklösningen illustreras i planen och visas också på plankartan för den nya planen för Holmesskolan. Torsby 4:5 m fl (Björkängen) Ett programarbete som slutförts under 2014 pekar ut Björkängen som ett lämpligt område för bostäder. Planarbetet påbörjas på kommunstyrelsens initiativ under våren Planens syfte är att stärka attraktiviteten för de centrala delarna i Torsby och skapa möjlighet för bostäder i attraktiva och servicenära lägen samt att främja områdets användning för rekreation och friluftsliv. 11

12 5.4 Program för planområdet Det framtagna nya detaljplaneförslaget följer den fördjupade översiktsplanen från Miljö- bygg- och räddningsnämnden har därmed bedömt att planarbetet kan genomföras utan föregående program. 5.5 Miljökonsekvensbeskrivning Vid behovsbedömningen daterad slogs det fast att genomförandet av planen omfattning är begränsad och så även dess genomförandes sammanvägda miljöpåverkan varför en separat MKB inte får anses motiverad. Den sammanvägda bedömningen är att någon fullständig och separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 Planoch bygglagen inte behöver upprättas. 5.6 Kommunala beslut i övrigt Miljö- och byggnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att på grund av problem med trafikföringen i anslutning till Holmesskolan initiera detaljplaneläggning för fastigheterna 4:1 m fl (Holmesskolan). Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutade att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt miljö-och byggnämnden att upprätta detaljplan för Holmesskolan. Kommunstyrelsen beslutade att detaljplan skall upprättas och vara klar vid årsskiftet 2004/05. Miljö- och byggnämnden beslutade att en ny plan för Holmesskolan skulle upprättas med normalt planförfarande. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade att godkänna en ny behovsbedömning i vilken ingick att en MKB inte skulle behöva upprättas. Vidare beslutades att detaljplanearbetet utförs med standardförfarande enligt 5 kap. 7 plan- och bygglagen samt att samrådshandlingar godkändes för samråd enligt 5 kap plan- och bygglagen. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade att godkänna samrådsredogörelsen och granskningshandlingar samt miljö- och byggkontoret fick i uppdrag att genomföra granskning. 12

13 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 6.1 Natur Mark och vegetation Den västra delen av planområdet ligger lägre än skolområdet och utgörs i dag av en gräsbevuxen äng med spridda lövträd. Inom området förekommer partier med berg i dagen. Det som idag utgör skolområdet innehåller bland annat en barrskogsbevuxen höjd, med mycket berg i dagen, asfalterad skolgård, grusplan, hockeyrink och gräsbevuxna lekytor. Östra delen utgörs av det tidigare järnvägsområdet. Där finns i dag en grusad parkering samt ett småindustriområde. Förändringar Delar av den västra ängen och det som idag är en grusplan och hockeyrink ges byggrätt för nya skollokaler. Det tidigare järnvägsområdet och nuvarande parkering föreslås till parkering och angöring. Inom hittills gällande detaljplan för trafikändamål med två byggnader på ofri grund anges att här kan icke störande småindustri och centrumfunktioner såsom kontor, handel etc. få förekomma. Skogspartierna och gräsytorna inom området är en viktig kvalitet för skolverksamheten. För att bevara dessa införs bestämmelser om att delar av området inte får bebyggas. 13

14 6.2 Geotekniska förhållanden En konsult har inför planarbetet gjort en geoteknisk undersökning av förhållanden i planområdets västra del (ängen). Undersökningen genomfördes i november Inom aktuellt område och i närliggande område förkommer partier med berg i dagen. Under ett ca 0,2 m tjockt mulljordstäcke består naturligt lagrad jord av sediment ovan fastfriktionsjord, morän, på berg. Sedimenten utgörs överst av medelfast lagrad siltig sand och sandig silt som ställvis är något lerig eller grusig. Ställvis återfinns mellan ca 1,0 m och 2,5 m djup under markytan tunna skikt med siltig lera i växelvis lagring med silt och sand. Härunder består sedimenten av silt och sand. De finkorniga sedimenten, silt och lera, har torrskorpekaraktär i sin övre del. Enligt nu utförda sonderingar varierar sedimentens mäktighet inom området mellan noll till ca 6,3 m. Underliggande friktionsjord, morän, är fast lagrad. Utförda sonderingar har avslutats i fast friktionsjord med stopp mot sten, block eller mot berg på mellan ca 1,4 m och 6,6 m djup under markytan. Fri vattenyta har noterats på mellan ca 1,5 m och 2,0 m djup under markytan. I en provtagningspunkt har ingen fri vattenyta kunnat noteras inom undersökt djup. Naturligt lagrad jord är mycket flytbenägen vid vattenmättnad och mekanisk bearbetning. Vidare är den mycket tjälfarlig. 6.3 Förorenad mark Delar av det tidigare järnvägsområdet har varit förorenat efter ett stort oljeutsläpp Marken har sedan sanerats till den nivå att mindre känslig markanvändning kan tillåtas. Detta innebär vissa restriktioner men är förenligt med planens intention att möjliggöra parkering och angöring. Uppgifter finns att den norra delen av ängen tidigare har använts som snötipp. I övriga delar av planområdet har det under lång tid bedrivits skolverksamhet och det finns ingen misstanke om att någon miljöfarlig verksamhet har förekommit. En översiktlig miljöteknisk markundersökning utfördes av Miljömonitor i juni 2013 på den västra ängen. Sex provgropar och fyra markanalyser utfördes. Figur 6. Provgrop 3. 14

15 I kommentarerna till provtagningsresultaten skriver Miljömonitor följande: Proverna visar att föroreningsgraden i provgroparna är låg. I djupare fyllning i provgrop 3 finns dock en förorening av toluen, xylen och tyngre alifater som pekar på diesel, eldningsolja eller lösningsmedel. För toluen och xylen överskrids riktvärdet betydligt. Denna förorening överlagras av cirka 1.3 m massor med relativt låg föroreningsgrad. Föroreningen finns i områdets nordvästra utkant där en väg ska byggas. Platsen berörs inte av planerad förskola. Det bedöms därför att föroreningen kan ligga kvar. Aktuella ämnen är av sådan typ som långsamt bryts ner på naturlig väg i marken. Figur 7. Del av tidigare plankarta. Gröna punkter visar provgropar. 6.4 Radon I samband med den ovan nämnda geotekniska undersökningen har även en översiktlig markradonundersökning genomförts. Undersökningen visar att radonhalt i markluft klassificerar området som låg- till normalradonmark. 6.5 Risk för skred och höga vattenstånd Enligt MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) översiktliga översvämningskartering är vid 100-årsflöde högsta nivå för Röjdälven +64,39 i höjdsystem RH70 eller +64,62 i höjdsystem RH2000. Högsta dimensionerande flöde ( årsflöde) är i RH70 är Planområdet ligger med god marginal över risknivån för båda typer av flöden. Detaljerad geoteknisk utredning ska genomföras för det område där byggrätt anges för skolverksamhet. Marken inom det övriga planområdet bedöms inte vara skredbenägen. 15

16 6.6 Fornlämningar Inom området finns inga kända fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar. 6.7 Bebyggelseområden Planområdet är bebyggt med flera byggnader för handel/småindustri utöver de skolbyggnader som finns inom Holmesskolans område. Matsal Skola 1914 Gymnastik - förskola Skolbyg gnad 70- talet Handel Verkstad Figur 8. Översikt bebyggelseområden Ursprunglig skolbyggnad 1914 Skolbyggnaden uppfördes 1914 som Torsby folkskola. Byggnaden har väggar i tegel med vit rappad fasad samt i hörn, hörnkedjor, stendekorationer. Dessa ska bevaras. Byggnadens karaktär har genom åren till övervägande del kunnat bevaras i nästan ursprungligt skick. De bärande elementen är putsfasad och tegeltak. Utformningen av gavlar mot vindsvåning (mot norr, väster och öster) är mycket speciell och får inte förvanskas. I gaveln mot väster har tillkommit en utanpåliggande skorsten för uppvärmningen. 16

17 Taket är ett brutet sadeltak belagt med tegelpannor. Dessa får inte ersättas med annat material såsom plåt eller betongpannor. Fönstersnickerierna har bytts på 1970-talet. Fönstren har varit spröjsade i jugendstil men är i modern tid utbytta. Fönstrens poster har stor betydelse för fasadens intryck och får inte bytas till fönster utan poster utan bevaras i den omfattning som nu gäller. Skolbyggnad 70-tal Skolbyggnaden uppförd på 1970-talet är en mycket tidstypisk enplansbyggnad. Dess fasader är beklädda med plattor med ytskikt av dansk sjösten som på lite avstånd ger ett grått intryck samt en senare utbyggd administrations-del med tegelbeklädda mörkröda fasader. Taken är låglutande pappbeklädda. Inga särskilda skydds- eller bevarandebestämmelser behövs i planen 17

18 Gymnastiksalen/lektionssalar och matsalen Byggnaden med gymnastiksalen byggdes Den är i dåligt skick och dess kvalitéer motiverar inte några skydds- eller bevarandebestämmelser i planen. Matsalen byggdes och här gäller inte heller några krav på bevarande eller skydd. Byggnader för handel och verkstad Två byggnader med gråmålade träfasader och röda tegeltak används som bilverkstad och handel, service (tidigare grosshandel). Önskemål finns om t.ex. museiverksamhet. Dessa byggnader står på ofri grund. Planen ska möjliggöra för kommunen att sälja marken till ägaren och ge möjlighet till annan användning än trafikändamål. 6.8 Offentlig och kommersiell Service Offentlig och kommersiell service finns i Torsby centrum ca 600 m sydöst om området. Vårdcentral finns vid Torsby sjukhus 200 meter öster om planområdet. 6.9 Tillgänglighet Nya byggnader och anläggningar ska utformas tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter Skyddsrum Skyddsrum krävs inte Vattenområden Planområdet ligger inte i direkt anslutning till något vattenområde och berör inte något område med strandskydd. Ca 150 meter söder om planområdet rinner Röjdälven genom Torsby samhälle. 18

19 6.12 Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Nuvarande vägförbindelse till området är norrifrån via Lasarettsvägen eller söderifrån via Skolgatan. Den västra delen av planområdet ligger i anslutning till Östmarksvägen. Lasarettsvägen är utryckningsväg för ambulans för att fortast möjligt nå väg E45. Gång- och cykelvägar finns från Torsby centrum via Östmarksvägen/Skolgatan söderifrån. Från Torsby centrum, Resecentrum och Sjukhuset österifrån eller från Kajsheden västerifrån. Befintligt gatunät i anslutning till planområdet bedöms vara ändamålsenligt och behöver inte byggas ut Kollektivtrafik Anslutning till buss eller tåg finns vid Torsby resecentrum, direkt öster om planområdet Parkering, varumottag, utfarter I nulägen finns en personalparkering i planens nordöstra del med utfart mot Lasarettsvägen. Av och påstigning av skolbussar görs vid en bussficka norr om skolområdet vid matsalen. Vid matsalen tas även varutransporter emot. Förändringar Det tidigare järnvägsområdet planeras för angöring och parkering. Av och påstigning från skolbussar ska då inte längre göras utefter Lasarettsvägen och föräldrar som lämnar barn hänvisas till den nya angöringen. 19

20 6.13 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Dagvatten Dagvatten leds i dag: från skolområdet söderut under Östmarksvägen och ut till ett öppet dike på Björkängen, (Diket rinner i sin tur ut i Röjdälven) från industriområdet inom detaljplaneområdet för Holmesskolan via ledningar söderut direkt till Röjdälven från den västra ängen samt från en del av skolgården till öppet dike utefter Östmarksvägen och vidare mot E45 för att slutligen rinna ut i Röjdälven. För planens genomförande bedöms befintligt omhändertagande av dagvatten vara ändamålsenligt. En eventuell omläggning av Östmarksvägens utfart till E45 liksom planering av bostäder på Björkholmen kan komma att påverka omhändertagandet av dagvatten också för Holmesskolan. Från de punkter där dagvatten från Holmesskolans planområde ansamlas ska vattnet ledas vidare. En gemensam dagvattenutredning ska tas fram för två pågående detaljplanerna för Östmarkskorset respektive Björkängen och i det sammanhanget utreds också hur dagvattnet från Holmesskolan mer i detalj ska tas om hand. Figur 9. Dagvatten 20

21 Avfall Avfallshantering kommer att ske enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan Värme El Uppvärmning av befintliga och ev. tillkommande skollokaler görs via fjärrvärme. Verksamheterna i det område som planläggs för småindustri står för sin egen uppvärmning. Möjlighet finns att ansluta dessa till fjärrvärme. Elförsörjningen ombesörjs av Fortum som ledningsägare. Nät och transformatorstationer är befintliga och har god reservkapacitet Tele och IT De teleledningar som finns inom området förutsätts vara kvar. I de fall de sammanfaller med u-områden kan ledningsrätt komma i fråga. Då ledningar av detta slag är relativt lättare att flytta eller lägga om, jämfört med VAledningar o.d. förutsätts detta göras där det blir nödvändigt på grund av framtida byggnation. Ansvaret för ledningskoll, omläggning eller flyttning samt kostnader ligger hos byggherren. Skolan är ansluten till det kommunala fibernätet. Övriga verksamheter inom området har möjlighet att ansluta till Telias offentliga fibernät 21

22 7 STÖRNINGAR 7.1 Buller Planområdet påverkas av trafikbuller från Östmarkvägen och Lasarettsvägen. Torsby kommun utförde under en vecka 2010 respektive 2011 trafikmätningar. På Östmarksvägen uppmättes fordon per dag varav 6 % utgjordes av tung trafik. För Lasarettsvägen uppgick trafikflödet till fordon per dag varav 4 % tung trafik. Under 2011 gjordes en beräkning av trafikbuller inför planläggning av Holmesskolan. Resultatet visar att riktvärdet 55 dba utomhus vid fasad klaras med god marginal när det gäller planerad skollokal i planområdets sydvästra del (Ängen). Figur 10. Planområdets sydvästra del mot Östmarksvägen: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad(vit punkt) och vid gräns för prickat området(vit punkt) samt avstånd från vägmitt till ekvivalenta ljudnivån 55 dba. Skyltad hastighet är 50 km/h. 22

23 Figur 11. Holmesskolan mot Lasarettsvägen: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad (vita punkter) och vid gräns till prickat område (vit punkt) samt avstånd från Lasarettsvägen till ekvivalenta ljudnivån 55 dba(blå linje). Skyltad hastighet är 30 km/h. Vid befintliga skollokaler i planområdets norra del överskrids riktvärdet 55 dba med upptill 0-3 db inom en zon på knappt 20 m från Lasarettsvägens mitt. Reflexer mot huskroppar ökar ljudnivån med maximalt 0.5 db i området nära den östra skolbyggnaden. Förändringar Planering pågår för omläggning av Lasarettsvägen vilket på sikt bedöms minska trafiken och därmed även minska bullernivån. En ökning av trafiken kan däremot förväntas på Östmarksvägen. Riktvärdet klaras i dag med god marginal till den planerade bebyggelsen utefter Östmarksvägen. På plankartan inför bestämmelse om bullerskydd vilket bedöms säkra en bra ljudmiljö även med ökad trafik. 23

24 8 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 8.1 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Dessa anger förenklat uttryckt den miljökvalitet som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Varje länsstyrelse har ansvar för att precisera målen på regional nivå. Loka mål för Torsby kommun har inte upprättats. Av de 16 miljömålen är det främst nr 1, Begränsad klimatpåverkan och nr 15, God bebyggd miljö som berörs av planförslaget Begränsad klimatpåverkan Nationellt mål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Skolbyggnaderna i planområdet är sedan tidigare anslutna till fjärrvärme. Utökade byggrätter tillkommer inom skolområdet och nya skolbyggnader förutsätts anslutas till fjärrvärmenätet. Genomförandet av planen bedöms inte motverka måluppfyllelse God bebyggd miljö Nationellt mål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den ursprungliga skolbyggnaden skyddas genom varsamhetsbestämmelse. Planen möjliggör utveckling av den befintliga skolan vilket innebär att infrastrukturen redan finns på plats. Genomförandet av planen bedöms inte motverka måluppfyllelse. 24

25 8.2 Miljökvalitetsnormer MKN Av 5 kap. 3 MB framgår att myndigheter och kommuner ska säkerställa att de normer som har meddelats enligt 5 kap. 1 MB uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden. De ska också se till att normerna uppfylls när de utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna Utomhusluft I miljöbalkens 5 kap. anges miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Förordning om miljökvalitetsnormer och luftkvalitet SFS 2010:477 omfattar kvävedioxid, kväveoxider, partiklar (PM10, PM2,5), svaveldioxid, bly, kolmonoxid, bensen, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Kommunen deltar inom länet i en samverkan för mätning av luftkvalitet. Mätningar genomförs för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet följs inom kommunen. Planens genomförande beräknas inte försämra luftkvaliteten i förhållande till nollalternativet. Torsby kommun bedöms med en samlad bedömning ha goda förutsättningar att uppfylla miljökvalitetsnormen. Detta gäller även inom aktuellt planområde Omgivningsbuller Miljökvalitetsnormen för buller är inte tillämplig inom planområdet Vatten - Vattendirektivet Planområdet ligger inte i direkt anslutning till någon vattenförekomms. Närmaste vattendrag är Röjdälven som i sin tur rinner ut i Övre Fryken. För Röjdälven gäller miljökvalitetsnorm enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav beslutade , (14 FS 2009:533). Vattendraget har i dag måttlig ekologisk status och med kvalitetsnorm god ekologisk status år I dag uppnås inte heller en god kemisk ytvattenstatus, normen är även här att vattenförekomsten ska ha god kemisk status. Planens genomförande bedöms inte motverka att normen uppnås Fisk- och musselvatten Värdefulla fisk- och musselvatten är utpekade i naturvårdsverkets författningssamling NSF 2002:6. I Torsby kommun är förordningen tillämplig på Klarälven med biflödena Höljan och Femtan. Röjdälven och Övre Fryken omnämns inte. 25

26 8.3 Ekonomiska konsekvenser Planförslaget möjliggör utveckling av befintlig skolverksamhet. För området med befintlig småindustri möjliggör även planen för kommunen att sälja marken och ge möjlighet till annan användning än trafikändamål. 8.4 Sociala konsekvenser Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet handlar om människors lika värde oavsett etnicitet, kön, språk, religion politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Jämställdhet som är del av begreppet jämlikhet fokuserar på just jämlikhet mellan kvinnor och män. Genom att samråd genomförs har alla som påverkas av planering, oavsett könstillhörighet möjlighet att ta del i arbetet och lämna synpunkter inför upprättandet av förslaget till detaljplan. Den markanvändning som planen föreslår ger människor av olika kön, etnicitet etc. likvärdiga möjligheter till arbete och service. 9 GENOMFÖRANDE 9.1 Organisatoriska frågor Tidplan Samråd maj/juni 2015 Granskning augusti-september 2015 Antagande oktober 2015 Laga kraft mitten av november Genomförandetid Genomförandetiden sätts till 15 år efter att planen vunnit laga kraft. 9.2 Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 26

27 9.3 Fastighetsrättsliga frågor Behövliga fastighetsbildningar och ledningsrätter får göras med stöd av detaljplanen. Planen möjliggör att den del som planeras för industri, handel och kontor kan avstyckas från fastigheten Torsby 4:33. Inom prickad mark markerat som u-område finns möjlighet för ledningsrättsinnehavare att begära ledningsrätt med stöd i planen. I samband med omläggning av befintliga ledningar i övrigt förutsätts att byggherren står för ev. omläggningskostnader. 9.4 Ekonomiska frågor Planavgift tas inte ut. 9.5 Tekniska frågor Eventuell tekniska utredningar inför bygglov utförs och bekostas av respektive fastighetsägare, eller om marken upplåtits i avtal, verksamhetsutövaren. 10 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samrådshandling Granskningshandling Antagandehandling Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Lagakraft Torsby Torbjörn Almroth, Torsby kommun. 27