HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Kirurgiska sjukhuset, Kaserngatan 11-13, Faltin-salen

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) TID kl. 15:00-17:15 PLATS Kirurgiska sjukhuset, Kaserngatan 11-13, Faltin-salen BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 26 MÖTETS ÖPPNANDE 3 27 KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 28 JUSTERING OCH GODKÄNNANDE AV FÖREGÅENDE MÖTESPROTOKOLL DISKUSSION OM SOTE-REFORMEN 6 30 PREMIERING FÖR GODA TVÅSPRÅKIGA INSATSER 9 31 NÄMNDENS ARBETSPROGRAM ÖVRIGA ÄRENDEN ANMÄLNINGSÄRENDEN NÄSTA MÖTE MÖTET AVSLUTAS 14

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) NÄRVARANDE Namn Kl. Uppdrag Tilläggsupplys ningar NÄRVARANDE Eklöf Jan-Erik 15:00 - ordförande 17:15 Micklin Thomas 15:00-17:00 viceordförande Korolainen Annika 15:00 - medlem :35 Lahti Viveca 15:00 - medlem 17:15 Orre Werner 15:00 - medlem 17:15 Toivonen Hilkka 15:00 - medlem 17:15 Tudose Cristian 15:00 - medlem :25 Holmberg Christer 15:00 - HU :30 Långvik Berndt 15:00-17:15 styrelsens representant Lang Sune 15:00 - föredragande 17:15 Stolt Stig 15:00 - sekreterare 17:15 Joffe Grigori 15:00 - ledande :00 överläkare Lindholm Johanna 15:00 - språkskyddsse :00 kreterare Tammenmaa Corinna 15:00 - språkrättsråd :00 Österlund Markus 15:00-17:00 Folktingssekret erare Underskrift Jan-Erik Eklöf ordförande Stig Stolt sekreterare PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE I HNS registratorskontor, Tunnbindaregatan 1 C

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) MÖTETS ÖPPNANDE MINORIT 26 Ordförande Jan-Erik Eklöf öppnade mötet och hälsade gästerna välkomna.

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET MINORIT 27 Mötet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört. Mötet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört. Gästerna beviljades närvaro- och yttranderätt.

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) JUSTERING OCH GODKÄNNANDE AV FÖREGÅENDE MÖTESPROTOKOLL MINORIT 28 Föregående mötesprotokoll 3/2015, som finns som bilaga 1 till föredragningslistan, justeras och godkänns. Föregående mötesprotokoll 3/2015 justerades och godkändes.

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) DISKUSSION OM SOTE-REFORMEN MINORIT 29 Behandling: En omfattande reform av den offentliga social- och hälsovårdens servicestruktur (Sote-reformen) har länge varit under beredning. Regeringen inlämnade en proposition med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården till riksdagen och avsikten var att riksdagen skulle ha beslutit om lagen i mars I slutskedet av processen visade det sig dock, att grundlagsutskottet kommit fram till att lagförslaget inte var grundlagsenligt. Processen avbröts därför och fortsätts av den följande regeringen och riksdagen. Nämnden beslöt på sitt möte att under ett av vårens möten ordna en diskussion om sote-reformen och till det inbjuda lämpliga gäster. Sote-diskussionen fastslogs till detta möte och även om reformen nu ligger nere har nämnden ansett att ärendet ändå är värt att diskutera. Till mötet har inbjudits justitieministeriets språkrättsråd Corinna Tammenmaa, Folktingets ordförande Christina Gestrin och språkskyddssekreterare Johanna Lindholm samt HNS ledande överläkare Grigori Joffe, som har ansvar för beredandet av sote-reformen ur HNS synvinkel. Nämnden diskuterar läget kring sote-reformen med särskild vikt vid de språkliga aspekterna. Christina Gestrin hade fått förhinder och hon ersattes av Folktingssekreterare Markus Österlund. Grigori Joffe inledde med att ge en översikt av hur man inom HNS sett på sote-reformen. Presentationen var på ett allmänt plan utan specificering på svenska frågor. Genom Joffes bakgrund som tidigare chef för den psykiatriska resultatenheten var presentationen rätt koncentrerad till den psykiatriska sjukvården, men enligt Joffe kan tankegångarna ändå representera också hela HNS. Översikten innehöll mål och medel och vad som är viktigt för patienten och vad för ledningen. Även om sote-reformen nu föll har den ändå gett incitament till vissa integrationer på hälsovårdsfältet. Joffe förde också fram tankar om vad som varit rätt och fel och huruvida sote-reformen kan leda till en likvärdig behandling av patienterna, vilket ju är en målsättning. Corinna Tammenmaa betonade i sitt framförande, att lagen kring den nya sote-reformen inte skrivs på justitieministeriet. Osäkerheten kring vad som nu sker är stor bl.a. pga. den kommande nya regeringen. Grundlagsutskottets utlåtande om propositionen som föll kommer med stor säkerhet att ha stor betydelse för en kommande reform. Det är också av central betydelse, att en språkkonsekvensbedömning görs i samband med nästa förslag. Markus Österlund betonade i sitt framförande vikten av att man i den kommande nya beredningen beaktar olika alternativ och inte binder sig till ett enda från början. Österlund medverkade i den s.k. Ahtisaarigruppen vars rapport år 2010 ledde till nationalspråksstrategin. Strategin var bra och tog upp viktiga

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) huvudpunkter, men i praktiken har inget hänt. Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen har påpekat brister och också Europeiska rådet har framfört kritik till Finland. Även i dessa fall har mycket litet hänt i praktiken. HNS har ett bra språkprogram med goda direktiv, men verkligheten visar att programmet är svårt att följa. Österlund framförde farhågor över hur man ska kunna trygga den svenskspråkiga servicen om även en kommande sote-reform inte medför någon förbättring i praktiken. Johanna Lindholm tog i sitt framförande upp att man språkligt kan ha två infallsvinklar på sote-reformen, dels en grundlagsenlig syn och dels en patientsyn. Grundlagsenligt innehöll propositionen språkliga förslag, som kan anses vara bra åtminstone till pappers. Ur patientens synvinkel möter man problemet att det inte finns tillräckligt med tvåspråkig personal. I en sådan situation kan det finnas behov av att se realistiskt på läget och inse att resurserna inte räcker till att ge svenskspråkig service åt alla, utan man måste göra ett övervägande av vilka grupper som det är viktigast att garantera service för. Dessa kunde vara t.ex. barn, minnessvaga, psykiatriska patienter, handikappade, missbrukare m.fl. En riksomfattande koordinering kunde underlätta genomförandet av detta. I den efterföljande diskussionen framfördes bl.a. följande: - det är viktigt att man inte längre ställer primärvården och specialsjukvården mot varandra utan skapar en sammanhållen helhet, - det behövs en stor organisation med få administrativa gränser, - inom t.ex. anorexivård har man goda erfarenheter av expertisdistansvård per video. Kunde man tillämpa svenskspråkig distansvård? - även om patienten har rätt till vård på modersmålet blir det i vissa fall aktuellt att välja mellan språklig vård och bästa vård medicinskt sett, - man bör sträva till att skapa förutsättningar för god tvåspråkig vård hellre en skilda linjer för svenskspråkig och finskspråkig vård. Vissa saker kan ändå delas upp på språkliga grunder, men det ska utredas var det är lämpligt, - ett omfattande språkregister över personalen av den typ som nämnden tillsammans med den psykiatriska nämnden föreslagit skulle bidra till att patienterna kunde dirigeras till ställen där den tvåspråkiga vården kan garanteras. Corinna Tammenmaa svarade på en fråga om ett dylikt register kan ha juridiska hinder, att sådana inte föreligger. Den typen av uppgifter borde ingå i Apotti-systemet, - det är bra att man i den förfallna sote-reformen behandlade behovet av minoritetsnämnder. Problemet är, att de kan påföras för stora uppgifter, som inte kan genomföras utan stöd av ett tjänstemannasekretariat och budgeterade resurser, - minoritetsnämnden ska inte ha en roll som vakthund utan arbeta proaktivt enligt den modell som nämnden samarbetat med den psykiatriska resultatenheten. HNS styrelse ska ta besluten, - nämndens möjligheter att påverka är begränsade, t.ex. nämndens budgetutlåtanden noteras för kännedom utan att ge desto mera resultat, - minoritetssektionerna kan uppnå mera konkreta resultat då de jobbar på fältet, - en landskapsförbundsmodell kunde fungera, åtminstone i språkligt

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) hänseende, - en förvaltning med beskattningsrätt kan bli en dyr lösning, - vård på modersmålet borde alltid räknas in i vårdkvaliteten, - upphandlingslagen borde revideras så att man kan garantera, att de språkliga kraven beaktas vid upphandling av tjänster. Det räcker inte att lagen hänvisar till språklagen, utan den ska innehålla bestämmelser, - en ny sote-lag ska öppna upp vad som krävs för att trygga myndigheternas språkliga skyldigheter, - nämnden får gärna hålla kontakt med Corinna Tammenmaa för att påverka i en positiv riktning. Ordförande tackade gästerna och nämndmedlemmarna för goda framföranden och en livlig och givande diskussion. Framförandena och diskussionen noterades för kännedom. Nämnden följer i fortsättningen med utvecklingen kring sote-reformen.

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) PREMIERING FÖR GODA TVÅSPRÅKIGA INSATSER MINORIT 30 Nämnden har under årens lopp premierat personer och enheter för goda tvåspråkiga insatser med ett diplom. Det senaste diplomet tilldelades psykiatriska resultatenheten Under mars månad 2015 fanns ett upprop på intranet till personalen att nominera lämpliga kandidater till språkdiplomet. Inom utsatt tid inkom 25 förslag. Förslagen finns samlade i bilaga 2 i den ordning de inkommit. Nämndens uppgift är att bland de föreslagna välja den/dem som ska premieras enligt reglerna i bilaga 3. Nämnden utser vem som ska premieras med diplom och bestämmer om tidpunkten för premieringen. På grund av tidsbrist uppsköts behandlingen till nästa möte. Medlemmarna uppmanas skicka förslag på sina två favoriter av de nominerade till sekreteraren innan nästa möte.

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) NÄMNDENS ARBETSPROGRAM MINORIT 31 Nämnden uppdaterade på sitt möte sitt arbetsprogram (bilaga 4). Under behandlingen av nämndens budgetuppföljning på mötet konstaterades, att arbetsprogrammet igen kunde uppdateras. Nämnden uppdaterar sitt arbetsprogram På grund av tidsbrist uppsköts behandlingen till nästa möte. Medlemmarna uppmanas skicka förslag på ändringar och tillägg till sekreteraren innan nästa möte. Ett tillägg blir att följa med utvecklingen av Sote-reformen.

11 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) ÖVRIGA ÄRENDEN MINORIT Protokoll från minoritetssektionerna Protokoll från sektionen för den språkliga minoriteten vid Hucs sjukvårdsområde (bilaga 5) och Lojo sjukvårdsområde och (bilaga 6 och 7) har inkommit. Behandling: Protokollen noteras för kännedom. Anna Eklöf-Lehmusvuori har valts till ny sekreterare för Hucs svo:s sektion istället för Kirsti Lindqvist som avgår med pension. Protokollen noterades för kännedom. 2. Språkprogrammets styrgrupps protokoll Styrgruppen för språkprogrammet har hållit möte Mötesprotokollet medföljer som bilaga 8. Styrgruppens följande möte hålls som ett gemensamt möte med språkambassadörerna och KivaSpa-nätverket. Protokollet noteras för kännedom. Protokollet noterades för kännedom. 3. Höstens program Nämnden för den språkliga minoriteten vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har föreslagit ett gemensamt möte mellan nämnderna ( p. 2). Åbonämnden föreslår att mötet skulle hållas en torsdag i oktober i Helsingfors. Nämnden fastslår preliminärt sitt höstprogram med beaktande av Åbonämndens önskemål. Det slutliga höstprogrammet fastslås på nämndens följande möte. Mötet med Åbonämnden fastslogs preliminärt till torsdag kl I övrigt behandlas höstprogrammet på nästa möte. 4. Protokoll från minoritetsnämnden i Åbo Protokoll från nämnden för den språkliga minoriteten vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (bilaga 9) har inkommit. Protokollet noteras för kännedom. Protokollet noterades för kännedom.

12 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) ANMÄLNINGSÄRENDEN MINORIT 33 Helsingfors Universitet har utsett Johan Eriksson till ny ersättare i nämnden för Christer Holmberg i stället för Carl-Gustaf Nilsson. De nämndmedlemmar som inte ännu lämnat in sina skattekort uppmanas skicka dem per post till sekreteraren eller ta med dem till nästa möte. I början av maj 2015 kommer Hucs Kvinnosjukdomar och förlossningar att publicera förlossningsförberedelsevideor på internet. Fr.o.m upphör därför förlossningsförberedelsebesöken på Kvinnokliniken, Barnmorskeinstitutet och Jorv. Fördelar med videorna jämfört med besök: - jämbördig information till alla, - utförligare information, - flexibilitet, - lättillgänglighet, - personalresursen koncentreras till patienter som behandlas, - utrymmena fredas för patientvård, minskad infektionsrisk. Videorna är finskspråkiga, men textade till svenska och engelska. Förlossningsförberedelsebesöken fortsätter på Borgå, Hyvinge och Lojo sjukhus som tidigare.

13 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) NÄSTA MÖTE MINORIT 34 Enligt beslut på nämndens möte hålls nästa möte måndag kl i Mejlans Förvaltningsbyggnads Lilla kabinett. Till mötet har inbjudits HNS verkställande direktör Aki Lindén för diskussion om aktuella frågor. Nästa möte hålls måndag kl i Mejlans Förvaltningsbyggnads Lilla kabinett. Till mötet har inbjudits HNS verkställande direktör Aki Lindén för diskussion om aktuella frågor. Sekreteraren skickar en lista över diskussionsämnen till Lindén.

14 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/ (14) MÖTET AVSLUTAS MINORIT 35 Ordförande avslutade mötet kl. 17:15.