ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-340

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2013/2277(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Othmar Karas, Liem Hoang Ngoc (PE v01-00) Utredningsrapport om trojkans (ECB, kommissionen och IMF) roll och verksamhet med avseende på programländerna i euroområdet (2013/2277(INI)) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /179 AM\ doc

3 1 Liem Hoang Ngoc Beaktandeled 1 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 7, artikel 136 i förbindelse med artikel 121 och artikel 174, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 7, artikel 9, artikel 136 i förbindelse med artikel 121, artiklarna , artikel 168 och artikel 174, 2 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Beaktandeled 1 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 7, artikel 136 i förbindelse med artikel 121 och artikel 174, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 7, artikel 9, artikel 136 i förbindelse med artikel 121, artiklarna , artikel 168 och artikel 174, 3 Emer Costello Beaktandeled 1 AM\ doc 3/179 PE v01-00

4 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 7, artikel 136 i förbindelse med artikel 121 och artikel 174, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 7, artikel 9, artikel 136 i förbindelse med artikel 121 och artikel 174, 4 Sampo Terho Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av artikel 125 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Or. fi 5 Liem Hoang Ngoc Beaktandeled 2a (nytt) med beaktande av den europeiska sociala stadgan, 6 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Beaktandeled 2a (nytt) PE v /179 AM\ doc

5 med beaktande av den europeiska sociala stadgan, 7 Liem Hoang Ngoc Beaktandeled 3 med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 3, med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 3 och artikel 13.2, 8 Emer Costello Beaktandeled 5a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020 (antagna texter, P7_TA(2013)0447), 9 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Beaktandeled 13a (nytt) AM\ doc 5/179 PE v01-00

6 med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) 29:e årsrapport 2011, 10 Jürgen Klute, Marisa Matias Beaktandeled 13b (nytt) med beaktande av yttrandet ECO/334, Vilken framtid har euron, offentliggjort av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 22 maj 2013, 11 Burkhard Balz Skäl A A. Trojkan som består av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) hade sin upprinnelse i beslutet av den 25 mars 2010 som fattades av euroområdets stats- och regeringschefer om att bevilja villkorliga bilaterala lån till Grekland, och har sedan dess också varit verksam i Portugal, Irland och Cypern. A. Trojkan som består av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) hade sin upprinnelse i beslutet av den 25 mars 2010 som fattades av euroområdets stats- och regeringschefer om att inrätta ett gemensamt program och att bevilja villkorliga bilaterala lån till Grekland, vilket också byggde på rekommendationer från Ekofinrådet, och har sedan dess också varit verksam i Portugal, Irland och Cypern. PE v /179 AM\ doc

7 12 Sharon Bowles Skäl A A. Trojkan som består av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) hade sin upprinnelse i beslutet av den 25 mars 2010 som fattades av euroområdets stats- och regeringschefer om att bevilja villkorliga bilaterala lån till Grekland, och har sedan dess också varit verksam i Portugal, Irland och Cypern. A. Trojkan som består av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) hade sin upprinnelse i beslutet av den 25 mars 2010 som fattades av euroområdets stats- och regeringschefer om att bevilja villkorliga bilaterala lån till Grekland, och har sedan dess också varit verksam i Portugal, Irland och Cypern. Parlamentet konstaterar att euroområdets finansministrar i hög grad deltog i besluten om detaljerna i de bilaterala lånen. 13 Lorenzo Fontana, Matteo Salvini Skäl A A. Trojkan som består av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) hade sin upprinnelse i beslutet av den 25 mars 2010 som fattades av euroområdets stats- och regeringschefer om att bevilja villkorliga bilaterala lån till Grekland, och har sedan dess också varit verksam i Portugal, Irland och Cypern. A. Trojkan som består av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) hade sin upprinnelse i beslutet av den 25 mars 2010 som fattades av euroområdets stats- och regeringschefer om att bevilja villkorliga bilaterala lån till Grekland. Sedan dess utfärdar den sina beslut i Portugal, Irland och Cypern. Or. it AM\ doc 7/179 PE v01-00

8 14 Paulo Rangel Skäl Aa (nytt) Aa. Trojkan var en lösning som antogs under enorm tidspress, i en nödsituation som kännetecknades av behovet av att stödja de svårt utsatta länderna och hindra den gemensamma valutan från att bryta samman. Or. pt 15 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt Skäl Aa (nytt) Aa. Trojkan och dess roll har fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 och nämns i ESM-fördraget. 16 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt Skäl Ab (nytt) Ab. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 antogs i Europaparlamentet med 528 röster för, PE v /179 AM\ doc

9 81 röster emot och 71 nedlagda röster. 17 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt Skäl Ac (nytt) Ac. EU-domstolen har i sin dom i mål C-370/12 (Pringle) bekräftat att kommissionen och ECB kan anförtros de uppgifter som de tilldelas i ESM-fördraget. 18 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl Aa (nytt) Aa. Flera av IMF:s verkställande direktörer framhöll den enorma risken med programmet, särskilt vad gäller hållbar skuldsättning, och IMF:s styrelse konstaterade att på det hela taget anser styrelsen att skulden medelfristigt är hållbar men att de betydande osäkerheterna som omgärdar detta gör det svårt att kategoriskt fastslå att det med hög sannolikhet är så. Den australiske verkställande direktören framhöll risken för en upprepning av de misstag som begicks under den asiatiska krisen genom införandet av alltför mycket strukturella villkor. IMF:s styrelse erkände att programmet säkerligen kommer att AM\ doc 9/179 PE v01-00

10 medföra en prövning för det grekiska samhället. De verkställande direktörerna för Argentina, Brasilien, Indien, Ryssland och Schweiz beklagade att ett element saknades i programmet: Det borde ha inbegripit skuldsanering och deltagande av den privata sektorn för att enligt den verkställande direktören för Brasilien undvika en räddningsaktion för den privata sektorns innehavare av grekiska obligationer, huvudsakligen europeiska finansinstitut. (Källa: IMF Office Memorandum, 10 maj 2010.) 19 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl Ab (nytt) Ab. IMF har medgett att fonden har sänkt ribban för hållbar skuldsättning särskilt för det grekiska programmet och erkänt att de makrofinansiella basprognoserna kan också kritiseras för att vara för optimistiska och att graden av egenansvar för programmet och kapaciteten att genomföra strukturreformer överskattats. IMF drar slutsatsen att händelseutvecklingen i Grekland på den senaste tiden visar vikten av att fördela bördan för anpassningen mellan olika samhällsskikt, och uppmanar staben att vara mer skeptisk till officiella uppgifter under regelbunden övervakning. IMF drar slutsatsen att det inom trojkan inte fanns någon tydlig arbetsfördelning, att kunskaps- och erfarenhetsområdena skilde sig och att ingen partner tycktes uppfatta PE v /179 AM\ doc

11 arrangemanget som idealiskt. IMF framhåller att en tidigare skuldsanering kunde ha lättat anpassningsbördan för Grekland och bidragit till en mindre dramatisk produktionsnedgång, att fördröjningen gav privata borgenärer tillfälle att minska sina exponeringar och skifta över skulden till den offentliga sidan och att det skiftet skedde i betydande skala och lämnade den offentliga sektorn i knipan. IMF efterlyser effektivare riskdelningsavtal inom euroområdet och en verklig bankunion. (Källa: IMF, den 20 maj 2013, Greece: Ex Post Evaluation of Exceptional Access under the 2010 Stand-By Arrangement.) 20 Nikolaos Chountis, Jürgen Klute Skäl Aa (nytt) Aa. En lösning för finansiellt stöd inom EU:s ram granskades inte ingående innan man tog sin tillflykt till IMF och samförståndsavtal. 21 Jürgen Klute, Nikolaos Chountis, Marisa Matias Skäl Aa (nytt) Aa. I Europeiska unionens stadga om de AM\ doc 11/179 PE v01-00

12 grundläggande rättigheterna föreskrivs bland annat förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder (artikel 28), skydd mot uppsägning utan saklig grund (artikel 30), säkra och värdiga arbetsförhållanden (artikel 31), respekten för och rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner och, för att bekämpa social utestängning och fattigdom, rätt till en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel (artikel 34), rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård (artikel 35) och respekt för tillgången till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (artikel 36). 22 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Skäl Ab (nytt) Ab. Enligt artikel 151 i EUF-fördraget måste åtgärder som vidtas av EU och dess medlemsstater stå i överensstämmelse med de grundläggande sociala rättigheter som fastslås i den europeiska sociala stadgan från 1961 och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter för att förbättra bland annat den sociala dialogen. 23 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Skäl Ac (nytt) PE v /179 AM\ doc

13 Ac. I artikel 152 i EUF-fördraget fastslås följande: Unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den ska underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet. 24 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Skäl Ad (nytt) Ad. I artikel i EUF-fördraget fastslås att Europeiska unionen inte har någon behörighet i fråga om löner och i artikel att EU inte ska påverka medlemsstaternas rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet. 25 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Skäl Ae (nytt) Ae. I artikel i EUF-fördraget fastslås att hälso- och sjukvårdsförvaltning och fördelning av de resurser som tilldelas denna tillhör AM\ doc 13/179 PE v01-00

14 medlemsstaternas ansvarsområden. 26 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Skäl Af (nytt) Af. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, ILO-konventionerna, den europeiska sociala stadgan samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter är rättsligt bindande för alla medlemsstater och förpliktigar dem att lägga tillbörlig vikt vid åtgärder för att främja social stabilitet. 27 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Aa (nytt) Aa. För länder som Portugal, med svaga ekonomier, innebär medlemskapet i EU att landet måste konkurrera med ekonomier med uppenbara konkurrensfördelar, och detta har lett till avindustrialiseringsprocesser (när landets industri har försvagats i förhållande till dess behov). Samtidigt med avindustrialiseringsprocessen finns en ökad tendens till nedbrytning av jordbrukets och fiskets produktionskapacitet (den gemensamma PE v /179 AM\ doc

15 jordbruks- och fiskepolitiken). Or. pt 28 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Ab (nytt) Ab. De offentliga utgifterna i Portugal växte från 42 procent av BNP 2000 till 51 procent 2010 på grund av krisen, genom stimulanser av ekonomin vars inriktning bestämdes av EU. Under 2011 var utgifterna för socialpolitiken 26,5 procent av BNP jämfört med genomsnittet 29,1 procent i EU , alltså före den internationella krisen, var budgetunderskottet 3,1 procent och statsskulden 68,3 procent, vilket är nära de värden som föreskrivs i Maastricht-fördragets regler (och nära de som konstaterats i länder som Tyskland). Or. pt 29 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Ac (nytt) Ac. Portugals statsskuld har nästan fördubblats sedan Portugals statsskuld sköt i höjden i och med samförståndsavtalet och ökade under 2011 och 2012 med 25,3 miljarder euro per år, alltså i en takt som är 6,4 gånger högre än den som konstaterades mellan 2001 och 2004 och 2,7 gånger högre än AM\ doc 15/179 PE v01-00

16 den som konstaterades mellan 2005 och I augusti 2013 hade enligt Banco de Portugal de offentliga myndigheternas skuld nått upp till 254,638 miljarder euro (155,2 procent av BNP) och statsskulden, beräknad enligt Maastrichtkriterierna som inte omfattar hela skulden, var 214,880 miljarder euro (131,4 procent av BNP), ett aldrig förut uppnått värde. Or. pt 30 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Ad (nytt) Ad. Enligt genomförda studier kan den portugisiska statsskulden minskas till värden nära 60 procent av BNP, så som det så kallade stabilitetsfördraget föreskriver, bara om två villkor samtidigt kan uppfyllas under de kommande 20 åren: en betydande ekonomisk tillväxt i storleksordningen 4 procent av nominell BNP och dessutom ett positivt primärt saldo i storleksordningen 3,5 procent. Or. pt 31 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Ae (nytt) Ae. Genom den skenbart autonoma Europeiska centralbanken förs en penningpolitik som sätter prisstabiliteten främst, till förfång för varje lands PE v /179 AM\ doc

17 utveckling mot höjda löner och inkomster. Europeiska centralbanken lånar inte ut till medlemsstaterna utan bara till banker med räntor under 1 procent. Samtidigt får bankerna ta ut ockerräntor för sin utlåning, särskilt till staterna. Upprätthållandet av eurons alltför höga växelkurs försvarar bara de ekonomiskt starkare ländernas intressen och omöjliggör återhämtningen i länder med svag ekonomi. Or. pt 32 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Af (nytt) Af. Ökningen av räntan på Portugals statsskuld har aktivt understötts av EU som har sett på utan att ingripa när man i det aktuella politiskt-institutionella sammanhanget hade kunnat sätta stopp, vilket ECB:s handlingssätt i andra fall har visat. Or. pt 33 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Ag (nytt) Ag. Svagheterna i den portugisiska ekonomin, som har förvärrats genom de olika politiska initiativ som understötts av EU, framför allt de så kallade stabilitetsoch tillväxtpakterna (från 2010), har AM\ doc 17/179 PE v01-00

18 medfört en recessionseffekt och en skenande räntespiral och lett till utpressning från bankerna och från dem som investerar i statsskuldpapper. Or. pt 34 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Ah (nytt) Ah. Genomförandet av samförståndsavtalet har medfört en exponentiell försämring av Portugals ekonomiska indikatorer och orsakat en abrupt nedgång av BNP och de offentliga investeringarna, som har fallit tillbaka till 1980-talets nivåer, och även av den offentliga och privata konsumtionen. Hushållens konsumtion har sjunkit drastiskt, vilket har lett till minskad jordbruks-, industri- och energiproduktion och även till en nedgång hos handeln. Under de två senaste åren har den totala sysselsättningen sjunkit med 8,1 procent och arbetstillfällen har förlorats. Or. pt 35 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Ai (nytt) Ai. Det lidande som har drabbat det portugisiska folket i form av förvärrad fattigdom, arbetslöshet, nöd, sammanbrott PE v /179 AM\ doc

19 för olika offentliga tjänster och även emigration har bidragit till att över portugiser under de två senaste åren har sett sig tvungna att flytta utomlands. Or. pt 36 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Aj (nytt) Aj. Samförståndsavtalet med Portugal har bidragit till en brutal minskning av arbetskostnaderna (med en reell sänkning på nära 15 procent av lönerna under denna period) och till ett omfattande privatiseringsprogram, vilka båda har samverkat till en ojämlik fördelning av nationalinkomsten till förmån för kapitalet och till nackdel för arbetstagarna, samt till en ännu större koncentration och centralisering av kapitalet. Or. pt 37 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Ak (nytt) Ak. EU:s budgetram för perioden (liksom den aktuella för ) tillgodoser långt ifrån behovet att överbrygga de växande asymmetriska effekterna för EU:s inre marknad och för unionens övriga politik, vilket skärper AM\ doc 19/179 PE v01-00

20 ojämlikheterna mellan länderna och mellan olika sociala skikt. Or. pt 38 Inês Cristina Zuber, João Ferreira, Paul Murphy Skäl Al (nytt) Al. Samförståndsavtalet med Portugal angriper arbetstagarnas rättigheter och deras löner och pensioner, förstör de offentliga tjänsterna och orsakar avskedanden i denna sektor. Arbetslösheten har nått mycket höga nivåer, särskilt bland ungdomar, och tusentals små och medelstora företag har gått i konkurs. Försämringen av de sociala förhållandena och den ökade utsugningen av arbetstagarna står i kontrast mot ökningen av miljonärsgruppen och dess förmögenheter i Portugal efter att samförståndsavtalet trädde i kraft. Or. pt 39 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Am (nytt) Am. Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskepolitiken har förstärkt jordbrukets liberaliseringsinriktning, försämrat fiskerisektorn och skapat ännu större svårigheter för små och medelstora PE v /179 AM\ doc

21 jordbruksföretag och familjejordbruk, liksom för fiskesamhällen. Or. pt 40 Diogo Feio Skäl B B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. Det finansiella stöd som gjorts tillgängligt av dels Europeiska kommissionen och ECB, dels IMF var av olika storleksordning, och IMF:s deltagande i trojkan berodde framför allt på dess särskilda kunnande och erfarenheter av liknande situationer och insatser. 41 Udo Bullmann, Peter Simon Skäl B B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att på teknisk nivå förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, AM\ doc 21/179 PE v01-00

22 finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. Det politiska ansvaret för trojkans åtgärdsprogram ligger dock i första linje hos de europeiska stats- och regeringscheferna samt berörda finansministrar. Det finansiella stödet kallas hädanefter EU/IMF-stöd. Or. de 42 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl B B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. B. Inom trojkan är kommissionen, som fungerar som ombud för eurogruppen, ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. 43 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt Skäl B B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat PE v /179 AM\ doc

23 EU/IMF-stöd. EU/IMF-stöd, men rådet ansvarar för godkännandet av det makroekonomiska anpassningsprogrammet. 44 Derk Jan Eppink Skäl B B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. Varje medlem av trojkan ska handla inom sitt eget uppdrag och följa sitt eget oberoende förfarande. 45 Burkhard Balz Skäl B B. Inom trojkan är kommissionen ansvarig för att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. B. Inom trojkan har kommissionen fått förtroendet att förhandla om villkoren för finansiellt stöd för medlemsstater i euroområdet i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och när så är möjligt, tillsammans med IMF, det finansiella stödet hädanefter kallat EU/IMF-stöd. AM\ doc 23/179 PE v01-00

24 46 Sharon Bowles Skäl Ba (nytt) Ba. EU/IMF-stöd tillhandahölls till de fyra medlemsstaterna i olika utformningar, som ibland innebar utnyttjande av unionsresurser. 47 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl Ba (nytt) Ba. Det är svårt att på ett meningsfullt sätt särskilja stödet till programländer från kommissionens roll i samordningen av den ekonomiska politiken. (Se det rättsliga utlåtandet från Europaparlamentets rättstjänst, ) 48 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl Bb (nytt) PE v /179 AM\ doc

25 Bb. Det tekniska stöd som kommissionen och ECB tillhandahåller till programländer utgör genomförande av unionsrätten i den mening som avses i artikel 226 i EUF-fördraget. (Se det rättsliga utlåtandet från Europaparlamentets rättstjänst ) 49 Jürgen Klute, Marisa Matias Skäl Ba (nytt) Ba. EU-domstolen har med hänvisning till artikel 13.3 i ESM-fördraget nyligen (i Pringle-målet) bekräftat att Europeiska kommissionen genom sin medverkan i ESM-fördraget måste främja unionens allmänna intresse och se till att de samförståndsavtal som slutits av ESM är förenliga med unionsrätten. 50 Markus Ferber Skäl C C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i AM\ doc 25/179 PE v01-00

26 mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen och berörda nationella parlament. Or. de 51 Udo Bullmann, Peter Simon Skäl C C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av statscheferna och finansministrarna och dessa är således ansvariga för konstaterade brister. 52 Burkhard Balz Skäl C C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd PE v /179 AM\ doc

27 och villkor av Eurogruppen. och villkor av Eurogruppen i fråga om EFSF- och ESM-stöd. 53 Sharon Bowles Skäl C C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. C. Trojkan har hittills varit grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. 54 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt Skäl C C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av EU:s finansministrar. AM\ doc 27/179 PE v01-00

28 55 Derk Jan Eppink Skäl C C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. C. Trojkan är grundstrukturen för förhandlingar mellan de officiella långivarna och regeringarna i mottagarländerna samt för granskningen av de ekonomiska anpassningsprogrammens genomförande. För den europeiska sidan fattas de slutgiltiga besluten gällande finansiellt stöd och villkor av Eurogruppen. 56 Derk Jan Eppink Skäl Ca (nytt) Ca. Trojkaarrangemanget var en pragmatisk lösning för att hantera problem utan tidigare motsvarighet. Trojkamedlemmarna eftersträvade gemensamma mål för att främja ekonomisk och finansiell stabilitet i Europa och särskilt inom euroområdet. 57 Takis Hadjigeorgiou, Kyriacos Triantaphyllides Skäl Ca (nytt) PE v /179 AM\ doc

29 Ca. De politiska besluten angående trojkan och anpassningsprogrammen fattas av Eurogruppen med klart syfte att fullborda den inre marknaden och främja ekonomisk integration till varje pris, särskilt på bekostnad av befolkningens sociala rättigheter och rättigheter som arbetstagare. Dessa politiska insatser leder därför till åtstramning i stället för till tillväxt och nya arbetstillfällen. 58 Inês Cristina Zuber, João Ferreira Skäl Ca (nytt) Ca. De politiska besluten angående trojkan och anpassningsprogrammen fattas av Eurogruppen med klart syfte att fullborda den inre marknaden och främja ekonomisk integration till varje pris, särskilt på bekostnad av befolkningens sociala rättigheter och rättigheter som arbetstagare. Dessa politiska åtgärder leder därför till åtstramning i stället för till tillväxt och nya arbetstillfällen. 59 Gay Mitchell Skäl D AM\ doc 29/179 PE v01-00

30 D. Trojkan är tillsammans med den berörd medlemsstaten också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. utgår 60 Anni Podimata Skäl D D. Trojkan är tillsammans med den berörd medlemsstaten också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. D. Eurogruppens formella beslut grundas på de program som överenskommits mellan trojkan och den berörda medlemsstaten. 61 Udo Bullmann, Peter Simon Skäl D D. Trojkan är tillsammans med den berörda medlemsstaten också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. D. Trojkan är också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. Or. de 62 Diogo Feio PE v /179 AM\ doc

31 Skäl D D. Trojkan är tillsammans med den berörda medlemsstaten också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. D. Trojkan hörs tillsammans med den berörda medlemsstaten också under utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. 63 Matteo Salvini, Lorenzo Fontana Skäl D D. Trojkan är tillsammans med den berörda medlemsstaten också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut. D. Trojkan är också ansvarig för utarbetandet av Eurogruppens formella beslut och informerar sedan den berörda medlemsstaten om det. Or. it 64 Derk Jan Eppink Skäl Da (nytt) Da. En rättslig grund och särskilda instrument för trojkan har successivt upprättats. 65 Othmar Karas AM\ doc 31/179 PE v01-00

32 Skäl Ea (nytt) Ea. Det fanns ett brett politiskt samförstånd om att förebygga en oordnad betalningsinställelse av medlemsstater i EU, och särskilt inom euroområdet, för att undvika ekonomiskt och socialt kaos som skulle leda till att pensioner och offentliganställdas löner inte kunde betalas ut och till ödesdigra utslagningseffekter i ekonomin, banksystemet och den sociala tryggheten, förutom att statspapper skulle bli helt utestängda från kapitalmarknaden under en längre tid. 66 Derk Jan Eppink Skäl Ea (nytt) Ea. Medlemmarna i trojkan tog för givet att inget programland ville lämna euroområdet. 67 Jürgen Klute, Marisa Matias, Nikolaos Chountis Skäl Ea (nytt) Ea. Både EFSF och ESM drar nytta av PE v /179 AM\ doc

33 ledande unionsinstitutioners tjänster, bland annat kommissionens och ECB:s, men dessa institutioners kontroll följer inte det förfarande som fastställts i EUF-fördraget. 68 Derk Jan Eppink Skäl F F. EU skapade flera ad hoc-mekanismer för att ge länder inom euroområdet finansiellt stöd, först genom bilaterala lån, också från flera länder utanför euroområdet, sedan genom EFSF och EFSM och slutligen genom ESM som var avsett att ersätta alla andra mekanismer. F. EU skapade flera ad hoc-mekanismer för att ge länder inom euroområdet finansiellt stöd, först genom bilaterala lån, också från flera länder utanför euroområdet, sedan genom en tillfällig krisfond för EU-medlemsstater i svårigheter, som bestod av specialinstrument, Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF) och ett unionsinstrument, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) och slutligen genom den permanenta Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) som var avsett att ersätta alla andra mekanismer. 69 Gay Mitchell Skäl F F. EU skapade flera ad hoc-mekanismer för att ge länder inom euroområdet finansiellt stöd, först genom bilaterala lån, också från flera länder utanför euroområdet, sedan F. EU och dess medlemsstater skapade flera ad hoc-mekanismer för att ge länder inom euroområdet finansiellt stöd, först genom bilaterala lån, också från flera AM\ doc 33/179 PE v01-00

34 genom EFSF och EFSM och slutligen genom ESM som var avsett att ersätta alla andra mekanismer. länder utanför euroområdet, sedan genom EFSF och EFSM och slutligen genom ESM som var avsett att ersätta alla andra mekanismer. 70 Philippe Lamberts Skäl Fa (nytt) Fa. I samband med det första grekiska programmet beslutade IMF att genom ett snabbförfarande ändra sitt kriterium om hållbar skuldsättning i sin policy för exceptionell tillgång för att göra det möjligt att ge lån till Grekland, Irland och Portugal. IMF har därigenom gjort avsteg från sin grundprincip att endast ge lån till länder där en strikt systemriskanalys ger för handen att det är högst sannolikt att landets statsskuld är hållbar på medellång sikt. 71 Philippe Lamberts Skäl Fb (nytt) Fa. Doktrinen om berättigade förväntningar, som har sina rötter i principerna om rättssäkerhet och god tro, är också ett centralt element i den allmänna principen om rättssäkerhet i unionsrätten. Enligt doktrinen om berättigade förväntningar ska PE v /179 AM\ doc

35 förväntningarna hos dem som handlar i god tro med stöd av lag, såsom den är utformad eller förefaller vara utformad, inte svikas. En EU-institution som underförstått eller uttryckligen föranlett en part att välja en viss handlingsväg får inte frångå sin tidigare ståndpunkt om detta skulle medföra att den parten lider förlust. 72 Philippe Lamberts Skäl Fc (nytt) Fc. Begreppet rättssäkerhet har av domstolen sedan 1960-talet erkänts som en av de allmänna principerna i unionsrätten. Denna princip innebär att det måste råda visshet om lagen i den meningen att den är tydlig och exakt och att dess rättsliga konsekvenser är förutsebara. 73 Philippe Lamberts Skäl Fd (nytt) Fd. Enligt den princip om tilldelade befogenheter som fastställs i artikel 5 i EU-fördraget ska unionen endast handla inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den i AM\ doc 35/179 PE v01-00

36 fördragen. 74 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl G G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. utgår 75 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt, Ramon Tremosa i Balcells Skäl G G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. G. Ett samförståndsavtal bygger på ett förslag till makroekonomiskt anpassningsprogram som utarbetats av den medlemsstat som begär finansiellt stöd och som godkänts av rådet. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. Kommissionen PE v /179 AM\ doc

37 undertecknar samförståndsavtalet för euroområdets finansministrar. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. 76 Udo Bullmann, Peter Simon Skäl G G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd; I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. G. Ett samförståndsavtal är per definition en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd; Allmänheten känner dock inte till hur förhandlingarna mellan trojkan och den berörda medlemsstaten har förts i praktiken, och dessutom är det inte tydligt vilket inflytande den medlemsstat som söker stöd kunde utöva på förhandlingsresultatet. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. Or. de 77 Derk Jan Eppink Skäl G G. Ett samförståndsavtal är en G. Ett samförståndsavtal är en AM\ doc 37/179 PE v01-00

38 överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att tillämpa ett ekonomiskt anpassningsprogram bestående av en rad åtgärder och reformer i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. 78 Othmar Karas Skäl G G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också förväntas om möjligt skicka in en ansökan om stöd till IMF. 79 Diogo Feio Skäl G G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda G. Ett samförståndsavtal är en överenskommelse mellan den berörda PE v /179 AM\ doc

39 medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. medlemsstaten och trojkan och är ett resultat av förhandlingar varigenom en medlemsstat förbinder sig att utföra en rad bestämda åtgärder i utbyte mot finansiellt stöd. I ESM-fördraget fastställs att en medlemsstat som ansöker om stöd från ESM också måste skicka in en ansökan om stöd till IMF. 80 Sharon Bowles Skäl Ga (nytt) Ga. Myndigheterna i den berörda medlemsstaten undertecknar även ett samförståndsavtal om ekonomisk och finansiell politik som så långt möjligt ska överensstämma med samförståndsavtalet. 81 Sharon Bowles Skäl Gb (nytt) Gb. De grekiska, irländska och cypriotiska parlamenten har ratificerat de samförståndsavtal som deras respektive myndigheter och trojkan förhandlat fram. Däremot har det portugisiska parlamentet, som inte deltog i förhandlingsprocessen, inte ratificerat samförståndsavtalet. AM\ doc 39/179 PE v01-00

40 82 Burkhard Balz Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. IMF:s medverkan säkerställer inte bara ett möjligt engagemang i form av medfinansiering utan även tillgång till ett gediget kunnande som härrör från de finansiella stödprogram som IMF bedrivit sedan Sari Essayah Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödet ges för att ifrågavarande medlemsstater inte har kunnat ta lån på marknaden annat än mot mycket hög ränta. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. PE v /179 AM\ doc

41 Or. fi 84 Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. Därmed skyddas banksektorn från förluster genom att stora summor i programlandets statsskuld överförs från den privata sektorns balansräkning till den offentliga sektorns balansräkning. (Synpunkt från Europeiska fackliga samorganisationen.) 85 Nikolaos Chountis Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmens längd, utformning och sammanhang är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där detta finansiella stöd är så gott som den enda källan till finansiering i samtliga fyra länder och med den finansieringen som motivering åläggs dessa länder hårda AM\ doc 41/179 PE v01-00

42 åtstramningsåtgärder som bidrar till att fördjupa den sociala och ekonomiska krisen. 86 Diogo Feio Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. Tidsplaneringen av anpassningarna avgjordes av det finansieringsbelopp som var tillgängligt. 87 Markus Ferber Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. Or. de PE v /179 AM\ doc

43 88 Krišjānis Kariņš Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet, på grund av ovilja från marknadernas sida, nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via nämnda marknader. Or. lv 89 Derk Jan Eppink Skäl H H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödpaketens totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en icke önskvärd situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. 90 Emer Costello Skäl H AM\ doc 43/179 PE v01-00

44 H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. H. Det finansiella stödets totala summa i de fyra programmen, liksom programmets villkor, längd och utformning är utan tidigare motsvarighet, vilket leder till en ovanlig situation där stödet nästan uteslutande ersatt den vanliga finansieringen via marknaderna. 91 Nils Torvalds, Sylvie Goulard, Wolf Klinz, Olle Schmidt, Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ha (nytt) Ha. EU-domstolen har i sin dom i Pringle-målet fastslagit att det förbud som uppställs i artikel 125 i EUF-fördraget säkerställer att det alltjämt är en marknadslogik som gäller när medlemsstaterna tar på sig skulder, vilket borde få dem att upprätthålla budgetdisciplin. Iakttagandet av en sådan disciplin bidrar på unionsnivå till uppnåendet av ett överordnat mål, nämligen att trygga den monetära unionens finansiella stabilitet. Domstolen betonar dock att artikel 125 i EUF-fördraget inte förbjuder att en eller flera medlemsstater beviljar finansiellt stöd till en annan medlemsstat som fortsatt är ansvarig för sina egna åtaganden gentemot sina långivare och under förutsättning att de villkor som förenas med ett sådant stöd är sådana att medlemsstaten ges incitament att genomföra en sund finanspolitik. PE v /179 AM\ doc

45 92 Liem Hoang Ngoc Skäl Ha (nytt) Ha. Räddningsaktioner för den finansiella sektorn har direkt bidragit till att öka statsskuldsnivån. Hushållen har burit en oskälig andel av kostnaden för krisen. 93 Udo Bullmann, Peter Simon Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater och särskilt i de medlemsstater som söker stöd har som en direkt följd av de ensidiga åtstramningskraven utan tillväxtincitament och investeringsimpulser i hög grad äventyrat anställningarnas kvalitet och omfattning, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. Trojkans åtstramningspolitik har i första hand inriktats på att sänka löne- och pensionsnivåerna samt att urholka sociala förmåner som arbetstagarrättigheter, men även som i Portugal på att privatisera gemensamma tillgångar som vattenförsörjning. Or. de AM\ doc 45/179 PE v01-00

46 94 Burkhard Balz Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. Utan finansiellt och tekniskt stöd från EU och IMF skulle konsekvenserna för anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna ha varit betydligt sämre och förmodligen knappt uthärdliga. 95 Liem Hoang Ngoc Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Finanskrisen har lett till en ekonomisk och social kris. Den ekonomiska situationen och åtgärder som vidtagits under trojkaprogrammen har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. 96 Werner Langen PE v /179 AM\ doc

47 Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har förvärrat arbetslösheten. Or. de 97 Ana Gomes Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har lett till försämring av de nationella hälsosjukvårdssystemen, utbildnings- och socialskyddssystemen, en allmänt ökad fattigdom bland medborgarna och växande ojämlikheter i välstånd. Dessa faktorer har varit förödande för medborgarnas förtroende för såväl regeringar och politiker som EU och demokrati. 98 Markus Ferber Skäl I AM\ doc 47/179 PE v01-00

48 I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen i några av de medlemsstater som får stöd har i brist på nödvändiga strukturella reformer äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. Or. de 99 Antigoni Papadopoulou Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i några medlemsstater har äventyrat anställningskvaliteten, socialskyddsstandarderna och hälso- och säkerhetsstandarderna. Den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten har dessutom skadats allvarligt och en kraftig försämring av det offentliga underskottet och skuldbördan har konstaterats i vissa medlemsstater. 100 Derk Jan Eppink Skäl I I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i I. Den ekonomiska situationen och utvecklingen under den senaste tiden i PE v /179 AM\ doc