Miljöpraktik för studerande på brandingenjörsprogrammet - LTH

Transkript

1 Fastställt av utbildningsnämnden Brandteknik Robert Jönsson Miljöpraktik för studerande på brandingenjörsprogrammet - LTH Krav enligt utbildningsplan För att utbildningslinjen skall anses vara genomgången med godkänt resultat fordras 10 veckors miljöpraktik utanför programmets poängtal. Ändamålet med praktiken är att ge den studerande viss teknisk bakgrund till studierna och att göra den studerande förtrogen med arbetsmiljön och med samspelet mellan individer och grupper av individer på en arbetsplats. Miljöpraktiken skall innehålla 3 veckors brandmannautbildning, vilken anordnas av utbildningsnämnden i juni månad efter första årets studier. För att utbildningsprogrammet skall anses ha genomgåtts med godkänt resultat fordras av utbildningsnämnden godkänd miljöpraktik. Följande krav skall vara uppfyllda för att praktiken skall kunna godkännas: Praktiken skall ha en total längd av 10 arbetsveckor. Ingen av de sammanhängande praktikperioderna som ingår i den totala praktiktiden får vara kortare än 3 arbetsveckor. Hela praktiken skall genomföras inom brandingenjörens verksamhetsfält. Praktik skall kunna styrkas med intyg från arbetsgivare. Intyg bör innehålla alla de uppgifter som behövs för att praktikens värde skall kunna bedömas. Praktik, som avviker från ovan angivna krav, kan i särskilda fall godkännas efter prövning av utbildningsnämnden. Sådan prövning bör normalt begäras innan praktiken fullgörs. Dispens från 3 veckors brandmannautbildning lämnas av utbildningsnämnden i varje enskilt fall. Övergripande mål Målet med miljöpraktiken är att studenten under brandmannautbildningen på Statens Räddningsverks skola i Revinge får en förberedande kunskap om arbetsfördelningen på en räddningstjänst, arbetsrutiner och operativa rutiner. Postadress Box 118, Lund Besöksadress John Ericssons väg 1, Lund Telefon dir , vx Telefax E-post robert.jonsson@brand.lth.se Internet

2 Under praktiken skall denna förberedande kunskap kompletteras till en djupare inblick och förståelse, som bottnar i samspel med räddningstjänsten. 2 Allmänna regler Varje brandingenjörsstudent som skall genomgå miljöpraktiken skall läkarundersökas och testas enl 7 AFS 1995:1, varefter godkända studenter aktivt får deltaga. Till sin hjälp vid läkarundersökning skall läkaren använda SRV:s häfte Hälsokrav vid rök- och kemdykning medicinska synpunkter på tillämpningen av AFS 1995:1. Brandmannautbildningen:, om inte kroniska medicinska skäl föreligger, klara ovan nämnda prov för att få deltaga i utbildningen vid räddningsskolan och således också praktiken ute på räddningstjänsten. De studenter som har kroniska medicinska hinder för att utföra godkänt test, får ej deltaga aktivt i rök- och kemdykningsutbildningen, men dock i övrig utbildning. Eventuell dispens från kravet att klara testet vid icke-kroniska skäl tas av utbildningsnämnden, liksom eventuell dispens från att genomföra hela praktiken. Utbildningen på Revinge styrks genom ett intyg, där innehållet i utbildningen framgår. Om studenten ej deltagit i vissa delar av utbildningen skall detta stå med på intyget. Om det är rök- och kemdykning studenten ej deltagit i, skall anledningen också anges. Praktikdelen: Utbildningsplanen skall komma handledaren på räddningstjänsten tillhanda i god tid innan praktikens början, så att handledaren skall vara informerad om vad studenten har fått utbildning i. Vid praktikens början skall studenten visa handledaren intyget, för att styrka att han/hon deltagit i utbildningen och i aktuella fall också informera handledaren om de moment han/hon ej deltagit i. Handledaren rekommenderas vara en ur styrkan. Om handledaren ej ingår i styrkan bör någon ansvarig för skiftlaget/skiftlagen studenten är placerad i (brandförman/brandmästare) få information om studenten, hans/hennes förkunskaper och målet med hans/hennes praktik vid räddningstjänsten. Vid skarpa lägen är det arbetsgivarens ansvar att ha förvissat sig om att studenten innehar erforderliga kunskaper att utföra det aktuella arbetsmomentet.

3 3 Mål med praktik på räddningstjänst Under praktikdelen skall kunskapen inhämtad under utbildningen på Revinge befästas och fördjupas genom att studenten i nära samarbete med räddningstjänsten och dess personal tar del av arbetet på räddningstjänsten. Praktiken skall bedrivas vid en kommunal räddningstjänst under minst 7 veckor. För att studenten skall få så mycket ut av praktikdelen som möjligt bör han/hon: följa ett skiftlag under större delen av praktiktiden få insyn i de olika arbetsuppgifter (stationsarbete) skiftlagen har under larmberedskap - deltaga i de övningar och den fysiska träning som skiftlagen har - deltaga aktivt i utryckningstjänst - ges tillfälle att studera och förstå hur samverkan kan ske ute på skadeplatser mellan inblandade parter - ges tillfälle att följa den förebyggande verksamheten och ev deltaga vid brandsyn/besiktning, utbildningsbesök eller dylikt - ges möjlighet att besöka kringorganisationer såsom t ex ambulanssjukvård, polis, brandflyg, flygplatsbrandkår osv

4 4 Mål för brandmannautbildningen 3 veckor Målet med utbildningen är att ge studenten en grundläggande kunskap om räddningstjänstens metoder, arbetsrutiner och arbetsområden. Under hela utbildningen, inom varje delämne, ställs kravet på ett högt säkerhetstänkande. För att få en godkänd utbildning krävs att studenten anses ha uppnått målen i denna utbildningsplan. 1. Grundläggande begrepp och moment Ämnesmål tillgodogöra sig kunskap om de övergripande områdena taktik, lagar och organisation inom kommunal räddningstjänst. ha förståelse för hur och på vilka grunder verksamheten bedrivs. Delämnesmål: Taktik känna till hur arbetet på en skadeplats organiseras, såväl på en kemolycksplats, brandplats som trafikolycka. - förstå prioriteringen mellan olika åtgärder vid inledningsskedet av en insats och även taktiken under hela insatsen - förstå grundläggande taktiska begrepp och termer - förstå samarbetet mellan olika räddningsenheter Organisation få en inblick i organisationen inom den operativa delen av en kommunal räddningstjänst; vilka befattningar som förekommer, vad respektive befattning innebär; rollerna som finns. Lagar förstå vilka lagar som finns att rätta sig efter inom räddningstjänsten och kunna innebörden av de viktigaste, mest grundläggande paragraferna i räddningstjänstlagen.

5 5 2. Brand Ämnesmål Metoder, materiel och rutiner ska gås igenom på ett grundläggande sätt, så att alla oavsett bakgrund får en bra inblick i och förståelse för en räddningsstyrkas arbete inom området brandsläckning. känna till den vanligaste utrustningen för brandsläckning och kunna utföra enklare släckinsatser. Delämnesmål Fordon och materiel under utbildningen bli väl förtrogen med räddningsmaterielen, vilket även inkluderar hans/hennes skyddsutrustning. Han/hon skall kunna använda det oftast förekommande materielen och i övrigt känna till olika användningsområden för räddningsutrustningen. på ett riktigt sätt kunna använda den sambandsutrustning som finns tillgänglig. Rökdykning Utbildningen skall ge studenten kunskap om rökdykning, så att studenten klarar av att genomföra enklare rökdykarinsatser. : - förstå andningsfysiologin och värmeregleringen i kroppen - kunna känna igen och tyda egna och andras signaler på värmebelastning och trötthet - behärska andningsskyddsmaterielen såtillvida att studenten självständigt kan plocka ihop och isär utrustningen och använda den - kunna behärska även övrig skyddsutrustning på ett tillfredsställande sätt - känna till och kunna tillämpa aktuella paragrafer i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rök- och kemdykning (AFS 1995:1) - vara förtrogen med rutinerna vid rökdykning - känna till hur en rökdykargrupp arbetar i olika riskmiljöer

6 6 Brandvattenförsörjning förstå innebörden av tryggad tillgång till släckvatten vid insats, och kunna bygga upp olika system för vattenförsörjning vid insats. - förstå hydraulikens grunder - kunna angöra och köra en motorspruta från ett öppet vattendrag - känna till brandpostnätet - kunna göra en överslagsberäkning av vattenförbrukningen vid insats - vara förtrogen med slangsystemets ingående komponenter såsom pump, grovslang, grenrör, smalslang och strålrör - kunna koppla samman ovan nämnda komponenter till olika slangsystem, i synnerhet standardslangsystem för rökdykning - kunna grunderna i att hantera ett strålrör Släckmedel / slä ckverkan få förståelse för de olika släckmedel som finns, så att han/hon förstår skillnaden i användningsområden och kunna utföra släckinsatser med olika släckmedel. - självständigt kunna tillämpa kunskaperna om olika släckmedel vid olika typer av brand - förstå teorin bakom tekniken att släcka med vatten - känna till och rätt kunna koppla samman den utrustning som används vid skuminsatser - kunna använda en rätt påföringsteknik vid skuminsatser vidare - kunna redogöra för de olika typerna av handbrandsläckare - förstå släckmedlens släckverkan så att han/hon självständigt kan välja lämplig handbrandsläckare vid insats Grundläggande brandteori och brandförlopp Ämnet skall ge studenterna förståelse för brands uppkomst och utveckling. - förstå villkoren för att brand ska kunna uppstå - förstå förbränningsprocessen - känna till hur brand utvecklar sig och känna igen tecken på brandens olika faser - komma i kontakt med olika begrepp inom brandkemin såsom flampunkt, termisk tändpunkt och brännbarhetsområde

7 7 3. Räddning Ämnesmål: ges utbildning inom trafikolyckor, vattenlivräddning, arbete på hög höjd och elrisker, så att han/hon har förståelse för räddningstjänstens arbete inom dessa områden och själv kan utföra lättare räddningsuppdrag. Delämnesmål: Materiel Utbildningen ska ge studenten kunskap om vilka materiel som används inom räddningstjänsten för räddning inom olika områden. kunna använda den vanligaste utrustningen och den därvid krävda skyddsutrustningen. - kunna hantera hydraulverktygen och känna till dess funktion - känna till och följa de säkerhetsföreskrifter som gäller vid handhavandet av resp. utrustning - använda den personliga skyddsutrustning som krävs vid användandet av resp utrustning Vattenlivräddning Vanligt förekommande materiel för vattenlivräddning skall gås igenom och studenten skall få insikt i hur vattenlivräddning går till. - kunna utföra enklare vattenlivräddning - vara bekant med olika söktekniker som kan användas vid vattenlivräddning Hög höjd Utbildningen skall ge studenten kunskap inom arbete på hög höjd, så att han/hon kan genomföra insatser och övningar på hög höjd. - känna till och kunna använda utrustningen för säkring på hög höjd - kunna resa och arbeta med skarvstegar och utskjutsstegar Trafikolycka få inblick i grundläggande arbetsmoment och rutiner vid trafikolyckor. - kunna varna trafikanter vid olycksplatsen, spärra av och säkra den och förstå vikten därav - kunna utföra losstagning och lyft av skadad - förstå prioritering och fördelning av arbetsuppgifter

8 Elrisker 8 Utbildningen skall ge studenten förståelse för hur elskador kan uppkomma och i vilka miljöer riskerna finns. 4. Räddningskemi Ämnesmål förstå hur en keminsats går till, såväl taktiskt som tekniskt. känna till vilka beslutsstöd ett befäl kan använda sig av vid kemolyckor. också ges en grundläggande kemikaliekännedom. Delämnesmål Kemdykning Utbildningen skall ge studenten kunskap om kemdykning, så att studenten klarar av att genomföra enklare kemdykarinsatser. förstå organisationen vid en keminsats och kunna beakta ev miljöaspekter vid en keminsats. : - känna till och kunna tillämpa aktuella paragrafer i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rök- och kemdykning (AFS 1995:1) - vara förtrogen med rutinerna vid kemdykning och likaså utrustningen, så att studenten kan använda den och förstå dess funktion nivå - känna till olika skyddsnivåer och kunna klä sig korrekt på respektive nivå - kunna de olika stegen för sanering och kunna upprätta en saneringsplats Beslutsstöd ha förståelse för de olika möjligheter det finns att skaffa information. ha kännedom om de vanligaste beslutsstöden. - känna till Farligt Gods-pärmarna samt RIB och kunna hitta fakta i dem - få förståelse för på vilka grunder ett befäl fattar ett beslut Kemikaliekännedom Kännedom om de olika ämnesklasserna ska ge studenten möjlighet att förstå de olika metoderna vid keminsatser.

9 9 5. Sjukvård Ämnesmål: kunna omhänderta skadade enligt L-ABC, intervjua skadade och känna igen skadetyp. Han/hon skall vid behov kunna utföra hjärt- och lungräddning (HLR) vid hjärtstopp. Vidare skall studenten känna till risker med smitta, smittspridning, inse värdet av överrapportering till hälso- och sjukvårdspersonal samt ha kännedom om hälso- och sjukvårdens organisation. Prehospitalt omhändertagande: Delämnesmål Undersökningsteknik kunna känna igen skadetyp med hjälp av intervju, helkroppsundersökning, olyckans art och den skadades tillstånd. L-ABC ( - förstå vikten av att skydda och säkra olycksplatsen - kunna förflytta skadade innan övriga åtgärder påbörjas - kunna skapa och bibehålla fri luftväg - kunna stoppa yttre blödning vidare kunna redogöra för basala chockförebyggande åtgärder. Hjärt- och lungräddning (HLR) självständigt kunna konstatera hjärtstopp samt utföra HLR enligt Cardiologföreningens utbildningsprogram. Överrapportering förstå vikten och värdet av en tidig och tydlig information till hälsooch sjukvårdspersonal. Etik förstå begrepp som etik och moral i samband med omhändertagande av skadad. Smitta förstå behovet av eget skydd vid risk för smitta i samband med räddningsinsats.

10 10 Psykosocialt omhändertagande: kunna utföra emotionell första hjälp till drabbade och anhöriga, kunna ge kamratstöd samt kunna reflektera över egna och andras reaktioner i samband med trauma. Delämnesmål Emotionell första hjälp kunna: - återge de olika faser som förekommer vid en krisreaktion - känna igen de kris- och stressreaktioner som förekommer vid traumatiska upplevelser - kunna utföra samt förstå vikten av emotionell första hjälp. Kamratstöd kunna ge och förstå vikten av kamratstöd.