Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal räddningstjänst

Transkript

1 1 Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal räddningstjänst Upprättat av: Datum Plats Henrik Norberg Storstockholms brandförsvar/stockholm Senaste revidering: Henrik Norberg Storstockholms brandförsvar/stockholm

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Allmänt Syfte Bemanning Planering vid insatser Riskbedömning Kunskapskrav Minimikrav Ytlivräddarinstruktör Medicinska kontroller Arbetssätt Utrustning Ordlista Utdrag ur LSO Dokumentationsförteckning Bilaga

3 3 1. Inledning 1.1 Allmänt Dessa riktlinjer har arbetats fram för att verka som en vägledning för kommunal räddningstjänst i Sverige gällande ytlivräddning. Vid ett drunkningstillbud ska räddningsdykning alltid vara förstahandsval. Under vissa omständigheter, som ges i dessa riktlinjer, kan ytlivräddning ersätta räddningsdykning. De som arbetat fram dessa riktlinjer är: Storstockholms brandförsvar Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Halmstad 1.1 Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att - bedöma om ytlivräddning kan ersätta räddningsdykning - förebygga ohälsa och olycksfall vid arbete med livräddning i vattenmiljö där andhållen dykning kan förekomma i form av nerdyk (ytlivräddning) - vara en vägledning för hur ytlivräddning bör utföras så att riskerna minimeras vid utförandet 2. Bemanning Vid insats med ytlivräddning bör minst 3 personer avsättas för uppdraget. En arbetsledare ska finnas på plats, minst en ytlivräddare, en linskötare/ övervakare. Vid ytlivräddning från båt ska någon i båten övervaka arbetet i vattnet. Vid ytlivräddning med vattenskoter ska kommunikation upprätthållas med förare / ytlivräddare och arbetsledare. 3. Planering vid insats Ytlivräddning ska planeras så att arbetet kan utföras på ett betryggande sätt. Vid planering ska särskilt beaktas: - Bemanning enligt kapitel 2 och med kunskaper enligt kapitel 5. - Arbetsledaren får inte användas till andra arbetsuppgifter vid insats. - Planera insatsen enligt PLUMS : PLATSEN: - siktförhållanden - djup - bottenförhållanden - är platsen trafikerad - är det strömt vatten - andra faror för utförande på aktuell plats LUFTEN: - aktuellt väder - temperatur i vattnet

4 4 UTRUSTNING: - kontroll av utrustning före arbete - rätt utrustning för arbetet - ej använda viktbälte MÄNNISKAN: - arbetstagaren fullt frisk utan tryckutjämningsbesvär SÄKERHETEN: - arbetsledare utsedd att leda insatsen - vilka sjukvårdsresurser finns att tillgå - riskerna uttalade och förankrade hos arbetstagare 4. Riskbedömning En generell riskbedömning av distriktets vattenområden bör göras där speciella risker dokumenteras. Det planerade arbetet för ytlivräddning ska riskbedömas av arbetsledaren på plats. Riskbedömningen ska genomföras innan ytlivräddning påbörjas och revideras fortlöpande under ett pågående arbete. Vid riskbedömning ska särskilt beaktas: - Sammansättning av personal beträffande antal, utbildning, kompetens och erfarenhet - Arbetsfördelning för uppgiften och personal på land - Användning av arbetsutrustning - Användning av flytväst och/eller livlina - Kommunikation mellan ytlivräddare, linskötare och arbetsledare - Väder-, vatten- och bottenförhållande på platsen - Rent vatten, ej förorenat vatten på platsen - Samordning av resurser med eventuella andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen - Tillträde till arbetsplatsen - Åtgärder vid nödsituation - Transport av skadade Riskbedömning ska dokumenteras. Riskbedömning ska kunna användas vid förnyad riskbedömning eller vid senare tidpunkt. Om riskbedömningen motiverar åtgärder ska dessa särskilt beaktas: - utökning av personal på platsen - omfördelning av arbetsuppgifter och/ eller begränsa arbetsuppgifterna - alternativ metod för ytlivräddning - alternativ utrustning för genomförande av arbetsuppgift - tillgång till tekniska hjälpmedel som kompletterar alternativt ersätter ytlivräddning - information så att arbetsutrustning används på ett riktigt sätt Vid risker som medför omedelbar och allvarlig fara ska ytlivräddning avbrytas. Ytlivräddning får inte genomföras innan åtgärder är vidtagna.

5 5 5. Kunskapskrav Arbetsgivaren ska säkerställa att alla arbetstagare har teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar de krav ytlivräddning normalt ställer eller kan komma att ställa, med hänsyn tagen till den använda utrustningen samt de arbetsuppgifter som ska utföras. Arbetsledaren ska ha nödvändiga kunskaper om riskbedömningsmetoder samt de särskilda risker som förekommer vid ytlivräddning samt vara utbildad arbetsledare. Kunskaperna ska vara dokumenterade hos respektive räddningstjänst. Ytlivräddare som enbart dyker i form av andhållningsdykning/ fridykning i livräddande syfte ska ha genomgått utbildning, se kursplan i bilaga 1, som innefattar: - Egen organisation vid vattenlivräddning - Riskbedömning enligt PLUMS - Standardrutiner - Materiel och skyddsutrustning - Genomgång för linskötare med praktisk övning - Iskunskap - Hypotermi - Drunkning - Praktiska simövningar - Nerdyk till minst 3,5 meters djup och praktiska övningar med torrdräkt - Praktisk insatsövning - HLR - Syrgasutbildning Utbildning kan genomföras lokalt på respektive räddningstjänst eller brandförsvar, den kan även samordnas via kommunala räddningstjänstskolor, räddningstjänster eller brandförsvar. 5.1 Minimikrav Minimikrav ska ses som ett återkommande krav där varje kommun eller kommunförbund ställer sina egna krav på arbetstagarna. Kraven i dessa riktlinjer är anpassade för svenska förhållanden. De kommuner eller kommunförbund som inte har tillgång till badanläggningar eller liknande får sätta upp egna kriterier för genomförande av en kvalitets säkring på arbetstagare. Utbildning, instruktion och tester ska ske av utbildad ytlivräddningsinstruktör. Utrustning vid övning och test bör vara samma eller liknade den som används vid räddningsinsats.

6 6 Samtliga som deltar aktivt vid räddningsinsats: Godkänt resultat på test A och B krävs. Krav: Test sker med badkläder. A: Kontroll av grundläggande simfärdighet. - Frisim eller bröstsim 200 m + ryggsim 50 m, utan tidskrav B: Nerdyk - dyka till minst 3,5 m med upptag av docka eller person Ytlivräddare vid räddningsinsats: Godkänt resultat på test C och D krävs. Krav: Test sker med påtagen ytbärgardräkt, cyklop, snorkel och fenor. C: - Kontrollerat fothopp, följt av 100 meter simning med valfritt simsätt. Tidskrav: a) upp till 40 år: tid under 2 min b) 40 år och över: tid under 2 min 30 sek D: Nerdyk - dyka till minst 3,5 m med upptag av docka eller person, utan tidskrav 5.2 Ytlivräddarinstruktör Ska ha minst 40 lektionstimmar teoretisk och praktisk utbildning i ytlivräddning enligt kursplan i bilaga 1. Årligt krav, se Ytlivräddare vid insats. 5.3 Medicinska kontroller Arbetsgivaren ska ordna med medicinsk kontroll, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, för arbetstagare som utför eller kommer att utföra ytlivräddning. Ytlivräddare som inom kommunal räddningstjänst som utför ytlivräddning med nerdyk till max djup 4 m, ska ha genomgått läkarundersökning för rök och kemdykning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetstagare som är gravid eller ammande och har anmält detta till arbetsgivare får inte sysselsättas i ytlivräddning. Efter förlossning ska arbetsgivare ordna med medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i ytlivräddning.

7 7 6. Arbetssätt Vid livräddning som sker i vatten med kända vatten-, botten-, och strömförhållanden får livräddning, i form av ytlivräddning med nerdyk till ett maximalt djup av 4 m, genomföras utifrån den gjorda riskbedömningen enligt kapitel 5. En ytlivräddare får inte simma in i eller ta sig in i t.ex. tunnel, fordon, rör eller annat som kan leda till att ytlivräddaren ej har fritt vatten för en snabb och säker uppstigning. Livlina ska användas om inte riskbedömning visar att användning medför en ökad risk eller är uppenbart onödig, t.ex. används livlina till räddningsbräda behöver inte ytlivräddaren också utrustas med livlina. En ytlivräddare måste alltid vara förberedd på att en nödsituation kan uppstå. Därför måste olika situationer övas regelbundet både inomhus och utomhus. Vid ytlivräddning från båt ska någon i båten övervaka arbetet i vattnet. Vid ytlivräddning från båt kan arbetsledare även agera som linskötare. Vid ytlivräddning med vattenskoter ska kommunikation upprätthållas med förare/ ytlivräddare och arbetsledare. 7. Utrustning Ytbärgardräkt som används ska uppfylla de krav som ställs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3). Beroende på riskbedömning ska ytlivräddare välja utrustning enligt: Minimikrav: - Ytbärgardräkt (beroende på riskbedömning kan den vara badkläder, våtdräkt eller torrdräkt) - Cyklop. - Snorkel. - Simfenor. - livlina och/eller flytväst med CO 2 -patron med manuell utlösning För att höja säkerheten kring arbetet kan ytlivräddaren även utrustas med: - Kommunikationsutrustning - Skyddshandskar (våt eller torrhandskar) - Simfenor eller halkskydd för is - Livboj - Boj/ våle med lina - Räddningsbräda Ytlivräddare får inte belastas med extra tyngder (viktbälte eller benvikter).

8 8 8. Ordlista och förklaringar Arbetsledare Boj/våle med lina HLR Livboj/frälsarkrans Livlina Nerdyk PLUMS Siktförhållanden Tryckutjämningsbesvär Andhållendykning Räddningsbräda Ytbärgardräkt Den som av arbetsgivare är utsedd att planera, leda och övervaka ytlivräddning Utrustning för att märka ut plats i vattnet Hjärt- och lungräddning En flytande anordning (en boj) som används vid livräddning i vatten Säkerhetslina mellan ytlivräddare och linskötare Vistas under vatten utan lufttillförsel Förkortning/minnesord för: platsen, luften, utrustning, människan och säkerhet Hur långt man ser på land och i vatten Yrsel och öronbesvär som kan uppkomma vid tryckförändringar som nerdyk, dykning eller vid flygning Vistas under vatten utan lufttillförsel Flythjälpmedel utformad för vatten/is livräddning Torr eller våtdräkt

9 9 Utdrag ur LSO Uppdraget är att rädda liv med stöd av valda delar ur: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 4 kap. 1-4 utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka. Staten eller en kommun ska ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. I denna lag behandlas endast sådana räddningsinsatser som avses i denna paragraf. 3 Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 6 Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. 7 Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst ska se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom ska de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. 3 kap. Kommunens skyldigheter Förebyggande verksamhet 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 2 En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet.

10 10 Räddningstjänst 7 En kommun ska ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. 8 En kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan ska anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan ska redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Efterföljande åtgärder 9 En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad ska räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 10 När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Organisation 11 En kommuns uppgifter enligt denna lag ska fullgöras av en eller flera nämnder. 12 En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter kommunen har enligt denna lag helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. En kommun får även efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna i 6 kap och 35 kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut. Av kommunallagen följer att kommuner kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag. 13 Uppdrag att besluta på en kommuns vägnar får inte omfatta förelägganden eller förbud vid vite eller verkställande av åtgärd på den försumliges bekostnad.

11 14 Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. 15 Den personal som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst ska vara anställd i egen eller annan kommun eller i ett kommunalförbund. Kommunen får överlåta åt någon annan att göra räddningsinsatser som kräver särskild kompetens. I organisationen för räddningstjänst kan också ett räddningsvärn ingå. Ett räddningsvärn består av personal som uttagits med tjänsteplikt. Om det vid en anläggning i kommunen har organiserats en särskild enhet för insatser vid anläggningen, får kommunen träffa avtal med ägaren eller nyttjanderättshavaren till anläggningen om att enheten ska ingå i kommunens organisation för räddningstjänst. En sådan enhets räddningsinsatser är att anse som kommunal räddningstjänst enligt denna lag också när insatserna görs inom den egna anläggningen. Ledning 16 I en kommun ska det finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara räddningsledare. Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område, ska länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. Om ledning av omfattande räddningsinsatser finns bestämmelser i 4 kap

12 Dokumentations förteckning Korsreferenser och bestämmelser gällande svensk lagstiftning kan hämtas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dykeriarbete AFS 2010:16 Personlig skyddsutrustning AFS 1996:7 Användande av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Medicinska kontroller AFS 2005:06 Bok om personlig utrustning Utgiven av Arbetsskyddsstyrelsen ISBN

13 13 Bilaga 1 Kursplan för ytlivräddarinstruktör ÄMNE Egen organisation vid vattenlivräddning 1 Riskbedömning enligt PLUMS 2 Standardrutiner 2 Materiel och skyddsutrustning 4 Genomgång för linskötare med praktisk övning 4 Iskunskap 1 Hypotermi 1 Drunkning 1 Praktiska simövningar 10 Nerdyk till minst 3,5 meters djup och praktiska övningar med 8 torrdräkt Praktisk insatsövning 4 HLR 1 Syrgasutbildning 1 Tid i lektionstimmar (=40 timmar)