Precision av indata vid energiberäkningar

Transkript

1 Precision av indata vid energiberäkningar Hur påverkas energiberäkningar i valet av indata? Precision of the input data at energy calculations How is the energy calculations affected by the choice of input data? Erik Markusson Fakultet för hälsa, natur och teknikvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad Examensarbete 22,5 HP Handledare: Tommy Jansson Examinator: Malin Ohlin

2 SAMMANFATTNING En energiberäkning utförs med syfte att på förhand beräkna energiprestandan för en byggnad innan den är byggd. Men tyvärr har det ofta visat sig att det beräknade resultatet inte helt stämmer överens med det uppmätta värdet. Kan detta bero på att den som utför en energiberäkning har många osäkerheter att hantera och flera uppskattningar att göra i valet av indata, och då ett felaktigt val av indata kan medföra en så stor påverkan att resultatet blir fel? Syftet med denna rapport har varit att undersöka hur valet av indata gällande klimatskal och de interna lasterna påverkar den specifika energianvändningen. Detta har gjorts genom att bygga upp en modell av en förskola belägen i Kils kommun, i energiberäkningsprogrammet VIP Energy. En enkätundersökning har gjorts där de tillfrågade är personer som dagligen utför energiberäkningar med frågor om hur de hanterar val av indata. Därefter har ändringar av relevant indata gjorts för att se vilken förändring den ändrade indata ger upphov till. Resultatet visar att små förändringar i indata kan ändra den specifika energianvändningen med flera procent, där framförallt de brukarrelaterade delarna påverkade resultatet i störst utsträckning. Samtidigt är ofta just de brukarrelaterade faktorerna svårast att på förhand uppskatta, vilket medför att den som utför en energiberäkning måste välja indata med stor omsorg. i

3 Abstract An energy calculation is performed with a view to pre-calculate the energy performance of a building before it is built. But unfortunately, it has often been found that the calculated results are not fully consistent with the measured value. Could this be because the person performing an energy calculation has many uncertainties to handle and has to make several estimations regarding the choice of input data, and that a wrong selection of input data can have such a significant impact that the result is wrong? The purpose of this report was to examine how the choice of input data regarding building envelope and internal loads affect the specific energy use. This has been achieved by building a model in the energy calculation program, VIP Energy, of a preschool located in the municipality of Kil. A survey has been carried out with questions about how the respondents, who daily perform energy calculations, handle input data choices. Subsequently changes were made to relevant input data in attempt to see what changes the modified input generate. The results show that small changes in input data can change the specific energy use by several percent, which above all parts related to internal loads, has the greatest impact. Meanwhile, they are normally the most difficult input data to anticipate, which means that the person performing an energy calculation must select the input data with great care. ii

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Mål Avgränsningar Energiprestanda/beräkningar Energiberäkningar enligt Sveby Indata för energiberäkningar Energiberäkningsprogrammet VIP-Energy Hantera indata i VIP Skogsgläntan Byggnaden och Klimatskalet Energi och värme Metod Teori Enkät Skogsgläntan Resultat Ändring av indata vid energiberäkning Diskussion Resultatet Energiberäkningen och rapport Allmänt om energi beräkningar Hållbar utveckling... 39

5 8 Slutsatser Tackord Referenslista Bilagor... a 11.1 Bilaga 1 Ritningar... a 11.2 Bilaga 2 Enkät... c 11.3 Bilaga 3 Beräkningar... d 11.4 Bilaga 4 Resultat från VIP... f

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Av den totala energianvändningen i Sverige används cirka 40 % till att värma byggnader och förse dem med el (Bokalders & Block 2009), även energianvändningen måste minskas för att klimatpåverkan inte ska bli för stor. Därför har det idag blivit viktigt att bygga så energieffektiva hus och bostäder som möjligt. Sett över en 50-årsperiod för ett vanligt hus och hur energianvändningen fördelas, så krävs cirka 5 % för materialtillverkning, 5 % till transporter och resterande 90 % går till uppvärmning och drift (Bokalders & Block 2009). Med andra ord, så är driftfasen den del som mest påverkar energianvändningen. Den 1 juli 2006 kom en ny reviderad upplaga av BBR(Boverkets byggregler), där det ställdes ett helt nytt energikrav på byggnader, som i sin tur har reviderats och uppdaterats genom olika ändringar efter Då den kom innebar det att i stort sett alla nya byggnader skulle, under projekteringen, energiberäknas. Detta för att se till att byggnaden klarar de krav som ställs i BBR. Dessa ska även verifieras mot en mätning som ska genomföras under 12 sammanhängande månader, senast 24 månader efter det att byggnaden har tagits i bruk. En stor förändring i byggreglerna då det nu ställs ett funktionskrav på byggnaden i avseende på energianvändningen (Verifiering. ). Energi i ett hus försvinner ut genom väggar och tak, golv och fönster, men även via vissa oväntade ställen, till exempel genom avloppsvatten. Därför är det viktigt att alla delar i ett hus är byggda och konstruerande på rätt sätt för att får ett så effektivt klimatskal som möjligt. Genom att göra en energiberäkning redan vid projektering av en byggnad, går det att redan på förhand få ett resultat om hur bra energimässigt en byggnad kommer att bli och kan redan då gör de ändringar som krävs för att byggnaden ska bli så bra som det är tänkt. Dessvärre har det ofta visat sig att den beräknade energiprestandan inte stämmer överens med den verkliga (Wik et al. 2011), vilket då betyder att energiberäkningen ofta inte har en tillräcklig precision för att komma fram till det uppmätta värdet, vilket får ses som ett facit. Detta borde då betyda att den indata som används inte är tillräckligt exakt, utan ligger en bit ifrån verkligheten. 1

7 1.2 Problemformulering Kils kommun har byggt en förskola som heter Skogsgläntan, som stod klar 2010, med målet att skolan skulle vara energieffektiv. Men mätningar som gjorts visar att den verkliga energianvändningen är högre än det den projekterades för. Utredningar har därför gjorts för att undersöka anledningen till varför det inte stämmer, där fokus främst har varit på bland annat de VVS-tekniska lösningar som finns i byggnaden. Genom dessa utredningar har en del av anledningen till varför det finns skillnader mellan den förväntade och det uppmätta värdena upptäckts. Men trots detta finns det fortfarande en differens mellan värdena. Då klimatskalet, internvärme och tappvarmvattenförbrukningen i stor utsträckning påverkar energianvändningen, kan då dessa delar vara anledningen till att det verkliga utfallet inte blir lika bra som den projekterades för? Därav kan följande frågor ställas: -Vilka osäkerheter samt vilka uppskattningar görs i indata när en byggnad energiberäknas? -Vilken påverkan har osäkerheter och uppskattningar av indata på beräkningar av energibehovet? I detta examensarbete kommer allt fokus att ligga på klimatskalet, internvärme samt tappvarmvatten och se hur indata påverkar resultatet för energianvändningen. 1.3 Syfte Syftet är att se hur ändringar av värdet i indata påverkar slutresultatet, i detta fall den specifika energianvändningen. 1.4 Mål Målet är att se hur stor påverkan ändringar i indata, inom rimliga värden, gör på slutresultatet angående den specifik energianvändning för följande delar: 2

8 Isoleringar i vägg Isolering i tak Isolering under betongplatta Fönsters u-värde Fönsters g-värde samt ST-värde Personvärme Tappvarmvatten Innetemperatur 1.5 Avgränsningar Det kommer bara att användas ett objekt att utföra dessa beräkningar på, förskolan Skogsgläntan. Solvärme kommer inte beaktas i detta arbete. 3

9 2 Energiprestanda/beräkningar När en energiberäkning görs i projekteringsskedet är målet att få fram ett resultat som är ett mått på hur bra byggnaden kommer bli energimässigt när byggnaden väl är klar och används. Ur en energiberäkning kan det utläsas vilka energiförluster den aktuella byggnaden har. Detta gör att redan i ett tidigt skede, få den möjligheten att kunna göra eventuella ändringar på byggnaden som påverkar energiprestandan åt det håll som önskas, bättre eller sämre, beroende på vilka mål som finns med byggnaden. Detta till en betydligt billigare kostnad än när det väl har börjat byggts, eller när byggnaden väl är klar. Att göra något åt energiprestandan i efterhand är vanligtvis en ganska kostsam operation. Tillvägagångssättet när en energiberäkning utförs kan skilja sig åt från fall till fall, men det som alltid behöver för att göra en energiberäkning är indata av olika slag för byggnaden. Exempelvis behövs vetskapen om vilka de ingående materialen huset har, vilka tekniska installationer som finns samt den kringliggande omgivningen. Det vill säga ett antal olika förutsättningar som alla påverkar byggnaden på något sätt. Svårigheten i att göra en energiberäkning är ofta att bestämma all den indata som ska användas då det ofta krävs en massa olika typer av indata. Vanligtvis finns information om de aktuella materialens egenskaper i produktdatablad från leverantör, men det kan även behövas att räkna och göra simuleringar på olika installationer som finns i byggnaden för att komma fram till de data som ska användas i en energiberäkning. Beroende på hur lång tid projektet har hållit på, är en del av indata ofta redan bestämd när beräkningen ska utföras, så som placering av byggnaden, U-värden med mera. Däremot är andra delar av indata ofta okänd för den som gör energiberäkningen, vilket medför att den som beräknar får uppskatta rimliga värden att använda sig av. När byggnaden väl är klar och har används ett tag och då de verkliga värdena gällande energi är uppmätta händer de ofta att de inte stämmer överens, vilket gör det intressant att undersöka varför det inte alltid går att beräkna det rätta värdet. Energiberäkningens resultat påverkas ju av vilka indata som väljs, vilket då betyder att indata inte är helt korrekt utifrån det verkliga fallet. Beroende på tillvägagångssättet när en energiberäkning utförs, för hand eller vid en dator, kan det skilja vilka utdata som kan fås. Genom en energiberäkning är målet att få reda på 4

10 "specifik energianvändning" för en byggnad. Den redovisas fördelat på kwh/m 2 A temp och år, där A temp är antal kvadratmeter utrymme som avses värmas upp till 10 grader eller mer och som begränsas av klimatskärmens insida(boverket 2010). Ur en energiberäkning går det vanligtvis avläsa ett flertal värden om de olika energiförlusterna som en byggnad har, även information om tillförd energi är intressant att se på. Hur detaljerad information som fås beror på hur beräkningen har gjorts samt om den utförs med hjälp av ett beräkningsprogram och i så fall vilket program som har används. En energiberäkning ska vara så realistisk som möjligt för att i så stor utsträckning som möjligt spegla verkligheten, vilket är mycket viktigare nu är tidigare då resultatet ska jämföras med den uppmätta energianvändningen. Därför bör man använda sig av ett dynamiskt energiberäkningsprogram med möjlighet till timvis beräkning(levin 2010). 2.1 Energiberäkningar enligt Sveby Byggnadens energiprestanda beror till en stor del av bland annat installationer och husets klimatskal, som under byggprocessen kan komma att ändras, dels på grund av medvetna ändringar men även av utförandefel. Därför menar Sveby, som är ett branschöverskridande program som tar fram hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning, i en rapport (Wahlström et al. 2010) att, för att säkerställa att byggnaden uppfyller de krav som ställs angående energiprestandan, bör det göras energiberäkningar flera gånger under byggets gång för att se till att byggnaden blir som det är tänkt. Detta kan då ske enligt följande steg: Energiberäkning - systemhandling Den första beräkningen kan göras när väl byggnadens form, användningsområde och eventuella drifttider bestämts, samt andra krav som husets U-värde och lufttäthet. Resterande indata som behövs för en beräkning kan antingen uppskattas eller genom att använda sig av "Sveby brukarindata". Denna beräkning kan göras i ett förhållandevis tidigt skede av processen. Energiberäkning - bygghandlingar När det är bestämt vilka tekniska installationer som ska finnas och mer detaljerade indata angående de energitekniska delarna är klara, finns möjlighet att göra ännu en beräkning som mer precist kan visa hur energiprestandan blir. 5

11 Energiberäkning - verkligt utförande I denna beräkning är det klart hur byggnaden har byggts, det är klart vilka ingående material som har använts, även tillgång till protokoll av eventuellt kontroller och tester som har utförts finns till hands. Med andra ord de indata som behövs för att göra en beräkning som då borde stämma ganska bra med verkligheten. Hur angeläget det är att göra enligt dessa steg beror naturligtvis på hur stort och avancerat ett projekt är, är det ett mindre projekt som använder sig att ett beprövat system och metod så vet man ofta i stora drag hur utfallet kommer att bli, och då kan det anses onödigt att utföra alla dessa steg Osäkerhetsfaktorer i energiberäkningar Även om det har stoppats in indata men stor omsorg så kan resultatet ändå bli olikt det uppmätta, detta för att det finns många steg på vägen fram till att en byggnad är klar där förutsättningarna kan ändras. I dessa steg finns det olika osäkerheter som kan komma att påverka utfallet av beräkningen. Sveby släppte en rapport (Wahlström et al. 2010) där det tas upp ett flertal av de olika osäkerheterna: Projekteringsfasen Osäkra indata All indata är mer eller mindre osäkra, men där vissa antaganden ofta är kvalificerade gissningar. Annars så finns även den osäkerhet i att den som utför beräkningen inte har den kunskap som krävs för att göra vissa antaganden så att de blir riktiga. Även det faktum att användandet av schablonvärden för vissa data gör att det räknas med att alla som använder byggnaden uppträder enligt dessa schablonvärden. Handhavandefel När beräkningen utförs så kan fel värden matats in i programmet av misstag, eller att vissa värden har blivit ändrade men inte blivit reviderade i programmet vilket kan medföra att resultatet blir helt felaktigt. Även att använda sig av fel värden, exempelvis kan fel U-värde användas för fönster, genom att använda sig av det U-värde som gäller utan karm, då det vanligtvis ska vara det U-värde som inkluderar karm. 6

12 Brister i programmet Programmet i sin helhet är inte lämplig för de beräkningar som ska göras. Det kan även saknas vissa funktioner som gör att viktiga delar inte blir medräknade på rätt sätt vilket gör att programmet inte räknar "rätt". Utförandefasen Utförande som är svåra att mäta. Att de olika byggmomenten blir rätt utförda kan påverka energianvändningen, och att i efterhand kontrollera att exempelvis isoleringen i väggar och betongplattan är tillräcklig tjock är svårt. Dessa parametrar påverkar naturligtvis energiprestandan i en sådan grad att de är viktiga att se till att de blir rätt utförd. Utföranden som är svåra att utföra Vissa moment i utförandefasen kan vara svåra att utföra rätt, exempelvis kan det vara besvärligt att se till att huset blir tillräckligt tätt eller att isoleringen är tillfredsställande. Även olika installationer kan vara mer eller mindre besvärliga att göra optimala och blir i drift då kanske inte lika effektiva som det har räknats med. Speciellt om en byggnad har ett lågt U-värde, så kan ett fel i utförandefasen göra en större påverkar genom att till exempel att transmissionsförlusterna blir procentuellt betydligt större, än om byggnaden hade haft ett högre U-värde. Driftfasen Ändrade driftförhållanden Byggnadens drift eller användning kan ha ändrats, vilket kan medföra att det är betydligt fler, eller färre, personer som vistas i byggnaden. Den verksamhet som var tänkt att hållas i byggnaden kan även ha ändrats. Felaktiga mätningar Mätning av energianvändningen i sig kan vara felaktig, detta på grund av att mätarna är felinställda eller felkalibrerade. 7

13 Flera av dessa osäkerheter är möjliga att motverka, bland annat genom utbildning och kvalitetssäkring. Genom att känna till vissa osäkerhetsfaktorer på förhand så går det att redan från början skapa sig tillräckliga marginaler så energiberäkningen blir mer korrekt. 2.2 Indata för energiberäkningar När det väl skall göras en energiberäkning så krävs det som sagt olika typer av indata, oavsett vilken typ av beräkning som görs, för hand eller vid en dator. Beroende på hur länge projektet har hållit på så finns olika mycket vetskap av vissa indata. Givetvis finns mer information om indata ju längre tid projektet har hållit på, och kan då få ett mer korrekt resultat. För att få reda på de olika typerna av indata beror på vilken typ av information som söks, det mesta gällande klimatskalet och areor finns vanligtvis på de aktuella arkitektritningar och konstruktionsritningar för den aktuella byggnaden. Gäller det de brukarrelaterade indata så har Sveby sammanställt ett dokument (Levin 2012) med värden på de flesta indata. Där "Syftet med dessa anvisningar är att standardiserade indata om brukares inverkan ska användas för energiberäkningar för bostäder och att beräkningsresultatet bättre ska stämma överens med verkliga förhållanden, som ska redovisas 24 månader efter att byggnaden tagits i drift (Levin 2012). Andra viktiga indata är angående de installationer, så som ventilation och värme, som ofta kan fås från leverantörerna, där bland annat verkningsgrader och prestanda är viktiga delar som stark kan påverka energibehovet. Det finns uppenbarligen massvis med olika indata som behövs för att göra en energiberäkning, där alla delar påverkar slutresultatet, där problemet ligger i att välja indata med omsorg så att det speglar verkligheten så bra som möjligt Påverkande faktorer angående energiprestanda Klimatskalets delar Då hela huset skyddas av klimatskalet är givetvis denna faktor väldigt väsentlig för byggnadens energiprestanda, där viktiga delar som isoleringens tjocklek och fönster 8

14 respektive dörrar spelar en stor roll. Men det är inte bara dessa delar som är viktiga för husets energiprestanda, utan de flesta delarna har en mer eller mindre påverkan på hur effektivt huset är. Transmissionsförluster Transmissionsförluster av ser den värme som försvinner ut genom klimatskalet, vilket uppkommer då det är en differens mellan ute- och innetemperatur. Transmissionsförlusterna påverkas i stor utsträckning av hur mycket isolering som byggnaden har, detta för att isoleringen oftast har det lägsta lambdavärdet. Detta beror på att isolering är ett väldigt poröst material, och vanligtvis, ju högre porositet ett material har, desto länge lambdavärde har materialet (Burström 2010). Även läget påverkar transmissionsförlusterna då väder och vind blir en faktor, exempelvis så kan solen värma upp en del av en vägg vilket gör att transmissionsförlusterna tillfälligt minskar, samtidigt som regn och blåst kan öka förlusterna. Köldbryggor Köldbryggor kallas de ytor som värmen har lättare att ta sig igenom, detta på grund av att ett område exempelvis är sämre isolerat än den övriga ytan, vilket ger en ökad transmissionsförlust lokalt. Det finns tre olika typer av köldbryggor, geometriska, linjära och punktköldbryggor, där geometriska är exempelvis ytterhörn eller taknock. Ett exempel på en linjär är ett mellanbjälklag eller anslutningar runt fönster, och en punktformig köldbrygga kan vara en genomföring i ytterväggen. Köldbryggor kan utgöra upp till 20 % av den totala energianvändningen (Adalberth & Wahlström 2009). Lufttäthet För att en byggnad ska ha en låg energianvändning krävs att byggnaden är tät. BBR ställer inga krav på hur tätt ett hus ska vara, såvida det inte är ett passivhus, där kraven är 0,3 L/S(Paroc ). Att få ett hus tillräckligt lufttät ställer höga krav på utförandet då det byggs. När ett hus är färdigbyggt så provtrycks det oftast för att kontrollera att det uppfyller de krav som ställs. Att ha ett lufttät hus har också en stor betydelse ur fuktsynpunkt, då en del fuktproblem kan undvikas genom att en lufttätning vanligtvis även är fukt-tät(träguiden ). 9

15 Värmekapaciteter De inbyggda materialen kan lagra en viss mängd värme, hur mycket beror på vilken typ av material det är. Denna värme avges sedan till rumsluften när det blir kallare. Detta gör att ett hus kan lagra överskottsvärme från dagen för att sedan avge den på natten när det blir kallare. Ibland pratas det om tunga och lätta hus, då avses ett hus i betong som ett tungt hus som kan lagra mycket värme, medan ett lätt hus kan lagra mindre värme. Fönster och solgenomsläpp Ett fönster har ett flertal egenskaper som beskriver hur effektivt det är ur flera avseenden gällande solgenomsläpp, U-värde med mera. De kan även vara utförda med olika antal glas, eller vara fylld med gas mellan rutorna för att ge fönstret ett lägre U-värde. I ett hus är det vanligtvis bara genom fönstren som solen kan stråla in och hjälpa till med uppvärmningen. Men det kan även vara ett problem med för mycket solvärme som gör att det blir för varmt inomhus, vilket då kan motverkas genom olika typer av solavskärmningar, exempelvis persienner eller fasta solskydd. Husets geometri Husets form och storlek påverkar värmeförlusterna, så för att minimera energiförlusterna ska det undvikas att bygga onödiga utsvängningar och utskott. Detta för att minimera ytor där bland annat transmissionsförluster kan ske. Ett hus uppfört i två våningar är exempelvis mer fördelaktig än en enplansvilla när golvarean är samma, även låg takhöjd är positivt då bland annat volymen på den inneluften som ska värmas upp minskar. Brukarrelaterade energipåverkan Beroende på hur de som använder byggnaden, kan de påverka energiåtgången väldigt mycket, då de kan ta långa duschar eller ha extra varm innertemperatur vilket ger en högre energianvändning. Innetemperatur Beroende på vilken temperatur som är inställd inne så kan den påverka energiåtgången väldigt mycket, då bara någon grads ökning kan öka energianvändningen betydligt (Adalberth & Wahlström 2009). 10

16 Vädringsvanor De boendes vädringsvanor påverkar även det energianvändningen, och där graden av hur ofta de vädrar kan skilja sig väldigt mycket, både vad gäller hur länge som det vädras varje gång och hur ofta det vädras. Detta för att otätheten i huset ökar kraftigt med luftläckage som följd (Adalberth & Wahlström 2009). Personvärme Valet angående hur många personer som finns i byggnaden påverkar flera andra faktorer än bara den internvärme som kan tillgodoses från personerna. Det påverkar samtidigt hur mycket varmvatten som används, och hur mycket el av olika slag som i sin tur används till eventuella apparater som kan avge värme. Det ska även uppskattas hur personers närvarotider är och hur många som är där. Beroende på vilket syfte och användningsområde byggnaden har så kan närvaron variera väldigt kraftigt sett över dagen. I energieffektiva byggnader står dessutom internvärmen för en stor del av uppvärmningen vilket gör det till en mer känslig parameter i de fallen. Tappvarmvatten Varmvattenanvändningen hänger vanligtvis ihop med antal brukare men även brukarnas vanor vilket även det kan skilja kraftigt från fall till fall. Sedan kan olika installationer påverka användningen beroende på om det finns någon typ av snålspolande kran eller munstycke. För nya bostäder kan årsenergibehovet för tappvarmvatten vara upp till 30 % av hela värmebehovet (Stålbom 2006). Installationer Det kan finnas många olika installationer i ett hus där de flesta kräver energi av något slag för att fungera på ett riktigt sätt. Genom att använda sig av effektiva, både driftmässigt och funktionsmässigt, kan det göras stora energibesparingar. Ventilationssystem Beroende på om det är bostäder eller stora lokaler så kan det finnas olika mål med ventilationen. Gemensamt för dessa båda är att få en god luftkvalitet genom att föra bort föroreningar med mera. Sedan måste olika lokaler ofta öka luftomsättningen för att föra bort den överskottsvärme som uppstår vilket ökar energianvändningen (Adalberth & Wahlström 2009). 11

17 Om det finns någon typ av ventilation som även kan återvinna värme från frånluften kan stora energivinster att göra. Uppvärmningssystem Uppvärmningssystemet kan påverka energiförbrukningen väldigt mycket beroende på vilken typ av system som finns i byggnaden, samt om den är korrekt installerad, eftersom det i en energiberäkning räknas med att den är optimalt installerad. 12

18 3 Energiberäkningsprogrammet VIP-Energy VIP-Energy är ett energiberäkningsprogram som beräknar energiförbrukningen i byggnaden under en tidsperiod som vanligtvis omfattar ett helt år, det kan även beräknas för kortare perioder. Programmet tar inte bara hänsyn till byggnaden i sig utan även flera kringliggande faktorer så som sol, vind, luftfuktighet, läge samt lufttemperaturer och kan användas till energiberäkningar för alla typer av byggnader. Det är en hög detaljering på indata i VIP Energy där möjligheten att fylla i indata för de flesta faktorer som påverkar en byggnads energiprestanda finns. Möjligheten till att även fylla i indata för de olika installationer finns, exempelvis vilken typ av uppvärmning som är installerad, om solfångare finns och hur det är utformat samt vilken typ av ventilation och hur den fungerar genom att konstruera driftschema. Sedan byggs byggnaden upp med de material som ingår i byggnaden, där det kan anges de köldbryggor som finns och hur de ser ut. Även information angående luftläckage, och eventuella solavskärmningar som finns installerade kan fyllas i. Det finns vissa begränsningar i programmet, nämligen följande maxvärden(vip Energy 2013) 500 Byggnadsdelar 50 materialskikt per 1-dimensionel byggnadsdel 500 fönster/dörrar/ventiler När byggnaden är färdigbyggd görs en beräkning som endast tar några sekunder, vilket gör programmet användbart att använda när det ska provas olika inställningar och snabbt få ett resultat. Vad gäller resultatdelen så är den gedigen med resultat angående många delar som kan vara intressanta. Information om energibalansen för den aktuella byggnaden både i form av kwh totalt för byggnaden och kwh/m 2. Energibalansen är uppdelad på följande punkter. 13

19 Avgiven energi Transmission Luftläckage Ventilation spillvatten Passiv kyla Tillförd energi Sol genom fönster Återvinning ventilation Återvinning värmepump Återvinning tappvarmvatten Återvinning solfångare Processenergi rumsluft Personvärme Elförsörjning Värmeförsörjning Figur 1, Hur en energibalans redovisas i VIP. Det finns en sida där byggnadens data jämförs med Boverkets Byggregler och där man direkt ser om värdena är tillräckligt bra. Genom en funktion i programmet så finns även möjlighet att exportera värden direkt till en textfil. 3.1 Hantera indata i VIP Via dialogfönster kommunicerar användaren med programmet och genom olika menyer fylls den indata i som behövs till beräkningen. När en modell ska byggas upp i programmet så anges de material samt tjocklekar som ingår i de olika delarna, därefter anges hur många kvadratmeter de olika delarna i byggnaden har. 14

20 Köldbryggor ritas upp i antingen 2d eller 3d genom att placera de olika materialen som byggnaden är byggd. Figur 2, Hur köldbryggor ritar in i VIP, där det lila motsvarar uteluften och den rosa motsvara inneluften. 15

21 4 Skogsgläntan Byggnaden som kommer ligga till grund för detta arbete är en förskola i Kils kommun, några mil från Karlstad, som heter Skogsgläntan. Den byggdes och var en av de första som byggdes som lågenergiförskola i Sverige (Loven 2012). Förskolan ritades av Sweco och byggdes av NCC som totalentreprenad med Kils kommun som byggherre. Förskolan är byggd i sex avdelningar och har platser för 100 barn. Driften sköts av Kils kommun. Planlösningen utgörs av att avdelningarna har placerats i par om två avdelningar vardera med egna ingångar, dessa avdelningar är placerade i en L-form med ett aktivitetsrum i mitten. Bredvid aktivitetsrummet finns det ett storkök som varje dag förser skolan med mat. Utformningen har fokuserats på att barnen ska vara i centrum, detta märks exempelvis genom att fönstren har placerat på en låg nivå över golvet så att även de minsta kan se ut. Figur 3, Planritning över Skogsgläntan där de blåa cirklarna visar de tre avdelningarna. 4.1 Byggnaden och Klimatskalet Allmänt Byggnaden är på 1143 kvadratmeter A temp och uppförd i ett plan. Stommen består i huvudsak av träreglar som bärande delar, samt några stålpelare i vissa bärande innerväggar. Ritningar över olika byggdelar finns i bilaga 1. De olika byggdelarnas U-värde är enligt följande: 16

22 Tabell 1, U-värden för olika byggdelar Byggdel U-värde Tak 0,08 Väggar 0,12 Grund 0,10 Grund Grunden består av en platta på mark med ett betongskikt på 120 millimeter och millimeter cellplast. Den är även tjälisolering för att förhindra tjällyftning. Plattan är placerad på en bädd av makadam. Tabell 2, Grundens uppbyggnad inifrån och ut. Material Tjocklek (mm) Betong 120 Cellplast 180 Plastfolie 0,2 Cellplast 100 Makadam 150 Markduk - Väggar Väggarna är välisolerade och består av 360 millimeter mineralull samt en 50 millimeter fasadskiva ytterst. Det yttersta lagret av mineralull är dessutom uppbyggt med stålreglar, detta för att minska köldbryggorna i väggen. Huset består av två olika typer av väggar, dessa innehåller samma ingående material men är uppbyggda på olika sätt. Detta beror på att de bärande reglarna skall hamna på rätt ställe, med andra ord, det är endast det bärande skiktet som har ändrat plats i väggen. Ytskiktet består genomgående av träpanel, med ömsom liggande och stående träpanel målande i olika färger. 17

23 Tabell 3, Väggens uppbyggnad utifrån och in. Material Tjocklek (mm) Läkt och fasad - Fasadskiva 50 Mineralull mellan 45x170 regel 170 Gips 9 Mineralull mellan 45x 95 liggande regel 95 Plastfolie 0,2 Mineralull mellan 95 plåtregel 95 Gips 13 Fönster och dörrar Det finns många fönster åt samtliga väderstreck vilket ger ett stort ljusinsläpp, där storleken är väldigt varierande för att ge ett livligt inslag i fasaden, samt för att optimera ljusinsläppet beroende på väderstreck. Dessa är dessutom placerade på olika höjder för att ge alla möjligheten att se ut, där de lägsta sitter på 40 centimeter ovan mark. Det finns en kupol placerad på sedumtaket med fönster för att ge ytterligare ljusinsläpp även mitt i byggnaden. Över alla ingångar till avdelningarna finns det ett tak som skyddar de personer som är på väg in mot regn, samtidigt som dessa även fungerar som ett solskydd. De flesta dörrar som finns i byggnaden, främst de som leder in till avdelningarna, har en betydande glasandel vilket leder till ett ökat ljusinsläpp. Tak Takets täckning består av två olika material, där det över avdelningarna är ett aluzink-tak med en taklutning på 15 grader, medan det över kök och aktivitetsrummet är sedumtak med en lutning på 3 grader. Sedumtak är enkelt uttryckt en växtbeklädd takbeläggning med flera fördelar, bland annat tar den upp en del av dagvattnet vilket minskar takavrinningen. Det är ett varmtak vilket gör att det är högt i tak inomhus, som mest runt 5 meter högt. Isoleringens tjocklek är 540 millimeter över hela taket och utgörs av lösull, där taket bärs upp av limträbalkar. 18

24 Tabell 4, Takets uppbyggnad utifrån och in. Material Tjocklek (mm) Takplåt alt. sedumtak Råspont 22 Luftspaltskiva mellan 45x45 45 Lösull mellan limträbalk 540 Plastfolie 0,2 Glespanel 28 Gips 13 Vindfång Huset har tre stycken vindfång, fungerande som en entrésluss, vid varje ingång till paravdelningarna, detta för att få en sluss in i huset och på så sätt minska luftläckage. Dessa gör dessutom att eventuellt korsdrag undviks samt att tryckförhållandena hålls stabila (K-Konsult Energi Stockholm AB 2012). Vindfång är uppbyggda av tunnare väggar och tak, men ändå väl isolerade med tanke på att det inte är något ställe där det är någon egentlig verksamhet. Dessa utrymmen är på cirka 18 kvadratmeter var och saknar helt någon typ av uppvärmning. 4.2 Energi och värme När det gäller värmedistributionen så är det i första hand solfångarna som ska stå för så mycket värme som möjligt, som sedan kan spetsas med hjälp av fjärrvärme. Det finns 12 stycken solpanelerna och utgör tillsammans 36 m 2. Dessa sitter på taket och är riktade mot söder och optimerade för att ge maximal effekt på vår och höst, detta för att skolan inte är öppen på högsommaren. Lutningen på panelerna är 60 grader. Uppvärmningen består endast av vattenburen golvvärme i alla utrymmen, förutom i de luftslussar som leder in till avdelningarna. Innetemperaturen ska vara minst 22 grader i de utrymmen som barn och personal vistas, i storköket dimensioneras det för 20 grader. Skolan saknar helt någon typ av aktiv kylning. 19

25 Det finns olika mätare installerade i byggnaden där det går att läsa av verksamhetsel, fastighetsel samt värme. Dessutom finns det mätare för att läsa av hur mycket vatten som går till varmvatten. Det gör att det finns en hel del värden att tillgå, dessvärre har inte avläsningen varit fullständig då det fattas värden för vissa perioder. 20

26 5 Metod 5.1 Teori Arbetet inleddes med att läsa in sig på ämnet genom att inhämta information genom främst böcker på biblioteket, internet, samt olika rapporter genom främst DiVAs databas som tog upp arbeten som innefattade energi, byggnader och byggregler. De sökord som söktes på var bland annat: Energi Indata Energihushållning Byggmaterial Materialegenskaper Energiberäkning Energiberäkningsprogram Sveby Energipåverkan Då målet med litteraturstudien främst var att finna olika osäkerheter i projekteringsstadiet som påverkar energianvändningen så gjordes djupare inläsning på valda delar angående energiberäkningar och indata, samt vilka faktorer som påverkar energianvändningen. Då olika faktorer som kunde påverka energianvändningen var funna så antogs de olika spann som indata skulle varieras mellan i ett senare skede. För att hitta materialegenskaper för olika material, lambdavärden för isolering med mera, så söktes information på olika tillverkares hemsidor. Detta gjordes för att materialen skulle ha verkliga värden i beräkningarna. De material som valdes att ändras var fönster och olika typer av isolering. 5.2 Enkät En enkät gjordes för att fråga personer som arbetar med energiberäkningar om vilka antagande, angående olika typer av indata, som görs när en energiberäkning utförs. Detta för att få en tydligare bild över rimliga värden som olika indata kan ha. Frågor rörande hur en energiberäkning utförs ställdes också, samt vilka indata som finns när en beräkning påbörjas. 21

27 Antalet tillfrågade personer i enkäten valdes till fem stycken, på fem olika företag och med olika erfarenheter. Tre stycken besvarade frågorna genom telefonintervju och de andra två genom svar på mail. Enkäten finns i bilaga nr Energiberäkning av Skogsgläntan Då syftet är att bygga upp en likadan modell som Skogsgläntan har information om hur byggnaden är uppbyggd och konstruerad kommit från konstruktionsritningar samt arkitektritningar, detta för att bland annat veta vilka ingående material som finns. Information har även hämtats från en tidigare energiberäkningar gjorda av NCC ( ), samt den energiutredning som gjorts av Energirådgivningen, detta för att få en så exakt kopia av Skogsgläntan som möjligt. Internlaster med mera följer även det i grundfallet NCCs energiberäkning för att på så sätt få en likadan påverkan. Det enda som skiljer denna modell i förhållande till den verkliga byggnaden är att solpanelerna inte kommer att tas med samt att inga innerväggar kommer att ingå i modellen. Att inte ta med solpanelerna beror på att det inte fanns tillräcklig information om hur dessa fungerade och var uppbyggda, dessutom är den inte relevant då syftet är att se hur variationen av indata påverkar den specifika energianvändningen. Då informationen av vissa delar inte har kunnat fås fram har vissa antaganden gjorts. Detta gäller främst vilka materialegenskaper byggmaterialen har. Då VIP Energy har ett flertal av de saknade materialen inlagda i sin databas har de används då de värdena ligger på en sådan nivå att de får anses fullt rimliga att använda. Denna modell som byggs upp i enlighet med NCCs ritningar och övrig information, kommer att verka som den grundmodell som de olika ändringarna kommer att utföras på. När modellen var färdigbyggd så provades de olika faktorerna för att se hur energianvändningen påverkades. Detta gjordes genom att ändra en parameter i taget till minimi- respektive max-värdet inom de valda spannen och sedan avläsa den nya beräknade energiprestandan för byggnaden. Därefter så ändrades alla värden för de utvalda parametrarna till de mest gynnsamma värden för byggnadens energiprestanda samt till de minst gynnsamma för att se hur mycket 22

28 energiprestandan påverkades. Detta redovisas som det minst gynnsamma samt det mest gynnsamma fallet i resultatet Antaganden gällande skogsgläntan Grundmodellen av Skogsgläntan har byggts upp enligt det som anges i kapitel 4 gällande klimatskalet, samt nedanstående antaganden i detta kapitel 5,3,1. Allmänt Klimatfil Karlstad användes i energiberäkningen, då Kil endast ligger cirka 2 mil utanför Karlstad så var det lämpligt att använda sig av den klimatfilen. Då det saknas byggnader, skog och liknande hinder runt om som skuggar byggnaden i någon större utsträckning så antas att en horisontvinkel på 20 grader som rimligt. Den vind som byggnaden är utsatt för, då det inte finns så många hinder runt om byggnaden, ansätts till 70 % av klimatfilen. Klimatskal Lösull inkl. limträbalk ges lambdavärde 0,042 W/m 2 k. Mineralull inkl. reglar ges lambdavärde 0,045 W/m 2 k. Mineralull inkl. plåtregel ges lambdavärde 0,11 W/m 2 k. Gipsskivor ges lambdavärde 0,22 W/m 2 k. Vindskiva ges lambdavärde 0,031 W/m 2 k. Betong ges lambdavärde 1,7 W/m 2 k. Cellplast ges lambdavärde 0,036 W/m 2 k. Fönstrens U-värde sattes till 0,9. Där vissa dörrar har glas så har glasandelen uppskattades dessa till 77 % samt ett U- värde på 0,9. Internlaster Personvärme sattes till 70 W/person. Antal personer som vistas i byggnaden under olika klockslag framgår av tabell 5. 23

29 Tabell 5, Antal personer som antas vara närvarande i byggnaden för grundfallet. Antal personer Personvärmetillskott Dag Tid Förskola 94 st. 70 W Mån-fre 8-14 Förskola 47 st. 70 W Mån-fre 7-8, Kök 5 st. 100 W Mån-fre Tappvarmvatten antogs till 0,5 kwh per person och år, 125 besökare och 235 dagar per år som skolan är öppen. Belysningsvärme och övrig utrustning enligt tabell 6, där siffrorna är tagna från NCC energiberäkning. Tabell 6, Värden för belysningsvärme och övrig utrustning. Belysningsvärme W/m 2 Dagar Tid Avdelningar 7 Mån-fre 8-14 (övrig tid 50 %) Aktivitetsrum 5 Mån-fre 8-14 (övrig tid 50 %) Kök 5 Mån-fre Utrustning W/m 2 Dagar Tid Förskola 0,5 Mån-fre Kök 3,25 Mån-fre (övrig tid 1,25 w/m 2 ) Övrigt I VIP Energy anges var i konstruktionen ett värmeskikt finns, detta avstånd har uppskattats till 20 mm ner i plattan. Detta för att det inte möjligt att lägga detta skikt överst utan måste ligga mellan två materialskikt. Enligt VIP Energys manual ska inte material utanför en luftspalt som ventileras mot uteluften räknas med, därmed är inga material utanför eventuella luftspalter medtagna. Detta gäller främst i väggar och tak. Då luftslussarna ej är uppvärmda så har dessa inte ingått i beräkningarna, detta gör att väggen som angränsar mellan luftslussarna och huvudbyggnaden har satts med 24

30 betäckning "TEMP-U", vilket menas att programmet räknar energiflödet mot uteluftens temperatur. Inga innerväggar är medtagna i beräkningen. Rumsvolymen och areor har mätts och uppskattats i konstruktionsritning samt arkitektritningar, där ventilerad rumsvolym uppskattas till 4372 m 3 samt en total golvarea på 1143 m 2. Olika driftfall gällande ventilation samt antal personer i byggnaden har används för att simulera en vanlig dag på förskolan. Dessa driftfall är i sin helhet hämtade från NCC energiberäkning( ). Dessa driftfall redovisas nedan i tabell 7. Tabell 7, Driftfall för ventilation samt antal personer som antas vistas i byggnaden under olika tidpunkter. Driftfall Tid Antal personer Ventilerad luft (m 3 /s) Fall 1 Kl pers. + kök 1,99 Fall 2 Kl. 8-10, pers. 1,69 Fall 3 Kl. 6-8, pers. 0, Olika faktorer som kommer att ändras De olika faktorerna som har valts ut för att ändras i grundmodellen kommer att vara: Klimatskalet Lambdavärde för isolering i vägg inom spannet enligt tabell 8. Lambdavärde för fasadskiva i vägg inom spannet enligt tabell 8. Lambdavärde för lösull i tak inom spannet enligt tabell 8. Lambdavärde för cellplast i grund inom spannet enligt tabell 8. Köldbryggor, dels genom att rita in köldbryggorna i programmet men även genom att lägga till ett procentuellt påslag av transmissionsförluster och då inte ta med köldbryggor alls i modellen när beräkningen utförs. Intervallen som dessa påslag kommer att variera mellan är på 5-30%, vilket baseras på dels litteratursökning, samt svaren från enkäterna. 25

31 Fönsters U-värden inklusive karm och U-värde exklusive karm, samt G-värde inom spannet enligt tabell 9 och 10. Tabell 8, Tabell över lambda-värden för grundfallet, samt det lägsta respektive det högsta lambda-värdet som kommer att provas. Byggmaterial Lägsta lambda- Lambda-värde i Max lambda- värde grundmodell värde Mineralull i vägg inkl. reglar Lösull inkl. limträbalk 0,038 0,045 0,048 0,042 0,046 0,051 Fasadskiva 0,031 0,032 0,034 Cellplast 0,03 0,036 0,042 Tabell 9, U-värden för ett fönster med, samt utan karm. Typ U-värde inkl. karm U-värde exkl. karm Fönster 0,9 0,75 Tabell 10, G-värde och ST-värde för fönster för grundmodellen, samt det lägsta respektive det högsta värdena. Typ Lägsta G-värde i Högsta Lägsta ST-värde i Högsta g-värde % grundmodell g-värde % ST- värde % grundmodell ST-värde % % % Fönster Internvärmetillskott Personvärmen kommer att varieras mellan olika fall: 100 till 200 W/vuxen och 50 till 140 w/barn, vilket motsvarar 1 och 2 MET för en vuxen och 0,6 och 1,4 MET för ett 26

32 barn, där 1 MET beräknas till 100 W (Gavhed & Holmer 2006). I det lägsta fallet antas 70 % av personerna vistas inne på förskolan samtidigt, och i det högsta fallet antas 100 % av personerna vara inne hela tiden. Dessa värden är hämtade från den enkät som gjordes. Lärartätheten räknas till 15 elever per lärare(skolverket 2013). Antal personer som antas vara i förskolan följer NCCs beräkningsfall. I bilaga 3 finns beräkningar för hur dessa siffror har beräknats. Tabell 11, Tabell över den personvärme som kommer att ändras beroende på klockslag. Lägsta fallet Lägsta värde (W/m 2 ) Högsta fallet Högsta värde (W/m 2 ) Kl. 7-8, Förskola 44 barn, 3 vuxna 1,5 5,9 Kl. 8-10, Förskola 88 barn, 6 vuxna 3,1 11,8 Kl , Förskola 88 barn, 6 vuxna samt 5 vuxna i kök 3,4 12,7 Kl , Förskola 44 barn, 3 vuxna 1,5 5,9 Tappvarmvatten kommer att variera mellan 1-2,6 kwh/m 2, enligt tabell 11,1 i Sveby brukarindata kontor (Levin 2012). Inomhustemperaturen kommer att varieras mellan grader. 27

33 6 Resultat 6.1 Grundmodell Efter en beräkning av grundmodellen fås en specifik energianvändning på 65 kwh/m 2. Tabell 12, Resultat för grundmodell. Specifik energianvändning 65 Grundmodell (kwh/m 2 ) 6.2 Ändring av indata vid energiberäkning Dessa resultat redovisar det som legat till grund för detta arbete, det vill säga vilken påverkan olika ändringar i indata gör på den specifika energianvändningen. Grundmodellen och de olika fallen redovisas genom den specifika energianvändningen, både som kwh/m 2 men även som en procentuell förändring mot grundfallet. Komplett resultat för grundfallet och de olika fallen finns i bilaga Klimatskal Köldbryggor Då samtliga köldbryggor i byggnaden är borttagna från grundmodellen ger det en transmissionsförlust på 52,13 kwh/m 2. Ett procentuellt påslag på 5-30% av transmissionsförluster ger följande värden: Tabell 13, Resultat för transmissionsförluster då man gör ett procentuellt påslag av transmissionsförluster som ska representera köldbryggor. Procentuellt påslag av transmissionsförluster (%) Ny transmissionsförlust (kwh/m 2 ) Specifik energianvändning (kwh/m 2 ) 5 54, , , , , ,

34 Mineralull i vägg Den specifika energianvändningen blev 64 kwh/m 2 då det lägsta lambdavärdet användes, medan den specifika energianvändningen inte ändrades alls när det högsta värdet användes. Tabell 14, Resultat för isolering i vägg, där grundmodellen har λ-värde 0,045. Lägsta λ- Skillnad i Högsta λ Skillnad i värdet 0,038 procent mot värde 0,048 procent mot (kwh/m 2 ) grundfallet (kwh/m 2 ) grundfallet Specifik energianvändning 64-1,5 % 65 0 % Fasadskiva Då lambdavärdet ändrades till det högsta lambdavärdet för fasadskivan påverkades inte den specifika energianvändningen. Tabell 15, Resultat för fasadskiva, där grundmodellen har λ-värde 0,031. Högsta λ-värde 0,034 (kwh/m 2 ) Skillnad i procent mot grundfallet Specifik energianvändning 65 0 % Lösull i tak Den specifika energianvändningen ändrades till 64 kwh/m 2 då det lägsta värdet användes, samtidigt som den specifika energianvändningen ökade till 66 kwh/m 2 för det högsta fallet. Tabell 16, Resultat för lösull, där grundmodellen har λ-värde 0,046. Lägsta λ- Skillnad i Högsta λ-värde Skillnad i värdet 0,042 procent mot 0,051 procent mot (kwh/m 2 ) grundfallet (kwh/m 2 ) grundfallet Specifik energianvändning 64-1,5 % 66 1,5 % 29

35 Cellplast i platta Då lambdavärdet för cellplasten ansattes till det lägsta värdet blev den specifika energianvändningen 63 kwh/m 2, samt det högsta värdet gav ett resultat på 66 kwh/m 2. Tabell 17, Resultat för cellplast, där grundmodellen har λ-värde 0,036. Lägsta λ- Skillnad i Högsta λ-värde Skillnad i värdet 0,03 procent mot 0,042 procent mot (kwh/m 2 ) grundfallet (kwh/m 2 ) grundfallet Specifik energianvändning 63-3,1 % 66 1,5 % Fönster Då U-värdet exklusive karm användes sjönk den specifika energianvändningen till 63 kwh/m 2. Tabell 18, Resultat för fönster då u-värdet har ändrats. U-värde exkl. karm (kwh/m 2 ) Skillnad i procent mot grundfallet Specifik energianvändning 63-3,1% Då fallet med de lägsta värdena användes blev den specifika energianvändningen 67 kwh/m 2, samtidigt som det högsta värdet sänkte den specifika energianvändningen till 64 kwh/m 2. Tabell 19, Resultat för fönster då g-värde samt ST-värdet har ändrats. Lägsta värdet Skillnad i Högsta värdet Skillnad i G-värde 37 % procent mot G-värde 70 % procent mot ST-värde 30 % grundfallet ST-värde 60 % grundfallet (kwh/m 2 ) (kwh/m 2 ) Specifik energianvändning 67 3,1 % 64-1,54 % 30

36 6.2.2 Internvärmetillskott Innetemperatur Då innetemperaturen sattes till 20 grader påverkade detta inte den specifika energianvändningen, medan en ökning till 23 grader ökade den specifika energianvändningen till 67 kwh/m 2. Grundfallet hade 22 grader. Tabell 20, Resultat då innetemperatur ändras mellan 20 till 23 grader. 20 grader Skillnad i 23 grader Skillnad i (kwh/m 2 ) procent mot (kwh/m 2 ) procent mot grundfallet grundfallet Specifik energianvändning 65 0 % 67 3,1 % Personvärme Då personvärmen ändrades till det lägsta värdet ökade den specifika energianvändningen till 67 kwh/m 2,medan då det högsta värdet användes sjönk den specifika energianvändningen till 61 kwh/m 2. För värdena för de olika fallen hänvisas till tabell 11. Tabell 21, Resultat då personvärmen ändras till de lägsta fallen resp. högsta fallen. Lägsta värdet Skillnad i Högsta värde Skillnad i (kwh/m 2 ) procent mot (kwh/m 2 ) procent mot grundfallet grundfallet Specifik energianvändning 67 3,7 % 61-6,5 % Tappvarmvatten När det lägsta värdet för tappvarmvatten användes sjönk den specifika energianvändningen till 63 kwh/m 2 samtidigt som det högsta värdet ökade den specifika energianvändningen till 68 kwh/m 2. 31

37 Tabell 22, Resultat då tappvarmvatten ändras från det lägsta fallet, 1 w/m 2, till det högsta fallet, 2,6 w/m 2. Lägsta värdet Skillnad i Högsta värde Skillnad i (kwh/m 2 ) procent mot (kwh/m 2 ) procent mot grundfallet grundfallet Specifik energianvändning 63-3,1 % 68 4,4 % Mest, samt det minst, gynnsamma fallet Då samtliga parametrar som har ändrats tidigare sattes till det mest gynnsamma värdet för att sänka den specifika energianvändningen uppmättes denna till 54 kwh/m 2. Då samtliga parametrar sedan ändras till att vara så ogynnsamma som möjligt blev den specifika energianvändningen 81 kwh/m 2. Tabell 23, Resultatet då samtliga lägsta resp. högsta värden som ingår i beräkningen för att åstadkomma det mest gynnsamma och det minst gynnsamma fallen. Minst Skillnad i Mest Skillnad i gynnsamma procent mot gynnsamma procent mot fallet (kwh/m 2 ) grundfallet värdet grundfallet (kwh/m 2 ) Specifik energianvändning % % 32

38 7 Diskussion 7.1 Resultatet Resultaten för de olika ändringarna som gjordes från grundmodellen kommer att diskuteras under respektive rubrik Klimatskal Köldbryggor Enligt enkäten som gjordes kunde transmissionsförlusterna som berodde på köldbryggor variera mellan 5-30 % av de totala transmissionsförlusterna. Men då beror det ju på vilken typ av hus det handlar om, vilket kan motivera att ett så brett spann som 5-30 % kan verka lite extremt. Grundmodellens transmissionsförluster uppgick till cirka 18 %,vilket får anses som högst rimligt. Det går ju att se att förlusterna skiljde sig kraftigt åt när det procentuella pålägget ändrades mellan 5-30 %, vilket visar att ett antagande i en energiberäkning om hur stor påverkan köldbryggor gör, kan påverka resultatet förhållandevis mycket. Isolering i vägg Vid en första anblick kan lambdavärdet för isoleringen kännas väl höga, men detta beror på att reglarna mellan isoleringen är medräknat vilket ökar värdet. Resultatet som ändringarna i lambdavärdet gjorde på slutresultatet visar att förändringen är minimal, där det lägsta värdet sänkte den specifika energianvändningen med endast 1 kwh/m 2, samtidigt som det högsta värdet inte ändrade den specifika energianvändningen, men att transmissionsförlustera ökade en aning. Totalt sett borde lambdavärde för isoleringen i väggen inte spela någon större roll, inom rimliga värden naturligtvis, för energianvändningen, speciellt då skillnaden i lambdavärdet mellan den bästa och sämsta isoleringen ändå skilde sig ganska mycket åt. Ska ett bättre U- värde uppnås med en minskad transmissionsförlust som följd så är det förmodligen bättre att öka tjockleken på isoleringen. Fasadskiva Då lambdavärdet i grundfallet redan var satt till det lägsta värdet som hittades, så fanns det inget lägsta fall gällande fasadskivan att redovisa. 33