Tryggare och tryggare för varje dag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tryggare och tryggare för varje dag"

Transkript

1 Tryggare och tryggare för varje dag Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken är ett nätverk av kommuner från norr till söder. I tio år har vi drivit på för att ge barnrättsfrågorna högre prioritet i våra kommuner. I den här rapporten berättar vi om några av de framsteg våra kommuner gjort sedan

2 Innehåll Förord 3 Om Partnerskapet 4 Kollegial granskning 6 Angered, Göteborg 8 Borlänge 9 Gävle 10 Haninge 12 Karlskoga/Degerfors 14 Uppsala 15 Trelleborg 16 Västerås 18 Örebro 20 Östersund 22 Om den svenska barnpolitiken 23 2 Liten ordlista Barnperspektiv har vi när vi vuxna tar hänsyn till vad våra beslut får för konsekvenser för barn Barnets perspektiv får vi när vi frågar vad barnen själva tycker Barnrättsperspektiv tar vi när vi genom våra beslut skyddar de mänskliga rättigheter som barn har, rättigheter som exempelvis kommer till uttryck i Barnkonventionen Barnkonventionen Egentligen FN:s konvention om barnets rättigheter, från 1989, består av 54 artiklar, ratificerades av Sverige 1990 Redaktion/layout: Jonas Knutell Foto: Frida Edlund (sidan 2, 8-9, 21, 22); Jonas Knutell (4-5, 6-7, 12); Partnerskapet (1, 17, 24); Albin Bogren (10); Maskot bildbyrå (11); Haninge kommun (13); Karlskoga/Degerfors kommuner (14); Pia Nordlander, bildn (19) Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Februari Kontakt: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors,

3 Tio års samarbete i barnens tjänst Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken startade 2004, och elva kommuner samverkar sedan dess. Partnerskapets arbete med barnrättsfrågorna under tio år visar vilken betydelse det har för våra kommuner och att det gemensamma arbetet varit framgångsrikt på en rad olika sätt. En av metoderna för att följa upp arbetet i kommunerna med FN:s konvention om barnets rättigheter sker genom kollegial granskning, en metod för ömsesidigt lärande, inspiration och utveckling. En av framgångsfaktorerna är att vi ansvariga förtroendevalda aktivt finns med i arbetet tillsammans med tjänstemän i våra kommuner. Arbetet handlar om att utmana varandra och att ömsesidigt granska varandra. Vi förtroendevalda representerar olika partier och olika majoritetsstyren, men vi har en gemensam övertygelse om vikten av att arbeta systematiskt med att stärka barns rättigheter. Kollegial granskning har tidigare genomförts 2007 och Nu presenteras den tredje granskningen, där vi kan visa på framgångsfaktorer och utmaningar i alla våra kommuner. Det kan inspirera både oss själva och andra i det strategiska arbetet med att barns rättigheter och inflytande alltid ska finnas med som en naturlig del i kommunernas verksamhet. Ytterst handlar barnkonventionens genomförande om mänskliga rättigheter. För våra kommuner i partnerskapet/ Anders A Aronsson (FP) ordförande, socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun Roger Björn (M) 1:e vice ordförande, Angereds stadsdelsnämnd, Göteborg stad Maria Nyberg (V) ledamot folkhälsonämnden, Karlskoga/Degerfors kommun Mariann Nordlöf (S) ansvarig Barnkonventionen, Borlänge kommun Lennart Bondeson (KD) kommunalråd, Örebro kommun Vasiliki Tsoplaki (V) kommunalråd, Västerås kommun Roger Persson (MP) kommunalråd, Gävle kommun Marie Litholm (KD) 1:e vice ordförande, kommunstyrelsen, Haninge kommun Tina Järvenpää (FP) vice ordförande, kommunstyrelsen, Trelleborg kommun Björn Sandal (S) ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Östersund kommun 3

4 Om oss i Partnerskapet Sedan 2004 har ett tiotal svenska kommuner samarbetat kring barnkonventionens genomförande i det vardagliga kommunala arbetet. Ett par av kommunerna har bytts ut och idag består Partnerskapet av en tjänsteman och en förtroendevald från elva olika kommuner från Östersund i norr till Trelleborg i söder. Tjänstemännen träffas fyra till sex gånger om året och vid två av dessa möten deltar även politikerna. I Partnerskapet tror vi på att när vuxna och barn möts i ögonhöjd med ömsesidig respekt blir demokratiprocessen äkta vara. I den här rapporten har vi sammanfattat de viktigaste resultaten från den kollegiala granskning som Partnerskapet genomförde under hösten 2013, samt samlat några tankar över utvecklingen för barnrättsfrågor i våra kommuner. Vill du veta mer om vad Partnerskapet gör, eller fördjupa dig i respektive kommuns granskningsrapport, så titta gärna in på vår hemsida: barnkonventionen-partnerskapet.se Där finner du också kontaktuppgifter till oss som är med i Partnerskapet. Vi svarar mer än gärna på dina frågor. Nu satsar vi framåt för att ge Sveriges barn än tryggare uppväxtvillkor i framtiden! Vi har kommit långt... Ingen kommun är den andre lik i Partnerskapet. Men genom vårt samarbete och erfarenhetsutbyte har vi hjälpt varandra att på olika sätt lyfta barnrättsfrågorna på hemmaplan. Efter granskningarna under hösten 2013 har vi glädjande nog sett positiva trender som går igen i Partnerskapets samtliga kommuner. Till att börja med ser vi att stuprörstänket får allt mindre plats och att samarbete mellan nämnder, förvaltningar och bolag blir vanligare. Allt större fokus läggs på långsiktighet, förebyggande arbete och att ha en röd tråd i barnrättsarbetet över hela organisationen. Metoderna och verktygen barnbokslut, BBIC, checklistor, med flera har blivit mer evidensbaserade och används mer systematiskt. Satsningar på skola och förskola prioriteras högre och drabbas inte i kristider av nedskärningar på samma sätt som tidigare. Viljan hos förtroendvalda och chefer att arbeta med barns och ungas inflytande och delaktighet är påtaglig, och barns åsikter ges betydelse i samhällsplaneringen. Idag finns ett stort antal forum i våra kommuner där barn och ungdomar kan göra sina röster hörda. Attityden till vad en kommun kan göra för barnen har också förändrats. Det, kombinerat med en ökad vilja hos våra förtroendevalda att prioritera barns rättigheter, är oerhört positivt för framtiden. I exempelvis Örebro har det banat väg för en ambitiös handlingsplan mot barnfattigdom, och i Gävle för ett sektorsövergripande barn- och ungdomsprogram. Andra positiva resultat: minskat antal vräkningar av barnfamiljer ökad medvetenhet om Barnkonventionen hos förtroendevalda och tjänstemän en tydlig vilja att hela tiden vidareutveckla vårt barnrättsarbete och att finna nya vägar för att lyssna till barns och ungas röster 4 4

5 Partnerskapets tjänstemän träffas 4-6 gånger per år, ofta i Barnombudsmannens lokaler i Stockholm. Mittenbilden: Cecilia Ljung (Karlskoga/Degerfors), Siv Andersson (Angered), Unni Öhman (Borlänge), Katharina Eisen (Gävle), Daniela Redžić (Örebro). Nederst: Haidi Bäversten (Västerås) och Sören Berglund (Haninge).... men vi har mycket kvar att göra Vi är stolta över vad vi åstadkommit hittills i Partnerskapet för barnets rättgheter i praktiken. Men... vi är inte nöjda! Vi vet att det finns mycket kvar att göra. Varje kommun har sina svaga punkter, men vi ser också att vi delar många utmaningar. Återkopplingen till alla de barn och unga som vi för dialog med måste bli bättre. Vi måste också bli duktigare på att följa upp effekter och analysera dem. Den röda tråden i vårt barnrättsarbete har blivit tydligare, men våra styrdokument behöver finslipas ytterligare och barnet och dess rättigheter få en mer central plats. Det kräver en än större samsyn kring barnets bästa politiskt, strategiskt och praktiskt. På några håll påpekar förtroendevalda och tjänstemän att de har goda kunskaper om sin egen nämnds verksamhet och mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål de verkar för i sin nämnd. Vi ser att på många håll används inte barnchecklistor och liknande verktyg konsekvent, vilket gör att politiska beslut ibland fattas utan hänsyn till de konsekvenser de kan få för enskilda barn och grupper av barn. Barnperspektivet och barnets perspektiv måste göras än synligare vid beslut som rör barn och unga. Den ökade medvetenheten om Barnkonventionen har fått tjänstemän och förtroendevalda att önska mer utbildning i barns rättigheter. Kunskaperna om Barnkonventionen behöver ökas, och särskilt kring hur man kan arbeta med den i praktiken utifrån ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv samt barnets perspektiv. Barnbokslutet ses av många som ett bra verktyg för uppföljning, men systematiken kring arbetet kan utvecklas ytterligare. Användningen av barnbokslutet kan även ökas genom att låta det vara en del i budgetprocessens årshjul. Slutligen, även om vi idag lyssnar mer på barns och ungas röster än tidigare, finns en utmaning i att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. 5

6 Om kollegial granskning som metod Kollegerna ser våra styrkor Onsdagen den 27 november 2013 anlände en liten delegation till Haninge kommunhus. Gruppen bestod av tre tjänstemän från Gävle och Östersund, och de ville veta allt om Haninges arbete för att ge barn trygga uppväxtvillkor och inflytande så som FN:s Barnkonvention föreskriver. Första grupp att grillas av Partnerskapets delegation var Haninges förtroendevalda. I det långsmala konferensrummet på femte våningen intog elva förtroendevalda från såväl majoritet som opposition sina platser. Några inledande skeptiska minerna övergick snart i engagemang, gammalt politiskt groll lades snabbt åt sidan, och när mötet var över tackade kommunstyrelsens ordförande, Martina Mossberg (M), för ett givande och väl förberett möte, och sa sig inspirerad att arbeta hårdare för barns rättigheter framöver. Mötena i Haninge kommunhus den här novemberdagen var del av Partnerskapets kollegiala granskning. Kollegial granskning är en metod som bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom en verksamhet liknande den som granskas i detta fall kolleger inom Partnerskapet. Första kollegiala granskningen i Partnerskapet utfördes 2007, den andra Under hösten 2013 använde vi oss av metoden för tredje gången. Vi vill sätta ljuset på vad vi i våra kommuner gör bra respektive mindre bra. Goda exempel från en kommun kan lyftas och inspirera andra kommuner. Genom granskningarna tvingar vi också oss själva att reflektera över och prata om barnrättsfrågor, vilket gör att de hamnar på agendan och blir viktigare i våra kommuner. Det blir ett helt fantastiskt bollplank. Dels själva granskningstillfället, att få en hel dag att ägna åt frågan, bara det är lyxigt. Sedan får grupperna en bra stund att fundera och titta på hur man arbetar. Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket, säger Haidi Bäversten, strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås. Partnerskapet har i sin politiska överenskom- Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket. Haidi Bäversten, Västerås Katharina Eisen från Gävle och Dan Osterling från Östersund lyssnar på vad Haninges förtroendevalda säger om uppväxtvillkoren för Haninges barn. 6

7 och brister melse och verksamhetsplan definierat tre områden att arbeta med; styrprocesser, inflytande/delaktighet samt uppföljning/indikatorer. Det är från dessa områden som den kollegiala granskningen i Partnerskapet utgår. Metoden går bra att använda inom vilket område som helst kolleger emellan, inom en kommun eller mellan flera kommuner. Partnerskapet har systematiserat arbetet genom att ta fram en gemensam manual för hela granskningsprocessen i detalj. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ska inte betraktas som en revision. Det etiska perspektivet är viktigt och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskning i Haninge i november Rebecka Wigsén, kommunsstyrelseförvaltningen, berättar om hur man försöker få in barnen i den övergripande planen. Samuel Rizk, stadsbyggnadsförvaltningen, lyssnar. Granskningsprocess Under hösten 2013 arbetade vi fram frågeställningar till granskningarna. Samtliga granskningar genomfördes sedan under oktober och november Resultaten har samlats och analyserats i en rapport per granskad kommun, samt i den här sammanfattande broschyren. Processen avslutas med ett återkopplingsseminarium i respektive kommun. Seminariet blir ett tillfälle att utveckla arbetet med barnkonventionen, och stor tyngd läggs vid deltagarnas avsiktsförklaringar (se nedan). För ett smidigare genomförande av granskningarna delade kommunerna i Partnerskapet in sig i tre granskningsgrupper: Gävle Haninge Östersund Borlänge Västerås Uppsala Örebro Trelleborg Angered Karlskoga/Degerfors Inom de tre grupperna har kommunerna besökt och granskat varandra. Tjänstemännen från de gästande kommunerna har under en heldag besökt den kommun som granskats och haft tre 90-minuters pass där de med strukturerade frågor bjudit in förtroendevalda, förvaltningschefer respektive verksamhetsnära personal till dialog. Huvudsakligt fokus under 2013 års granskning har varit styrprocess samt delaktighet och inflytande med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Exempel på frågor: Hur säkerställs genom styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor? Hur säkras kommunens barnkonventionsarbete över tid? På vilka sätt får barn/unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga? Deltagarna har också gjort avsiktsförklaringar inför framtiden. De har fått skriva ner vad de själva avser göra för att förbättra situationen för barns rättigheter i kommunen. 7

8 Prioriterar långsiktighet I Angered gjordes 2010 en stor omorganisation. I samband med det togs beslut om att prioritera folkhälsa och utbildning. Dessa två fokus har börjat sätta sig i organisationen och det finns en hög ambition att ha en röd tråd i arbetet över hela stadsdelen. Idag finns därför större möjlighet att arbeta långsiktigt och förebyggande med barnrättsfrågor än för bara några år sedan. Många stuprör har rivits och det finns en samverkan och gemensam strävan mellan stadsdelens sektorer. Barnbokslut och barnkonsekvensanalyser används för att säkerställa att barns trygga uppväxtvillkor prioriteras. För att ge barn och unga större inflytande finns ett antal formaliserade instanser: ungdomsfullmäktige, ungdomsråd, elevråd och matråd. På det området har Angered tidigare fått kritik från Skolinspektionen, men nu jobbar man aktivt för att höja skolpersonalens kompetens över hela stadsdelen. Däremot finns ett fortsatt behov av att förbättra återkopplingen till barn och unga. Under granskningen i november 2013 visade företrädarna från Angered att de vill och vågar satsa extra på förebyggande insatser i ekonomiskt svåra tider, när behoven ofta är som störst. Det vore otroligt dumt att dra ner på de förebyggande verksamheterna och det finns inga sådana planer, säger en verksamhetschef. Just nu pågår en satsning på att bygga upp en familjecentral och nya skolor. Stadsdelen har valt att prioritera skola och förskola istället för att renovera kommunhusets lokaler. Samverkan sektorerna emellan fungerar väl och är en styrka, men det finns fortfarande en tendens att se om sitt eget hus först. När detta sker 8 blir det på bekostnad av barnen. Bland såväl politiker som tjänstemän märks en vilja att lägga fokus på barnen och på förebyggande generella insatser. Det finns en långsiktighet i arbetet och samtliga sektorer tar ansvar för stadsdelens barn. Till exempel ska alla sektorer kunna visa hur de arbetar för att höja barnens betyg. I Angered har många familjer knappa ekonomiska resurser, och alla barn har inte tillgång till dator hemma. Fem tusen läsplattor har därför köpts in. Utmaningen nu är att få pedagogerna att använda dem på rätt sätt, vilket det avsatts pengar till. Socialtjänsten har fått i uppdrag att titta på hur de kan ge barn i familjer som är långtidsberoende av försörjningsstöd större möjlighet att delta i exempelvis föreningsidrott. Det har påbörjats ett arbete för att få vuxna att anmäla när de misstänker att barn far illa på något sätt, eftersom många verksamheter inte anmäler när de är oroliga för barn. Angered ser även över hur vissa föreningar skulle kunna stödjas för att kunna ha gratis eller billiga aktiviteter för barn. Stadsdelsnämnden har även bestämt att ingen ska behöva ta med matsäck vid skolutflykter och liknande. Inget barn ska komma i kläm för att familjen inte har råd, säger en förtroendevald. Många vill föra dialog men man lyssnar inte alltid på riktigt. Det är en utvecklingsfråga både i Angered och i hela Sverige.

9 När vi hade tillsyn av Länsstyrelsen blev de förvånade över att barnperspektivet var så tydligt i våra dokument Ett tydligt barnperspektiv Borlänge har målinriktat fortsatt sitt arbete för barns rättigheter. Vid 2009 års granskning höll man på att introducera BBIC (Barnens behov i centrum) en metod som idag har satt sig på alla nivåer inom socialtjänsten. Men det är inte bara inom socialtjänsten som Borlänge tagit viktiga kliv framåt. Idag har verksamheterna krav på sig att använda sig av barnchecklistan. Det innebär att hänsyn ska tas till vilka eventuella konsekvenser ett beslut innebär för såväl enskilda som grupper av barn. Skolan är ett prioriterat område i Borlänge, och det finns beslut om tre olika projekt för att stärka Framtidens skola. Genom satsningar på nystartsjobb har fler föräldrar funnit arbete och många barnfamiljer har därmed minskat sin ekonomiska utsatthet. Kommunen har också jobbat hårt för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Bland annat har tolv gymnasieungdomar haft som sommarjobb att utbilda kommunens femteklassare i Barnkonventionen och barns rättigheter. Inom samhällsplaneringen har beslut tagits om att barn och unga ska komma till tals i alla planärenden. I bildningssektorn utvecklas ett dataspel för att få till ett tankeutbyte med barn. Inom kultur och fritid har barn bland annat genom teckningar kommit med förslag inför ombyggnation av ett sportfält. Tidigare har man i Borlänge saknat en röd tråd i arbetet för barns rättigheter. I senaste granskningen (i oktober 2013) framkom att styrprocessen blivit tydligare. Det finns en strategisk plan och sektorsplaner som följs upp kontinuerligt och rapporteras till nämnderna varje månad. Men i senaste granskningen blev det också tydligt att viktiga verksamheter som inte är lagstyrda riskerar att få minskade anslag när pengarna tryter. Fritidsverksamheten har beviljats mindre pengar vilket gjort att föreningsbidragen minskat. Många barn i familjer som ekonomiskt lever på marginalen är beroende av dessa föreningar för att få meningsfulla fritidsaktiviteter. Så, det finns fortfarande utvecklingsområden. Även om Borlänge på senare tid tagit flera viktiga beslut för att förbättra skolan, anser såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsnära personal att det finns behov av ytterligare satsningar. De vill ha mer resurser till förskola och grundskola, högre måluppfyllelse samt integration av nyanlända. De pekar på att det behövs bättre samverkan mellan exempelvis myndigheter, föräldrar och andra vuxna som arbetar med barn. Det behövs också mer arbete för att göra barnchecklistan känd, så att den används mer konsekvent. Kunskapen om barnkonventionen behöver också ökas, hos såväl politiker som chefer och medarbetare. En ökad kunskap om konventionens innehåll skulle ge större möjlighet att mer precist ställa krav samt kontrollera att de efterföljs. 9

10 Genom det kommunövergripande Skolan först sätter Gävle fokus på skola och utbildning. Alla niondeklassare ska gå ut med godkända betyg. Det ska minska ungdomsarbetslösheten på sikt. Alla barn ska klara skolan Det stora och nya i Gävle på barnrättsfronten är den kommunövergripande satsningen Skolan först. Det är en uppmaning till samverkan mellan kommunens alla förvaltningar och bolag för att ge alla barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång. Det finns en enighet kring Skolan först och målsättningen med att samla kommunens resurser är att alla elever ska genomföra sin utbildning med godkända resultat. Denna målsättning gäller för alla delar av kommunen bland annat har det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna startat en bostadssocial grupp för att leva upp till sin del av ansvaret. Målsättningen är att förändra attityden till utbildning, öka utbildningsnivån och att det på sikt ska leda till minskad ungdomsarbetslöshet. Samarbetet mellan förvaltningar och bolag fungerar bra, men uppdraget bör följas upp ordentligt. I övriga verksamheter är den röda tråden i barnrättsarbetet inte lika tydlig. Verksamheterna känner ofta till sin egen nämnds mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål man har att verka för. En revidering ska göras av den tidigare barnchecklistan. Även ett förslag till ett barn- och ungdomsprogram för Gävle kommun ska upp till beslut i kommunfullmäktige under våren Barnchecklistan är framförallt en påminnelse om att inte glömma barnens perspektiv och barnperspektivet. Barn- och ungdomsprogrammet ska ange hur kommunkoncernen tillsammans ska kunna arbeta för att skapa goda förutsättningar för barn och unga i Gävle. Att man på så vis har gemensamma mål och uppdrag och håller fast vid de planer man tagit fram är viktigt. 10

11 Gavlegårdarna har avsatt resurser för att tillsammans med socialnämnden förebygga vräkningar. Det handlar främst om tidig upptäckt och att snabbt göra en åtgärdsplan så att familjen kan bo kvar. Gavlegårdarna har också samverkan med de boende kring bland annat fritidsgårdarna. Andra aktiviteter som genomförs för att engagera barn och unga är städning, läxläsning samt flera trygghets- och trivselbefrämjande aktiviteter i bostadsområdet. En tjänst som ungdomsstrateg har inrättats inom Kultur och fritid. Denne har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta med ungdomar och följa upp deras situation i Gävle. Ungdomsrådet leder och arrangerar ett årligt ungdomsfullmäktige. Det är ett mycket gott exempel på hur delaktighet och inflytande kan fungera på riktigt. Ungdomarna bestämmer temat och det har bland annat lett till att ungdomar har haft mycket stor påverkan på den nya upphandlingen av kost och städ för kommunen. Gävle kommun samarbetar även med Brynäs IF, och hockeyklubben har tecknat ett partnerskapsavtal med UNICEF, som syftar till att utveckla och stärka det lokala arbetet kring barn och ungdomars rätt till lek, vila och fritid. 11

12 Politikerutfrågning. Marie Litholm (KD), Haninges politikerrepresentant i Partnerskapet, och Martina Mossberg (M), kommunstyrelsens ordförande, svarar på granskarnas frågor. Röd tråd. Barns rättigheter är tydligt prioriterade i såväl verksamhetsplaner som det praktiska arbetet. Haninge lyssnar på barnen Det har hänt mycket i attityden till barnrättsfrågor i Haninge kommun under Partnerskapets tio år. Där frågan tidigare känts marginaliserad finns idag en annan förståelse och vilja från förtroendevalda över blockgränserna att arbeta för barns och ungdomars rättigheter. Barnkonventionen har efter de två första granskningarna gjorts mer synlig i kommunens styrdokument, inte bara för dem som arbetar med barn utan för kommunens samtliga verksamheter. Haninge har idag en tydlig röd tråd i arbetet med barns och ungas rättigheter. Såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsföreträdare prioriterar frågan som får stor plats i både styrdokument, verksamhetsplaner och i praktiken. Ungdomars inflytande och delaktighet är idag en prioriterad fråga. Det har inneburit att frågan har fått större genomslag och kommunen lägger större vikt vid de ungas synpunkter, önskemål och behov än tidigare. Sedan granskningen 2009 har ett presidiesamråd bildats med särskilt ansvar för barn och unga. Presidiesamrådet är ett sätt att se till att frågor som kan beröra flera olika verksamheter verkligen hanteras av samtliga som kan vara berörda. Barnrättsfrågorna ska genomsyra hela verksamheten, säger en förtroendevald. En revision har genomförts där kommunens arbete med Barnkonventionen granskades särskilt. Haninge kommun har dessutom tagit initiativ och 12 12

13 bildat ett regionalt nätverk för barnkonventionen. Projektet Speak APP har startats upp i samarbete med Rädda Barnen och Haninge Ungdomsråd, med särskild inriktning på att arbeta med inflytande och delaktighet bland barn och ungdomar. I styrgruppen är ungdomar i majoritet. Idag är kunskapen om Barnkonventionen och medvetenheten om barns rättigheter större i Haninge, hos såväl politiker och förvaltningschefer som verksamhetsnära personal. Det finns en vilja att arbeta, inte bara för barns trygga uppväxtvillkor, utan även för att öka barns och ungas inflytande. Men fortsatt utbildning behövs. Det finns också utvecklingsmöjligheter vad gäller de ungas egna kunskaper om Barnkonventionen, och det behövs nya sätt att sprida dess innehåll till dem. Ett systematiskt arbete med att utveckla ett barn- och ungdomsperspektiv och att lyssna på barnen skulle kunna leda till ökad måluppfyllelse. Det tar ibland längre tid och kan också vara svårare men besluten blir sannolikt så mycket bättre, säger en tjänsteman. 13

14 Unga ges makt över sina liv I de värmländska grannkommunerna Karlskoga och Degerfors tar man ansvar för barnrättsfrågorna och ser till att sätta dem på agendan. Man arbetar även för en tvärsektoriell samverkan både inom och mellan kommunerna. Att få till en röd tråd och ett gott samarbete är ingen quick fix. För att kunna hitta möjligheter krävs det att man vågar se problematiken och gemensamt göra socioekonomiska analyser för barnets bästa, säger en förtroendevald. Karlskoga och Degerfors har en gemensam folkhälsonämnd som enligt beslut från kommunfullmäktige ansvarar för folkhälso- och barnrättsfrågorna. Folkhälsoplanerna för kommunerna är dessutom lagda så att de går över mandatperioder. Inom kommunerna upplever man idag att det finns en relativt god kunskap om barnkonventionen, något som förbättras jämfört med tidigare. För att säkra barnrättsperspektivet i beslutsfattande används i Karlskoga en samlad checklista för olika frågor kring hållbar utveckling, bland annat barnets bästa. I Degerfors finns en renodlad barnchecklista för alla frågor som berör barn. Checklistorna används mer dynamiskt än tidigare. Förut bockade man bara av, men nu har man börjat kommentera och tänka till. Checklistor blir inte bättre än vad politiker gör dem till. Våga begär barnkonsekvensanalyser!, uppmanar en av de förtroendevalda. Tydliga styrdokument gör att det finns en röd tråd genom organisationen, och kontinuerlig uppföljning säkrar barnrättsarbetet över tid. Det har också tagits fram handlingsplaner för att säkra verksamheter som tidigare varit personberoende. Men det finns också behov av att vässa styrdokumenten och göra dem mer konkreta. Exempelivs påtalas att formuleringar som barns och ungas verksamheter är prioriterade måste specificeras för att betyda något i verkligheten. Man måste våga som politiker. Det kan innebära att vi måste ändra synsätt för att få med barnkonventionen i budget och i ordinarie styrsystem. Men jag tror att vi är en bit på väg! Att skapa bättre möjligheter till delaktighet och inflytande är ett tydligt fokusområde i Karlskoga och Degerfors. Men redan idag gör barns och ungdomars åsikter skillnad. Inom skolan finns matråd, elevråd och skolråd. Det finns ungdomsråd i vardera kommun och unga har även möjlighet att lämna medborgarförslag samt delta i så kallade politikerluncher. Utmaningen är att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad och att sedan hinna återkoppla resultaten. Vidare finns chans för unga att söka pengar till olika aktiviteter; i Degerfors kallas detta Snabba cash och i Karlskoga Ung peng. Mot en ljusnande framtid? Karlskoga och Degerfors arbetar hårt för att ge unga större inflytande över sina liv. 14

15 Barndialog i Uppsala Barndialog är inte systematiserad i verksamheten, men ett gott exempel var när metoden testades av en planarkitekt från kontoret för samhällsutveckling vid ombyggnation av en park. Ett antal barn från två närliggande förskolor valdes ut. Dialog fördes i två barngrupper med en förskollärare i respektive grupp, följt av en rundvandring där barnen berättade och visade hur parken används: Barn har stora kunskaper om detaljer som är omöjliga för tjänstemän att veta och mycket kunskap finns att hämta hos barn, kommenterar en tjänsteman. Uppsala ur ett barnperspektiv Vid tidigare granskningar har Uppsalas styrprocess inte varit lätt att överskåda, men det Barn- och ungdomspolitiska programmet som antogs i slutet av 2009 är idag både välkänt och levande, och sägs ha startat en process för ett mer samlat arbetssätt kring frågor för barn och ungdomar. Programmet utgår från Barnkonventionen. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska råda i hela organisationen och uppföljning av arbetet med Barn- och ungdomspolitiska programmet görs tre gånger per år. Idag kan inte nämnderna välja bort barnrättsfrågorna. Det går inte att ignorera detta. Frågan kan inte dö ut, kommenterar en verksamhetschef. En av utmaningarna är dock att stärka den röda tråden i styrprocessen så att styrdokumenten förankras och känns viktiga på alla nivåer i organisationen, eftersom programmet ännu inte fått samma genomslag i alla verksamheter i kommunen. Exempelvis ska barnkonsekvensanalyser göras i varje ärende inom Plan- och byggnadsförvaltningen, men det sker sporadiskt eftersom det upplevs som ytterligare en sak att göra och att ledningen inte har förmedlat att det ska prioriteras. Ett annat utvecklingsområde är att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. Det ska vara en självklarhet att inhämta barns och ungas åsikter inför beslut. En utmaning förknippat med detta är att återkoppla till barn och unga vad som beslutats och hur deras åsikter tagits tillvara. Ett försök till att öka barns inflytande och delaktighet är de nya reglerna för föreningsbidrag, som hämtar inspiration från Barnkonventionen. En förening kan bland annat söka ett bidrag kallat Kvalitetspoäng. För det bidraget ställs krav på att barnen har visst inflytande över verksamheten. Det finns idag också en ökad medvetenhet kring behoven hos barn från ekonomiskt utsatta familjer. Nya riktlinjer för försörjningsstöd innebär mer generösa bedömningar kring barns fritidsaktiviteter. Man lägger mer fokus på att Jag började här för två år sedan och tyckte att det var tydligt att barnkonventionen sitter i ryggmärgen här. ställa barnfrågor till barnfamiljer, och tillsammans med Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) har ett förslag om att starta en barngrupp för barn till föräldrar med ekonomiska svårigheter tagits fram. Inom enheten för bostadssocial samordning arbetar man förebyggande för att inga barnfamiljer ska bli vräkta. Att barnrättsfrågor hamnat högre på Uppsalas agenda har också ökat behovet av kontinuerlig utbildning och information om Barnkonventionen hos såväl förtroendevalda som tjänstemän. Det handlar framför allt om hur Barnkonventionen kan tillämpas konkret i respektive verksamhet. 15

16 16 Säkerheten främst i Trelleborg Nu lyssnar nämnderna på vad ungdomarna säger Under sommaren 2013 anställdes åtta sommarjobbare i gymnasieåldern under tre veckor. Deras uppdrag var att ta fram en form för det ungdomsforum för dialog och inflytande som skulle testas under ett år. Fram till sommaren 2014 ska varje nämnd anlita detta forum minst två gånger, och redan nu har ett par nämnder satt i system att anlita ungdomsrådet, och ungdomarna får ersättning vid de tillfällen de anlitas. Sommaren 2014 ska åtta nya ungdomar fortsätta arbetet. Under våren 2013 har Trelleborgs kommunfullmäktige antagit en barnrättsstrategi. Den har tagits fram för att säkerställa att alla jobbar med barnrättsfrågor. Både politiker och tjänstemän har varit delaktiga i framtagandet. Strategin utgår från barnkonventionen och från kommunens värdegrund. Barns trygga uppväxtvillkor säkerställs i övrigt genom den barnchecklista som ska fyllas i inför varje beslut som rör barn. En röd tråd i barnrättsarbetet skapas genom att den kommunövergripande visionen bryts ner i alla nämnder. Arbetet följs upp genom att målen i styrdokumenten stäms av, samt genom ett årligt barnbokslut. Vidare har man omorganiserat och skapat en bildningsnämnd som har hand om förskolan, grundskolan och gymnasiet, vilket gör det lättare att samarbeta och att hålla ihop skolverksamheterna. Genom att man kan följa barnen under lång tid kan man få en mer sammantagen bild av barn i de olika åldersgrupperna, och lättare säkerställa kvaliteten. De politiska blocken vill ungefär samma sak, enligt både politiker och tjänstemän. Barn är en prioriterad målgrupp i kommunen, och besparingar har i princip uteblivit. För att säkerställa att arbetet med barnrättsfrågor håller över tid ligger ansvaret på tjänster och inte på personer. En folkhälsoundersökning har visat att olycksfall bland barn är vanligt i kommunen, och en handlingsplan ska tas fram för att bemöta det här problemet. Även Räddningstjänsten arbetar aktivt med barnsäkerhet. De träffar alla barn i kommunen, i förskoleklass samt år 2, 5 och 8 i grundskolan, och informerar om säkerhet och hur barnen ska undvika olyckor i såväl hemmiljö som på allmänna platser. Trelleborgs räddningstjänst var först i Sverige med att arbeta med förebyggande insatser riktade mot barn i den utsträckning som de gör. Barn har möjlighet att komma till tals på flera olika sätt i

17 Trelleborg. Några skolor har formella forum för påverkan. Det finns ett ungdomsforum som kommunledningsförvaltningen ansvarar för. Elever har möjlighet att lämna in såväl elevmedborgarförslag som vanliga medborgarförslag, och politiken använder sig av referensklasser. Man lyckas också göra barn delaktiga i samhällsplaneringen, något som skedde bland annat vid skapandet av en generationspark och som också gjorts inför den framtida ombyggnaden av centralstationen. Generationsparken innehåller en skejtpark och i anslutning till den finns en lekpark, boulebana och ett utegym. Inom samhällsbyggnadsnämnden arbetar de även med hållbar utveckling och med naturupplevelser för barn, att till exempel se till att det finns busskort för unga så att de kan komma ut i naturen. Förvaltningen har också haft ett samarbete med Trafikverket där barn och unga var delaktiga. I Trelleborg är medvetenheten om barnkonventionen bättre idag än vid granskningen 2009, och barnrättsfrågorna tillåts ta större plats. Med den ökade medvetenheten har man också fått ökad insikt om var i arbetet det brister. Kunskapen om barnrättsfrågor behöver höjas bland både tjänstemän och politiker, och samarbetet mellan och inom förvaltningar och nämnder behöver förbättras. Återkoppling till barnen är ett annat område som kan och bör utvecklas. Eftersom de förtroendevalda inte bara ska ta väljarnas hänsyn utan medborgarnas, måste även barnen komma ifråga eftersom även barn är medborgare. 17

18 Jag har arbetat med barnchecklistan både i majoritet och opposition och det är ingen självklarhet. Frågan är varför det som bara ska vara en avstämning är så svårt. Politiker, Västerås 18 Barnpiloter styr Västerås barnrättsarbete i rätt riktning Västerås har stora ambitioner för att trygga barns och ungas uppväxtvillkor. Redan vid 2009 års granskning hade Västerås kommit långt med att implementera och förverkliga barnkonventionen. Men den positiva utvecklingen har fortsatt: Idag finns än tydligare mål och en bra struktur för uppföljning. Man har bildat en arbetsgrupp kring barnkonventionsarbetet med tjänstemän från olika förvaltningar. Dialogen mellan tjänstemän och politiker har förbättrats, och man har utvecklat sina former för att ge barn och unga inflytande över sina liv. Några av dessa exempel som gör Västerås till en bra förebild för andra kommuner är deras arbete med exempelvis Here 4U, Ungdomsdialog, Try it IDA, IDA och Barnpiloter. Barnpiloterna är vuxna ur olika yrkeskategorier som utbildas i barns rättigheter och kring vilket stöd som staden kan erbjuda barn och unga. Arbetet bedrivs i ordinarie verksamhet och sedan 2003 har runt 800 personer i Västerås utbildats till barnpiloter. Ungdomsdialogprojektet utforskar metoder för barns och ungas dialog med politiken. Jag är inte säker på att dialogmöten med ungdomarna inför handlingsplanerna hade kommit till stånd om vi inte arbetat med barnkonventionen. Det är en direkt effekt av det, säger en tjänsteman. Ett annat initiativ för att öka barns inflytande kommer från Kultur och fritid. De sätter som villkor att barn ska ha rösträtt i sina föreningar för att föreningarna ska beviljas bidrag. Förutsättningen för att barnrättsarbetet ska få fäste i hela organisationen är väl utformade styrdokument. För Västerås del är de viktigaste Västerås Vision 2026 och Barn- och ungdomspolitiska programmet samt Västerås strategiska plan, som omfattar mål för barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Den gäller för samtliga nämnder och tar sig olika uttryck i respektive verksamhet. Tekniska nämnden har exempelvis i samråd Foto: Pia Nordlander, bildn

19 med barn utarbetat en trafikplan för Västerås stad. Cykelvägar prioriteras framför bilvägar. En särskild handlingsplan finns även för ökad säkerhet vid skolor. Men även i Västerås finns många utvecklingsområden. Staden har sedan tidigare beslutat att barnchecklistan ska användas inför alla politiska beslut som rör barn. Men idag finns inte någon strategi för när och hur barnchecklistan ska användas. Endast en nämnd, Socialnämnden, återremitterar ärenden om checklistan inte använts. Häromdagen hade vi planeringsdagar för att ta fram en metod och använde då Barnkonventionen som modell. Det blev lite jobbigt när vi upptäckte att vi har utbildningar men själva inte är bra på att involvera barn när vi ska göra planer. Barnets perspektiv behövs mer, och barn kan användas som rådgivare, det är empowerment i det, säger en tjänsteman. Det finns också ett behov att förbättra återkopplingen till barn och unga när de lämnat synpunkter eller kommit med förslag. Rösträtt. En av Västerås styrkor är deras systematiserade arbete för att låta barn och unga komma till tals. Här en diskussion mellan pedagog och barn på Fyrtornets förskola. 19

20 20 Tar krafttag mot barnfattigdomen Idag är barnkonventionsarbetet i Örebro mycket väl förankrat hos såväl förtroendevalda som verksamhetschefer. Det har under en tid funnits politisk enighet om att frågan har hög prioritet. Arbetet har systematiserats och är inte längre lika beroende av enskilda eldsjälar. I kommunens styrdokument, ÖSB (Övergripande strategier och budget), är barns och ungas behov ett av fyra ben. Man har långsiktiga handlingsplaner, varav en omfattande plan mot Om det har rätt riktning så är det bra, men vid ett sådant här arbete kan man aldrig vara nöjd barnfattigdom som togs fram under Målet är att halvera barnfattigdomen till Örebro har en mall för konsekvensbedömningar som ska användas vid beslutsfattande. Där ska konsekvensbeskrivningar utifrån barn-, mångfalds- och genusperspektivet finnas med. Här finns dock vissa utmaningar, då mallen inte används i samma utsträckning i samtliga nämnder. Där har individ- och familjenämnden kommit en bit på väg. Men det är inget som går som en röd tråd genom den här stora kommunens verksamheter. Den stora utmaningen är att göra det självklart för alla att tänka på barnperspektivet, säger en förtroendevald. Det saknas också en struktur för inflytandefrågorna. Särskilt behöver Örebro finna former för möten mellan barn och de förtroendevalda. Man behöver också förbättra återkopplingen till barn och unga, och visa att deras åsikter och synpunkter gör skillnad. Det är ett önskemål som kom tydligt till uttryck i Barnkonventionsprojektet, där ungdomar intervjuade andra ungdomar om dialog och delaktighet. Ett exempel där ungas synpunkter har gjort skillnad var vid upprättandet av ett nytt resecentrum i Örebro. Då skickades enkäter till gymnasieungdomar som gav sin syn på hur resecentrumet skulle se ut. Vid byggandet av en skola i Vivalla har barn fått framföra sina åsikter genom att rita och berätta hur de vill ha sin skola. Inom samhällsbyggnad har barnperspektivet tagits med som ett grunddokument i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Ett exempel är ett arbete tillsammans med Lekebergs kommun där

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Kollegial granskning 2013. Gävle kommun. med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning 2013. Gävle kommun. med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Gävle kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Dan Osterling, Östersunds kommun Sören Berglund, Haninge

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Västerås stad. Kollegial granskning 2013. Barns trygga uppväxtvillkor. med fokus på. Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken.

Västerås stad. Kollegial granskning 2013. Barns trygga uppväxtvillkor. med fokus på. Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Kollegial granskning 2013 Västerås stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Gunilla Oltner, Uppsala

Läs mer

Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad

Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad Kollegial granskning 2013 Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Granskare: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors

Läs mer

Kollegial granskning 2013. Örebro kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning 2013. Örebro kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Örebro kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Gunilla Oltner, Uppsala kommun

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor

Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Katharina Eisen, Gävle kommun Sören Berglund, Haninge

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 Barnrättsfrågor i Huddinge kommun Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 1. Barnkonventionen nationellt och i Huddinge kommun Regeringen

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 SIMRISHAMNS KOMMUN Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 Handlingsplanen är framtagen av kommunledningskontoret. Handlingsplanen finns också på simrishamn.se under

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan 1. Bakgrund/historik Hösten 2004 antog riksdagen två mål för den nationella ungdomspolitiken: - Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt:

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Återrapport: Spridning av positiva arbetssätt med barnkonventionen

Återrapport: Spridning av positiva arbetssätt med barnkonventionen Återrapport: 2010-12-17 Handläggare: Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapport: Spridning av positiva arbetssätt med barnkonventionen Partnerskapet

Läs mer

Gävle kommun. Kollegial granskning 2009. med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Gävle kommun. Kollegial granskning 2009. med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Kollegial granskning 2009 Gävle kommun med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Unni Öhman/Borlänge kommun

Läs mer

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-01 Handläggare: Julia Åhlgren 2013.0097 Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun

Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Bilaga för barn och unga till budget 2012-2013 i Vimmerby kommun Vimmerby kommun arbetar sedan flera år med intentionerna i FN:s barnkonvention.

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kollegial granskning 2009. Borlänge kommun. med fokus på. Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Kollegial granskning 2009. Borlänge kommun. med fokus på. Barnkonventionens genomförande i kommunen. Kollegial granskning 2009 Borlänge kommun med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Katharina Eisen, Hannah

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Västerås stad. Kollegial granskning 2009. med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Västerås stad. Kollegial granskning 2009. med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Kollegial granskning 2009 Västerås stad med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Granskare: Unni Öhman, Borlänge

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden Johanna Edestav Mars 2012 Dnr: Mbn 2011-791 KON 2012-04-23 1 (14) Innehåll SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer