Tryggare och tryggare för varje dag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tryggare och tryggare för varje dag"

Transkript

1 Tryggare och tryggare för varje dag Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken är ett nätverk av kommuner från norr till söder. I tio år har vi drivit på för att ge barnrättsfrågorna högre prioritet i våra kommuner. I den här rapporten berättar vi om några av de framsteg våra kommuner gjort sedan

2 Innehåll Förord 3 Om Partnerskapet 4 Kollegial granskning 6 Angered, Göteborg 8 Borlänge 9 Gävle 10 Haninge 12 Karlskoga/Degerfors 14 Uppsala 15 Trelleborg 16 Västerås 18 Örebro 20 Östersund 22 Om den svenska barnpolitiken 23 2 Liten ordlista Barnperspektiv har vi när vi vuxna tar hänsyn till vad våra beslut får för konsekvenser för barn Barnets perspektiv får vi när vi frågar vad barnen själva tycker Barnrättsperspektiv tar vi när vi genom våra beslut skyddar de mänskliga rättigheter som barn har, rättigheter som exempelvis kommer till uttryck i Barnkonventionen Barnkonventionen Egentligen FN:s konvention om barnets rättigheter, från 1989, består av 54 artiklar, ratificerades av Sverige 1990 Redaktion/layout: Jonas Knutell Foto: Frida Edlund (sidan 2, 8-9, 21, 22); Jonas Knutell (4-5, 6-7, 12); Partnerskapet (1, 17, 24); Albin Bogren (10); Maskot bildbyrå (11); Haninge kommun (13); Karlskoga/Degerfors kommuner (14); Pia Nordlander, bildn (19) Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Februari Kontakt: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors,

3 Tio års samarbete i barnens tjänst Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken startade 2004, och elva kommuner samverkar sedan dess. Partnerskapets arbete med barnrättsfrågorna under tio år visar vilken betydelse det har för våra kommuner och att det gemensamma arbetet varit framgångsrikt på en rad olika sätt. En av metoderna för att följa upp arbetet i kommunerna med FN:s konvention om barnets rättigheter sker genom kollegial granskning, en metod för ömsesidigt lärande, inspiration och utveckling. En av framgångsfaktorerna är att vi ansvariga förtroendevalda aktivt finns med i arbetet tillsammans med tjänstemän i våra kommuner. Arbetet handlar om att utmana varandra och att ömsesidigt granska varandra. Vi förtroendevalda representerar olika partier och olika majoritetsstyren, men vi har en gemensam övertygelse om vikten av att arbeta systematiskt med att stärka barns rättigheter. Kollegial granskning har tidigare genomförts 2007 och Nu presenteras den tredje granskningen, där vi kan visa på framgångsfaktorer och utmaningar i alla våra kommuner. Det kan inspirera både oss själva och andra i det strategiska arbetet med att barns rättigheter och inflytande alltid ska finnas med som en naturlig del i kommunernas verksamhet. Ytterst handlar barnkonventionens genomförande om mänskliga rättigheter. För våra kommuner i partnerskapet/ Anders A Aronsson (FP) ordförande, socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun Roger Björn (M) 1:e vice ordförande, Angereds stadsdelsnämnd, Göteborg stad Maria Nyberg (V) ledamot folkhälsonämnden, Karlskoga/Degerfors kommun Mariann Nordlöf (S) ansvarig Barnkonventionen, Borlänge kommun Lennart Bondeson (KD) kommunalråd, Örebro kommun Vasiliki Tsoplaki (V) kommunalråd, Västerås kommun Roger Persson (MP) kommunalråd, Gävle kommun Marie Litholm (KD) 1:e vice ordförande, kommunstyrelsen, Haninge kommun Tina Järvenpää (FP) vice ordförande, kommunstyrelsen, Trelleborg kommun Björn Sandal (S) ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Östersund kommun 3

4 Om oss i Partnerskapet Sedan 2004 har ett tiotal svenska kommuner samarbetat kring barnkonventionens genomförande i det vardagliga kommunala arbetet. Ett par av kommunerna har bytts ut och idag består Partnerskapet av en tjänsteman och en förtroendevald från elva olika kommuner från Östersund i norr till Trelleborg i söder. Tjänstemännen träffas fyra till sex gånger om året och vid två av dessa möten deltar även politikerna. I Partnerskapet tror vi på att när vuxna och barn möts i ögonhöjd med ömsesidig respekt blir demokratiprocessen äkta vara. I den här rapporten har vi sammanfattat de viktigaste resultaten från den kollegiala granskning som Partnerskapet genomförde under hösten 2013, samt samlat några tankar över utvecklingen för barnrättsfrågor i våra kommuner. Vill du veta mer om vad Partnerskapet gör, eller fördjupa dig i respektive kommuns granskningsrapport, så titta gärna in på vår hemsida: barnkonventionen-partnerskapet.se Där finner du också kontaktuppgifter till oss som är med i Partnerskapet. Vi svarar mer än gärna på dina frågor. Nu satsar vi framåt för att ge Sveriges barn än tryggare uppväxtvillkor i framtiden! Vi har kommit långt... Ingen kommun är den andre lik i Partnerskapet. Men genom vårt samarbete och erfarenhetsutbyte har vi hjälpt varandra att på olika sätt lyfta barnrättsfrågorna på hemmaplan. Efter granskningarna under hösten 2013 har vi glädjande nog sett positiva trender som går igen i Partnerskapets samtliga kommuner. Till att börja med ser vi att stuprörstänket får allt mindre plats och att samarbete mellan nämnder, förvaltningar och bolag blir vanligare. Allt större fokus läggs på långsiktighet, förebyggande arbete och att ha en röd tråd i barnrättsarbetet över hela organisationen. Metoderna och verktygen barnbokslut, BBIC, checklistor, med flera har blivit mer evidensbaserade och används mer systematiskt. Satsningar på skola och förskola prioriteras högre och drabbas inte i kristider av nedskärningar på samma sätt som tidigare. Viljan hos förtroendvalda och chefer att arbeta med barns och ungas inflytande och delaktighet är påtaglig, och barns åsikter ges betydelse i samhällsplaneringen. Idag finns ett stort antal forum i våra kommuner där barn och ungdomar kan göra sina röster hörda. Attityden till vad en kommun kan göra för barnen har också förändrats. Det, kombinerat med en ökad vilja hos våra förtroendevalda att prioritera barns rättigheter, är oerhört positivt för framtiden. I exempelvis Örebro har det banat väg för en ambitiös handlingsplan mot barnfattigdom, och i Gävle för ett sektorsövergripande barn- och ungdomsprogram. Andra positiva resultat: minskat antal vräkningar av barnfamiljer ökad medvetenhet om Barnkonventionen hos förtroendevalda och tjänstemän en tydlig vilja att hela tiden vidareutveckla vårt barnrättsarbete och att finna nya vägar för att lyssna till barns och ungas röster 4 4

5 Partnerskapets tjänstemän träffas 4-6 gånger per år, ofta i Barnombudsmannens lokaler i Stockholm. Mittenbilden: Cecilia Ljung (Karlskoga/Degerfors), Siv Andersson (Angered), Unni Öhman (Borlänge), Katharina Eisen (Gävle), Daniela Redžić (Örebro). Nederst: Haidi Bäversten (Västerås) och Sören Berglund (Haninge).... men vi har mycket kvar att göra Vi är stolta över vad vi åstadkommit hittills i Partnerskapet för barnets rättgheter i praktiken. Men... vi är inte nöjda! Vi vet att det finns mycket kvar att göra. Varje kommun har sina svaga punkter, men vi ser också att vi delar många utmaningar. Återkopplingen till alla de barn och unga som vi för dialog med måste bli bättre. Vi måste också bli duktigare på att följa upp effekter och analysera dem. Den röda tråden i vårt barnrättsarbete har blivit tydligare, men våra styrdokument behöver finslipas ytterligare och barnet och dess rättigheter få en mer central plats. Det kräver en än större samsyn kring barnets bästa politiskt, strategiskt och praktiskt. På några håll påpekar förtroendevalda och tjänstemän att de har goda kunskaper om sin egen nämnds verksamhet och mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål de verkar för i sin nämnd. Vi ser att på många håll används inte barnchecklistor och liknande verktyg konsekvent, vilket gör att politiska beslut ibland fattas utan hänsyn till de konsekvenser de kan få för enskilda barn och grupper av barn. Barnperspektivet och barnets perspektiv måste göras än synligare vid beslut som rör barn och unga. Den ökade medvetenheten om Barnkonventionen har fått tjänstemän och förtroendevalda att önska mer utbildning i barns rättigheter. Kunskaperna om Barnkonventionen behöver ökas, och särskilt kring hur man kan arbeta med den i praktiken utifrån ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv samt barnets perspektiv. Barnbokslutet ses av många som ett bra verktyg för uppföljning, men systematiken kring arbetet kan utvecklas ytterligare. Användningen av barnbokslutet kan även ökas genom att låta det vara en del i budgetprocessens årshjul. Slutligen, även om vi idag lyssnar mer på barns och ungas röster än tidigare, finns en utmaning i att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. 5

6 Om kollegial granskning som metod Kollegerna ser våra styrkor Onsdagen den 27 november 2013 anlände en liten delegation till Haninge kommunhus. Gruppen bestod av tre tjänstemän från Gävle och Östersund, och de ville veta allt om Haninges arbete för att ge barn trygga uppväxtvillkor och inflytande så som FN:s Barnkonvention föreskriver. Första grupp att grillas av Partnerskapets delegation var Haninges förtroendevalda. I det långsmala konferensrummet på femte våningen intog elva förtroendevalda från såväl majoritet som opposition sina platser. Några inledande skeptiska minerna övergick snart i engagemang, gammalt politiskt groll lades snabbt åt sidan, och när mötet var över tackade kommunstyrelsens ordförande, Martina Mossberg (M), för ett givande och väl förberett möte, och sa sig inspirerad att arbeta hårdare för barns rättigheter framöver. Mötena i Haninge kommunhus den här novemberdagen var del av Partnerskapets kollegiala granskning. Kollegial granskning är en metod som bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom en verksamhet liknande den som granskas i detta fall kolleger inom Partnerskapet. Första kollegiala granskningen i Partnerskapet utfördes 2007, den andra Under hösten 2013 använde vi oss av metoden för tredje gången. Vi vill sätta ljuset på vad vi i våra kommuner gör bra respektive mindre bra. Goda exempel från en kommun kan lyftas och inspirera andra kommuner. Genom granskningarna tvingar vi också oss själva att reflektera över och prata om barnrättsfrågor, vilket gör att de hamnar på agendan och blir viktigare i våra kommuner. Det blir ett helt fantastiskt bollplank. Dels själva granskningstillfället, att få en hel dag att ägna åt frågan, bara det är lyxigt. Sedan får grupperna en bra stund att fundera och titta på hur man arbetar. Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket, säger Haidi Bäversten, strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås. Partnerskapet har i sin politiska överenskom- Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket. Haidi Bäversten, Västerås Katharina Eisen från Gävle och Dan Osterling från Östersund lyssnar på vad Haninges förtroendevalda säger om uppväxtvillkoren för Haninges barn. 6

7 och brister melse och verksamhetsplan definierat tre områden att arbeta med; styrprocesser, inflytande/delaktighet samt uppföljning/indikatorer. Det är från dessa områden som den kollegiala granskningen i Partnerskapet utgår. Metoden går bra att använda inom vilket område som helst kolleger emellan, inom en kommun eller mellan flera kommuner. Partnerskapet har systematiserat arbetet genom att ta fram en gemensam manual för hela granskningsprocessen i detalj. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ska inte betraktas som en revision. Det etiska perspektivet är viktigt och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskning i Haninge i november Rebecka Wigsén, kommunsstyrelseförvaltningen, berättar om hur man försöker få in barnen i den övergripande planen. Samuel Rizk, stadsbyggnadsförvaltningen, lyssnar. Granskningsprocess Under hösten 2013 arbetade vi fram frågeställningar till granskningarna. Samtliga granskningar genomfördes sedan under oktober och november Resultaten har samlats och analyserats i en rapport per granskad kommun, samt i den här sammanfattande broschyren. Processen avslutas med ett återkopplingsseminarium i respektive kommun. Seminariet blir ett tillfälle att utveckla arbetet med barnkonventionen, och stor tyngd läggs vid deltagarnas avsiktsförklaringar (se nedan). För ett smidigare genomförande av granskningarna delade kommunerna i Partnerskapet in sig i tre granskningsgrupper: Gävle Haninge Östersund Borlänge Västerås Uppsala Örebro Trelleborg Angered Karlskoga/Degerfors Inom de tre grupperna har kommunerna besökt och granskat varandra. Tjänstemännen från de gästande kommunerna har under en heldag besökt den kommun som granskats och haft tre 90-minuters pass där de med strukturerade frågor bjudit in förtroendevalda, förvaltningschefer respektive verksamhetsnära personal till dialog. Huvudsakligt fokus under 2013 års granskning har varit styrprocess samt delaktighet och inflytande med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Exempel på frågor: Hur säkerställs genom styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor? Hur säkras kommunens barnkonventionsarbete över tid? På vilka sätt får barn/unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga? Deltagarna har också gjort avsiktsförklaringar inför framtiden. De har fått skriva ner vad de själva avser göra för att förbättra situationen för barns rättigheter i kommunen. 7

8 Prioriterar långsiktighet I Angered gjordes 2010 en stor omorganisation. I samband med det togs beslut om att prioritera folkhälsa och utbildning. Dessa två fokus har börjat sätta sig i organisationen och det finns en hög ambition att ha en röd tråd i arbetet över hela stadsdelen. Idag finns därför större möjlighet att arbeta långsiktigt och förebyggande med barnrättsfrågor än för bara några år sedan. Många stuprör har rivits och det finns en samverkan och gemensam strävan mellan stadsdelens sektorer. Barnbokslut och barnkonsekvensanalyser används för att säkerställa att barns trygga uppväxtvillkor prioriteras. För att ge barn och unga större inflytande finns ett antal formaliserade instanser: ungdomsfullmäktige, ungdomsråd, elevråd och matråd. På det området har Angered tidigare fått kritik från Skolinspektionen, men nu jobbar man aktivt för att höja skolpersonalens kompetens över hela stadsdelen. Däremot finns ett fortsatt behov av att förbättra återkopplingen till barn och unga. Under granskningen i november 2013 visade företrädarna från Angered att de vill och vågar satsa extra på förebyggande insatser i ekonomiskt svåra tider, när behoven ofta är som störst. Det vore otroligt dumt att dra ner på de förebyggande verksamheterna och det finns inga sådana planer, säger en verksamhetschef. Just nu pågår en satsning på att bygga upp en familjecentral och nya skolor. Stadsdelen har valt att prioritera skola och förskola istället för att renovera kommunhusets lokaler. Samverkan sektorerna emellan fungerar väl och är en styrka, men det finns fortfarande en tendens att se om sitt eget hus först. När detta sker 8 blir det på bekostnad av barnen. Bland såväl politiker som tjänstemän märks en vilja att lägga fokus på barnen och på förebyggande generella insatser. Det finns en långsiktighet i arbetet och samtliga sektorer tar ansvar för stadsdelens barn. Till exempel ska alla sektorer kunna visa hur de arbetar för att höja barnens betyg. I Angered har många familjer knappa ekonomiska resurser, och alla barn har inte tillgång till dator hemma. Fem tusen läsplattor har därför köpts in. Utmaningen nu är att få pedagogerna att använda dem på rätt sätt, vilket det avsatts pengar till. Socialtjänsten har fått i uppdrag att titta på hur de kan ge barn i familjer som är långtidsberoende av försörjningsstöd större möjlighet att delta i exempelvis föreningsidrott. Det har påbörjats ett arbete för att få vuxna att anmäla när de misstänker att barn far illa på något sätt, eftersom många verksamheter inte anmäler när de är oroliga för barn. Angered ser även över hur vissa föreningar skulle kunna stödjas för att kunna ha gratis eller billiga aktiviteter för barn. Stadsdelsnämnden har även bestämt att ingen ska behöva ta med matsäck vid skolutflykter och liknande. Inget barn ska komma i kläm för att familjen inte har råd, säger en förtroendevald. Många vill föra dialog men man lyssnar inte alltid på riktigt. Det är en utvecklingsfråga både i Angered och i hela Sverige.

9 När vi hade tillsyn av Länsstyrelsen blev de förvånade över att barnperspektivet var så tydligt i våra dokument Ett tydligt barnperspektiv Borlänge har målinriktat fortsatt sitt arbete för barns rättigheter. Vid 2009 års granskning höll man på att introducera BBIC (Barnens behov i centrum) en metod som idag har satt sig på alla nivåer inom socialtjänsten. Men det är inte bara inom socialtjänsten som Borlänge tagit viktiga kliv framåt. Idag har verksamheterna krav på sig att använda sig av barnchecklistan. Det innebär att hänsyn ska tas till vilka eventuella konsekvenser ett beslut innebär för såväl enskilda som grupper av barn. Skolan är ett prioriterat område i Borlänge, och det finns beslut om tre olika projekt för att stärka Framtidens skola. Genom satsningar på nystartsjobb har fler föräldrar funnit arbete och många barnfamiljer har därmed minskat sin ekonomiska utsatthet. Kommunen har också jobbat hårt för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Bland annat har tolv gymnasieungdomar haft som sommarjobb att utbilda kommunens femteklassare i Barnkonventionen och barns rättigheter. Inom samhällsplaneringen har beslut tagits om att barn och unga ska komma till tals i alla planärenden. I bildningssektorn utvecklas ett dataspel för att få till ett tankeutbyte med barn. Inom kultur och fritid har barn bland annat genom teckningar kommit med förslag inför ombyggnation av ett sportfält. Tidigare har man i Borlänge saknat en röd tråd i arbetet för barns rättigheter. I senaste granskningen (i oktober 2013) framkom att styrprocessen blivit tydligare. Det finns en strategisk plan och sektorsplaner som följs upp kontinuerligt och rapporteras till nämnderna varje månad. Men i senaste granskningen blev det också tydligt att viktiga verksamheter som inte är lagstyrda riskerar att få minskade anslag när pengarna tryter. Fritidsverksamheten har beviljats mindre pengar vilket gjort att föreningsbidragen minskat. Många barn i familjer som ekonomiskt lever på marginalen är beroende av dessa föreningar för att få meningsfulla fritidsaktiviteter. Så, det finns fortfarande utvecklingsområden. Även om Borlänge på senare tid tagit flera viktiga beslut för att förbättra skolan, anser såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsnära personal att det finns behov av ytterligare satsningar. De vill ha mer resurser till förskola och grundskola, högre måluppfyllelse samt integration av nyanlända. De pekar på att det behövs bättre samverkan mellan exempelvis myndigheter, föräldrar och andra vuxna som arbetar med barn. Det behövs också mer arbete för att göra barnchecklistan känd, så att den används mer konsekvent. Kunskapen om barnkonventionen behöver också ökas, hos såväl politiker som chefer och medarbetare. En ökad kunskap om konventionens innehåll skulle ge större möjlighet att mer precist ställa krav samt kontrollera att de efterföljs. 9

10 Genom det kommunövergripande Skolan först sätter Gävle fokus på skola och utbildning. Alla niondeklassare ska gå ut med godkända betyg. Det ska minska ungdomsarbetslösheten på sikt. Alla barn ska klara skolan Det stora och nya i Gävle på barnrättsfronten är den kommunövergripande satsningen Skolan först. Det är en uppmaning till samverkan mellan kommunens alla förvaltningar och bolag för att ge alla barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång. Det finns en enighet kring Skolan först och målsättningen med att samla kommunens resurser är att alla elever ska genomföra sin utbildning med godkända resultat. Denna målsättning gäller för alla delar av kommunen bland annat har det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna startat en bostadssocial grupp för att leva upp till sin del av ansvaret. Målsättningen är att förändra attityden till utbildning, öka utbildningsnivån och att det på sikt ska leda till minskad ungdomsarbetslöshet. Samarbetet mellan förvaltningar och bolag fungerar bra, men uppdraget bör följas upp ordentligt. I övriga verksamheter är den röda tråden i barnrättsarbetet inte lika tydlig. Verksamheterna känner ofta till sin egen nämnds mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål man har att verka för. En revidering ska göras av den tidigare barnchecklistan. Även ett förslag till ett barn- och ungdomsprogram för Gävle kommun ska upp till beslut i kommunfullmäktige under våren Barnchecklistan är framförallt en påminnelse om att inte glömma barnens perspektiv och barnperspektivet. Barn- och ungdomsprogrammet ska ange hur kommunkoncernen tillsammans ska kunna arbeta för att skapa goda förutsättningar för barn och unga i Gävle. Att man på så vis har gemensamma mål och uppdrag och håller fast vid de planer man tagit fram är viktigt. 10

11 Gavlegårdarna har avsatt resurser för att tillsammans med socialnämnden förebygga vräkningar. Det handlar främst om tidig upptäckt och att snabbt göra en åtgärdsplan så att familjen kan bo kvar. Gavlegårdarna har också samverkan med de boende kring bland annat fritidsgårdarna. Andra aktiviteter som genomförs för att engagera barn och unga är städning, läxläsning samt flera trygghets- och trivselbefrämjande aktiviteter i bostadsområdet. En tjänst som ungdomsstrateg har inrättats inom Kultur och fritid. Denne har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta med ungdomar och följa upp deras situation i Gävle. Ungdomsrådet leder och arrangerar ett årligt ungdomsfullmäktige. Det är ett mycket gott exempel på hur delaktighet och inflytande kan fungera på riktigt. Ungdomarna bestämmer temat och det har bland annat lett till att ungdomar har haft mycket stor påverkan på den nya upphandlingen av kost och städ för kommunen. Gävle kommun samarbetar även med Brynäs IF, och hockeyklubben har tecknat ett partnerskapsavtal med UNICEF, som syftar till att utveckla och stärka det lokala arbetet kring barn och ungdomars rätt till lek, vila och fritid. 11

12 Politikerutfrågning. Marie Litholm (KD), Haninges politikerrepresentant i Partnerskapet, och Martina Mossberg (M), kommunstyrelsens ordförande, svarar på granskarnas frågor. Röd tråd. Barns rättigheter är tydligt prioriterade i såväl verksamhetsplaner som det praktiska arbetet. Haninge lyssnar på barnen Det har hänt mycket i attityden till barnrättsfrågor i Haninge kommun under Partnerskapets tio år. Där frågan tidigare känts marginaliserad finns idag en annan förståelse och vilja från förtroendevalda över blockgränserna att arbeta för barns och ungdomars rättigheter. Barnkonventionen har efter de två första granskningarna gjorts mer synlig i kommunens styrdokument, inte bara för dem som arbetar med barn utan för kommunens samtliga verksamheter. Haninge har idag en tydlig röd tråd i arbetet med barns och ungas rättigheter. Såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsföreträdare prioriterar frågan som får stor plats i både styrdokument, verksamhetsplaner och i praktiken. Ungdomars inflytande och delaktighet är idag en prioriterad fråga. Det har inneburit att frågan har fått större genomslag och kommunen lägger större vikt vid de ungas synpunkter, önskemål och behov än tidigare. Sedan granskningen 2009 har ett presidiesamråd bildats med särskilt ansvar för barn och unga. Presidiesamrådet är ett sätt att se till att frågor som kan beröra flera olika verksamheter verkligen hanteras av samtliga som kan vara berörda. Barnrättsfrågorna ska genomsyra hela verksamheten, säger en förtroendevald. En revision har genomförts där kommunens arbete med Barnkonventionen granskades särskilt. Haninge kommun har dessutom tagit initiativ och 12 12

13 bildat ett regionalt nätverk för barnkonventionen. Projektet Speak APP har startats upp i samarbete med Rädda Barnen och Haninge Ungdomsråd, med särskild inriktning på att arbeta med inflytande och delaktighet bland barn och ungdomar. I styrgruppen är ungdomar i majoritet. Idag är kunskapen om Barnkonventionen och medvetenheten om barns rättigheter större i Haninge, hos såväl politiker och förvaltningschefer som verksamhetsnära personal. Det finns en vilja att arbeta, inte bara för barns trygga uppväxtvillkor, utan även för att öka barns och ungas inflytande. Men fortsatt utbildning behövs. Det finns också utvecklingsmöjligheter vad gäller de ungas egna kunskaper om Barnkonventionen, och det behövs nya sätt att sprida dess innehåll till dem. Ett systematiskt arbete med att utveckla ett barn- och ungdomsperspektiv och att lyssna på barnen skulle kunna leda till ökad måluppfyllelse. Det tar ibland längre tid och kan också vara svårare men besluten blir sannolikt så mycket bättre, säger en tjänsteman. 13

14 Unga ges makt över sina liv I de värmländska grannkommunerna Karlskoga och Degerfors tar man ansvar för barnrättsfrågorna och ser till att sätta dem på agendan. Man arbetar även för en tvärsektoriell samverkan både inom och mellan kommunerna. Att få till en röd tråd och ett gott samarbete är ingen quick fix. För att kunna hitta möjligheter krävs det att man vågar se problematiken och gemensamt göra socioekonomiska analyser för barnets bästa, säger en förtroendevald. Karlskoga och Degerfors har en gemensam folkhälsonämnd som enligt beslut från kommunfullmäktige ansvarar för folkhälso- och barnrättsfrågorna. Folkhälsoplanerna för kommunerna är dessutom lagda så att de går över mandatperioder. Inom kommunerna upplever man idag att det finns en relativt god kunskap om barnkonventionen, något som förbättras jämfört med tidigare. För att säkra barnrättsperspektivet i beslutsfattande används i Karlskoga en samlad checklista för olika frågor kring hållbar utveckling, bland annat barnets bästa. I Degerfors finns en renodlad barnchecklista för alla frågor som berör barn. Checklistorna används mer dynamiskt än tidigare. Förut bockade man bara av, men nu har man börjat kommentera och tänka till. Checklistor blir inte bättre än vad politiker gör dem till. Våga begär barnkonsekvensanalyser!, uppmanar en av de förtroendevalda. Tydliga styrdokument gör att det finns en röd tråd genom organisationen, och kontinuerlig uppföljning säkrar barnrättsarbetet över tid. Det har också tagits fram handlingsplaner för att säkra verksamheter som tidigare varit personberoende. Men det finns också behov av att vässa styrdokumenten och göra dem mer konkreta. Exempelivs påtalas att formuleringar som barns och ungas verksamheter är prioriterade måste specificeras för att betyda något i verkligheten. Man måste våga som politiker. Det kan innebära att vi måste ändra synsätt för att få med barnkonventionen i budget och i ordinarie styrsystem. Men jag tror att vi är en bit på väg! Att skapa bättre möjligheter till delaktighet och inflytande är ett tydligt fokusområde i Karlskoga och Degerfors. Men redan idag gör barns och ungdomars åsikter skillnad. Inom skolan finns matråd, elevråd och skolråd. Det finns ungdomsråd i vardera kommun och unga har även möjlighet att lämna medborgarförslag samt delta i så kallade politikerluncher. Utmaningen är att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad och att sedan hinna återkoppla resultaten. Vidare finns chans för unga att söka pengar till olika aktiviteter; i Degerfors kallas detta Snabba cash och i Karlskoga Ung peng. Mot en ljusnande framtid? Karlskoga och Degerfors arbetar hårt för att ge unga större inflytande över sina liv. 14

15 Barndialog i Uppsala Barndialog är inte systematiserad i verksamheten, men ett gott exempel var när metoden testades av en planarkitekt från kontoret för samhällsutveckling vid ombyggnation av en park. Ett antal barn från två närliggande förskolor valdes ut. Dialog fördes i två barngrupper med en förskollärare i respektive grupp, följt av en rundvandring där barnen berättade och visade hur parken används: Barn har stora kunskaper om detaljer som är omöjliga för tjänstemän att veta och mycket kunskap finns att hämta hos barn, kommenterar en tjänsteman. Uppsala ur ett barnperspektiv Vid tidigare granskningar har Uppsalas styrprocess inte varit lätt att överskåda, men det Barn- och ungdomspolitiska programmet som antogs i slutet av 2009 är idag både välkänt och levande, och sägs ha startat en process för ett mer samlat arbetssätt kring frågor för barn och ungdomar. Programmet utgår från Barnkonventionen. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska råda i hela organisationen och uppföljning av arbetet med Barn- och ungdomspolitiska programmet görs tre gånger per år. Idag kan inte nämnderna välja bort barnrättsfrågorna. Det går inte att ignorera detta. Frågan kan inte dö ut, kommenterar en verksamhetschef. En av utmaningarna är dock att stärka den röda tråden i styrprocessen så att styrdokumenten förankras och känns viktiga på alla nivåer i organisationen, eftersom programmet ännu inte fått samma genomslag i alla verksamheter i kommunen. Exempelvis ska barnkonsekvensanalyser göras i varje ärende inom Plan- och byggnadsförvaltningen, men det sker sporadiskt eftersom det upplevs som ytterligare en sak att göra och att ledningen inte har förmedlat att det ska prioriteras. Ett annat utvecklingsområde är att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. Det ska vara en självklarhet att inhämta barns och ungas åsikter inför beslut. En utmaning förknippat med detta är att återkoppla till barn och unga vad som beslutats och hur deras åsikter tagits tillvara. Ett försök till att öka barns inflytande och delaktighet är de nya reglerna för föreningsbidrag, som hämtar inspiration från Barnkonventionen. En förening kan bland annat söka ett bidrag kallat Kvalitetspoäng. För det bidraget ställs krav på att barnen har visst inflytande över verksamheten. Det finns idag också en ökad medvetenhet kring behoven hos barn från ekonomiskt utsatta familjer. Nya riktlinjer för försörjningsstöd innebär mer generösa bedömningar kring barns fritidsaktiviteter. Man lägger mer fokus på att Jag började här för två år sedan och tyckte att det var tydligt att barnkonventionen sitter i ryggmärgen här. ställa barnfrågor till barnfamiljer, och tillsammans med Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) har ett förslag om att starta en barngrupp för barn till föräldrar med ekonomiska svårigheter tagits fram. Inom enheten för bostadssocial samordning arbetar man förebyggande för att inga barnfamiljer ska bli vräkta. Att barnrättsfrågor hamnat högre på Uppsalas agenda har också ökat behovet av kontinuerlig utbildning och information om Barnkonventionen hos såväl förtroendevalda som tjänstemän. Det handlar framför allt om hur Barnkonventionen kan tillämpas konkret i respektive verksamhet. 15

16 16 Säkerheten främst i Trelleborg Nu lyssnar nämnderna på vad ungdomarna säger Under sommaren 2013 anställdes åtta sommarjobbare i gymnasieåldern under tre veckor. Deras uppdrag var att ta fram en form för det ungdomsforum för dialog och inflytande som skulle testas under ett år. Fram till sommaren 2014 ska varje nämnd anlita detta forum minst två gånger, och redan nu har ett par nämnder satt i system att anlita ungdomsrådet, och ungdomarna får ersättning vid de tillfällen de anlitas. Sommaren 2014 ska åtta nya ungdomar fortsätta arbetet. Under våren 2013 har Trelleborgs kommunfullmäktige antagit en barnrättsstrategi. Den har tagits fram för att säkerställa att alla jobbar med barnrättsfrågor. Både politiker och tjänstemän har varit delaktiga i framtagandet. Strategin utgår från barnkonventionen och från kommunens värdegrund. Barns trygga uppväxtvillkor säkerställs i övrigt genom den barnchecklista som ska fyllas i inför varje beslut som rör barn. En röd tråd i barnrättsarbetet skapas genom att den kommunövergripande visionen bryts ner i alla nämnder. Arbetet följs upp genom att målen i styrdokumenten stäms av, samt genom ett årligt barnbokslut. Vidare har man omorganiserat och skapat en bildningsnämnd som har hand om förskolan, grundskolan och gymnasiet, vilket gör det lättare att samarbeta och att hålla ihop skolverksamheterna. Genom att man kan följa barnen under lång tid kan man få en mer sammantagen bild av barn i de olika åldersgrupperna, och lättare säkerställa kvaliteten. De politiska blocken vill ungefär samma sak, enligt både politiker och tjänstemän. Barn är en prioriterad målgrupp i kommunen, och besparingar har i princip uteblivit. För att säkerställa att arbetet med barnrättsfrågor håller över tid ligger ansvaret på tjänster och inte på personer. En folkhälsoundersökning har visat att olycksfall bland barn är vanligt i kommunen, och en handlingsplan ska tas fram för att bemöta det här problemet. Även Räddningstjänsten arbetar aktivt med barnsäkerhet. De träffar alla barn i kommunen, i förskoleklass samt år 2, 5 och 8 i grundskolan, och informerar om säkerhet och hur barnen ska undvika olyckor i såväl hemmiljö som på allmänna platser. Trelleborgs räddningstjänst var först i Sverige med att arbeta med förebyggande insatser riktade mot barn i den utsträckning som de gör. Barn har möjlighet att komma till tals på flera olika sätt i

17 Trelleborg. Några skolor har formella forum för påverkan. Det finns ett ungdomsforum som kommunledningsförvaltningen ansvarar för. Elever har möjlighet att lämna in såväl elevmedborgarförslag som vanliga medborgarförslag, och politiken använder sig av referensklasser. Man lyckas också göra barn delaktiga i samhällsplaneringen, något som skedde bland annat vid skapandet av en generationspark och som också gjorts inför den framtida ombyggnaden av centralstationen. Generationsparken innehåller en skejtpark och i anslutning till den finns en lekpark, boulebana och ett utegym. Inom samhällsbyggnadsnämnden arbetar de även med hållbar utveckling och med naturupplevelser för barn, att till exempel se till att det finns busskort för unga så att de kan komma ut i naturen. Förvaltningen har också haft ett samarbete med Trafikverket där barn och unga var delaktiga. I Trelleborg är medvetenheten om barnkonventionen bättre idag än vid granskningen 2009, och barnrättsfrågorna tillåts ta större plats. Med den ökade medvetenheten har man också fått ökad insikt om var i arbetet det brister. Kunskapen om barnrättsfrågor behöver höjas bland både tjänstemän och politiker, och samarbetet mellan och inom förvaltningar och nämnder behöver förbättras. Återkoppling till barnen är ett annat område som kan och bör utvecklas. Eftersom de förtroendevalda inte bara ska ta väljarnas hänsyn utan medborgarnas, måste även barnen komma ifråga eftersom även barn är medborgare. 17

18 Jag har arbetat med barnchecklistan både i majoritet och opposition och det är ingen självklarhet. Frågan är varför det som bara ska vara en avstämning är så svårt. Politiker, Västerås 18 Barnpiloter styr Västerås barnrättsarbete i rätt riktning Västerås har stora ambitioner för att trygga barns och ungas uppväxtvillkor. Redan vid 2009 års granskning hade Västerås kommit långt med att implementera och förverkliga barnkonventionen. Men den positiva utvecklingen har fortsatt: Idag finns än tydligare mål och en bra struktur för uppföljning. Man har bildat en arbetsgrupp kring barnkonventionsarbetet med tjänstemän från olika förvaltningar. Dialogen mellan tjänstemän och politiker har förbättrats, och man har utvecklat sina former för att ge barn och unga inflytande över sina liv. Några av dessa exempel som gör Västerås till en bra förebild för andra kommuner är deras arbete med exempelvis Here 4U, Ungdomsdialog, Try it IDA, IDA och Barnpiloter. Barnpiloterna är vuxna ur olika yrkeskategorier som utbildas i barns rättigheter och kring vilket stöd som staden kan erbjuda barn och unga. Arbetet bedrivs i ordinarie verksamhet och sedan 2003 har runt 800 personer i Västerås utbildats till barnpiloter. Ungdomsdialogprojektet utforskar metoder för barns och ungas dialog med politiken. Jag är inte säker på att dialogmöten med ungdomarna inför handlingsplanerna hade kommit till stånd om vi inte arbetat med barnkonventionen. Det är en direkt effekt av det, säger en tjänsteman. Ett annat initiativ för att öka barns inflytande kommer från Kultur och fritid. De sätter som villkor att barn ska ha rösträtt i sina föreningar för att föreningarna ska beviljas bidrag. Förutsättningen för att barnrättsarbetet ska få fäste i hela organisationen är väl utformade styrdokument. För Västerås del är de viktigaste Västerås Vision 2026 och Barn- och ungdomspolitiska programmet samt Västerås strategiska plan, som omfattar mål för barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Den gäller för samtliga nämnder och tar sig olika uttryck i respektive verksamhet. Tekniska nämnden har exempelvis i samråd Foto: Pia Nordlander, bildn

19 med barn utarbetat en trafikplan för Västerås stad. Cykelvägar prioriteras framför bilvägar. En särskild handlingsplan finns även för ökad säkerhet vid skolor. Men även i Västerås finns många utvecklingsområden. Staden har sedan tidigare beslutat att barnchecklistan ska användas inför alla politiska beslut som rör barn. Men idag finns inte någon strategi för när och hur barnchecklistan ska användas. Endast en nämnd, Socialnämnden, återremitterar ärenden om checklistan inte använts. Häromdagen hade vi planeringsdagar för att ta fram en metod och använde då Barnkonventionen som modell. Det blev lite jobbigt när vi upptäckte att vi har utbildningar men själva inte är bra på att involvera barn när vi ska göra planer. Barnets perspektiv behövs mer, och barn kan användas som rådgivare, det är empowerment i det, säger en tjänsteman. Det finns också ett behov att förbättra återkopplingen till barn och unga när de lämnat synpunkter eller kommit med förslag. Rösträtt. En av Västerås styrkor är deras systematiserade arbete för att låta barn och unga komma till tals. Här en diskussion mellan pedagog och barn på Fyrtornets förskola. 19

20 20 Tar krafttag mot barnfattigdomen Idag är barnkonventionsarbetet i Örebro mycket väl förankrat hos såväl förtroendevalda som verksamhetschefer. Det har under en tid funnits politisk enighet om att frågan har hög prioritet. Arbetet har systematiserats och är inte längre lika beroende av enskilda eldsjälar. I kommunens styrdokument, ÖSB (Övergripande strategier och budget), är barns och ungas behov ett av fyra ben. Man har långsiktiga handlingsplaner, varav en omfattande plan mot Om det har rätt riktning så är det bra, men vid ett sådant här arbete kan man aldrig vara nöjd barnfattigdom som togs fram under Målet är att halvera barnfattigdomen till Örebro har en mall för konsekvensbedömningar som ska användas vid beslutsfattande. Där ska konsekvensbeskrivningar utifrån barn-, mångfalds- och genusperspektivet finnas med. Här finns dock vissa utmaningar, då mallen inte används i samma utsträckning i samtliga nämnder. Där har individ- och familjenämnden kommit en bit på väg. Men det är inget som går som en röd tråd genom den här stora kommunens verksamheter. Den stora utmaningen är att göra det självklart för alla att tänka på barnperspektivet, säger en förtroendevald. Det saknas också en struktur för inflytandefrågorna. Särskilt behöver Örebro finna former för möten mellan barn och de förtroendevalda. Man behöver också förbättra återkopplingen till barn och unga, och visa att deras åsikter och synpunkter gör skillnad. Det är ett önskemål som kom tydligt till uttryck i Barnkonventionsprojektet, där ungdomar intervjuade andra ungdomar om dialog och delaktighet. Ett exempel där ungas synpunkter har gjort skillnad var vid upprättandet av ett nytt resecentrum i Örebro. Då skickades enkäter till gymnasieungdomar som gav sin syn på hur resecentrumet skulle se ut. Vid byggandet av en skola i Vivalla har barn fått framföra sina åsikter genom att rita och berätta hur de vill ha sin skola. Inom samhällsbyggnad har barnperspektivet tagits med som ett grunddokument i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Ett exempel är ett arbete tillsammans med Lekebergs kommun där

Överenskommelse om partnerskap 2016 2019

Överenskommelse om partnerskap 2016 2019 Fastställd 2015-06-18 Överenskommelse om partnerskap 2016 2019 Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Bakgrund Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken kommer från en vilja att skapa

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program

Barn- och ungdomspolitiskt program 1 Barn- och ungdomspolitiskt program Antaget av kommunstyrelsen 2014-02-10 8 Antaget av kommunfullmäktige 2014-03-03 11 Bilderna är tagna på en Framtidsverkstad Norberg som hölls på Mariagården den 22

Läs mer

Karlskoga och Degerfors kommuner

Karlskoga och Degerfors kommuner Kollegial granskning 2013 Karlskoga och Degerfors kommuner med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Granskare: Siv Andersson, Angereds stadsdelsförvaltning,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kollegial granskning 2009. Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen.

Kollegial granskning 2009. Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen. Kollegial granskning 2009 Gunnareds stadsdel med fokus på Barnkonventionens genomförande i stadsdelen. Genomförare: För Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Ellen Gustafsson,

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Kollegial granskning 2013. Gävle kommun. med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning 2013. Gävle kommun. med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Gävle kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Dan Osterling, Östersunds kommun Sören Berglund, Haninge

Läs mer

Barnkonventionens genomförande i kommunen

Barnkonventionens genomförande i kommunen Kollegial granskning 2009 Trelleborg kommun Barnkonventionens genomförande i kommunen Genomförare: Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande Granskare: Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Margareta

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Revisionsrapport Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Katrineholms kommun september 2009 Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Revisionsrapport* Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun Augusti 2009 Johan Bokinge *connectedthinking Signatur Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund och revisionsfråga

Läs mer

Barn och ungas rättigheter

Barn och ungas rättigheter PROJEKTDIREKTIV Barn och ungas rättigheter 2013-2015 2013-10-31 Nina M Granath SÄN 2013/92-701 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 3 3 Projektets mål kopplade till övergripande

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention

Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention Tjänsteskrivelse 2016-01-27 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2015.0109 Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention Bakgrund Folkhälsa och barnkonvention är

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Örebro kommun och FN:s barnkonvention. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun

Örebro kommun och FN:s barnkonvention. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun Örebro kommun och FN:s barnkonvention Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Tillämpning av barnkonventionen

Tillämpning av barnkonventionen Revisionsrapport Tillämpning av barnkonventionen Mjölby kommun juni 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning samt rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Västerås stad. Kollegial granskning 2013. Barns trygga uppväxtvillkor. med fokus på. Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken.

Västerås stad. Kollegial granskning 2013. Barns trygga uppväxtvillkor. med fokus på. Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Kollegial granskning 2013 Västerås stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Gunilla Oltner, Uppsala

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Kollegial granskning 2013. Örebro kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning 2013. Örebro kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Örebro kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Gunilla Oltner, Uppsala kommun

Läs mer

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till

Läs mer

Inflytande för barn och ungdomar

Inflytande för barn och ungdomar UPPDRAG: Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Start 2004 Ungdomsråd Fritid skola & förskola Rådslag med politiker

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD kv^éc Uppsala KOMMUN t. to KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2012-05-03 BUN-2012-0132.00 Barn- och u n g d o m s n ä m n d e n Motion, väckt

Läs mer

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-03-27 46 Reviderad: Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun 2(8) INNEHÅLL INLEDNING... 3 Barnperspektiv... 4 Medverkande tjänstemän...

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Eskilstuna kommun Januari 2009 Tobias Bjöörn Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 3 2 Bakgrund

Läs mer

Kollegial granskning 2013. Borlänge kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning 2013. Borlänge kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Borlänge kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Gunilla Oltner, Uppsala kommun Kjerstin Tejre, Uppsala

Läs mer

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D Viljeinriktning A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6-11- 27 1 7 4. R E V I D E R A D 2 0 1 2. 0 2. 07 UNGDOMSPOLITISK POLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN Ängelholm ska vara en kommun som:

Läs mer

Kollegial granskning Trelleborgs kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning Trelleborgs kommun. med fokus på. Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Trelleborgs kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Granskare: Siv Andersson, Angereds stadsdelsförvaltning,

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad

Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad Kollegial granskning 2013 Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Granskare: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) 2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Framtiden = dagens barn

Framtiden = dagens barn Bild 1 Framtiden = dagens barn Innan jag börjar skulle jag vilja att ni tog av er era politiska kavajer. Bara lyssna och fundera över det jag säger. Bild 2 Kommunpolicy, antagen 22 sep 2008 Mycket har

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar Se först

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i. Östersunds kommun

Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i. Östersunds kommun 2009-10-08 Rapport avseende Kollegial granskning 2009 med fokus på Barnkonventionens genomförande i Östersunds kommun Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Granskare: Carina Hult,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer