Tryggare och tryggare för varje dag

Transkript

1 Tryggare och tryggare för varje dag Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken är ett nätverk av kommuner från norr till söder. I tio år har vi drivit på för att ge barnrättsfrågorna högre prioritet i våra kommuner. I den här rapporten berättar vi om några av de framsteg våra kommuner gjort sedan

2 Innehåll Förord 3 Om Partnerskapet 4 Kollegial granskning 6 Angered, Göteborg 8 Borlänge 9 Gävle 10 Haninge 12 Karlskoga/Degerfors 14 Uppsala 15 Trelleborg 16 Västerås 18 Örebro 20 Östersund 22 Om den svenska barnpolitiken 23 2 Liten ordlista Barnperspektiv har vi när vi vuxna tar hänsyn till vad våra beslut får för konsekvenser för barn Barnets perspektiv får vi när vi frågar vad barnen själva tycker Barnrättsperspektiv tar vi när vi genom våra beslut skyddar de mänskliga rättigheter som barn har, rättigheter som exempelvis kommer till uttryck i Barnkonventionen Barnkonventionen Egentligen FN:s konvention om barnets rättigheter, från 1989, består av 54 artiklar, ratificerades av Sverige 1990 Redaktion/layout: Jonas Knutell Foto: Frida Edlund (sidan 2, 8-9, 21, 22); Jonas Knutell (4-5, 6-7, 12); Partnerskapet (1, 17, 24); Albin Bogren (10); Maskot bildbyrå (11); Haninge kommun (13); Karlskoga/Degerfors kommuner (14); Pia Nordlander, bildn (19) Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Februari Kontakt: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors, cecilia.ljung@karlskoga.se,

3 Tio års samarbete i barnens tjänst Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken startade 2004, och elva kommuner samverkar sedan dess. Partnerskapets arbete med barnrättsfrågorna under tio år visar vilken betydelse det har för våra kommuner och att det gemensamma arbetet varit framgångsrikt på en rad olika sätt. En av metoderna för att följa upp arbetet i kommunerna med FN:s konvention om barnets rättigheter sker genom kollegial granskning, en metod för ömsesidigt lärande, inspiration och utveckling. En av framgångsfaktorerna är att vi ansvariga förtroendevalda aktivt finns med i arbetet tillsammans med tjänstemän i våra kommuner. Arbetet handlar om att utmana varandra och att ömsesidigt granska varandra. Vi förtroendevalda representerar olika partier och olika majoritetsstyren, men vi har en gemensam övertygelse om vikten av att arbeta systematiskt med att stärka barns rättigheter. Kollegial granskning har tidigare genomförts 2007 och Nu presenteras den tredje granskningen, där vi kan visa på framgångsfaktorer och utmaningar i alla våra kommuner. Det kan inspirera både oss själva och andra i det strategiska arbetet med att barns rättigheter och inflytande alltid ska finnas med som en naturlig del i kommunernas verksamhet. Ytterst handlar barnkonventionens genomförande om mänskliga rättigheter. För våra kommuner i partnerskapet/ Anders A Aronsson (FP) ordförande, socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun Roger Björn (M) 1:e vice ordförande, Angereds stadsdelsnämnd, Göteborg stad Maria Nyberg (V) ledamot folkhälsonämnden, Karlskoga/Degerfors kommun Mariann Nordlöf (S) ansvarig Barnkonventionen, Borlänge kommun Lennart Bondeson (KD) kommunalråd, Örebro kommun Vasiliki Tsoplaki (V) kommunalråd, Västerås kommun Roger Persson (MP) kommunalråd, Gävle kommun Marie Litholm (KD) 1:e vice ordförande, kommunstyrelsen, Haninge kommun Tina Järvenpää (FP) vice ordförande, kommunstyrelsen, Trelleborg kommun Björn Sandal (S) ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Östersund kommun 3

4 Om oss i Partnerskapet Sedan 2004 har ett tiotal svenska kommuner samarbetat kring barnkonventionens genomförande i det vardagliga kommunala arbetet. Ett par av kommunerna har bytts ut och idag består Partnerskapet av en tjänsteman och en förtroendevald från elva olika kommuner från Östersund i norr till Trelleborg i söder. Tjänstemännen träffas fyra till sex gånger om året och vid två av dessa möten deltar även politikerna. I Partnerskapet tror vi på att när vuxna och barn möts i ögonhöjd med ömsesidig respekt blir demokratiprocessen äkta vara. I den här rapporten har vi sammanfattat de viktigaste resultaten från den kollegiala granskning som Partnerskapet genomförde under hösten 2013, samt samlat några tankar över utvecklingen för barnrättsfrågor i våra kommuner. Vill du veta mer om vad Partnerskapet gör, eller fördjupa dig i respektive kommuns granskningsrapport, så titta gärna in på vår hemsida: barnkonventionen-partnerskapet.se Där finner du också kontaktuppgifter till oss som är med i Partnerskapet. Vi svarar mer än gärna på dina frågor. Nu satsar vi framåt för att ge Sveriges barn än tryggare uppväxtvillkor i framtiden! Vi har kommit långt... Ingen kommun är den andre lik i Partnerskapet. Men genom vårt samarbete och erfarenhetsutbyte har vi hjälpt varandra att på olika sätt lyfta barnrättsfrågorna på hemmaplan. Efter granskningarna under hösten 2013 har vi glädjande nog sett positiva trender som går igen i Partnerskapets samtliga kommuner. Till att börja med ser vi att stuprörstänket får allt mindre plats och att samarbete mellan nämnder, förvaltningar och bolag blir vanligare. Allt större fokus läggs på långsiktighet, förebyggande arbete och att ha en röd tråd i barnrättsarbetet över hela organisationen. Metoderna och verktygen barnbokslut, BBIC, checklistor, med flera har blivit mer evidensbaserade och används mer systematiskt. Satsningar på skola och förskola prioriteras högre och drabbas inte i kristider av nedskärningar på samma sätt som tidigare. Viljan hos förtroendvalda och chefer att arbeta med barns och ungas inflytande och delaktighet är påtaglig, och barns åsikter ges betydelse i samhällsplaneringen. Idag finns ett stort antal forum i våra kommuner där barn och ungdomar kan göra sina röster hörda. Attityden till vad en kommun kan göra för barnen har också förändrats. Det, kombinerat med en ökad vilja hos våra förtroendevalda att prioritera barns rättigheter, är oerhört positivt för framtiden. I exempelvis Örebro har det banat väg för en ambitiös handlingsplan mot barnfattigdom, och i Gävle för ett sektorsövergripande barn- och ungdomsprogram. Andra positiva resultat: minskat antal vräkningar av barnfamiljer ökad medvetenhet om Barnkonventionen hos förtroendevalda och tjänstemän en tydlig vilja att hela tiden vidareutveckla vårt barnrättsarbete och att finna nya vägar för att lyssna till barns och ungas röster 4 4

5 Partnerskapets tjänstemän träffas 4-6 gånger per år, ofta i Barnombudsmannens lokaler i Stockholm. Mittenbilden: Cecilia Ljung (Karlskoga/Degerfors), Siv Andersson (Angered), Unni Öhman (Borlänge), Katharina Eisen (Gävle), Daniela Redžić (Örebro). Nederst: Haidi Bäversten (Västerås) och Sören Berglund (Haninge).... men vi har mycket kvar att göra Vi är stolta över vad vi åstadkommit hittills i Partnerskapet för barnets rättgheter i praktiken. Men... vi är inte nöjda! Vi vet att det finns mycket kvar att göra. Varje kommun har sina svaga punkter, men vi ser också att vi delar många utmaningar. Återkopplingen till alla de barn och unga som vi för dialog med måste bli bättre. Vi måste också bli duktigare på att följa upp effekter och analysera dem. Den röda tråden i vårt barnrättsarbete har blivit tydligare, men våra styrdokument behöver finslipas ytterligare och barnet och dess rättigheter få en mer central plats. Det kräver en än större samsyn kring barnets bästa politiskt, strategiskt och praktiskt. På några håll påpekar förtroendevalda och tjänstemän att de har goda kunskaper om sin egen nämnds verksamhet och mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål de verkar för i sin nämnd. Vi ser att på många håll används inte barnchecklistor och liknande verktyg konsekvent, vilket gör att politiska beslut ibland fattas utan hänsyn till de konsekvenser de kan få för enskilda barn och grupper av barn. Barnperspektivet och barnets perspektiv måste göras än synligare vid beslut som rör barn och unga. Den ökade medvetenheten om Barnkonventionen har fått tjänstemän och förtroendevalda att önska mer utbildning i barns rättigheter. Kunskaperna om Barnkonventionen behöver ökas, och särskilt kring hur man kan arbeta med den i praktiken utifrån ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv samt barnets perspektiv. Barnbokslutet ses av många som ett bra verktyg för uppföljning, men systematiken kring arbetet kan utvecklas ytterligare. Användningen av barnbokslutet kan även ökas genom att låta det vara en del i budgetprocessens årshjul. Slutligen, även om vi idag lyssnar mer på barns och ungas röster än tidigare, finns en utmaning i att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. 5

6 Om kollegial granskning som metod Kollegerna ser våra styrkor Onsdagen den 27 november 2013 anlände en liten delegation till Haninge kommunhus. Gruppen bestod av tre tjänstemän från Gävle och Östersund, och de ville veta allt om Haninges arbete för att ge barn trygga uppväxtvillkor och inflytande så som FN:s Barnkonvention föreskriver. Första grupp att grillas av Partnerskapets delegation var Haninges förtroendevalda. I det långsmala konferensrummet på femte våningen intog elva förtroendevalda från såväl majoritet som opposition sina platser. Några inledande skeptiska minerna övergick snart i engagemang, gammalt politiskt groll lades snabbt åt sidan, och när mötet var över tackade kommunstyrelsens ordförande, Martina Mossberg (M), för ett givande och väl förberett möte, och sa sig inspirerad att arbeta hårdare för barns rättigheter framöver. Mötena i Haninge kommunhus den här novemberdagen var del av Partnerskapets kollegiala granskning. Kollegial granskning är en metod som bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom en verksamhet liknande den som granskas i detta fall kolleger inom Partnerskapet. Första kollegiala granskningen i Partnerskapet utfördes 2007, den andra Under hösten 2013 använde vi oss av metoden för tredje gången. Vi vill sätta ljuset på vad vi i våra kommuner gör bra respektive mindre bra. Goda exempel från en kommun kan lyftas och inspirera andra kommuner. Genom granskningarna tvingar vi också oss själva att reflektera över och prata om barnrättsfrågor, vilket gör att de hamnar på agendan och blir viktigare i våra kommuner. Det blir ett helt fantastiskt bollplank. Dels själva granskningstillfället, att få en hel dag att ägna åt frågan, bara det är lyxigt. Sedan får grupperna en bra stund att fundera och titta på hur man arbetar. Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket, säger Haidi Bäversten, strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås. Partnerskapet har i sin politiska överenskom- Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket. Haidi Bäversten, Västerås Katharina Eisen från Gävle och Dan Osterling från Östersund lyssnar på vad Haninges förtroendevalda säger om uppväxtvillkoren för Haninges barn. 6

7 och brister melse och verksamhetsplan definierat tre områden att arbeta med; styrprocesser, inflytande/delaktighet samt uppföljning/indikatorer. Det är från dessa områden som den kollegiala granskningen i Partnerskapet utgår. Metoden går bra att använda inom vilket område som helst kolleger emellan, inom en kommun eller mellan flera kommuner. Partnerskapet har systematiserat arbetet genom att ta fram en gemensam manual för hela granskningsprocessen i detalj. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ska inte betraktas som en revision. Det etiska perspektivet är viktigt och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskning i Haninge i november Rebecka Wigsén, kommunsstyrelseförvaltningen, berättar om hur man försöker få in barnen i den övergripande planen. Samuel Rizk, stadsbyggnadsförvaltningen, lyssnar. Granskningsprocess Under hösten 2013 arbetade vi fram frågeställningar till granskningarna. Samtliga granskningar genomfördes sedan under oktober och november Resultaten har samlats och analyserats i en rapport per granskad kommun, samt i den här sammanfattande broschyren. Processen avslutas med ett återkopplingsseminarium i respektive kommun. Seminariet blir ett tillfälle att utveckla arbetet med barnkonventionen, och stor tyngd läggs vid deltagarnas avsiktsförklaringar (se nedan). För ett smidigare genomförande av granskningarna delade kommunerna i Partnerskapet in sig i tre granskningsgrupper: Gävle Haninge Östersund Borlänge Västerås Uppsala Örebro Trelleborg Angered Karlskoga/Degerfors Inom de tre grupperna har kommunerna besökt och granskat varandra. Tjänstemännen från de gästande kommunerna har under en heldag besökt den kommun som granskats och haft tre 90-minuters pass där de med strukturerade frågor bjudit in förtroendevalda, förvaltningschefer respektive verksamhetsnära personal till dialog. Huvudsakligt fokus under 2013 års granskning har varit styrprocess samt delaktighet och inflytande med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Exempel på frågor: Hur säkerställs genom styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor? Hur säkras kommunens barnkonventionsarbete över tid? På vilka sätt får barn/unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga? Deltagarna har också gjort avsiktsförklaringar inför framtiden. De har fått skriva ner vad de själva avser göra för att förbättra situationen för barns rättigheter i kommunen. 7

8 Prioriterar långsiktighet I Angered gjordes 2010 en stor omorganisation. I samband med det togs beslut om att prioritera folkhälsa och utbildning. Dessa två fokus har börjat sätta sig i organisationen och det finns en hög ambition att ha en röd tråd i arbetet över hela stadsdelen. Idag finns därför större möjlighet att arbeta långsiktigt och förebyggande med barnrättsfrågor än för bara några år sedan. Många stuprör har rivits och det finns en samverkan och gemensam strävan mellan stadsdelens sektorer. Barnbokslut och barnkonsekvensanalyser används för att säkerställa att barns trygga uppväxtvillkor prioriteras. För att ge barn och unga större inflytande finns ett antal formaliserade instanser: ungdomsfullmäktige, ungdomsråd, elevråd och matråd. På det området har Angered tidigare fått kritik från Skolinspektionen, men nu jobbar man aktivt för att höja skolpersonalens kompetens över hela stadsdelen. Däremot finns ett fortsatt behov av att förbättra återkopplingen till barn och unga. Under granskningen i november 2013 visade företrädarna från Angered att de vill och vågar satsa extra på förebyggande insatser i ekonomiskt svåra tider, när behoven ofta är som störst. Det vore otroligt dumt att dra ner på de förebyggande verksamheterna och det finns inga sådana planer, säger en verksamhetschef. Just nu pågår en satsning på att bygga upp en familjecentral och nya skolor. Stadsdelen har valt att prioritera skola och förskola istället för att renovera kommunhusets lokaler. Samverkan sektorerna emellan fungerar väl och är en styrka, men det finns fortfarande en tendens att se om sitt eget hus först. När detta sker 8 blir det på bekostnad av barnen. Bland såväl politiker som tjänstemän märks en vilja att lägga fokus på barnen och på förebyggande generella insatser. Det finns en långsiktighet i arbetet och samtliga sektorer tar ansvar för stadsdelens barn. Till exempel ska alla sektorer kunna visa hur de arbetar för att höja barnens betyg. I Angered har många familjer knappa ekonomiska resurser, och alla barn har inte tillgång till dator hemma. Fem tusen läsplattor har därför köpts in. Utmaningen nu är att få pedagogerna att använda dem på rätt sätt, vilket det avsatts pengar till. Socialtjänsten har fått i uppdrag att titta på hur de kan ge barn i familjer som är långtidsberoende av försörjningsstöd större möjlighet att delta i exempelvis föreningsidrott. Det har påbörjats ett arbete för att få vuxna att anmäla när de misstänker att barn far illa på något sätt, eftersom många verksamheter inte anmäler när de är oroliga för barn. Angered ser även över hur vissa föreningar skulle kunna stödjas för att kunna ha gratis eller billiga aktiviteter för barn. Stadsdelsnämnden har även bestämt att ingen ska behöva ta med matsäck vid skolutflykter och liknande. Inget barn ska komma i kläm för att familjen inte har råd, säger en förtroendevald. Många vill föra dialog men man lyssnar inte alltid på riktigt. Det är en utvecklingsfråga både i Angered och i hela Sverige.

9 När vi hade tillsyn av Länsstyrelsen blev de förvånade över att barnperspektivet var så tydligt i våra dokument Ett tydligt barnperspektiv Borlänge har målinriktat fortsatt sitt arbete för barns rättigheter. Vid 2009 års granskning höll man på att introducera BBIC (Barnens behov i centrum) en metod som idag har satt sig på alla nivåer inom socialtjänsten. Men det är inte bara inom socialtjänsten som Borlänge tagit viktiga kliv framåt. Idag har verksamheterna krav på sig att använda sig av barnchecklistan. Det innebär att hänsyn ska tas till vilka eventuella konsekvenser ett beslut innebär för såväl enskilda som grupper av barn. Skolan är ett prioriterat område i Borlänge, och det finns beslut om tre olika projekt för att stärka Framtidens skola. Genom satsningar på nystartsjobb har fler föräldrar funnit arbete och många barnfamiljer har därmed minskat sin ekonomiska utsatthet. Kommunen har också jobbat hårt för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Bland annat har tolv gymnasieungdomar haft som sommarjobb att utbilda kommunens femteklassare i Barnkonventionen och barns rättigheter. Inom samhällsplaneringen har beslut tagits om att barn och unga ska komma till tals i alla planärenden. I bildningssektorn utvecklas ett dataspel för att få till ett tankeutbyte med barn. Inom kultur och fritid har barn bland annat genom teckningar kommit med förslag inför ombyggnation av ett sportfält. Tidigare har man i Borlänge saknat en röd tråd i arbetet för barns rättigheter. I senaste granskningen (i oktober 2013) framkom att styrprocessen blivit tydligare. Det finns en strategisk plan och sektorsplaner som följs upp kontinuerligt och rapporteras till nämnderna varje månad. Men i senaste granskningen blev det också tydligt att viktiga verksamheter som inte är lagstyrda riskerar att få minskade anslag när pengarna tryter. Fritidsverksamheten har beviljats mindre pengar vilket gjort att föreningsbidragen minskat. Många barn i familjer som ekonomiskt lever på marginalen är beroende av dessa föreningar för att få meningsfulla fritidsaktiviteter. Så, det finns fortfarande utvecklingsområden. Även om Borlänge på senare tid tagit flera viktiga beslut för att förbättra skolan, anser såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsnära personal att det finns behov av ytterligare satsningar. De vill ha mer resurser till förskola och grundskola, högre måluppfyllelse samt integration av nyanlända. De pekar på att det behövs bättre samverkan mellan exempelvis myndigheter, föräldrar och andra vuxna som arbetar med barn. Det behövs också mer arbete för att göra barnchecklistan känd, så att den används mer konsekvent. Kunskapen om barnkonventionen behöver också ökas, hos såväl politiker som chefer och medarbetare. En ökad kunskap om konventionens innehåll skulle ge större möjlighet att mer precist ställa krav samt kontrollera att de efterföljs. 9

10 Genom det kommunövergripande Skolan först sätter Gävle fokus på skola och utbildning. Alla niondeklassare ska gå ut med godkända betyg. Det ska minska ungdomsarbetslösheten på sikt. Alla barn ska klara skolan Det stora och nya i Gävle på barnrättsfronten är den kommunövergripande satsningen Skolan först. Det är en uppmaning till samverkan mellan kommunens alla förvaltningar och bolag för att ge alla barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång. Det finns en enighet kring Skolan först och målsättningen med att samla kommunens resurser är att alla elever ska genomföra sin utbildning med godkända resultat. Denna målsättning gäller för alla delar av kommunen bland annat har det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna startat en bostadssocial grupp för att leva upp till sin del av ansvaret. Målsättningen är att förändra attityden till utbildning, öka utbildningsnivån och att det på sikt ska leda till minskad ungdomsarbetslöshet. Samarbetet mellan förvaltningar och bolag fungerar bra, men uppdraget bör följas upp ordentligt. I övriga verksamheter är den röda tråden i barnrättsarbetet inte lika tydlig. Verksamheterna känner ofta till sin egen nämnds mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål man har att verka för. En revidering ska göras av den tidigare barnchecklistan. Även ett förslag till ett barn- och ungdomsprogram för Gävle kommun ska upp till beslut i kommunfullmäktige under våren Barnchecklistan är framförallt en påminnelse om att inte glömma barnens perspektiv och barnperspektivet. Barn- och ungdomsprogrammet ska ange hur kommunkoncernen tillsammans ska kunna arbeta för att skapa goda förutsättningar för barn och unga i Gävle. Att man på så vis har gemensamma mål och uppdrag och håller fast vid de planer man tagit fram är viktigt. 10

11 Gavlegårdarna har avsatt resurser för att tillsammans med socialnämnden förebygga vräkningar. Det handlar främst om tidig upptäckt och att snabbt göra en åtgärdsplan så att familjen kan bo kvar. Gavlegårdarna har också samverkan med de boende kring bland annat fritidsgårdarna. Andra aktiviteter som genomförs för att engagera barn och unga är städning, läxläsning samt flera trygghets- och trivselbefrämjande aktiviteter i bostadsområdet. En tjänst som ungdomsstrateg har inrättats inom Kultur och fritid. Denne har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta med ungdomar och följa upp deras situation i Gävle. Ungdomsrådet leder och arrangerar ett årligt ungdomsfullmäktige. Det är ett mycket gott exempel på hur delaktighet och inflytande kan fungera på riktigt. Ungdomarna bestämmer temat och det har bland annat lett till att ungdomar har haft mycket stor påverkan på den nya upphandlingen av kost och städ för kommunen. Gävle kommun samarbetar även med Brynäs IF, och hockeyklubben har tecknat ett partnerskapsavtal med UNICEF, som syftar till att utveckla och stärka det lokala arbetet kring barn och ungdomars rätt till lek, vila och fritid. 11

12 Politikerutfrågning. Marie Litholm (KD), Haninges politikerrepresentant i Partnerskapet, och Martina Mossberg (M), kommunstyrelsens ordförande, svarar på granskarnas frågor. Röd tråd. Barns rättigheter är tydligt prioriterade i såväl verksamhetsplaner som det praktiska arbetet. Haninge lyssnar på barnen Det har hänt mycket i attityden till barnrättsfrågor i Haninge kommun under Partnerskapets tio år. Där frågan tidigare känts marginaliserad finns idag en annan förståelse och vilja från förtroendevalda över blockgränserna att arbeta för barns och ungdomars rättigheter. Barnkonventionen har efter de två första granskningarna gjorts mer synlig i kommunens styrdokument, inte bara för dem som arbetar med barn utan för kommunens samtliga verksamheter. Haninge har idag en tydlig röd tråd i arbetet med barns och ungas rättigheter. Såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsföreträdare prioriterar frågan som får stor plats i både styrdokument, verksamhetsplaner och i praktiken. Ungdomars inflytande och delaktighet är idag en prioriterad fråga. Det har inneburit att frågan har fått större genomslag och kommunen lägger större vikt vid de ungas synpunkter, önskemål och behov än tidigare. Sedan granskningen 2009 har ett presidiesamråd bildats med särskilt ansvar för barn och unga. Presidiesamrådet är ett sätt att se till att frågor som kan beröra flera olika verksamheter verkligen hanteras av samtliga som kan vara berörda. Barnrättsfrågorna ska genomsyra hela verksamheten, säger en förtroendevald. En revision har genomförts där kommunens arbete med Barnkonventionen granskades särskilt. Haninge kommun har dessutom tagit initiativ och 12 12

13 bildat ett regionalt nätverk för barnkonventionen. Projektet Speak APP har startats upp i samarbete med Rädda Barnen och Haninge Ungdomsråd, med särskild inriktning på att arbeta med inflytande och delaktighet bland barn och ungdomar. I styrgruppen är ungdomar i majoritet. Idag är kunskapen om Barnkonventionen och medvetenheten om barns rättigheter större i Haninge, hos såväl politiker och förvaltningschefer som verksamhetsnära personal. Det finns en vilja att arbeta, inte bara för barns trygga uppväxtvillkor, utan även för att öka barns och ungas inflytande. Men fortsatt utbildning behövs. Det finns också utvecklingsmöjligheter vad gäller de ungas egna kunskaper om Barnkonventionen, och det behövs nya sätt att sprida dess innehåll till dem. Ett systematiskt arbete med att utveckla ett barn- och ungdomsperspektiv och att lyssna på barnen skulle kunna leda till ökad måluppfyllelse. Det tar ibland längre tid och kan också vara svårare men besluten blir sannolikt så mycket bättre, säger en tjänsteman. 13

14 Unga ges makt över sina liv I de värmländska grannkommunerna Karlskoga och Degerfors tar man ansvar för barnrättsfrågorna och ser till att sätta dem på agendan. Man arbetar även för en tvärsektoriell samverkan både inom och mellan kommunerna. Att få till en röd tråd och ett gott samarbete är ingen quick fix. För att kunna hitta möjligheter krävs det att man vågar se problematiken och gemensamt göra socioekonomiska analyser för barnets bästa, säger en förtroendevald. Karlskoga och Degerfors har en gemensam folkhälsonämnd som enligt beslut från kommunfullmäktige ansvarar för folkhälso- och barnrättsfrågorna. Folkhälsoplanerna för kommunerna är dessutom lagda så att de går över mandatperioder. Inom kommunerna upplever man idag att det finns en relativt god kunskap om barnkonventionen, något som förbättras jämfört med tidigare. För att säkra barnrättsperspektivet i beslutsfattande används i Karlskoga en samlad checklista för olika frågor kring hållbar utveckling, bland annat barnets bästa. I Degerfors finns en renodlad barnchecklista för alla frågor som berör barn. Checklistorna används mer dynamiskt än tidigare. Förut bockade man bara av, men nu har man börjat kommentera och tänka till. Checklistor blir inte bättre än vad politiker gör dem till. Våga begär barnkonsekvensanalyser!, uppmanar en av de förtroendevalda. Tydliga styrdokument gör att det finns en röd tråd genom organisationen, och kontinuerlig uppföljning säkrar barnrättsarbetet över tid. Det har också tagits fram handlingsplaner för att säkra verksamheter som tidigare varit personberoende. Men det finns också behov av att vässa styrdokumenten och göra dem mer konkreta. Exempelivs påtalas att formuleringar som barns och ungas verksamheter är prioriterade måste specificeras för att betyda något i verkligheten. Man måste våga som politiker. Det kan innebära att vi måste ändra synsätt för att få med barnkonventionen i budget och i ordinarie styrsystem. Men jag tror att vi är en bit på väg! Att skapa bättre möjligheter till delaktighet och inflytande är ett tydligt fokusområde i Karlskoga och Degerfors. Men redan idag gör barns och ungdomars åsikter skillnad. Inom skolan finns matråd, elevråd och skolråd. Det finns ungdomsråd i vardera kommun och unga har även möjlighet att lämna medborgarförslag samt delta i så kallade politikerluncher. Utmaningen är att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad och att sedan hinna återkoppla resultaten. Vidare finns chans för unga att söka pengar till olika aktiviteter; i Degerfors kallas detta Snabba cash och i Karlskoga Ung peng. Mot en ljusnande framtid? Karlskoga och Degerfors arbetar hårt för att ge unga större inflytande över sina liv. 14

15 Barndialog i Uppsala Barndialog är inte systematiserad i verksamheten, men ett gott exempel var när metoden testades av en planarkitekt från kontoret för samhällsutveckling vid ombyggnation av en park. Ett antal barn från två närliggande förskolor valdes ut. Dialog fördes i två barngrupper med en förskollärare i respektive grupp, följt av en rundvandring där barnen berättade och visade hur parken används: Barn har stora kunskaper om detaljer som är omöjliga för tjänstemän att veta och mycket kunskap finns att hämta hos barn, kommenterar en tjänsteman. Uppsala ur ett barnperspektiv Vid tidigare granskningar har Uppsalas styrprocess inte varit lätt att överskåda, men det Barn- och ungdomspolitiska programmet som antogs i slutet av 2009 är idag både välkänt och levande, och sägs ha startat en process för ett mer samlat arbetssätt kring frågor för barn och ungdomar. Programmet utgår från Barnkonventionen. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska råda i hela organisationen och uppföljning av arbetet med Barn- och ungdomspolitiska programmet görs tre gånger per år. Idag kan inte nämnderna välja bort barnrättsfrågorna. Det går inte att ignorera detta. Frågan kan inte dö ut, kommenterar en verksamhetschef. En av utmaningarna är dock att stärka den röda tråden i styrprocessen så att styrdokumenten förankras och känns viktiga på alla nivåer i organisationen, eftersom programmet ännu inte fått samma genomslag i alla verksamheter i kommunen. Exempelvis ska barnkonsekvensanalyser göras i varje ärende inom Plan- och byggnadsförvaltningen, men det sker sporadiskt eftersom det upplevs som ytterligare en sak att göra och att ledningen inte har förmedlat att det ska prioriteras. Ett annat utvecklingsområde är att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. Det ska vara en självklarhet att inhämta barns och ungas åsikter inför beslut. En utmaning förknippat med detta är att återkoppla till barn och unga vad som beslutats och hur deras åsikter tagits tillvara. Ett försök till att öka barns inflytande och delaktighet är de nya reglerna för föreningsbidrag, som hämtar inspiration från Barnkonventionen. En förening kan bland annat söka ett bidrag kallat Kvalitetspoäng. För det bidraget ställs krav på att barnen har visst inflytande över verksamheten. Det finns idag också en ökad medvetenhet kring behoven hos barn från ekonomiskt utsatta familjer. Nya riktlinjer för försörjningsstöd innebär mer generösa bedömningar kring barns fritidsaktiviteter. Man lägger mer fokus på att Jag började här för två år sedan och tyckte att det var tydligt att barnkonventionen sitter i ryggmärgen här. ställa barnfrågor till barnfamiljer, och tillsammans med Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) har ett förslag om att starta en barngrupp för barn till föräldrar med ekonomiska svårigheter tagits fram. Inom enheten för bostadssocial samordning arbetar man förebyggande för att inga barnfamiljer ska bli vräkta. Att barnrättsfrågor hamnat högre på Uppsalas agenda har också ökat behovet av kontinuerlig utbildning och information om Barnkonventionen hos såväl förtroendevalda som tjänstemän. Det handlar framför allt om hur Barnkonventionen kan tillämpas konkret i respektive verksamhet. 15

16 16 Säkerheten främst i Trelleborg Nu lyssnar nämnderna på vad ungdomarna säger Under sommaren 2013 anställdes åtta sommarjobbare i gymnasieåldern under tre veckor. Deras uppdrag var att ta fram en form för det ungdomsforum för dialog och inflytande som skulle testas under ett år. Fram till sommaren 2014 ska varje nämnd anlita detta forum minst två gånger, och redan nu har ett par nämnder satt i system att anlita ungdomsrådet, och ungdomarna får ersättning vid de tillfällen de anlitas. Sommaren 2014 ska åtta nya ungdomar fortsätta arbetet. Under våren 2013 har Trelleborgs kommunfullmäktige antagit en barnrättsstrategi. Den har tagits fram för att säkerställa att alla jobbar med barnrättsfrågor. Både politiker och tjänstemän har varit delaktiga i framtagandet. Strategin utgår från barnkonventionen och från kommunens värdegrund. Barns trygga uppväxtvillkor säkerställs i övrigt genom den barnchecklista som ska fyllas i inför varje beslut som rör barn. En röd tråd i barnrättsarbetet skapas genom att den kommunövergripande visionen bryts ner i alla nämnder. Arbetet följs upp genom att målen i styrdokumenten stäms av, samt genom ett årligt barnbokslut. Vidare har man omorganiserat och skapat en bildningsnämnd som har hand om förskolan, grundskolan och gymnasiet, vilket gör det lättare att samarbeta och att hålla ihop skolverksamheterna. Genom att man kan följa barnen under lång tid kan man få en mer sammantagen bild av barn i de olika åldersgrupperna, och lättare säkerställa kvaliteten. De politiska blocken vill ungefär samma sak, enligt både politiker och tjänstemän. Barn är en prioriterad målgrupp i kommunen, och besparingar har i princip uteblivit. För att säkerställa att arbetet med barnrättsfrågor håller över tid ligger ansvaret på tjänster och inte på personer. En folkhälsoundersökning har visat att olycksfall bland barn är vanligt i kommunen, och en handlingsplan ska tas fram för att bemöta det här problemet. Även Räddningstjänsten arbetar aktivt med barnsäkerhet. De träffar alla barn i kommunen, i förskoleklass samt år 2, 5 och 8 i grundskolan, och informerar om säkerhet och hur barnen ska undvika olyckor i såväl hemmiljö som på allmänna platser. Trelleborgs räddningstjänst var först i Sverige med att arbeta med förebyggande insatser riktade mot barn i den utsträckning som de gör. Barn har möjlighet att komma till tals på flera olika sätt i

17 Trelleborg. Några skolor har formella forum för påverkan. Det finns ett ungdomsforum som kommunledningsförvaltningen ansvarar för. Elever har möjlighet att lämna in såväl elevmedborgarförslag som vanliga medborgarförslag, och politiken använder sig av referensklasser. Man lyckas också göra barn delaktiga i samhällsplaneringen, något som skedde bland annat vid skapandet av en generationspark och som också gjorts inför den framtida ombyggnaden av centralstationen. Generationsparken innehåller en skejtpark och i anslutning till den finns en lekpark, boulebana och ett utegym. Inom samhällsbyggnadsnämnden arbetar de även med hållbar utveckling och med naturupplevelser för barn, att till exempel se till att det finns busskort för unga så att de kan komma ut i naturen. Förvaltningen har också haft ett samarbete med Trafikverket där barn och unga var delaktiga. I Trelleborg är medvetenheten om barnkonventionen bättre idag än vid granskningen 2009, och barnrättsfrågorna tillåts ta större plats. Med den ökade medvetenheten har man också fått ökad insikt om var i arbetet det brister. Kunskapen om barnrättsfrågor behöver höjas bland både tjänstemän och politiker, och samarbetet mellan och inom förvaltningar och nämnder behöver förbättras. Återkoppling till barnen är ett annat område som kan och bör utvecklas. Eftersom de förtroendevalda inte bara ska ta väljarnas hänsyn utan medborgarnas, måste även barnen komma ifråga eftersom även barn är medborgare. 17

18 Jag har arbetat med barnchecklistan både i majoritet och opposition och det är ingen självklarhet. Frågan är varför det som bara ska vara en avstämning är så svårt. Politiker, Västerås 18 Barnpiloter styr Västerås barnrättsarbete i rätt riktning Västerås har stora ambitioner för att trygga barns och ungas uppväxtvillkor. Redan vid 2009 års granskning hade Västerås kommit långt med att implementera och förverkliga barnkonventionen. Men den positiva utvecklingen har fortsatt: Idag finns än tydligare mål och en bra struktur för uppföljning. Man har bildat en arbetsgrupp kring barnkonventionsarbetet med tjänstemän från olika förvaltningar. Dialogen mellan tjänstemän och politiker har förbättrats, och man har utvecklat sina former för att ge barn och unga inflytande över sina liv. Några av dessa exempel som gör Västerås till en bra förebild för andra kommuner är deras arbete med exempelvis Here 4U, Ungdomsdialog, Try it IDA, IDA och Barnpiloter. Barnpiloterna är vuxna ur olika yrkeskategorier som utbildas i barns rättigheter och kring vilket stöd som staden kan erbjuda barn och unga. Arbetet bedrivs i ordinarie verksamhet och sedan 2003 har runt 800 personer i Västerås utbildats till barnpiloter. Ungdomsdialogprojektet utforskar metoder för barns och ungas dialog med politiken. Jag är inte säker på att dialogmöten med ungdomarna inför handlingsplanerna hade kommit till stånd om vi inte arbetat med barnkonventionen. Det är en direkt effekt av det, säger en tjänsteman. Ett annat initiativ för att öka barns inflytande kommer från Kultur och fritid. De sätter som villkor att barn ska ha rösträtt i sina föreningar för att föreningarna ska beviljas bidrag. Förutsättningen för att barnrättsarbetet ska få fäste i hela organisationen är väl utformade styrdokument. För Västerås del är de viktigaste Västerås Vision 2026 och Barn- och ungdomspolitiska programmet samt Västerås strategiska plan, som omfattar mål för barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Den gäller för samtliga nämnder och tar sig olika uttryck i respektive verksamhet. Tekniska nämnden har exempelvis i samråd Foto: Pia Nordlander, bildn

19 med barn utarbetat en trafikplan för Västerås stad. Cykelvägar prioriteras framför bilvägar. En särskild handlingsplan finns även för ökad säkerhet vid skolor. Men även i Västerås finns många utvecklingsområden. Staden har sedan tidigare beslutat att barnchecklistan ska användas inför alla politiska beslut som rör barn. Men idag finns inte någon strategi för när och hur barnchecklistan ska användas. Endast en nämnd, Socialnämnden, återremitterar ärenden om checklistan inte använts. Häromdagen hade vi planeringsdagar för att ta fram en metod och använde då Barnkonventionen som modell. Det blev lite jobbigt när vi upptäckte att vi har utbildningar men själva inte är bra på att involvera barn när vi ska göra planer. Barnets perspektiv behövs mer, och barn kan användas som rådgivare, det är empowerment i det, säger en tjänsteman. Det finns också ett behov att förbättra återkopplingen till barn och unga när de lämnat synpunkter eller kommit med förslag. Rösträtt. En av Västerås styrkor är deras systematiserade arbete för att låta barn och unga komma till tals. Här en diskussion mellan pedagog och barn på Fyrtornets förskola. 19

20 20 Tar krafttag mot barnfattigdomen Idag är barnkonventionsarbetet i Örebro mycket väl förankrat hos såväl förtroendevalda som verksamhetschefer. Det har under en tid funnits politisk enighet om att frågan har hög prioritet. Arbetet har systematiserats och är inte längre lika beroende av enskilda eldsjälar. I kommunens styrdokument, ÖSB (Övergripande strategier och budget), är barns och ungas behov ett av fyra ben. Man har långsiktiga handlingsplaner, varav en omfattande plan mot Om det har rätt riktning så är det bra, men vid ett sådant här arbete kan man aldrig vara nöjd barnfattigdom som togs fram under Målet är att halvera barnfattigdomen till Örebro har en mall för konsekvensbedömningar som ska användas vid beslutsfattande. Där ska konsekvensbeskrivningar utifrån barn-, mångfalds- och genusperspektivet finnas med. Här finns dock vissa utmaningar, då mallen inte används i samma utsträckning i samtliga nämnder. Där har individ- och familjenämnden kommit en bit på väg. Men det är inget som går som en röd tråd genom den här stora kommunens verksamheter. Den stora utmaningen är att göra det självklart för alla att tänka på barnperspektivet, säger en förtroendevald. Det saknas också en struktur för inflytandefrågorna. Särskilt behöver Örebro finna former för möten mellan barn och de förtroendevalda. Man behöver också förbättra återkopplingen till barn och unga, och visa att deras åsikter och synpunkter gör skillnad. Det är ett önskemål som kom tydligt till uttryck i Barnkonventionsprojektet, där ungdomar intervjuade andra ungdomar om dialog och delaktighet. Ett exempel där ungas synpunkter har gjort skillnad var vid upprättandet av ett nytt resecentrum i Örebro. Då skickades enkäter till gymnasieungdomar som gav sin syn på hur resecentrumet skulle se ut. Vid byggandet av en skola i Vivalla har barn fått framföra sina åsikter genom att rita och berätta hur de vill ha sin skola. Inom samhällsbyggnad har barnperspektivet tagits med som ett grunddokument i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Ett exempel är ett arbete tillsammans med Lekebergs kommun där