Fråge schema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Nils Eric Anderson

Transkript

1 Frågechema (Nils Eric Anderson svarede på frågorna i ett tidigare skede, därför är det lite andra frågor här) Bakgrund 1. Har du arbetat med stolpverkskonstruktioner. a. Nybyggnation eller restaurering/renovering? Väldigt lite som professionell byggare. Medverkat vid några få projekt. I övrigt är det kurser och undervisning i och kring ämnet. 2. Vad är din bakgrund? Byggnadssnickare, personalhandläggning, arbetskalkyl, fastighetsförvaltning 3. Vad jobbar du med idag? (Undervisning fram t om 31/8) därefter fastighetsförvaltning Hållbart/bæredygtigt 4. Vad innebär hållbart/bæredygtigt bygge for dig? a. Tänker du på miljön, eller finns det också grund att prata om social eller ekonomisk hållbarhet? Helheten är viktig där ovannämnda parametrar kan ta olika stor del beroende på projekt 5. Har du något argument för varför det är hållbart/bæredygtigt att bygga i stolpverk i stället för modernt träbyggeri. Rätt använt kan det vara resurssnålt, och i de flesta fall kan man använda lokalt framtaget material (virke från lokala små sågar med minimal förädling). Få transporter, liten energiåtgång 6. Använder du termer som livscykelanalys eller lång hållbarhet (min 100 år), när du pratar om stolpverk/bindingsværk a. Ger du någon garanti på träkonstruktionen. Inte spontant, men det bör man kanske göra i de fall där det finns motiv till det. I en konstruktion som är väderexponerad och inte har möjlighet till ett fullständigt konstruktivt träskydd (t ex en öppen stolpverkskonstruktion där träförbindningar exponeras för regn och snön kan konstruktionstypen vara känslig) är det inte lika självklart, men när man utformar konstruktionen kan man säkert ta mer eller mindre hänsyn till risken för att fukt tränger in där man inte vill ha den. 7. Kan du formulera argument som kan kombinera det historiska träbyggnadshantverket med det hållbara/bæredygtige når man inte pratar om restaurering/renovering? Det finns delar i historiskt träbyggande som med största sannolikhet är användbart idag. Det handlar i nuläget främst om komplementbyggnader om man har för avsikt att applicera teknik och materialval Sida 1 av 8

2 rakt av på en ny byggnad. En komplikation i sammanhanget är att nybyggandet kräver material som är klassat som konstruktionsvirke enligt våra moderna byggnormer ( Eurokod 5). Det innebär oftast att det skall vara C24 eller bättre i alla bärande delar i en träkonstruktion. Optiskt sorterat i klass T2 fungerar också, men detta är en komplikation när man bygger nytt. Främst på grund av att det är väldigt svårt att få fram någon som kan klassificera virke genom optisk sortering. Enligt min uppfattning är det också så att det ställs högre krav på virke i klassen T2 än på motsvarande i klass C24 fast de egentligen skall motsvarar varandra. a. Att hantverkaren hanterar råvaran från skog till konstruktion verkar vara en form av kvalité säkring. Så är det med största sannolikhet b. Finns det några delar i det historiska byggeriet som inte er hållbart? Jag tror att man bör ta sig en funderare på vad det innebär att klimatet förändras och därmed kan påverka beständigheten, men kanske också tillväxten i skogen. Material 8. Brukar du helst lokalt sågat timmer, eller är det viktigare att virket håller bra kvalité? a. Varför? I de fall där jag haft inflytande på det här har den lokala förankringen varit viktig, men det kan bli ett problem om det finns krav på klassat konstruktionsvirke. Det kan då krävas att man transporterar virket alternativt transporterar den som är certifierad att klassa virke. 9. Vilken typ av virke använder du helst till att bygga stolpverk/bindingsværk? Fur & gran i dimensionen 5 x 5 eller 6 x Vad tycker du om att använda limträ i stället för helträ? Det är oftast en fråga om bärighet på delar som bär horisontellt i en byggnad och då kan det bli svårt att ersätta helträ. Limträ finns ju oftast i L40, och motsvarande klass i konstruktionsvirke finns ej. 11. Har du någon uppfattning om vad skillnaden är i tid/pris mellan att bygga en bostad i stolpverk och en bostad i lösvirke (reglar) om man tänker sig att det inte är stolpverkets estetiska värden som spelar roll. Nej jag tror dock att det går att optimera båda alternativen genom att den som uppför konstruktionen har god kännedom om respektive metod och har en nära dialog med den som skall nyttja byggnaden. 12. Vad tror du om att bygga stolpverk i rundvirke för att spara turen till sågverket och för att optimera virkets bärighet, om man tänker sig att hela stolpverksstommen ändå skall byggas in i isolering. Sida 2 av 8

3 a. Har du någon erfarenhet av detta? Nej, men jag tror inte att rundvirke är idealiskt. Däremot tror jag att det är bättre att dimensionera virket på två sidor. Det kan vara ett sätt att ta tillvara större del av materialet i en rundstock. Om man på plats i skogen bearbetar stocken på ett mobilt sågverk till rätt en något för grov dimension får man möjlighet att justera den till rätt dimension när den torkat och därigenom ta bort eventuella skevheter. Det finns även möjligheter att det som sågas bort i första skedet går att använda till läkt eller panel. Jag förutsätter att det rör sig om ganska klena timmerdimensioner så att det som finns i sidoutbytet är inte användbart till så mycket eller många dimensioner. Återvindning av material 13. Finns det någon möjlighet att återanvända timmer från stolpverk till att bygga nya konstruktioner? a. Vilken typ av material i så fall? Det borde rimligen gå under förutsättning att det inte är kontaminerat av någonting och att virket har hög kvalité och kräver liten arbetsinsats för att kunna återbrukas. 14. Skulle det fungera bra att använda begagnade snickerier, såsom fönster och dörrar, i dina byggprojekt? I vissa fall där det t ex inte finns krav på nybyggnadsstandard som exempelvis krav på u värden enligt BBR Underhåll 15. Pratar du med kund om underhåll, eller diskuterar med termer som underhållsfritt osv? Knappast det som är underhållsfritt är vanligen omöjligt att underhålla utan får istället bytas ut 16. Har du funderat på möjligheten att sälja in din produkt genom också kontinuerligt underhåll. (Typ 1 halv dag/år där du går genom byggnaden för att se om allt är som det ska och för att upptäcka problem i tid). Egentligen inte men det kan säkert fungera för en del kundkategorier Historiska konstruktioner 17. Använder du argument för att restaurera i stället för att riva som inte går på byggnadernas kulturhistoriska värden? Ja det förekommer prisbilden kan vara en sådan 18. Hur kan man bäst tilläggsisolera historiska stolpverkskonstruktioner, om man bortser från det estetiska? a. Bjälklag b. Väggar c. Tak Sida 3 av 8

4 Oavsett var i en befintlig konstruktion man behöver tilläggsisolera bör man först och främst klara ut vilka byggnadsfysikaliska effekter det får. Därefter får man välja metod och material. Om man gör ett felaktigt ställningstagande här kan det få väldigt stora negativa konsekvenser. 19. Vilka isoleringsmaterial förespråkar du i dessa situationer? a. Finns det argument för att applicera detta på nybyggnation också? Svår fråga 20. Vilka kompetenser samarbetar du med när du projekterar ett restaureringsarbete? Har inte den typen av uppdrag men tror jag skulle vända mig till någon med erfarenhet Handverktyg vs maskiner 21. Har du några förslag till eller ide om moment som kan vara lika effektive at udföra för hand som med maskin, eller områder där det möjligheter för energieffektivisering i byggprocessen? Menar du att arbeta effektivare? Med handverktyg menar du då handhållna eldrivna maskiner som handcirkelsåg, skruvdragare etc? Isolering 22. Vilket material använder du främst som isolering när du bygger bostads eller fritidshus? a. Var kommer ditt isoleringsmaterial från? Andra bi materialer? Beror på hustyp, konstruktion, isoleringstjocklek, krav på u värde i klimatskal etc b. Vilka andra alternativ kan du förespråka? Så lite gift som möjligt i materialet och så få transportmil på väg som möjligt. Det är vägledande och kutterspån kan därför vara ett alternativ c. Vilken typ av lufttätning (papp) använder du? Olika på insida och utsida? Tja rent principiellt är det yttre vindskyddet ofta också ett tillfälligt skydd mot regn och exponeras under byggtiden på ett sådant sätt att det kan utsättas för olika mekaniska påfrestningar under byggets färdigställande. Det ställer då krav som regntäthet och rivstyrka utöver den slutliga funktionen på vindtäthet. De flesta moderna vindskydden finns i olika varianter där detta är tillgodosett på olika sätt. De är också vanligen tillverkade i bredder om 2,5 m eller mera så att de kan täcka in en våningshöjd. Det innebär då att man får ett mycket litet antal skarvar om man monterar duken rätt, och otätheter minimeras. I nyare konstruktioner med stora isoleringstjocklekar bedömer jag att det är mycket viktigt att det finns diffusionsöppna material längst ut i konstruktionen för att kunna hantera eventuell fukt som på olika sätt tagit sig in och måste ut. Sida 4 av 8

5 T ex Icopal har de här varianterna, de flesta stora tillverkare som Mataki, Isola, Monier m fl har motsvarande produkter i sitt sortiment. Icopal Windy Base Icopal Windy Base används som ett diffusionsöppet vindskydd på väggens utsida. Produkten är elastisk och tar upp normala rörelser i underlaget utan att spricka. Windy Base monteras horisontellt och den våningshöga bredden ger få skarvar och bra vindtäthet, samtidigt som monteringen går snabbt. Windy Base kan även fungera som ett tillfälligt skydd av väggen under byggtiden. Icopal Windy Base består av polypropenväv laminerad med polyetenfolie. Vikt 70 g/m 2. Diffusionsmotstånd ca 18x10 3 s/m. P-märkt 0010/06. Icopal Windy Prima Windy Prima är ett mycket diffussionsöppet, åldringsbeständigt och rivstarkt vindskydd. Den är vindtät och har vattenklass W1, högsta klassen för vindskydd, samt är regntät. Windy Prima kan användas som tillfälligt väderskydd under byggtiden, kombineras då med Universal FT (se monteringsanvisning). Icopal Windy Prima är ett P-märkt; SC Vikt ca. 90 g /m 2, Sd = <0,04 m. Icopal Vesta Pro Används som vindskydd i vägg. Den skyddar isoleringen från blåst men är samtidigt öppen för att släppa ut eventuell fukt inifrån genom ett diffusionsmotstånd på ca 10x10 3 s/m. Vesta Pro består av cellulosapapp som impregnerats med bitumen. Vikt ca 475 g /m 2, vilket ger god rivstyrka. Det präglade mönstret tillsammans med ett praktiskt format, 20x1,25 m, gör den lätt att hantera. - See more at: d. Måste man ha tape i alla skarvar? Vilken typ isf? Om man kopplar ihop denna frågeställning med tidigare svar ovan ger sig svaret nästan själv. De olika typer av duk som finns hos de flesta tillverkare har även monteringsanvisningar och beskrivningar över vilka produkter typ tejp som bör eller skall användas i kombination med vindduken. 23. Vad är dina tankar om att ha cm isolering i väggar, bjälklag och tak, och finns det någon risk att de sista cm är onödiga ur ett livssykelperspektiv. Sida 5 av 8

6 Jag tror att ett välisolerat hus eller byggnad alltid är bra. Det som framkommit under senare år då uppföljning har gjorts på just konstruktioner där isoleringstjockleken är i storleksordningen mm i väggar är att värmeläckaget inifrån är så litet att det inte kan ta hand om och torka ut eventuell fukt som kommit in i konstruktionen. Det här har nog inte uppmärksammats tillräckligt i det konventionella byggandet och troligtvis inte heller i det alternativa. Med detta vill jag påpeka att det är så klart bra att spara energi genom att minimera värmeförluster under vinterhalvåret, men det är oerhört viktigt att se till så att konstruktionen på alla sätt är tät utifrån så att det inte kommer in fukt i den. Det kan lösas på olika sätt och är också beroende på det mikroklimat som skapas där byggnaden finns. Om man inte lyckas med att stänga ute fukt kan det ju på olika sätt skapa problem som är betydligt kostsammare att åtgärda än priset för den ökade energiförbrukningen som en tunnare isolering medför. 24. Ser du någon fördel med ångspärr (plastfolie), när man ska jobba med stolpverkskonstruktioner? Jag är normalt skeptisk till att isoleringsmaterial kan ta hand om och på ett bra sätt hantera fukt som kommer in i en konstruktion genom diffusion eller konvektion. I normala fall kan ventilationen i en bostad ta hand om den fukt som bildas (matlagning, dusch, tvätt tårar och svett) och skicka ut den genom ventilationskanalerna. Har man ventilation av sjävdragstyp kan det tidvis uppstå problem därför att det är naturkrafter som styr ventilationen och det är inte självklart att de är koordinerade med fuktproduktionen i en byggnad. Normalt innebär det dock att diffusion knappast är ett problem. Däremot kan konvektion skapa problem vid otätheter och föra med sig fukt ut i en konstruktion. Genom att fuktig luft och varm luft är lättare än kall och torr luft befinner sig den högre upp i rummet, och då är det viktigt att det inte finns otätheter i tak väggvinkel där det annars kan bli ett läckage av fukt ut i konstruktionen. Därför är det viktigt att det på insidan av en uppvärmd konstruktion finns någon typ av ångbroms. 25. Vad är dina erfarenheter med att bygga/isolera parallelltak utan ventilerande luftspalt? Inga men jag har stor respekt för de problem som kan uppstå och skulle tänka mig nog för innan jag väljer att göra en sådan konstruktion. Innan man väljer takkonstruktion måste man inse att det idag oftast är kalla utrymmen på vindar och det har en stor betydelse för hur takkonstruktionen skall utformas. Det handlar om att välja material såväl som att förstå vilka påfrestningar som konstruktion och material kommer att utsättas för. Generellt kan man nog tänka sig att ett varmt tak kan vara bättre än ett som utsätts för fukt och förblir kallt. I de fallen är risken för mögelpåväxt stor eller mycket stor. 26. Vad är dina tankar om hur ditt isoleringsmaterial kan hantera inläckage, om man bygger utan ventilerande luftspalt. (se inläckage om väggtjocklek och uttorkning) Jag tror inte att isoleringsmaterialen primärt skall kunna hantera ett eventuellt inläckage utan det skall tas om hand i en dränerad och välventilerad luftspalt. 27. Har du någon idé om hur en stolpverkskonstruktion på bästa sätt kan isoleras (med organiska material) i dessa 3 exempel: Egentligen inte jag tänker dock att vid större isoleringstjocklekar i väggar skulle jag i dagsläget föredra ekofiber (returpapper från tidningar och borsalter) framför cellulosaisolering av nytt trä. Jag tror att det ger ett bättre skydd mot oönskad biologisk påväxt. Sida 6 av 8

7 I en byggnad som värms upp permanent är det kanske inte lika viktigt att skapa en utjämnande effekt som man kan göra genom att välja ett isoleringsmaterial med större densitet. I exempelvis ett fritidshus där man har möjlighet att elda med ved i en eldstad kan man dra nytta av strålningsvärme vid själva eldningen för att sedan låta värmen på olika sätt magasineras i konstruktionen eller delar av konstruktionen. a. Ett bostadshus på 120 m2 som ska hålla de energikrav som ställs i dag i Sverige/Danmark/Norge. b. Ett fritidshus (80m2), som ska kunna fungera som bostad hela året, men där man också tänker in att det inte behöver hålla mer än 19 grader och där alternativa energikällor räknas in. c. Ett uthus (40m2) som ska hållas frostfritt och som ska kunna uppvärmas och hålla en rimlig temperatur under några dagar/en vecka. 28. Har du något exempel på en konstruktion som fungerar bra, och som borde kommuniceras ut? 29. Om du skulle bygga ett hållbart bostadshus, vilken typ av bärande stomme skulle du vilja förespråka? Jag tänker mig att det blir någon form av massivträ om det inte begränsas av miljömässig eller ekonomiska överväganden. Det kan då vara liggtimmer, limträelement, plankstomme eller stolpverk med fyllning. a. Varför väljer du denna konstruktionstyp. Det finns flera skäl, en viss värmelagringskapacitet som har en utjämnaden effekt på inomhusklimatet kortsiktigt men i alla fall. Stabilitet och beständighet kombinerat med möjligheten att minska antalet skikt i en stomme. Ju fler skikt som byggs in i en konstruktion ju svårare är det att få kontroll på att de verkligen fungera som det är tänkt. Specifika konstruktioner 30. Vad är dina erfarenheter från att bygga växthus/vinterträdgårdar i stolpverk, och ser du det några fördelar eller olämpor med att använda stolpverk och glas. Jag har begränsade erfarenheter, men har själ byggt ett växthus i 4 x 4 virke med taksparrar av 45x195 mm i C24. Det jag främst tänker på är att alltför grova dimensioner på virket skapar skuggor och minskar ljusinsläppet och det kan i vissa situationer bli negativt. Detta måste beaktas när man funderar på att uppföra ett växthus i fyrkantvirke. 31. Vilka typer av träförbindningar använder du främst i dina konstruktioner. a. Finns det alternativ som du hellre skulle använda om en kund är villig att betala för det? Sida 7 av 8

8 Detta är en specifik problematik som jag aldrig behövt ta ställning till. Värt att beakta är att de bör vara effektiva både som del i konstruktionen och när det gäller att tillverka dem. Det kan i det senare fallet innebära att de är beroende av vilken maskinpark man har tillgång till. Kunskapsutbyte 32. Skulle du kunde ingå i en expertpanel i diskussioner om hållbarhet/bæredygtighed och stolpverk, svara på frågor/frågor/granska texter. Mina kunskaper är troligen inte tillräckliga för att jag skall kunna göra det. 33. Har du förslag på andra personer som också vill vara intresserade i att uttala sig inom detta ämne? Eller känner du till pågående projekt som kan vara intressante för mig att besöka/kontakta? 34. Har du någon litteratur som du kan rekommendera inom detta område som inte finns med på den bifogade litteraturlistan. Sida 8 av 8