Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Lennart Pranter

Transkript

1 Frågeschema Bakgrund 1. Har du arbetat med stolpverkskonstruktioner. a. Nybyggnation eller restaurering/renovering? Ja, nybyggnation och underhåll 2. Vad är din bakgrund? Civilingenjör, permakulturdesigner och trähantverkare 3. Vad jobbar du med idag? Designar och bygger/anlägger utemiljöer för undervisning och frilufsliv. Hållbart/bæredygtigt 4. Vad innebär hållbart/bæredygtigt bygge for dig? a. Tänker du enbart på miljön, eller finns det också grund att prata om social eller ekonomisk hållbarhet? Hållbarhet handlar om miljö, ekologi, sociala, ekonomiska och andliga aspekter på lokal och global nivå. Mycket av hållbarhetsdebatten har hittills handlat om att inte förstöra vår omgivning och bygga hälsosammare hus. Vi måste börja ta nästa steg och skapa boendemiljöer där både bostad och den närmaste omgivningen ses som en helhet som byggs upp i samspel med de som ska bo på platsen. Boendet får en design som bygger på de behov som de boende har. Platsen ska tillföra allt det som vi behöver utan att konsumera, bryta ned eller förstöra den. I stället ska platsen byggas upp och bidra till lokal produktion med cirkulära sociala, ekonomiska och ekologiska förlopp. 5. Har du något argument för varför det är hållbart/bæredygtigt att bygga i stolpverk i stället för modernt träbyggeri. Det är möjligt att använda lokala råvaror. Det är möjligt at använda återbrukstimmer och man kan själv kombinera de material som råkar finnas till hands och som är billigt. För social hållbarhet är det viktigt att hålla nere byggkostnaderna. Om beställaren inte är så van att bygga hus själv kan det vara bra att anlita någon att bygga ett stolpverk. Sedan kan beställaren bygga resten själv utan att behöva kunna så mycket och därför få ett billigare boende. Beställaren har då också större makt att själv välja de byggnadsmaterial hen är trygg med. 6. Använder du termer som livscykelanalys eller lång hållbarhet (t ex min 100 år), när du pratar om stolpverk/bindingsværk? Ja ofta. Stolpverk är en flexibel stomme som lätt kan byggas ut eller förändras, allt eftersom livssituationen förändras för de boende. Så länge stolpverket behålls så kan man ta bort eller sätta dit väggar, flytta trappor, fönster, dörrar mm På samma vis är det lätt att underhålla sitt hus och få en lång hållbarhet på huset som helhet. a. Ger du någon garanti på träkonstruktionen? Det har varit ett krav från mina beställare att utomhuskonstruktionerna ska hålla i minst 20 år utan underhåll. Längre om de underhålls. Side 1 af 5

2 7. Kan du formulera argument som kan kombinera det historiska träbyggnadshantverket med det hållbara/bæredygtige når man inte pratar om restaurering/renovering? Material a. Att hantverkaren hanterar råvaran från skog till konstruktion verkar vara en form av kvalité säkring. b. Finns det några delar i det historiska byggeriet som inte er hållbart? 8. Brukar du helst lokalt sågat timmer, eller är det viktigare att virket håller bra kvalité? a. Varför? Jag använder bara lokalt sågat timmer och ställer höga krav på kvalitet varje gång jag beställer. Man ska inte sluta att efterfråga timmer med bra kvalitet för då slutar skogsägarna att plantera den typen av träd. Det måste finnas en marknad för det som skogsägarna planterar. Annars blir allting pappersmassaved eller pellets. 9. Vilken typ av virke använder du helst till att bygga stolpverk/bindingsværk? Ek och Douglasgran. 10. Vad tycker du om att använda limträ i stället för helträ? Har aldrig gjort det på grund av att limmet inte är miljövänligt att använda. Limmet bygger också på en storskalig industri som inte är delaktig i att skapa ett hållbart samhälle. 11. Har du någon uppfattning om vad skillnaden är i tid/pris mellan att bygga en bostad i stolpverk och en bostad i lösvirke (reglar) om man tänker sig att det inte är stolpverkets estetiska värden som spelar roll. Jag kan tänka mig att det tar ungefär dubbelt så lång tid att bygga en stomme i stolpverk jämfört med ett regelverk. Resten av byggnadsprocessen är det ingen skillnad på. 12. Finns det någon anledning att använda både stolpverk och regelstomme i samme byggprojekt? Nej jag tycker inte det, men jag vet att det ofta görs i USA. Kanske kan då snickare med olika yrkeskunnande jobba parallellt och att byggprocessen då blir snabbare. Ett arbetslag kan då jobba med grunden och göra fundament och golvlag i regelstomme medan timmermännen tillverkar timmerstommen i verkstaden. När båda arbetslagen sedan är färdiga är det bara att resa timmret i de på förhand gjorda tapphålen. Återvindning av material 13. Finns det någon möjlighet att återanvända timmer från stolpverk till att bygga nya konstruktioner? a. Vilken typ av material i så fall? Allt timmer går att återanvända MEN det är viktigt att inte sprickor i timret är fullt av sand, grus och lera. Verktygen blir så väldigt slöa. 14. Skulle det fungera bra att använda begagnade snickerier, såsom fönster och dörrar, i dina byggprojekt? Ja alltid, men det är sällan som beställaren redan har fått tag i de fönster och dörrar som ska användas så att väggarna kan byggas utefter dessa mått. Isolering Side 2 af 5

3 15. Vilket material använder du främst som isolering när du bygger bostads eller fritidshus? Stenull eftersom det är oorganiskt, lätt att få tag på och det sjunker inte ihop med tiden. Lättlerhalm fungerar också bra. a. Var kommer ditt isoleringsmaterial från? Andra bi materialer? b. Vilka andra alternativ kan du förespråka? Ekofiber fungerar bra där lös isolering kan användas. c. Vilken typ av lufttätning (papp) använder du? Olika på insida och utsida? Papp som tillåter diffusion av fukt på utsidan av isoleringen men innanför luftspalt. 16. Vad är dina tankar om att ha cm isolering i väggar, bjälklag och tak, och finns det någon risk att de sista cm är onödiga ur ett livscykelperspektiv. 17. Ser du någon fördel med ångspärr (plastfolie), när man ska jobba med stolpverkskonstruktioner? Jag använder ångspärr då inomhusluften förväntas ha hög luftfuktighet (stall, badrum, sovrum) för att förhindra att vatten faller ut mitt i isoleringen och skapar mögeltillväxt mitt i vägg, tak, golv. 18. Vad är dina erfarenheter med att bygga/isolera parallelltak utan ventilerande luftspalt såkallade kompakttak? Om taket är gjorda av organiskt material är det en dålig ide då det väldigt lätt blir röta och mögel. 19. Vad är dina tankar om hur ditt isoleringsmaterial kan hantera inläckage om man bygger utan ventilerande luftspalt. Att inte ha en ventilerande luftspalt kräver i så fall att inläckaget måste kunna dunsta bort i inomhusmiljön i stället. Inga tätskickt på insidan i så fall. 20. Har du någon idé om hur en stolpverkskonstruktion på bästa sätt kan isoleras i dessa 3 exempel: d. Ett bostadshus på 120 m2 som ska hålla de energikrav som ställs i dag i Sverige/Danmark/Norge tjocka väggar av lättlerhalm fungerar bra, men extra hänsyn behöver tas till alla möten mellan trä och lera, timmer lera, fönsterkarm lera, dörrkarm lera. Det kan vara svårt att få huset tätt eftersom lermaterialet krymper vid torkning. För att slippa ett aldrig sinande behov av underhåll av lerputsen utanpå lättlerhalmen är det viktigt med ett skyddande skikt på utsidan. e. Ett fritidshus (80m2), som ska kunna fungera som bostad hela året, men där man också tänker in att det inte behöver hålla mer än 19 grader och där alternativa energikällor räknas in. 150 kutterspån borde räcka. Man får dock ta med i beräkningen att spånfickorna behöver fyllas på efter några år. f. Ett uthus (40m2) som ska hållas frostfritt och som ska kunna uppvärmas och hålla en rimlig temperatur under några dagar/en vecka. 90 kutterspån 21. Har du något exempel på en konstruktion som fungerar bra, och som borde kommuniceras ut? Side 3 af 5

4 a. Skicka gärna med ritningar/bilder. Lättlerhalm fungerar bra och det är väldigt billigt. Se ovan. 22. Om du skulle bygga ett hållbart bostadshus, vilken typ av bärande stomme skulle du vilja förespråka? g. Varför väljer du denna konstruktionstyp. Svårt att svara på innan jag vet vem som ska ha huset och vad den personen kan och vill göra själv. Ett hållbart hus är också ett billigt hus så att personen inte behöver åka till ett jobb varenda dag. Kanske vara hemma och sköta sina egna odlingar o dyl. Jag behöver också veta platsens klimat. I ett fuktigt klimat som i Skåne kanske det mest hållbara är LECA block i Väggarna Underhåll 1. Pratar du med kund om underhåll, eller berättar att detta inte är underhållsfritt osv? För att kunna välja material som är anpassat till kunden är det viktigt att prata om underhåll redan på konstruktionsstadiet. 2. Har du funderat på möjligheten att sälja in din produkt genom också kontinuerligt underhåll. (t ex en halv dag varje år där du går genom byggnaden för att se om allt är som det ska och för att upptäcka problem i tid). Ja, det gör jag redan. En besiktning varje år, vissa två ggr per år. Sedan beslut om vad som ska prioriteras. Historiska konstruktioner 3. Använder du argument för att restaurera i stället för att riva som inte går på byggnadernas kulturhistoriska värden? Ja 4. Hur kan man bäst tilläggsisolera historiska stolpverkskonstruktioner, om man bortser från det estetiska? h. Bjälklag Bör vara synligt på undersidan. i. Väggar Om stolpverket/korsvirket ska vara synligt på utsidan är det bättre att ha ett skikt precis innanför timret som fylls med isolering och sedan en murad vägg innanför detta j. Tak Låt stolpverket vara synligt på insidan och bygg ett helt nytt ytterskikt som är isolerat.. 5. Vilka isoleringsmaterial förespråkar du i dessa situationer? Välj material som kommunicerar bra med redan tidigare använda material. Alltså, kutterspån i träbyggnader, lättlerhalm i lerbyggnader osv. k. Finns det argument för att applicera detta på nybyggnation också? Ja det är bra att använda material som fungerar bra tillsammans så att fukt kan transporteras bort eller genom konstruktionen. 6. Vilka kompetenser samarbetar du med när du projekterar ett restaureringsarbete? Beställare Handverktyg vs maskiner 7. Vilken typ av verktyg använder du i produktionen av stolpverk? a. Stationära maskiner/eldrivna handverktyg/ handdrivna handverktyg? Side 4 af 5

5 8. Finns det några arbetsmoment där du föredrar handdrivna handverktyg som fogsvans eller stämjärn framför eldrivna maskiner? Ja alltid när timret ska slutbearbetas efter layout och grovsågning/fräsning och på platser där det inte finns elektricitet. Specifika konstruktioner 9. Vad är dina erfarenheter från att bygga växthus/vinterträdgårdar i stolpverk, och ser du några fördelar eller olämpor med att använda stolpverk och glas. Det fungerar bra. Ibland när timret vrider sig onormalt mycket i efterhand så blir förbandet mellan glas och timmer otätt. Då måste glaset tas bort och anliggningsytorna göras om på plats. 10. Vilka typer av träförbindningar använder du främst i dina konstruktioner. Tapp och tapphål. Fria tappar kan vara väldigt användbara. Laxstjärt lika så. l. Finns det alternativ som du hellre skulle använda om en kund är villig att betala för det? Snygga skarvförband! 23. Vad tror du om att bygga stolpverk i rundvirke (med minimal bearbetning till evt raka ytor) för att spara turen till sågverket och för att optimera virkets bärighet, om man tänker sig att hela stolpverksstommen ändå skall byggas in i isolering. Vet ej. a. Har du någon erfarenhet av att bygga med rundvirke? Nej Kunskapsutbyte 11. Skulle du vara intresserat av att ingå i en expertpanel i diskussioner om hållbarhet/bæredygtighed och stolpverk, svara på frågor/frågor/granska texter? Kanske 12. Har du förslag på andra personer som också vill vara intresserade i att uttala sig inom detta ämne? Eller känner du till pågående projekt som kan vara intressante att besöka/kontakta? Kanske Fredrika Miller (och Marianne Leisner) i Norge. Kan mycket om hållbart byggande men jag vet inte om de byggt något i stolpverk. 13. Har du någon litteratur som du kan rekommendera inom detta område (Historisk byggteknik/stolpverk är hållbart) som inte finns med på den bifogade litteraturlista. Holzbrycken der Schweiz English Historic Carpentry Werner Stadelman Cecil A Hewett Det skulle behövas någon bra litteratur på ytbehandling av trä. a. Skriv gärna varför. Side 5 af 5