Förslag till utveckling av vården för hemlösa

Transkript

1 HSN p 11 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Andersson Förslag till utveckling av vården för hemlösa Ärendet Vården för hemlösa har utvecklats mycket i Stockholms län under senare år. Samtidigt kvarstår brister vad gäller samordning och helhetsansvar. Detta har även nyligen påvisats av Landstingsrevisorerna i deras rapport 10/2008: Vården för hemlösa multisjuks utan adress. Tillsammans med Stockholm stad har förvaltningen under hösten påbörjat planering för utveckla en gemensam hemlöshetsklinik. I samband med detta bör vården för hemlösa i länet ses över. I detta ärende föreslås hur det bör ske. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar uppdra till förvaltningen ta fram förslag på nytt och utökat uppdrag för landstingets del av gemensam hemlöshetsklinik samt förtydliga målgrupp och ansvar denna. Arbetet ska ske i samråd med Stockholms stad, KSL och frivilligorganisationerna uppdra till förvaltningen utreda struktur och driftsform för hemlöshetsklinik uppdra till förvaltningen genomföra särskild uppföljning av vården för hemlösa under 2009, uppdra till förvaltningen till det regionala samrådet för länets policy för förebygga och behandla missbruk och beroenden lyfta frågan om genomföra en översyn av ansvarsgränser och samverkan mellan kommun och landsting vad gäller slutenvården av beroendepatienter, uppdra till förvaltningen till det regionala samrådet för länets policy för förebygga och behandla missbruk och beroenden lyfta frågan om tillskapa en gemensam utvecklings-

2 2 (7) grupp med uppdrag se över hur samverkan kring särskilda resurser för hemlösa kan utvecklas Förvaltningens synpunkter Vården för hemlösa är angelägen av många skäl. Vårdbehoven och det mänskliga lidandet i gruppen är stort, den vård som erbjuds är otillfredsställande och otillräcklig och det finns stora behov samordna insatser både inom sjukvården och mellan vården och socialtjänstens insatser. Samtidigt är vårdkonsumtionen bland hemlösa stor, särskilt när det gäller akutvård vilket genererar stora kostnader utan ge resultat vad gäller förbättrad hälsa hos målgruppen. Idag finns det en särskild vårdstruktur för hemlösa. Denna består av Hållpunkt där det finns husläkarmottagning, tandvård, fotsjukvård, kvinnomottagning, beroendevård samt allmänpsykiatri. Denna vård bedrivs av Beroendecentrum Stockholm och Norra Stockholms psykiatri inom Stockholms läns sjukvårdsområde. De driver också ett projekt finansierat av Länsstyrelsen avseende Läkarmottagningen Pelarbacken. Det är en mottagning med beroende- och psykiatriskompetens vid Socialtjänstens Enhet för Hemlösa. Vid mottagningen utreds och behandlas klienter vid Enheten för Hemlösa i samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården. Utöver öppenvårdsresurser för hemlösa finns 9 platser för hemsjukvård för hemlösa vid Erstabacken. Patienter placeras vid Erstabacken efter biståndsbedömning av socialsekreterare och placering finansieras tillsammans av Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Utöver detta får hemlösa vård även inom ordinarie sjukvårdsstruktur ofta inom akutsjukvården. Bl.a. utgör de en stor grupp av s.k. mångbesökarna vid de två beroendeakuterna. På initiativ av Stockholms stad planeras en gemensam hemlöshetsklinik ska starta vid halvårsskiftet Syftet är utveckla samverkan för bättre utnyttja resurser och möta målgruppens behov. Förvaltningen anser ett stort problem i detta utvecklingsarbete är de brister vad gäller samordning av vården och intern styrning vid Hållpunkt. Dessa brister har vid upprepade tillfällen påtalats för vårdgivarna vid uppföljningar och beskrivs nu även i Landstingsrevisorernas rapport 10/2008: Vården för hemlösa multisjuks utan adress.

3 3 (7) Förvaltningen bedömer ett flertal åtgärder är nödvändiga för utveckla ett samordnat vårdutbud som är anpassat till behov och förutsättningar bland hemlösa: 1. Utvecklat uppdrag och förtydligande av ansvar och målgrupp för Hemlöshetsklinik Uppdraget för Hållpunkt idag bör utvecklas och utvidgas för skapa bättre förutsättningar för en mer integrerad, långsiktig och samordnad vårdprocess för hemlösa vid en gemensam hemlöshetsklinik. Vården ska vara relationsskapande och erbjuda fas-specifika insatser som anpassas efter patienternas behov och deras hela livssituation. Vården ska erbjuda kvalificerad behandling och riskreducerande åtgärder för somatiska, psykiatriska och beroendeproblem anpassade till målgruppens livssituation och behov. I samverkan med socialtjänsten insatser ska vården också anpassas för stödja personer och möjliggöra i olika stadier under individens väg ut ur hemlöshet. Samtidigt som det är viktigt skapa ett integrerat och samordnat vårdutbud ska uppdraget en gemensam hemlöshetsklinik även ska utgöra en lågtröskel husläkarmottagning för hemlösa värnas. Detta ställer krav på vård ges utan krav på t.ex. nykterhet, eller villighet på förändrad livsstil eller personer är villiga t. ex underkasta sig regelrätt beroendevårdsbehandling. Ett utökat uppdrag skulle bl.a. kunna omfa: En breddad målgrupp för skapa förutsättningar för längre vårdprocesser. Ett förtydligat och utvidgat uppdrag till den somatiska vården, t.ex. vad gäller erbjuda bättre geografisk tillgänglighet genom utbyggd mobil verksamhet. Det kan också omfa följa upp och erbjuda eftervård på härbärgen för patienter som blivit utskrivna från akutsjukhus. Förtydligande av uppdrag avseende samverkan med socialtjänsten rörande utredning och behandling av beroende- och psykiatrisk sjuklighet. Det uppdrag kan t.ex. omfa även patienter som har kommit ur den mest akuta hemlöshetssituationen t.ex. genom de fått tillång till träningslägenheter. Ett större samordningsansvar för vården för hemlösa, t.ex. vad gäller samordna vårdprocesser med t.ex. akutsjukvården. Ett tydligare uppdrag avseende riskreducerande åtgärder såsom hälsoinriktad rådgivning, riskkommunikation och smittskyddsarbete i samverkan med infektionsklinikerna. Uppdraget bör även omfa provtagning, rådgivning och vaccination. (För detta finns det resurser avsa enligt beslut HSN ).

4 4 (7) Uppdrag, i samverkan med infektionskliniken, utveckla behandlingen av hemlösa som är hiv-positiva och inte klarar av behandling i ordinarie behandlingsstruktur. (Möjlig del av fokus för de resurser som avses till Infektionskliniken enligt beslut HSN ). Utveckling av kvinnomottagningen för nå fler utsa kvinnor genom vara mer mobila och i större utsträckning samverka med frivilligorganisationerna som vänder sig till kvinnor. Tydligare uppdrag kring länkning och motivationsarbete. Tydligare uppdrag kring utveckling av metoder för behandling anpassad till målgruppens behov och förutsättningar Inom alla dessa områden är samverkan med frivilligorganisationerna central för skapa förutsättningar för nå ut till de individer som behöver vård. Krav på hur denna samverkan ska utformas bör förtydligas i uppdraget. 2. Förändrad struktur och övervägande av alternativ driftsform för Hemlöshetsklinik En lösning på den interna styrningsproblematiken på Hållpunkt är en absolut förutsättning för vården för hemlösa ska kunna utvecklas vid en framtida hemlöshetsklinik. Vidare är det viktigt den somatiska vårdens status förstärks och ett integrerade psykiatriskt/beroendepsykiatriskt omhändertagande utvecklas. Förvaltningen anser om inte Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) finner en tillfredställande lösning på interna problemen på Hållpunkt samt klarar av långsiktigt bemanna verksamheten kan inte förnyat förtroende ges för utveckling och drift av vården vid hemlöshetskliniken när den startar vid halvårskiftet Med anledning av detta anser förvaltningen alternativ struktur och driftsform för Hemlöshetsklinik bör övervägas. Vägledande bör vara vården vid hemlöshetsklinken skall vara integrerad men bestå av två huvudsakliga områden med delvis olika ingångar till möta och skapa relationer till patienter: dels den somatiska verksamheten som är en lågtröskel husläkarmottagning med uppdrag som kompletteras med bl.a. tandvård, kvinnomottagning och t.ex. smittskyddsarbete. Den andra delen består av ett integrerad psykiatriskt och beroendepsykiatriskt verksamheten. När det gäller driften av den integrerade psykiatriskt och beroendepsykiatriskt verksamheten bör Stockholms läns sjukvårdsområde få i uppdrag ta fram ett förslag inom de närmaste månaderna. Det är angeläget ett konkret förslag lämnas snarast för möjliggöra alternativa driftsformer övervägs i god tid inför start av hemlöshetsklinik om SLSOs förslag är otillfredsställande.

5 5 (7) De två delarna ska ingå i en samordnad helhet samt även arbete integrerat med socialtjänsten. De delarnas särskilda förutsättningar i patientarbetet respekteras och bevaras. Kompetens från flera olika verksamheter så som allmänmedicin, psykiatri, beroendevård, mödrahälsovården och infektionssjukvården behövs vid en hemlöshetsklinik och vården kräver flera olika verksamheter och huvudmän samverkar. Förvaltningen anser därför det är viktigt en tydlig intern ledningsstruktur finns och ett förslag på ledningsstruktur för en hemlöshetsklinik bör tas fram i samråd med Stockholms stad. Vad gäller den somatiska verksamheten har det länge varit tydligt dess organisatoriska tillhörighet är problematiskt. Detta lyfts också särskilt av Landstingsrevisorerna i deras rapport. I nuvarande organisation är den somatiska verksamheten isolerad och sårbar. Deras perspektiv på hur vården ska bedrivas har inte kunnat utvecklas och har inte behandlas som likvärdigt med psykiatrin och beroendevården. Förvaltningen föreslår därför den somatiska uppdraget sammanfogas med uppdraget om slutenvård för hemlösa som idag bedrivs vid Erstabacken. Förändringar i detta uppdrag är möjligt göra inför start av hemlöshetsklinik eftersom avtalet med Ersta Diakonisällskap krig Erstabacken löper ut vid halvårsskiftet Eftersom Erstabacken är en samverkanslösning mellan landstinget och Stockholms stad bör samråd med Stockholms stad ske i arbetet. En sammanslagning av de två uppdragen skulle innebära den somatiska vården för hemlösa integreras organisatoriskt och på så sätt förstärkas. Förutom en mer integrerad öppen och slutenvård för hemlösa skulle denna lösning även innebära verksamheterna blir mindre sårbara, resurserna skulle kunna utnyttjas mer effektivt samt möjligheter skapas för mer kunskaps- och metodutveckling av arbetssätt anpassade till målgruppen. En sådan lösning skulle även kunna möjliggöra en mer mobil verksamhet vilket bl.a. skulle förbättra tillängligheten samt ge ökade möjligheter bedriva aktivt smittskyddsarbete och erbjuda sjukvårdsinsatser vid olika härbärgen eller andra boendeformer. 3. Se över ansvarsgränser och samverkan mellan kommun och landsting vad gäller slutenvården av beroendepatienter, framför allt hemlösa Förvaltningen anser vårdprocessen i samband med slutenvård behöver utvecklas. Det gäller inte minst samordningen mellan sjukvården och kommunala insatser så som behandlingshem. Detta har påpekats av Landstingsrevisorerna men är som också är en kritik som framförts av några enskilda kommuner.

6 6 (7) Personer utan bostad drabbas extra hårt av otydligheten i samband med slutenvården. Förvaltningen anser dock inte lösningen är förlänga vårdtiderna inom slutenvården utan snarare krävs bättre samordning mellan huvudmän. Ett utvecklingsområde är gemensamma former för mellanvård liknande de som idag finns vid Krukis Örnsberg. Frågan om ansvar och avgränsningar i samband med slutenvården är länsövergripande och behöver utredas vidare. Förvaltningen föreslås därför möjligheten ge ett uppdrag till det regionala samrådet för länets policy för förebygga och behandla missbruk och beroende se över ansvarsgränser och samverkan kring slutenvård för beroendepatienter undersöks. Förvaltningen har redan under förhandlingar för avtal 2009 påbörja diskussioner med Beroendecentrum Stockholms kring förbättringar av vårdprocesserna i samband med slutenvården. I avtal för 2009 planeras bl. a en utökning av beställningen slutenvård genom mellanvård beställs. 4. Starta en länsövergripande samverkan kring utvecklingen av vården för hemlösa Hemlöshet är en länsövergripande fråga även om de flesta hemlösa uppehåller sig i Stockholms stad, men även andra kommuner så som t.ex. Södertälje har uppmärksammas behovet av insatser riktade till hemlösa. Idag är omkring trettio procent av patienterna vid Hållpunkt skrivna utanför Stockholms stad. Behovet av länsövergripande samverkan kring hemlösa uppmärksammas också särskilt i länets nya policy för förebygga och behandla missbruk och beroende. Med anledning av sjukvårdsinsatserna integreras mer med Stockholms Enhet för hemlösa vid en framtida hemlöshetsklinik, är det angeläget också ett länsperspektiv finns representerat i utvecklingsarbetet. Frågan bör aktualiseras på ett länsövergripande plan. Förvaltningen föreslås därför möjligheten ge ett uppdrag till det regionala samrådet för länets policy för förebygga och behandla missbruk och beroende starta en utvecklingsgrupp kring hemlösa undersöks. 5. Utveckla samlad uppföljning av vården för hemlösa Förvaltningen anser en särskild uppföljning av vården för hemlösa skall göras och rapporteras årligen. Om möjligt bör denna göras gemensamt med Stockholms stad och andra kommuner i länet inom ramen för arbetet med länspolicyn. Vad gäller innehållet i uppföljning ska det bl.a. behandla de mål som ställts upp för verksamheten, men det är också viktigt utveckla former för följa vårdprocesserna och hemlösas hela vårdkonsumtion för försöka ut-

7 7 (7) värdera om de särskilda insatser som görs för hemlösa har effekt vad gäller t.ex. minskad konsumtion av slutenvård inom akutsjukvården. 6. Förebygg hemlöshet - utveckla det lokala arbetet med behandlingsteam för personer med komplexa vårdbehov De integrerade lokala mottagningarna har en viktig roll för förebygga hemlöshet och vara mottagare vid länkning av patienter. Vid de lokala mottagningarna ska beroendevård, psykiatri, socialtjänst och kriminalvården arbeta integrerat kring patienter med komplexa vårdbehov. Omhändertagandet bör utvecklas och psykiatrins närvaro på lokala integrerade mottagningar bör öka. Idag är tillgången och kvaliteten på det särskilda omhändertagandet av patienter med komplexa vårdbehov ojämnt fördelade i länet och psykiatrins deltagande är otillfredsställande. Under 2009 kommer förvaltningen genomföra en kartläggning/uppföljning av hur vårdutbudet för personer med komplexa vårdbehov ser ut i länet samt av hur samverkan sker mellan psykiatri och beroendevård i olika delar av länet. Delvis utgör kartläggningen en uppföljning av resultatet av de satsningar med case managers och ACT team som gjordes i och med Miltonsatsningar i länet. Dessa resurser har nu övergått uppdrag och ersättning i avtalen med psykiatrin och beroendevården. Syftet med kartläggning/uppföljning är ge viktig kunskap om hur den lokala vården arbetar för hålla kvar personer i behandling och socialtjänstens insatser för undvika patienter riskerar bli hemlösa. Vidare kan kartläggningen visa på bristområden där utbyggnad av insatser eller förändrade arbetssätt kan behövas. Catarina Andersson Forsman Olle Olofsson