Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin

Transkript

1 Projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin Juni- Dec 2016 Jenny Hiller & Mia Lundell

2 Innehåll Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin... 3 Insamling av erfarenheter från personal i verksamheterna... 3 Arbetsplatsträffens genomförande... 3 Presentation... 3 Diskussionsuppgift i smågrupper... 3 Insamling av skriftligt material... 3 Avslutning... 3 Enkätundersökning av hälsofaktorer bland klienterna... 4 Insamling av erfarenheter från klienter i verksamheterna... 4 Samanställning av utredningsdelen... 4 Personalens tankar... 4 Boende Boende Boende Boende Boende Boendestöd Boendestöd Boendestöd Analys av arbetsplatsbesök Hälsoenkät gällande klienter ifylld av personal Sammanvägt resultat Analys av enkätresultat Resultat av klientintervjuer Sammanvägt resultat Citat från intervjuerna Analys av klientintervjuer Avslutande reflektioner Bilaga 1: Frågor till verksamheterna Bilaga 2: Skrivmall Bilaga 3: Hälsoenkät gällande klienter i socialpsykiatrin Bilaga 4: Frågor till klienter Bilaga 5: Informationsblad till klienter Bilaga 6: Resultat av hälsoenkät gällande klienter

3 Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin För att kartlägga hur funktionen ser ut idag gällande fysisk hälsa gjordes en utredning i tre delar. Utredningen utgick ifrån de komponenter som framkom i första projektrapporten Fokusområden inom projektet Hälsosamt somatiskt åldrande, inom socialpsykiatrin Jönköpings Kommuns funktionshinderomsorg. Dessa komponenter var Fysisk hälsa, Fysisk aktivitet, Kost, Tandhälsa, aktivitetsbalans och Hälsoarbete. Första delen innebar att gå ut och prata med personalgrupper om hur man arbetar med fysisk hälsa idag och hur personal ser på det. Andra delen var en hälsoenkät för klienter som personalgrupperna i första delen får fylla i gällande vad de vet om alla sina klienter. Tredje delen bestod av klientintervjuer för att få fram hur klienter inom funktionen ser på hälsa och komponenter gällande fysisk hälsa. Insamling av erfarenheter från personal i verksamheterna Socialpsykiatrin i Jönköpings kommuns funktionshinderomsorg består av runt 25 verksamheter. För att samla in personalens erfarenheter, redan existerande arbetssätt gällande fysisk hälsa och idéer om hur området kan förbättras, valde vi att göra åtta arbetsplatsbesök. Urvalet av arbetsplatser gjordes utefter följande komponenter: Enheterna skulle vara representerade från olika distrikt i kommunen, olika typer av enheter som t.ex. boendestöd och gruppboenden skulle finnas representerade, enheter från både psyk och neuropsyk skulle vara med samt denheter där många lite äldre klienter finns representerade och inte endast ungdomar. Arbetsplatsträffens genomförande Presentation Vi började arbetsplatsbesöken med en presentation av oss och projektet, varför projektet kommit till och vad vi har för syfte med att besöka arbetsplatsen. Diskussionsuppgift i smågrupper Personalen fick sedan genomföra en diskussionsuppgift innehållande ett antal diskussionsfrågor. Stora arbetsgrupper delades in i mindre grupper, medan mindre arbetsgrupper svarade på frågorna i helgrupp. Övningen bestod av sex stycken diskussionskort. Korten var numrerade och togs i tur och ordning. Varje kort innehöll reflektions-/diskussionsuppgifter om en komponent gällande fysisk hälsa. Komponenterna på de olika korten var: Fysisk hälsa, Fysisk aktivitet, Kost, Tandhälsa, Aktivitetsbalans och Hälsoarbete. För reflektions- /diskussionsuppgifter se Bilaga 1. Insamling av skriftligt material Varje diskussionsgrupp fick en färdig skrivmall med samma rubriker som diskussionskorten samt tomma rader. Detta för att stimulera grupperna till att skriva ner sina tankar för att vi skulle få lite skriftligt material som vi sen kunde sammanställa. Även vi projektledare dokumenterade i en skrivmall vad vi hörde i diskussionerna. I vissa grupper flöt diskussionen bättre om man inte skrev, i de fall skrev bara projektledarna. För skrivmall se Bilaga 2. Avslutning Grupperna ombads också föreslå lämplig klient som vi kunde få prata med. Vi lämnade våra kontaktuppgifter och tog in kontaktuppgifter till arbetsplatsen. Vi informerade också om enkäten som alla arbetsgrupper skulle fylla i. 3

4 Enkätundersökning av hälsofaktorer bland klienterna Sju av de åtta arbetsplatser som deltog i insamlingsdelen fyllde i en enkät gällande de klienter de arbetar med. Enkätens syfte var att mäta hur frekvensen i ett antal hälsofaktorer ser ut generellt hos våra klienter och hur mycket personalgruppen vet om dessa komponenter hos sina klienter. Varje arbetsgrupp fyllde i en enkät gällande alla de klienter de arbetar med. När det gällde boendestöd fyllde varje team i en enkät för de klienter teamet går till. Enkäten skickades till alla enhetschefer för vidarebefordran ut till arbetsplatserna. Enkäten fylles sedan i elektroniskt av enhetschef, eller medarbetare som denne överlämnat till. Alla enkäter sammanställdes sedan till en helhet. Enkät se Bilaga 3. Insamling av erfarenheter från klienter i verksamheterna Vid varje arbetsplatsbesök frågade vi enheten om de hade en lämplig klient som vi skulle kunna få prata med. Samtalet med klienterna skedde i form av en intervju för att få höra enkillda klienters tankar om Hälsa, Fysisk aktivitet, Kost och tandhälsa och Tobak. Intervjufrågor se Bilaga 4. Sammanlagt deltog tre klienter från boendestöd och fem från gruppboende/servicebostad. Fyra var kvinnor och fyra var män. Varje klient fick ta del av ett informationsbrev om intervjun, där det informeras om att deltagandet är frivilligt och att all information behandlas konfidentiellt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ner skriftligt. De nedskrivna intervjuades kodades och koderna sammanställdes sedan till ett sammanvägt resultat. Intervjuerna raderades efter att de skrivits ner. Samanställning av utredningsdelen Personalens tankar Boende 1 Boendet arbetar med fysisk hälsa när det finns uppenbar ohälsa. T.ex. när en boende äter extrema mängder, är kraftigt överviktig eller när personen får tillbaka dåliga värden på provtagningar. Personalen anser dig ha baskunskaper i hälsofrämjande komponenter som motion och kost. Personalen försöker motivera genom samtal när klienten själv öppnar upp för en förändring och är mottaglig. Egna initiativ till dessa samtal tas oftast inte utan man läser av situationen. När klienten har öppnat för att hen vill förändra något stöttar personalen, motiverar till fysisk aktivitet och följer ofta med och promenerar och dylikt. Personalen anser sig ha bra koll på hur mycket klienterna rör sig och vad de gör på dagarna. Gällande tandhälsa finns mindre koll. Detta sköter de boende mestadels själva och det är inget personalen frågar om, om inte klienten själv skulle säga något eller be om hjälp. Det har också hänt att de fått samtal från tandvården att någon klient behöver stöd. Men i övrigt vet inte personalen något om deras tandhälsa eller rutiner kopplat till den. Tandhygienist kommer dock en gång per år till boendet. Personalen har inte heller stor koll på kosten och matrutinerna om det inte är något uppenbart problem med antingen att laga maten eller överätning. Personalen jobbar med detta om de skulle märka att det finns problem. Gällande klinternas veckostruktur och aktivitetsbalans är personalen inte inkopplade i detta. 4

5 Personalen uppger vikten av att veta när man ska pusha och när man ska backa. Om personen mår sämre kan man inte alltid motivera personen utan ibland måste man backa för att inte riskera att relationen och det arbete man gjort dittills raseras. Personalen lyfter också vikten av personkemi. Att man ska anpassa i personalgruppen vem i personalen som tar i vissa frågor. Olika personer har olika lätt att nå fram till olika personer. Processen måste också vara lång. Man måste också gå till sig själv och tänka på vad som motiverar mig och hur man själv hade velat få stöd. Att bara säga till någon att sluta röka t.ex. fungerar inte. Personalen lyfter också vikten av att en personal som själv har en ohälsokomponent inte kan gå in och arbeta med klienterna gällande detta. T.ex. en personal som röker kan inte arbeta med att motivera en klient att sluta röka. Sammanfattningsvis kan sägas att personalen har bra baskunskaper om främst fysisk aktivitet och har ögonen öppna för riskfaktorer gällande detta. Om klienten själv tar upp en vilja till förändring arbetar man både aktivt och bra med detta. Dock saknas kunskap om tandhälsa och till viss del kost samt att man upplever hinder med att själv börja prata om detta om inte klienten själv öppnat för det. Boende 2 Personalen vet mycket om de boendes fysiska hälsa, men får bara kunskap om det om de boende själva tar upp det och berättar. Alla boende går på årliga kontroller på vårdcentralen och har kontakt med regionens psykiatriteam KBT. Vid fysiska hälsobesvär är det de som tar dessa diskussioner. KBT tar mycket hälsoinformation gällande fysisk aktivitet och kost och liknande. Personalen på boendet får dock sedan ofta ge informationen på ett sätt så klienterna förstår. Personalen upplever inte att somatiken ger informationen på ett sätt som klienterna förstår och kan ta till sig. Personalen tycker inte heller att varken somatiken eller KBT ger konkreta förslag utan där får personalen ofta gå in och ta reda på kunskap och komma med förslag på vilka hälsoaktiviteter klienten kan göra. Personalen är bra på att prata om fysisk aktivitet med de boende. De försöker motivera mycket till det. Främst är det promenader de använder sig av och erbjuder ofta, vid tid över, de boende att de kan följa med. De har tagit upp och pratat med alla om fysisk aktivitet och använt sig en del av materialet ESL (Ett självständigt liv). Dock finns mycket hinder för fysisk aktivitet hos klienterna. Mediciner gör att de ofta inte orkar ut och röra på sig, då de är för trötta och i vissa fall ger medicinen övervikt. Även ekonomin kan hindra. En del boende har uttryckt önskan om miljöombyte och gå ut och gå i något av kommunens friluftsområden, men när bussen ska åkas finns inte pengar. Personalen menar att de fysiska aktiviteterna måste bli rutin, men att det är svårt. Många vill inte röra på sig så länge heller utan tycker det räcker med 10 min. De pratar också mycket om maten och bra mat. De har bra koll på de klienter som äter väldigt dåligt, medan de som sköter sig helt själva har de mindre koll på. De frågar dock om kosthållning vid upprättande av genomförandeplan. Många äter mycket skräpmat och ekonomin kan ibland vara ett hinder. Dock är det många av de boende som lagar mat regelbundet. Personalen själva tror att personalgruppen speglar av sig på brukarna. Personalgruppen är relativt hälsosam, har inga rökare och har alltid med sig matlådor. Detta speglar av sig på klienterna. Gällande tandhälsan går alla på sina tandvårdsbesök. Men personalen vet inte mycket om tandvårdsrutinerna. Det är en känslig fråga att närma sig och personalen stöttar bara i tandvårdsrutiner om klienten själv öppnar upp för det först. Personalen tror dock att många skulle behöva bli påminda om t.ex. tandborstning. 5

6 Personalen ser ett stort behov av att arbeta mer med hälsofrågor gällande fysisk hälsa. De tror att klienterna behöver få mer uppmuntran när de faktiskt gör saker för sin hälsa och inte bara tjat när de inte gör det. Personalen tror ESL skulle kunna användas mer i det hälsofrämjande arbetet och även att den kan användas som studiecirkel både med personalen eller i integrerad studiecirkel för klienter och personal tillsammans. Interaktiva tv-spel tror de också kan vara en väg. De tycker också man kan arbeta mer med att sammankoppla boende med varandra för att de ska kunna gå promenader ihop. Det är viktigt att satsa mer på roliga aktiviteter än rent fysiska aktiviteter. Glädje är en stor drivkraft. Det vore bra att använda sig av verktyg för den fysiska hälsan i samband med genomförandeplan för då sker det naturligt och det blir naturligt att ta upp det. Personalen anser att de har mycket verktyg som skulle kunna användas men att man måste bli bättre på att det ska bli av. Boende 3 Personalen vet det mesta om de boendes fysiska hälsa, men hur mycket de vet skiljer sig från person till person. Den fysiska hälsan är ganska dålig pga. ålder och sjukdom. De försöker att uppmana till fysisk hälsa genom att erbjuda kost, aktivitet och påminnelse eller hjälp med munhälsan. De försöker uppmuntra till motion, t.ex. Friskis & svettis, promenad, ridning och vid behov har man träningsprogram. Personalen uppmärksammar och försöker att anpassa utefter individen och behov. Personalen vet det mesta om klientens fysiska aktivitet och jobbar dagligen med att motivera till mer. Klienterna är väldigt lite fysiskt aktiva. Personalen anser att det finns behov av att arbeta mera med detta. Har planer på att ha gympa före maten när alla sitter och vänta. Personalen vet det mesta om klienternas kostintag. Man arbetar för regelbundna måltider. De arbetar också med klienternas inhandling och kosthållning men det kan vara svårt att påverka vad de köper för sina egna veckopengar. Personalen vet ofta vad orsakerna är till ovilja/vilja att äta och vad. Personalen tycker vidare att de vet det mesta om tandhälsan. Tandhälsan är ganska dålig men det kommer en personal från tandvården och kollar igenom klienternas tänder regelbundet. Vissa går till tandhygienist. Några klienter får hjälp med tandborstning av personalen. En del klienter använder fluorsköljning och fluortabletter. Personalen tycker att det finns ett jättebehov av att jobba med tandhälsan. Så som att erbjuda mer hjälp, mer besök av tandvårdsutbildad personal, mycket motivationsarbete och bättre utbildning till klienterna. Personalen tycker att veckostrukturen är grunden för deras arbete/insatser och att de har en bra balans mellan de olika aktiviteterna för klienterna. De fyller i kalendern och strukturerar upp allt som ska göras. Klienterna har olika meningsfulla aktiviteter som kretsar runt vad den enskilda klienten har för intressen och vad som kommer fram i genomförandeplanen. Den uppdateras var tredje månad och i den tas bland annat träning, eller andra saker som klienten vill göra, upp. Personalen försöker blanda in fysisk aktivitet i intressen. Det är viktigt med motivationsarbete och ge uppmuntran. Personalen försöker hitta det lilla i varje aktivitet t.ex. att gå och hämta medicin eller hoppa av en hållplats tidigare. Ibland är det bättre att det kommer folk utifrån. Ibland lyssnar de boende mer då. En idé skulle kunna vara Hälsoinspiratörer som kommer utifrån som regelbundet besöker boendet. Någon som gör aktiviteter i närområdet. Träffpunkten ligger för långt bort och blir då för stort projekt att komma iväg till. Personalen tror även att metoden Motiverade samtal (MI) kan vara bra att använda regelbundet. 6

7 Boende 4 Personalen anser sig ha koll på de boendes fysiska hälsa. De försöker ha gemensamma gympapass och upplever att de boende dras med av varandra. Om man övertalar en om att vara med, vill fler. Mycket handlar om motivationsarbete. Man har infört promenadtider men det är inte många som följer med. Man försöker hitta vad de vill göra och lägga det på de boendes egen nivå. Om de inte vill, försöker man ta reda på varför. Många har mycket stillasittande intressen. Personalen känner sig dock lite bakbundna med vad de får göra då de en period inte fick ha någon aktivering på boendet, utan allt skulle ske på träffpunkter. Det är dock svårt att få de boende dit. Personalen upplever också att det är en nackdel att de är på femte våningen, då det är svårt att få ut de boende bara på gården. Personalen upplever att tillgängligheten betyder mycket för om det blir aktivitet eller ej. De saknar möjlighet till fler aktiviteter på avdelningen, både fysiska och meningsfulla sådana. Ett aktivieringsrum samt material för olika typer av aktiviteter hade underlättat. Personalen upplever vidare att kommunens avtal hindrar. Då man bara får handla på vissa specifika affärer hindrar det vad man kan köpa. Personalen har haft tankar på att införskaffa ett aktivt tv-spel till boendet men hindrats pga. inköpsavtal. Detta gör det också svårt att handla dyra saker billigare begagnat. När det gäller kosten är det också begränsat vilka råvaror man kan välja. Personalen upplever också att det finns få eller inget material att använda i hälsoarbetet, då det informationsmaterial sjukvården tillhandahåller är för svårförståeligt för de boende. De efterfrågar enklare och tydligare informationsmaterial. Mer visuellt och konkret. Gällande tandhälsan hjälper man de man blivit informerade att hjälpa. I övrigt pratar de inte om eller känner till de övrigas tandhälsa. Personalen upplever att det handlar mycket om integritet inom detta ämne. Personalen jobbar mycket med veckostrukturen och veckoschema. Den mesta aktiviteten sker dock i hemmet. Det är svårt att få ut de boende. Men dagrummet på boendet räcker långt då det är så tillgängligt och de umgås mycket där. Personalen önskar att hälsoarbetet skulle bli mer självklart och givet. Boende 5 Personalen är medvetna om klienternas fysiska hälsa, som de anser är dålig. De försöker att motivera men många klienter är svåra att motivera. Några har träningsprogram från sjukgymnast som personalen hjälper till med och en tränar kondition på motionscykel. De har förslag på att de ska börja med träningsgrupper, exempel sittande gympa, cykling och simning. Personalen vet ganska mycket om klienternas fysiska aktiviteter. De jobbar med klienternas fysiska aktivitet genom att motivera och erbjuda aktiviteter, men tycker att det finns mer behov att jobba med det. I form av att förbereda klienterna och erbjuda olika alternativ. Gärna också ha stående tider för fysiskt aktivitet. Personalen vet nästan allt om klienternas kostintag. Nästan alla klienter äter lunch gemensamt på boendet och ungefär hälften äter även kvällsmat gemensamt. Personalen är med många klienter och handlar och då försöker de att motivera dem att handla bra mat. Det finns dock ett behov att jobba mer med detta. T.ex. att jobba mera med att erbjuda hjälp/stöd vid frukost och kvällsmat. Personalen vet också mycket om klienternas tandhälsa och den är ganska dålig. De jobbar lite med tandhälsan, i form av att ge ut specialtandkräm till någon klient och munskölj till några klienter. De tycker att det finns behov att jobba mer med tandhälsa genom t.ex. påminna om tandborstning samt samtala mer om hur viktigt det är med tandborstning. Det läggs en del arbete på veckostruktur hos klienterna. Det finns veckoschema på olika insatser så som handling, städ och mat. Det finns behov av att utveckla mer aktiviteter men ibland vill 7

8 klienterna inte delta i aktiviteterna när de erbjuds, även om de själva gett förslaget. Personalen anser att de skulle kunna diskutera och planera mer på APT/APK kring hälsoarbete, om vad som ska göras och vilka aktiviteter som ska erbjudas. De kan också ta upp diskussionen på boendemöten. Boendestöd 1 Personalen är relativt insatta i klienternas fysiska hälsa. Ibland ingår det i handläggarbeslut att stötta i kontakter med vården. En del klienter vill inte erkänna att de är sjuka. Personalen har mycket promenader med klienterna. Många har det i beslutet. Personalen försöker motivera till en god kost och fysisk aktivitet (pratar om det när tillfälle ges och hjälper till vid handling att välja bra mat). Personalen anser att det är en balansgång hur mycket man kan gå på om detta. De anordnar också en del aktiviteter som t.ex. innebandy på träffpunkten. En personal i boendestödet har också grupper på Friskis och svettis för klienter en gång i månaden. Personalen vet ganska mycket om klienternas fysiska aktivitet, genom både det de själva ser och det klienterna berättar. Personalen pratar mycket om det och försöker uppmuntra samt erbjuda att de ska göra det tillsammans. Det finns dock ett behov att jobba mer med detta. Om klienten har handling eller matlagning i beslutet, så vet personalen på ett ungefär hur matvanorna ser ut. Men det finns även de där personalen inte alls vet. Det de ser är att det kan vara onyttig mat och oregelbundna mattider. Vissa äter mycket chips, godis, Coca cola och någon verkar äta bara godis och chips. Gällande tandhälsa uppger personalen att de inte vet så mycket om t.ex. daglig tandvård/tandborstning. Det ingår oftast inte i den beslutade insatsen. Dock för de diskussioner om det med klienter om ämnet kommer upp. Personalen uppger dock att detta är ett svårt ämne att börja prata om pga. klienters integritet. De skulle kunna prata mer/kolla av med klienten om hur deras tandhälsa ser ut, t.ex. munskölj, tandläkarbesök. En del är rädda för tandläkaren. Där skulle personalen t.ex. kunna erbjuda att följa med i större utsträckning Beroende på hur beslutet ser ut så jobbar man olika mycket med veckostruktur. Ibland ingår det att planera och strukturera aktiviteter och då jobbar de med det. Ibland är klienten nöjd med att inte ha så mycket aktiviteter. Personalen tycker ofta att de behöver mer, då det är mycket inaktivitet bland klienterna. Personalen försöker uppmuntra till att öka mängden aktiviteter. Det är dock svårt för många att komma iväg på saker. Personalen skulle kunna fortsätta motivera och prata mer om hälsofrämjande saker. De försöker också hjälpa klienterna att hitta saker de vill och orkar göra. Personalen har idéer om att kanske kunna ordna kurser i hälsa eller kroppskännedom. Studiecirklar i matlagning t.ex. I CAN-skattningen, som görs årligen, finns ett område om fysisk hälsa med. Boendestöd 2 Personalen tar upp fysisk hälsa i CAN-skattningen, varje år med klienterna. Klienterna berättar väldigt mycket vad de gör och inte gör och kan och inte kan göra. Personalen jobbar mycket med kost och promenad och försöker pusha klienterna till träning. Många har gymträning i sin insats och om de som inte har det önskar det så kontaktar personalen handläggaren. Många av klienterna är de med och handlar och ger då mycket kostrådgivning i samband med det. Även om de pratar mycket med klienterna om den fysiska hälsan upplever de att det är svårt att veta hur mycket som är sant av det klienterna säger. Ofta träffar man som personal bara klienten då och då eftersom all personal roterar i att besöka klienten. Personalen beskriver att motivationsarbetet är svårt. De klienter som verkligen behöver det är svåra att få med. Personalen upplever att det är lättare och viktigare att arbeta med de yngre. De är oftare öppna för förändring och vill ha hjälpen och informationen. De har större intresse för 8

9 det. Personalen upplever också att den största faktorn till mindre bra kosthållning är bristande ekonomi. Ekonomin påverkar också möjligheten till meningsfulla aktiviteter. Vad och hur mycket man tränar påverkas också till stor del av närheten till träningsanläggningen. Personalen upplever att det är lätt att prata om sådana här saker med klienterna, men att det är svårt att nå fram. Informationen fastnar inte hos klinterna. De upplever att många klienter har dålig kunskap om hälsa och vilka konsekvenser olika val får för hälsan. Personalen tycker de har god koll på vad och hur klienterna äter då de pratar och frågar mycket om detta. Dock äter de flesta inte så bra mat utan mycket färdigrätter och dålig variation av dessa. Detta gäller även de klienter som inte har något gällande mathållning i sitt boendestödsbeslut. Gällande tandhälsan tycker personalen också där att de har god koll. I vissa fall har de tandhygien i beslutet och är aktivt med. Vissa har veckoschema där även tandhygien läggs in. I andra fall pratar de om det med klienterna. En del följer de med på tandvård, men många säger nej till tandvårdsbesök. Det är lätt för klienterna att prioritera bort tandhygien om de mår dåligt, eller så somnar de ifrån det. Även aktivitetsbalans finns med hos personalen. De upplever att man antingen gör för mycket eller för lite, sällan lagom. De pratar mycket med klienterna om vikten av balans. Att all tid inte kan läggas på roliga saker utan energin och tiden måste även räcka till måsten och vila. Även sömnen arbetar de mycket med. Personalen anser att alla delar gällande hälsa måste vara en naturlig del av samtalet och det är viktigt att man pratar om det regelbundet. Boendestöd 3 Personalen har god kännedom om klienternas fysiska hälsa. Man har med det i medvetandet när man jobbar och frågar om det. Man försöker motivera även till att ta hand om sin fysiska hälsa. De erbjuder även att vara med på olika aktiviteter även om detta blivit svårare med åren då beviljade insatser gällande detta har minskat. Promenader försöker man motivera till, då det ofta är lättare att prata om man promenerar. Man vet mer om de som öppnar sig och berättar och mindre om de som är mer slutna. Man hänvisar även vidare till vårdcentral eller sjukgymnast om man ser fysiska besvär. Man uppmuntrar till vardagsmotion som att hoppa av en hållplats tidigare och gå i trappor. Använder sig av metoden Motiverande samtal (MI). Vissa kan dock vara svåra att motivera till fysisk aktivitet, då de har svårt att se meningen med det. Man försöker motivera genom att hitta mål med aktiviteten t.ex. att gå istället för buss sparar pengar. Försöker ta reda på vad de tycker är roligt och spinner vidare på det. De som öppnar upp för att de är motiverade är lätta att jobba med men de som inte gör det är svårare att motivera. Vore bra om man pratar om klientens fysiska hälsa redan i mötet med handläggaren. Det är också viktigt att ha koll på vilka aktiviteter som finns i kommunen för målgruppen så man kan erbjuda, föreslå och motivera till det. Det hade också varit bra med större möjlighet att följa med på sådant. Mer tid i beslutet borde kunna fås till fysisk aktivitet. När det gäller kosten kan det vara känsligt att närma sig detta och diskutera. Många av klienterna väljer enkla, mindre näringsriktiga, alternativ pga. okunskap, ekonomi och bekvämlighet. Man jobbar med det i de fall det är nödvändigt genom att ge information, göra inköpslistor tillsammans, laga mat tillsammans osv. Man har mindre kännedom om kosthållning hos de klienter som inte har något gällande kost i sitt beslut. Det borde också finnas mer tid till att kunna vara med när de äter eller gå på restaurang osv. När man märker att problem finns pratar man mycket om det. Man arbetar en del med förslag på recept och liknande. Personalen anser dock att det finns ett behov att jobba mer med det. Gällande tandhälsa vet man mer om vissa än om andra Många prioriterar ofta inte tandvårdsbesök. Man frågar inte automatiskt om deras tandrutiner. Ibland finns det med i genomförandeplanen att påminna om tandborstning. 9

10 Ibland är man med hos tandläkaren. Man förutsätter att de flesta av klienterna har kunskapen och sköter sina tänder. Oftast finns det inte med i beslutet. Man kan ta med det när man t.ex. jobbar med schema och har vardagssamtal. Man jobbar också med aktivitetsbalans och veckorstruktur. Pratar mycket om vad som tar och ger energi. Lägger veckoschema tillsammans och pratar om vikten av balans mellan aktivitet och vila. Man arbetar med ständigt motiveringsarbete gällande detta och har klienten i fokus när man gör veckoscheman. En del team arbetar mer med detta, andra mindre. Vissa tycker att man skulle kunna bli bättre på att göra scheman. Sen kan man alltid bli bättre på att motivera och förklara mer varför de tjänar på att ha en bättre veckobalans. Hälsoarbetet vävs ofta in i vardagsarbetet. Men personalen anser att de skulle kunna prata mer om fysisk hälsa även om man redan pratar mycket om det. Man skulle kunna få in det mer i genomförandeplanen och i större utsträckning erbjuda att följa med och testa olika aktiviteter. Verktyget tidiga tecken i ESL skulle kunna användas här. Analys av arbetsplatsbesök Hur mycket personalgrupperna arbetar med klienternas fysiska hälsa tycks bero på personalens eget intresse och hur mycket kunskap de har om ämnet. Dock tycks de flesta personal generellt ha en rätt så bra förkunskap. Många personalgrupper anser att klienternas egen kunskap om fysisk hälsa är låg. Många personalgrupper anser sig ha stor koll på klienternas nivå av fysisk aktivitet och kosthållning. I kosthållning utmärker sig BST (boendestöd) där man oftast bara har koll på kosthållning om det finns med i beslutet. Alla personalgrupper har mindre koll på tandrutiner, men personalen har en känsla av att tandhälsan är dålig och att man skulle behöva arbeta mer med det. Det sistnämnda anses också vara en känslig fråga att börja prata om. Vissa arbetsplatser frågar inte om fysisk hälsa naturligt och pratar därför inte om det om det inte finns en tydlig synlig ohälsokomponent, medan andra personalgrupper frågar kontinuerligt om detta. Skillnaden tycks bero på egen kunskapsbas hos personalgrupper samt hur lätt man tycker det är att börja prata om ämnet med klienterna. Nästan alla personalgrupper upplever det svårt att börja prata om fysisk ohälsa om inte klienten själv har öppnat upp för det och det faller sig naturligt. En del arbetsplatser uppgav att personalens personliga hälsokomponenter påverkar. En hälsosam personalgrupp speglar av sig på klienterna medan en personalgrupp där många t.ex. röker har svårare att prata med klienterna om t.ex. rökavvänjning. Vissa upplever att det är lättare att motivera och få klienterna att förändra vanor, med de yngre (under 40 år) klienterna. I det stora hela så är arbetsplatserna bra på att fånga upp fysiska ohälsokomponenter när klienten själv öppnar upp för att man är mottaglig för förändring. Man jobbar bra i mitten på förändringstrappan. Dock har man svårare att arbeta på de första stegen på trappan. Det är svårt att få klienter att bli motiverade. Alla arbetsplatser upplevde att motivationsarbetet är det svåra. 10

11 Det saknas struktur för att ta upp sådana här saker med klienterna. Man väver in det i vardagsarbetet och pratar om det om man ser en uppenbar hälsorisk eller om klienterna själva påbörjar diskussionen. Många personalgrupper upplever att det hade varit bra med en tydlig struktur som gör det naturligt att prata om fysisk hälsa tidigt i processen. Att man kanske borde prata om detta i anslutning till genomförandeplanen eller redan i mötet med handläggaren. Flera arbetsplatser tycker att det saknas bra informationsmaterial som klienterna kan ta till sig. De har svårt att nå klienterna och få dem att förstå informationen. Många upplever att den information personal från regionen ger, både verbalt och i skrift, är för svårförståelig för klienterna. Enklare informationsmaterial efterfrågas och informationsmaterial med bilder. Många arbetsplatser uppger att närhet och tillgänglighet till fysisk aktivitet är viktigt, att det ska vara lätt att göra och att man inte behöver ta sig så långt. Flera av personalgrupperna uppger att ekonomi kan vara ett hinder både gällande fysisk aktivitet och kost. En personalgrupp lyfter att medicinerna kan påverka klienterna till att de inte orkar vara fysiskt aktiva eller att de går upp i vikt. Många personalgrupper lyfter vikten av intresse i samband med fysisk aktivitet, att det måste vara roligt. Också att man anpassar den fysiska aktiviteten för den nivå klienterna ligger på och inte en allmän uppfattning i samhället. En del personalgrupper anordnar redan en del fysiska gruppaktiviteter. En del har gympa på boendet och andra vill införa det. Även BST-grupper anordnar en del aktiviteter. Ett boende uppgav att klienterna påverkas av varandra och att om en vill delta, vill fler delta. Flera personalgrupper nämnde att interaktiva tv-spel skulle kunna vara något för att öka möjligheten till fysisk aktivitet på boenden, men att kommunens avtal för inköp kan ställa till det där. Personalgrupperna hade en del tankar på hur man kunde arbeta för att öka den fysiska hälsan. Några föreslog gemensamma studiecirklar mellan klienter och personal och att man skulle lyfta det mer på APK/APT samt boendemöten. Man behöver också uppmuntra klienterna mera när de gör saker och inte bara tjata innan de gör saker. Några uppgav att ESL har en del delar som skulle kunna användas mer i hälsoarbetet och vissa använde redan ESL för detta i liten grad. Även MI borde användas mer i hälsoarbetet. Hälsoenkät gällande klienter ifylld av personal Sju personalgrupper svarade på en hälsoenkät gällande alla de klienter personalgruppen arbetar med. Enkäten innehöll ett antal hälsokomponenter där personalen skulle svara på hur många av deras klienter som stämde in på de olika alternativen. Varje fråga innehöll ett Vet ej - alternativ för att kunna mäta det antal klienter personalen inte har kännedom om. I enkätundersökningen deltog fem boenden och två boendestödsteam (BST). Totalt arbetade personalgrupperna med 233 klienter, varav 177 hörde till BST och 56 till boende (grupp/service). 11

12 Sammanvägt resultat För fullständigt resultat se Bilaga 6. Generellt har vi mer kunskap om våra klienter i våra boende än i våra BST. Personalen i BST hade på varje fråga större andel klienter i Vet ej - alternativen. Men överlag saknar vi bland alla våra klienter kunskap om deras fysiska hälsa och komponenter gällande detta. Endast 18% av klienterna kommer upp till den rekommenderade mängden motion på 30 min/dag. Andelen är större i BST (21%) än i boende (9 %). Sammanlagt 63 % motionerar mindre än 30 min/dag. Men i våra boenden uppnår den här siffran 91 %. 19 % av alla våra klienter vet vi inte hur mycket de motionerar. Dessa 19 % var dock uteslutande klienter ifrån BST. 39 % av alla klienter är inte heller fysiskt aktiva på ett sätt som gör dem andfådda. Gällande fysisk aktivitet i vardagen som inte klassas som motion, vet vi mindre om våra klienter. Där uppnår siffran till 33 % vi inte vet något om. Även där består hela andelen av klienter från BST. Vi har som personal haft riktade samtal om fysisk aktivitet med 34 % av klienterna (BST 30 %, boende 46 %). Gällande tobak har vi koll på de klienter som bor på våra boenden. 18 % har vi inte koll på och dessa är uteslutande klienter hörande till BST. Totalt känner vi till att 42 % av våra klienter röker och/eller snusar. Gällande om våra klienter äter regelbundet (frukost, lunch, middag/kvällsmat) uppnår siffran där vi inte vet till 58 %. Vi vet mindre gällande klienter hörande till BST där siffran är 75 % än i boende där siffran är 7 %. Det är runt 40 % av våra klienter som vi vet äter regelbundet. 45 % äter varierat och 48 % känner vi inte till våra klienters matvanor. Även här är det stor skillnad mellan boende och BST (BST 60 %, boende 9 %). 48 % av våra klienter på boende äter lunchen som boendet serverar. För frukost är siffran 27 % och middag/kvällsmat 46 %. Gällande färdigrätter har vi dålig koll på hur ofta det äts av våra klienter. 56 % vet vi inte om och hur ofta de äter färdigrätter (BST 60 %, boende 41 %). 10 % äter det någon gång i veckan, 6 % flera dagar/vecka och 4 % dagligen. Fördelningen i hur ofta man äter färdigrätter är ungefär lika mellan boende och BST. 29 % av alla våra klienter har vi hjälpt med matstruktur. Här utmärker sig boende där vi hjälpt 66 % av klienterna. I boendestöd har vi hjälpt 17 %. Vi har som personal haft riktade samtal om matvanor med 42 % av klienterna (BST 40 %, boende 46 %). Vi vet att 27 % av våra klienter har dålig tandhälsa och vi saknar kännedom om tandhälsa hos 37 %. Tandhälsan tycks vara sämre på våra boenden där vi vet att 55 % har dålig tandhälsa, jämfört med BST där siffran ligger på 19 %. Vi har dock större kännedom om tandhälsa på våra boende då andelen vi inte vet är lägre där. Andelen klienter där vi saknar kännedom om tandhälsa är på boende 16 % och BST 44 %. Skillnaden blir större gällande tandhygien och tandrutiner där vi saknar kännedom för 16 % av klienterna i boende medan siffran i BST är 55 %. Totalt saknar vi kunskap om tandhygien och tandrutiner hos 45 % av våra klienter. Vi vet att 28 % borstar tänderna varje morgon och kväll (BST 21 %, boende 48 %). Vi vet också lite om våra klienters tandvårdsbesök. 60 % vet vi inte något om (BST 69 %, boende 32 %). Vi vet att 32 % har besökt tandläkaren senaste året och att 19 % har besökt tandhygienist. Återigen vet vi mer om klienterna i våra boende där siffran för tandläkare är 57 % och tandhygienist är 46 %. Motsvarande siffror för BST är 24 % och 8 %. 9 % av alla våra klienter har avböjt erbjudande om tandvårdsbesök de senaste 12 månaderna. Vi har haft riktade samtal om tandhälsa med 11 % av våra klienter (BST 6 %, boende 18%). Gällande samtal om fysisk och psykisk hälsa kan man även här se en skillnad. Vi har haft riktade samtal om psykisk hälsa med 63 % av våra klienter. I boende uppnår denna siffra 95 % 12

13 och BST 53 %. Gällande fysisk hälsa har vi haft riktade samtal med 39 % av klienterna (BST 36 %, boende 46 %). Analys av enkätresultat Generellt kan man säga att vi vet för lite om våra klienter. Vi vet mer om våra klienter i boende än i BST. Anledningarna till detta kan vara flera. Dels har klienter i BST ofta mindre hjälpbehov, vilket gör att man som personal är mindre involverad i personens liv samtidigt som man inte träffas lika ofta som man gör på ett boende. En annan anledning är dock att personalen anser sig vara bundna av handläggarbeslutet av insatsen. Projektledarna upplevde att det skiljde något mellan BST-teamen hur bunden man upplever sig vara. Viss personal upplever sig helt bunden och att komponenter som faller utanför beslutet inte är deras sak att fråga om, medan andra frågar även om dessa saker. Att vi vet mindre om våra klienter i boendestöd generellt kan tänkas bero på dessa faktorer. En annan anledning kan vara att de flesta personal upplevde frågor kring fysisk hälsa som känsligt och integritetskränkande, och att man måste ha en stabil relation med klienten för att tala om dessa bitar. Detta gällde främst tandhälsa men även andra komponenter. En hypotes kan därför vara att man på ett boende knyter starkare relationer med klienterna, än i BST där man träffar dem mindre. Men även i våra boende finns faktorer vi vet mindre om. I våra boende har vi full koll på klienternas fysiska aktivitet och tobaksvanor, men mindre koll på tandhälsa och matvanor. Tandhälsa utmärker sig här och anmärkningsvärt är att personalen inte har haft riktade samtal om tandhälsa ens med alla de vet har dålig tandhälsa. I våra boenden vet vi att 55 % har dålig tandhälsa men vi har bara haft riktade samtal gällande detta med 18 %. Skillnaden här är även stor i BST där vi vet att 19 % har dålig tandhälsa men bara har pratat om det med 6 %. Gällande tandhygien och tandrutiner har vi sämre koll, framför allt i våra BST men även i våra boenden där vi endast vet att drygt hälften borstar tänderna morgon och kväll. I övrigt anmärkningsvärt i enkäten är att hela 91 % av klienterna på våra boende inte når upp i daglig rekommenderad fysisk aktivitet. Personalen har full koll på detta och det fanns ingen klient på våra boende, i undersökningen, som personalen inte hade koll på gällande graden av fysisk aktivitet. Ändå är det så stor andel som är inaktiva och personalen har endast haft riktade samtal om detta med 46 %, alltså med drygt hälften av de som är för inaktiva. Här är det intressant varför man inte haft riktade samtal med fler eller lyckats införa mer fysisk aktivitet, när det är ett område där vi har så stor koll. Beror det på att vi har svårt att börja närma oss att prata om dessa frågor? Att vi inte vet hur vi ska ta upp det? Eller saknas kunskap hos personalen om hur man ska stödja klienten i detta? Jämfört med arbetsplatsträffarna tyder det på att det kan bero på dessa komponenter. Resultat av klientintervjuer Sammanvägt resultat Många faktorer för när man upplever sig ha hälsa framkom i intervjuerna. Nästan alla klienter nämnde att man har hälsa när man mår bra. Andra faktorer som kom upp var att inte ha övervikt, ha ett trivsamt arbete och känna sig delaktig i samhället, inte känna rädsla för sjukdomar eller känna oro/ångest, att vara frisk, känna ekonomisk trygghet, att man kan arbeta och utföra de aktiviteter man vill, att man har en bra aktivitetsbalans i vardagen, att det sociala fungerar, att man är fysiskt aktiv, att man får vara fri från smärta, att man inte upplever så mycket stress i livet och att man kan bidra med bra saker för andra människor. Populära fysiska 13

14 aktiviteter som lyftes var promenader, cykling, simning, löpning, Friskis och svettis, gym och yoga. Det framkom även många bidragande faktorer gällande hur man får bra hälsa. Svaren som framkom var t.ex. genom mer motion och bättre kosthållning. Hälsosam mat var mer frukt och grönt, mer fisk, mer husmanskost, att äta vegetariskt och dricka mer vatten. Ohälsosamt var skräpmat, läsk, sötsaker och tobak. Det lyftes också att det är bra att äta varierat, äta regelbundet och att inte äta för mycket. Aktiviteter lyftes också som viktigt för att få hälsa. Att man gör saker, att man kommer ut från sitt hem och att man gör vad man upplever som positiva aktiviteter. Sömnen lyftes också som viktig och att sova bra kunde vara avgörande för hälsan. En metod som lyftes var att sömnmedicin kunde användas för hälsans skull, om man sov dåligt. Bra tandrutiner och tandhygien lyftes som viktigt för en bra tandhälsa. Faktorer som kan hjälpa till att behålla hälsosamma vanor lyftes också. Många lyfte här vikten av att det man gör måste vara roligt. T.ex. att den fysiska aktiviteten man ska göra måste uppfattas som rolig. Det nämndes också att en hobby inom ett av sina intresseområden skulle kunna minska användandet av t.ex. tobak, som används mer om man har för lite att göra, har tråkigt eller behöver en paus. I övrigt lyftes att ha bra aktivitetsbalans i vardagen, ha en bra struktur på papper som hjälpte än bli påmind om de hälsofrämjande aktiviteterna och att mat och motion är lättillgängligt och finns i närområdet. Som ett ex. på det sista nämndes att frukt t.ex. är för tungt och därför för svårt för att få med sig hem ifrån affären. Det nämndes även att det var lättare att äta bra mat om man lagade mat tillsammans med andra, då det blir roligare både att laga maten och äta den, än om man lagade bara till sig själv. Det nämndes också att ekonomin påverkar vad man har råd att köpa för mat. Det framkom också att fobier, som social fobi, kan hindra att man tar sig ut och motionerar. Utöver detta lyftes vikten av motivation och bekräftelse från andra och att boendestödet/personalen kunde stå för det. En del hade också lättare för att komma ut om boendestödet/personalen påminde om det. Det framkom också att många hade svårt att uttrycka vad som motiverade dem eller skulle kunna motivera dem att förändra sina levnadsvanor. Men flera av klienterna trodde att det skulle vara motiverande för dem om de fick fysisk aktivitet på recept (FAR). Citat från intervjuerna Hälsa Hur mycket jag gör på dagen och vad jag gör påverkar min hälsa. Rätt mängd vila och rätt mängd mat och rätt mängd aktiviteter gör att jag mår bra. Hälsa är när man mår bra och klarar av att göra saker. Jag blir piggare och mår bättre när jag kommer till jobbet och träffar folk där. Hälsa är att må bra och påverkas av vad man äter och om man promenerar. Fysisk aktivitet Jag rider en gång i veckan. Det ger mig mycket glädje. Då funkar jag. Det är motion. Det ger mycket. Fysisk aktivitet känns avlägset. Jag kan tänka mig att promenera men ser egentligen att fysisk aktivitet är att springa eller annat som är lite högre tempo. Simning kan jag tänka mig med. Motion är ju bra för sömn och depression m.m. Men sover man dåligt kommer man inte ut. 14

15 Jag känner att det är viktigt att det är nära till träningen. Jag tror det blir bättre om det finns närmare. Att man kan komma hem direkt och bara gå dit. Det tror jag skulle vara bra för min del. Kost Vegetariskt är hälsosam mat. Men jag äter inte så hälsosamt. Det blir lite mackor ibland och färdigrätter men inte grönsaker. Äter just nu vegetariska färdigrätter för micro men den är dyrare. Jag äter en del soppar för det är lätt att få i sig och är billigt. Jag följer sjukhusets tider för mat för de har jag vant mig vid tidigare. Jag försöker också välja olika färdigrätter så att det blir variation. Äter grönsaker och bär flera gånger/dag och ibland även frukt. Tandhälsa Tandhälsan är åt helvete. Jag har inte varit hos tandläkaren på flera år. Har inte råd att gå till tandläkaren. Har inte ens råd att undersöka tänderna. Jag borstar tänderna men inte varje morgon. Beror på om jag hinner. Jag tycker att tänderna är bra, men medicinerna förstör nog tänderna. Det vill jag inte att de ska göra. Jag borstar som vanligt och tar i mellan tänderna ibland. Tobak Man röker nog mer om man har lite att göra. Om man får några minuter över på jobbet så går man ut och röker. Det lugnar på nått vis. Man kommer ut lite, andas lite och tar det lugnt. På sätt och vis blir det en naturlig paus. Man varvar ner lite. Jag är storrökare och snusar även lite. Jag är inte intresserad av att sluta. Det är svårt att sluta när jag mår dåligt. Kanske kan man göra någon hobby istället för att rulla cigg och då minska det lite. Analys av klientintervjuer Intervjuerna visar att de tillfrågade klienterna generellt har bra koll på vilka levnadsvanor i deras liv som är ohälsosamma. Grundkunskapen för hur man borde röra på sig, äta och lägga upp aktiviteterna i sin vardag finns, men förmågan att göra detta saknas ofta. Många har svårt att få eller upprätthålla en motivation att ändra sina ohälsosamma vanor och i vissa fall upplever klienterna mer positiva komponenter med den ohälsosamma vanan än negativa, även om de vet att vanan kan vara farlig. Det största ex. på detta är rökning då klienterna ofta upplever att de får positiva direkta konsekvenser av vanan, medan de här och nu inte upplever några negativa konsekvenser. Alla klienter som upplevde detta visste dock att rökning kunde få negativa konsekvenser på sikt. Gjorda klientintervjuer kan endast tolkas som ett resultat för de enskillda individerna i sig, men det är projektledarnas uppfattning att det klienterna behöver stöttning med är genomförande av livsstilsförändring, att hitta lämpliga aktiviteter i linje med deras intressen, värderingar och utförandekapasitet samt införande av dessa i det personliga aktivitetsmönstret. Därtill behövs också mycket uppmuntran från klienternas omgivning. Ren hälsoinformation kan behövas för enskilda klienter om specifika hälsokomponenter. 15

16 Avslutande reflektioner Efter genomgången utredningsdel upplever projektledarna att det finns ett glapp mellan klienter och personal gällande fysisk hälsa. Personalen upplever att det är svårt att börja prata om fysisk hälsa och hälsofaktorer med klienterna, då det kan anses integritetskränkande och kräver att man har en stabil relation. Man är snabba på att snappa upp när klienten själv börjar prata om det, men vet inte hur man ska närma sig ämnet annars. Detta går inte ihop med klienternas inställning att prata om fysisk hälsa i de klientintervjuer som gjordes. Projektledarna upplevde inte någon klient ovillig att svara på frågor gällnade varken fysisk hälsa, tandhälsa, kost, fysisk aktivitet eller tobak. Snarare upplevde projektledarna att klienterna mer än gärna ville prata om detta och inte alls upplevde det jobbigt. Detta gör att vi är övertygade om att det behövs en mer given struktur att prata om fysisk hälsa tidigt i processen med klienterna för att göra det lättare för personal att ta upp dessa frågor och i förlängningen bättre kunna stödja klienterna i sitt förändringsarbete. Det som man som klient har svårt med är ofta inte att veta vad som är bra och dåligt för hälsan, utan att hitta motivation till att förändra samt få stöd och stötting i hur man ska göra detta. Det behövs verktyg för att underlätta kommunikationen mellan personal och klienter. Personal behöver också få mer trygghet i vad de får och inte får göra och vad de bör och inte bör fråga om. Personalen är de personer som står närmast våra klienter och har kontinuerlig kontakt med dem och därför också de som har möjligheten att identifiera de områden personen behöver hjälp med eller skulle behöva hjälp med. Det är därför de som måste identifiera detta genom att fråga och observera hur varje aktivitet i klienternas vardag fungerar. De behöver inte ha full kunskap om varje område men de behöver känna ansvar för att fråga om varje område för att, vid behov, kunna slussa klienten vidare till professioner med mer kunskap. Sammantaget har vi utefter utredningen identifierat fem områden där vi tror arbetsprocess eller arbetsätt skulle kunna förbättras/införas. Dessa är hälsoutbildning, hälsosamtal, hälsoplan, hälsostödjare och hälsoinformation. Åtgärder inom dessa områden går att läsa mer om i rapporten Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin. 16

17 Bilaga 1: Frågor till verksamheterna Fysisk hälsa Hur mycket vet ni om era klienters fysiska hälsa idag? Jobbar ni med era klienters fysiska hälsa idag? Fysisk aktivitet Hur mycket vet ni om era klienters fysiskt aktiva liv idag? Jobbar ni med era klienters fysiska aktivitet idag? Hur jobbar ni med att stimulera till fysisk aktivitet? Tycker ni det finns ett behov av att jobba mer med detta? Hur skulle ni kunna jobba för att öka den fysiska aktiviteten hos våra deltagare? Hur skulle man kunna jobba för att motivera våra klienter till fysisk aktivitet? Kost Vad vet ni om era klienters kostintag? Om mathållningen inte fungerar, vet ni vad orsaken är? Jobbar ni med era klienters matlagning/inhandling/planering av mat idag? Hur jobbar ni för att förbättra kosthållning idag? Tycker ni det finns ett behov av att jobba mer med detta? Hur skulle ni kunna jobba med detta? Tandhälsa Hur mycket vet ni om era klienters tandhälsa idag? Jobbar ni med era klienters tandhälsa idag? Hur jobbar ni i så fall med det? Tycker ni det finns ett behov av att jobba mer med detta? Hur skulle ni kunna jobba med detta? 17