Lathund. vid misstänkt demensproblematik i Flens kommun. Reagera. Rapportera. Bedöma. Planera. Genomföra. Utvärdera

Transkript

1 Lathund vid misstänkt demensproblematik i Flens kommun Följande arbetssätt rekommenderas vid upptäckt eller försämring av minnesproblematik hos personer som har kontakt med personal inom Socialförvaltningens områden. Reagera Rapportera Bedöma Planera Genomföra Utvärdera Januari Sida 1

2 Det är viktigt att tidigt reagera på ett förändrat beteende hos personen för att kunna börja arbeta förebyggande samt sätta in stödinsatser. Vänta inte tills problemet har blivit för stort! Reagera på ett ökat behov av minneslappar, svårigheter att komma ihåg överenskomna tider samt svårigheter att komma ihåg var man lagt sina saker. Reagera på om personen får svårt att hitta, i både obekanta och/eller bekanta miljöer eller får en försämrad avståndsbedömning (ex svårigheter att sätta sig på en stol). Reagera på nytillkomna svårigheter att utföra vardagliga sysslor trots god rörlighet, svårigheter att använda vardagliga föremål (ex telefon, kaffebryggare), svårigheter med att sköta sin hygien eller att klä på sig, svårigheter att klara av att göra inköp, betala samt packa ihop det man köpt. Reagera på nytillkomna kroppsliga förändringar; att personen rör sig långsammare och får plötsliga låsningar i kroppen. Får stelare rörelser, är darrhänt. Att personen får ett förändrat sätt att gå, går med kortare trippande steg eller är mer klumpig i sina rörelser. Får en försämrad balans och lättare faller. Får ett otydligt, sluddrande tal samt har en svagare röst. Reagera på om personen börjar tappar ord och har svårigheter att uttrycka sig och har svårigheter att samtala. Reagera på om personen får ett mycket långsammare tänkande och ibland behöver väldigt lång tid för att svara på frågor. Har lätt för att tappa tanketråden, skiftar ofta samtalsämne planlöst och tystnar för att man inte vet vad man ska säga. Reagera på ifall personen får svårt att planera, genomföra och avsluta moment, ex vid matlagning, städning och handling. Eller får svårigheter att följa instruktioner. Reagera på om personen får en förändrad personlighet; personen visar ett minskat engagemang eller likgiltighet när det exempelvis gäller hygien, klädsel och matvanor. Reagera på om personen blir fåordig, använder samma uttryck hela tiden. Har svårare att visa medkänsla och förstå andra människors reaktioner. Får en ökad aktivitet och nya svårhanterliga vanor. Får snabba humörsvängningar och skiftar mellan glädje och ilska eller gråtmildhet. Ofta misstolkar det som sägs på ett sätt som man inte gjort tidigare. Har svårare att ta till sig argument, får mer onyanserade åsikter (svart/vitt, gott/ont) och ofta för ologiska resonemang. Reagera på förändrade psykiska symtom som nedstämdhet, grubblande och apati. Blir mer känslig för stress, blir orolig och ängslig i situationer som man tidigare behärskat. Får förändrade sovvanor, sover mer eller mindre än tidigare eller vid andra tidpunkter. Får en ökad irritation och har svårt att behärska sin ilska, kan då bli hotfull och våldsam. Har en ökad rastlöshet, svårt att komma till ro och får en ökad aktivitet eller vandrande. Visar ökad misstänksamhet, obefogad svartsjuka eller har tvångstankar om att exempelvis vara förföljd. Har syn- och hörselhallucinationer eller vanföreställningar. Januari Sida 2

3 När du har upptäck symtom du inte känner igen hos personen är det viktigt att rapportera dessa vidare för att få till en demens utredning och vid behov sätta in ökade stödinsatser. I Flens Kommun är det dessa personer du vänder dig till: För personer utan stödinsatser från kommunen: Vänd dig i första hand till den Vårdcentral personen tillhör. Antingen till behandlande läkare och/eller demenssjuksköterska/ samordningssjuksköterska för att kunna påbörja en utredning om vad symtomen kan orsakas av. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska för att få råd om vart du kan vända dig eller för att få hjälp och stöttning av Demensteamet. Kommunens biståndshandläggare om det handlar om att ansöka om bistånd för stödinsatser i hemmet. För personer med stödinsatser från kommunen i form av hemtjänst: Vänd dig i första hand till den Vårdcentral personen tillhör om det gäller hälso- och sjukvård. Antingen till behandlande läkare och/eller demenssjuksköterska/ samordningssjuksköterska. Biståndshandläggaren - om det gäller utökade stödinsatser. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska - för att få råd om vart du kan vända dig eller för att få hjälp och stöttning av Demensteamet. För personer med hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunen i form av hemsjukvård eller vid boende på särskilt boende: Omvårdnadsansvarig distriktssköterska/ sjuksköterska. Omvårdnadsansvarig distriktssköterska/sjuksköterska kontaktar i sin tur ansvarig läkare samt vid behov sjukgymnast och arbetsterapeut. Om behov finns är det lämpligt att en samordnad individuell vårdplan (SIP) genomförs tillsammans med landstinget. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att den enskilde samt anhöriga (om den enskilde tillåter) informeras om att kontakt tas med annan vårdgivare eller annan befattning inom kommunen. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska när det gäller ärenden där problem kring omvårdnaden uppstått och personalgruppen är i behov av ett ökat stöd. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska förmedlar i sin tur ärendet vidare till kommunens demensteam. Områdesansvarig biståndshandläggare när förändringar gällande stödinsatser i hemmet uppstår. Januari Sida 3

4 Bedömningen av personer med demenssjukdom bör göras för att: Planera Veta vilka insatser som ska planeras och hur dessa skall utföras. Att kunna få fram vem brukaren är och vilka funktioner denna har kvar. Viktigt att veta för att kunna planera rätt insatser vid rätt tillfälle. Bedöma om behov av hemsjukvård finns viktigt att uppmärksamma är att många personer med demenssjukdom saknar insikt om sin sjukdom samt ofta har en nedsatt förmåga till att planera och genomföra handlingar. Denna oförmåga kan leda till att personen inte söker vård trots behov. Den demenssjuke bör därför, utifrån bedömt behov av kognitiv förmåga, skrivas in i hemsjukvården även om denne enligt tröskelprincipen själv kan ta sig till vårdcentralen. Rätt placering på SÄBO det är viktigt att göra en samlad bedömning av personens förmågor och behov innan för att boendesamordnaren skall kunna göra en bedömning om vilket boende som är mest lämpligt för den enskilde. Framförallt om det behövs en plats på demensboende eller om ett vanligt vårdboende kan vara mer lämpligt. Vid akut förvirring skattningsformuläret där tänkbara orsaker till BPSD kan upptäckas, kan med fördel kan användas innan kontakt med läkare för att underlätta bedömningen. Bedömning av läkare måste alltid göras innan personen tas in på tex ett korttidsboende för att inte riskera att personen inte får den hälso- och sjukvård den behöver. För att kunna få bra personlig omvårdnad är det viktigt att på ett strukturerat sätt planera hur vården och omsorgen skall utföras. Det är därför viktigt att Gå igenom vem/vilka som är ansvariga för patienten. Vilka insatser behövs för denna person SoL/hälso- och sjukvårdsinsatser? Behövs närståendestöd? Skriv levnadsberättelsen tillsammans med patienten och anhöriga. Skriv vårdplan/genomförandeplan tillsammans med personen och anhöriga. Gör en skattning enligt BPSD eller gå igenom checklista demens för hemtjänst (se bilaga). Planeringen kan skilja beroende på om denne bor i eget eller särskilt boende. Januari Sida 4

5 För att kunna ge en god och säker personcentrerad omvårdnad är det viktigt att alla i arbetsgruppen har en gemensam plan för hur omvårdnad och bemötande ska utformas och genomföras. Hälsoplaner skrivs av legitimerad personal inom hälso-och sjukvården. En hälsoplan är en planering på hur omvården omkring den demenssjuke skall utformas till exempel när det gäller nutrition, trycksår, fallrisk, inkontinens, sömnsvårigheter etc. När hälsoplanerna utformas är det viktigt att tänka på att personen inte alltid klarar av att vara delaktiga i sin planering och kanske inte klarar av att uttrycka sina problem. Teamet runt den enskilde blir då väldigt betydelsefullt för att tillsammans med anhöriga, där så är möjligt, kunna få fram en så heltäckande planering som möjligt. När så kallade skattningsskalor används, t.ex. vid bedömning av smärta, skall dessa vara anpassade till personer med demenssjukdom för att få ett tillförlitligt resultat. Genomförandeplaner bygger på socialtjänstlagen och utformas utifrån de beslut om insatser som är taget. Det är en del av det arbetsverktyg som ska användas eftersom många inte själva klarar av att berätta hur man vill ha sin omsorg utförd. Det är kontaktpersonalen som ansvarar för, att tillsammans med den enskilde och/eller anhöriga, utforma en genomförandeplan utifrån biståndsbeslutet. Genomförandeplanen innehåller en beskrivning av hur den enskilde vill ha sin omvårdnad och sina serviceinsatser utförda. Det är kontaktpersonalens ansvar att alla i arbetslaget blir informerade om genomförandeplanen och sedan följer det som planerats. I genomförandeplanen ska de omvårdnadsåtgärder och den bemötandeplan som bestämts vid BPSD registreringen ingå. Både Hälsoplaner och Genomförandeplaner dokumenteras i Procapita som är kommunens dokumentationssystem. Ett bra bemötande extra viktigt eftersom vissa demenssjukdomar gör att personens förmåga att uppfatta tal och sin omgivning på ett annorlunda sätt. Ett bra bemötande kan ofta minska personens oro och göra tillvaron mer sammanhängande och begriplig. Allmänna råd om bemötande av personer med demenssjukdom Tala inte förbi den demensdrabbade. Glöm aldrig att det är en vuxen människa du talar med. Påpeka inte hennes brister inför andra. Samtala som vanligt i lugnt i dämpat röstläge. Om personen lever i gamla tider, prata som om dessa fortfarande är nutid. Lyssna uppmärksamt! Den demenssjuke menar alltid vad hon säger, men kan inte alltid säga vad hon menar! Tänk på att personen har ett helt livs erfarenhet bakom sig även om brister i omdöme och språk gör att det blir "fel". Förringa inte personen. Januari Sida 5

6 Undvik att rätta till i onödan! Låt henne försöka själv. Erbjud ett alternativ; vill du ha hjälp? eller går det bra?. Om hon ber om hjälp så ge hjälpen utan att kommentera misslyckandet. Övervaka inte i tid och otid! Den demenssjuke kan uppleva det kränkande att vara förföljd och påpassad. Ingrip bara om den denne hamnar i en situation som är uppenbart farlig eller kan upplevas förnedrande. Om det blir tvärstopp i en situation - börja inte argumentera! Gå därifrån ett tag eller låt någon annan ta över. Det är inget misslyckande! Om du däremot till varje pris ska klara situationen, bara för att andra brukar lyckas. Då har du misslyckats! Möt individen som hon är! Inte som du vill att hon ska vara! Använd din "fingertoppskänsla" i samtalet. Hur kan den sjuke tänkas reagera och känna inför det du säger? Är det dina eller den demenssjukes behov som är drivkraften? Förlångsammad reaktionstid! Hälsa inte slentrianmässigt. Har du inte tid att vänta på reaktionen, låt då hellre bli. Aktivera naturligt! Att delta aktivt i sitt liv gör livet värt att leva. Låt Anna diska om hon vill. Kanske blir det inte så rent men aktiviteten är viktigare än resultatet. (Om det behövs kan man ju diska om senare - när hon inte ser det). Rätten till integritet! Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella förmågorna. Om de råkat bete sig olämpligt så poängtera inte detta, ingen vill göra bort sig inför andra! Förmodligen kommer personen inte ihåg händelsen och ett påpekande skapar bara olustkänslor utan förståelse om varför. Ge den personen en chans att uttrycka sin egen mening. Var följsam men försök att styra individen i rätt riktning. Artighet är inte alltid en dygd. Händer det att det sprider sig en oro på avdelningen när det är personalbyte? Kommentarer som t ex "Hej då nu ska jag gå hem! " kan göra att det ger en signal till den demenssjuke att det även är dags för henne att gå hem. Trygghet! Ta reda på vad som får den demenssjuke att känna sig trygg. Uttrycket att gå hem" står ofta mer för en känsla av trygghet än en verklig plats. Januari Sida 6

7 Realitetsorientering Realitetsorienteringen går i korthet ut på att man med verkligheten som underlag stimulerar och aktiverar de funktioner som alltjämt fungerar hos den demenssjuke. Metoden lämpar sig vanligen bäst till personer i tidiga stadier av demenssjukdom. Genom att konsekvent kommentera, namnge och berätta om föremål i omgivningen, handlingar som är aktuella och tidpunkter som bör uppmärksammas hjälper man den sjuke att orientera sig bättre i nuet. Det är viktigt att så många som möjligt i den sjukes omgivning använder sig av metoden för att den ska ha effekt. I bemötandet förtydligar man de förhållanden som råder i nuet och försöker stimulera den demenssjuke till aktiviteter som sker här och nu, exempelvis genom att placera tidningar på bordet, frukt i skålen, kam vid spegeln, tvätt på strykbrädan. Det är dock viktigt att man undviker allt för mycket frågande utan istället berättar om det som sker. Fråga inte: Vet du vad det är för dag idag? Kommer du ihåg vad vi åt till middag? Ser du vem det är som kommer här och besöker dig? Berätta hellre: Idag är det torsdagen den 14 februari, och det är Alla Hjärtans Dag Idag åt vi ju ärtsoppa till middag, tycker du om ärtsoppa? Nu är det eftermiddag, och här kommer din äldsta dotter Stina på besök. Utvärdera Det finns idag inget botemedel mot en demenssjukdom, utan i de allra flesta fall så försämras personen succesivt i sina kognitiva förmågor. Det är därför av största vikt att regelbundna uppföljningar görs för att kunna möta en försämrad förmåga att ta hand om sig själv och sin personliga omvårdnad med ökade hjälpinsatser. Även inom hälso- och sjukvården är det viktigt att följa upp för att kunna hjälpa personen med symtom och besvär som uppkommer relaterat till demenssjukdomen. I Flens kommun görs uppföljningar enligt följande: Genomförandeplaner följs upp och ändras vid ett nytt biståndsbeslut men minst en gång per halvår. Biståndsinsatser följs upp vid behov men minst en gång per år. Om BPSD registret används skall kontinuerliga uppföljningar göras var 4-5 vecka samt vid behov. Hälsoplaner följs upp vid förändringar i hälsotillståndet. Januari Sida 7