1 Nämndens ansvarsområde Ekonomi och verksamhet Uppföljning av mål, resultatmätningar och aktiviteter... 5

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Nämndens ansvarsområde Ekonomi och verksamhet Uppföljning av mål, resultatmätningar och aktiviteter Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling Uppföljning av ekonomi Ekonomisk utveckling Resultat per verksamhet Uppföljning av intern kontrollplan Sammanfattning av arbetet med intern kontroll Prioriterade granskningar och åtgärder Framtiden Analys av antagen Strategisk plan med budget Reinvesteringar/inventariebudget Bilaga: Analys av måluppfyllelse och resultat 2017 Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 2(27)

3 1 Nämndens ansvarsområde Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sjukhusskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt elevhälsa. Nämnden ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar i åldrarna år, som har valt att inte studera på gymnasiet eller avbrutit sina gymnasiestudier. Nämnden är även ansvarig vårdgivare för elevhälsans medicinska insatser för elever 6-20 år. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt föreskrifter som finns i lag eller förordning samt enligt de styrdokument som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat, samt enligt bestämmelser i nämndens reglemente. Antalet barn inom förskoleverksamheten uppgår till och totalt inom fritidshem, förskoleklass samt grundskola finns elever. På grundsärskolan uppgår elevantalet till 55. Inom gymnasieskolan finns elever varav 40 procent kommer från annan kommun. Inom gymnasiesärskolan finns 80 elever varav 46 procent är från annan kommun. Barn- och utbildningsnämnden utövar tillsyn över verksamhet på fristående förskolor och fristående fritidshem som inte tillhör en skola. Antalet tillsvidareanställda medarbetare inom sektor barn och utbildning uppgår till Ekonomi och verksamhet Utifrån barn och utbildningsnämndens målbild har arbetet inom de tre identifierade fokusområdena: Ledarskap, rättssäkerhet samt barn och elevhälsa, fortsatt under året. Dessa områden är grunden för det strategiska och långsiktiga arbetet med skolutveckling från förskola till gymnasieskola. Ledarskap För att öka barns och elevers måluppfyllelse behöver förskolechefer och rektorer skapa förutsättningar för trygghet och studiero, samt stärka förskollärares och lärares förmåga att leda och utveckla undervisningen. För att ytterligare öka förskolechefers/rektorers kompetens i att bedriva en medveten skolutveckling har kompetensutvecklingsinsatser genomförts bland annat i resultatförståelse och analysförmåga. Rättssäkerhet När barn och elever lämnar de olika utbildningsnivåerna ska de ha tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa steg. Vid övergångar mellan skolformerna är det viktigt att förskolan/skolan delger och tar till vara relevant information om barnens/elevernas kunskapsutveckling, och att den informationen når alla undervisande lärare. För att garantera rättssäkerhet och likvärdighet för barn och elever krävs att informationen hanteras med kunskap och säkerställda rutiner. Under 2018 upphandlas en ny lärplattform som ska bidra till en rättssäkrare dokumentation av barn och elevers kunskapsutveckling Barn- och elevhälsa För att förebygga svårigheter hos barn och elever är det viktigt att skapa goda och tillgängliga lärmiljöer. Som stödfunktion till förskolechef/rektor ska barn- och elevhälsan bidra till att skapa miljöer som främjar barnens/elevernas lärande och hälsa, samt stödjer deras utveckling mot utbildningens mål. Utifrån sektor barn och utbildnings kartläggning av verksamhetens huvudprocess, Barns och elevers utveckling mot utbildningens mål, har nya rutiner fastställts och ett implementeringsarbete har påbörjats. Uppbyggnaden av en barnhälsa till förskolan är genomförd vilket ger bra grund för att identifiera och tidigt möta barnens individuella behov. En målsättning för 2017 var att skapa en samlad elevhälsa på varje grundskoleenhet där varje enhet ska ha ett tydligt definierat och samlat elevhälsoteam och i stora drag är detta uppnått. Förskola, pedagogisk omsorg och vårdnadsbidrag Under 2017 har i genomsnitt barn varit inskrivna på kommunala förskolor. 390 barn har varit inskrivna på enheter med enskilda huvudmän och under våren har tre barn har varit inskrivna i pedagogisk omsorg. Från hösten 2017 finns inte pedagogisk omsorg kvar i kommunen då verksamheten inte längre efterfrågas. Vårdnadsbidraget upphörde att gälla i januari 2016, men när det gäller familjer där beslut tagits före detta datum betalas bidraget ut beslutsperioden ut. Under 2017 har Ekedals, Tidans samt Aspö förskolor tagits i bruk. I syfte att ge varje barn bästa möjligheter för utveckling och lärande har förskolornas arbete med kvalitetsutveckling fortsatt under året. Förskolecheferna har bland annat kompetensutvecklats i att leda utveckling av arbetssätt och metoder för att säkerställa att undervisningen leder till utveckling hos barnen. Förskolans ekonomiska resultat för 2017 visar i stort sett en budget i balans, men både intäkter och kostnader har varit högre än planerat. Från Skolverket har verksamheten fått bidrag för omsorg på obekväm tid, minskade barngrupper och Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 3(27)

4 lärarlönelyft, och Migrationsverket har betalat ut schablonbidrag för asylsökande barn. Bidragen har framför allt använts till ökade personalresurser. Enligt befolkningsprognosen för Skövde kommun väntas antalet barn i förskoleåldern öka med cirka 100 om året de närmaste fem åren. Tillskott av förskoleplatser motsvarande en förskola per år planeras för att möta behovet. Grund- och grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Under 2017 har i genomsnitt elever varit inskrivna i kommunala grundskolor (inklusive förskoleklass). Av dessa har varit inskrivna i fritidshem. Motsvarande siffror för enskilda huvudmän var 340 och 253. Grundsärskolan har haft 55 elever under året. Hösten 2017 startade högstadieskolan i Ryd med tre klasser i årskurs 7. Även Raoul Wallenbergskolan öppnade under hösten ett högstadium. Grundskolans resultat för 2017 visar på marginella skillnader jämfört med 2016 på merparten av resultatmätningarna. Andelen elever i åk 1 som uppnår kunskapskraven i läsförståelse har ökat och andelen elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla nationella delprov i matematik och i svenska visar på en negativ trend. Utfallet för andelen elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är lägre än tidigare år. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 visar på en negativ utveckling och andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan är högre än 2016 men lägre än tidigare år. Det ekonomiska resultatet för förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola visar ett underskott. Underskottet beror dels på att fritidshemmen och högstadieskolorna haft fler elever än planerat, vilket har krävt mer personal och dels att flertalet grundskoleenheter uppvisar underskott. Både intäkter och kostnader har varit högre än budgeterat. På intäktssidan har bidragen från Skolverket och schablonbidragen för asylsökande varit betydligt högre än beräknat. Från Skolverket har verksamheten fått bidrag till läxhjälp, ökade personalresurser på lågstadiet och i fritidshemmen, ökad undervisningstid för nyanlända, ökad jämlikhet i grundskolan, karriärtjänster och lärarlönelyft. Samtliga bidrag har använts till ökade personalresurser eller lönemedel. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet grundskolebarn i Skövde kommun att öka med cirka 150 per år de närmaste fem åren. Under året har ett omfattande arbete gjorts för att prognostisera elevkullar och antal elever som väljer en friskola. Utifrån denna prognos har plan för både kort- och långsiktig lokalförsörjning tagits fram. Gymnasie- och gymnasiesärskola Gymnasieskolans nationella program har i genomsnitt haft elever inskrivna på kommunens egna enheter. Hos Skövde kommuns gymnasieenheter kommer 40 procent av eleverna från en annan kommun. Gymnasiesärskolan har haft 80 elever inskrivna och 46 procent av dem kommer från en annan kommun. Totalt för gymnasie- och gymnasiesärskolan har 162 elever valt att studera på andra kommuners/regionens gymnasieskolor och 312 elever på enskilda enheter. Tibro kommun fattade under 2016 beslut om att lägga ner Fågelviksgymnasiet. Gymnasium Skövde tog då över riksidrottsgymnasiet för motocross- och enduro och verksamheten startade hösten Andelen, i Skövde folkbokförda gymnasieelever, som fullföljer utbildningen med examen inom tre år är fortfarande högre än i riket. Den genomsnittliga betygspoängen är något bättre än föregående år för elever både på yrkes- och på högskoleförberedande program. Gymnasie- och gymnasiesärskolans ekonomiska resultat visar på ett överskott. Liksom övriga verksamheter har både intäkter och kostnader varit högre än budgeterat. För intäktssidan har intäkter från andra kommuner samt bidrag från Skolverket blivit högre än planerat. Från Skolverket har verksamheten fått bidrag för karriärtjänster och lärarlönelyft. På kostnadssidan har personalkostnaderna varit högre än budgeterat, vilket till viss del är direkt kopplat till bidragen från Skolverket. Efter ett antal år med vikande elevtal i gymnasieåldern pekar befolkningsprognosen nu på ett ökat antal elever de närmaste fem åren. Intern styrning och stöd I intern styrning och stöd ingår kostnader för barn- och utbildningsnämnden, sektorns ledning och stab, administrativt stöd, studie- och yrkesvägledning, mottagnings- och modersmålsenheten samt det kommunala aktivitetsansvaret. Under året har mottagnings- och modersmålsenheten påbörjat sitt uppdrag som innefattar mottagning och kartläggning av nyanlända, tillhandahålla modersmålsundervisning samt studiehandledning för elever med annat modersmål. I mottagandet ingår den medicinska delen, dvs hälsobesök och vaccination. Sektor barn och utbildning fick under året tillgång till kommunens nya beslutsstödsystem vilket underlättat uppföljningen av verksamheten, exempelvis sammanställning av betygsresultat från individ- till huvudmannanivå. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 4(27)

5 Det ekonomiska resultatet för intern styrning och stöd visar på ett överskott. Överskottet beror på lägre personalkostnader, främst för studie- och yrkesvägledarverksamheten samt modersmålsundervisning. Utmaningen att försörja verksamheten med pedagogisk personal fortgår. Ett viktigt steg för att förbättra möjligheten att kompetensförsörja verksamheten togs under våren. Högskolorna i Borås och Skövde beslutade då att våren 2018 förlägga lärarutbildning, förskollärare samt lärare i förskoleklass till årskurs tre, till Skövde. Skolinspektionen genomförde under hösten 2016 regelbunden tillsyn i Skövde kommun. Skolinspektionens tog under våren 2017 beslut efter tillsynen och kommunen fick ett antal föreläggande som har åtgärdats under året. 3 Uppföljning av mål, resultatmätningar och aktiviteter Inledning I detta avsnitt redovisas de mål, resultatmätningar och aktiviteter som beslutats om i verksamhetsplanen. Varje mål har en egen underrubrik. De aktiviteter och resultatmätningar som inte tillhör ett specifikt mål redovisas direkt efter denna inledning. Mål Bedömningar av måluppfyllelse görs utifrån uppsatta målvärden. Målen sätts ofta för hela mandatperioden men kortare perioder kan också förekomma. Färgkoder ger en snabb överblick. Grön: Målet är uppfyllt/kommer att uppfyllas Gul: Målet är delvis uppfyllt/kommer delvis att uppfyllas Röd: Målet är ej uppfyllt/kommer ej att uppfyllas Resultatmätning Även för resultatmätningar finns färgkoder. Koden visar senaste utfall i jämförelse med målvärdet för samma period. För att få en grön symbol krävs att 95 procent av målvärdet är uppfyllt. Röd symbol innebär att utfallet är 80 procent eller lägre av uppsatt målvärde. I de fall målvärde saknas görs en subjektiv bedömning. Pilen är en s.k. trendpil och jämför senaste utfall med det utfall som rapporterats vid ett tidigare tillfälle. Färgkod resultatmätning: Aktiviteter Färgkoder för aktiviteter tolkas enligt följande; Svart streck: Ej påbörjad Grön: Pågående enligt plan Ljusgrön: Pågående med mindre avvikelse Gul: Väntläge (avvakta politiskt beslut, resurs etc.) Röd: Större avvikelse (gäller både omfattning av arbetet, tid, budget) Grön bock: Avslutad, genomförd enligt plan Orange bock: Avslutad utan åtgärd Röd bock: Avslutad, genomförd med större avvikelse Mål: 3.1 Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande Kommer delvis uppfyllas/delvis uppfyllt Strategier för att nå målet * Alla barn och ungdomar ska när de lämnar de olika utbildningsnivåerna ha tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa steg i utbildningskedjan * Vi har goda möjligheter att tidigt sätta in resurser där det behövs * Vi har en väl fungerande integration * Vi har etablerat ett förstärkt samarbete med ideella organisationer via volontärtorget och de etablerade föreningar som finns * Utökat samarbete mellan berörda nämnder för att förebygga behov av insatser eller för att nödvändiga insatser görs i ett tidigt skede Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 5(27)

6 Analys Sektorns huvudprocess "Barn och elevers utveckling mot målen" är under implementering och dialoger kring förutsättningar, arbetssätt och rutiner pågår. Det förändrade arbetssättet kring bland annat uppföljning och dokumentation av barn och elevers lärande och utveckling, kräver ett omfattande stöd till enheterna. Förskolornas arbete med kvalitetsutveckling har fortsatt under året. Specialpedagoger handleder förskollärarna i att göra pedagogiska kartläggningar och handlingsplaner för barnets fortsatta utveckling. Fokus är på barnens språkliga och kommunikativa utveckling, som är en bas för läs- och skrivutvecklingen, i syfte att kunna göra tidiga insatser. Grundskolans resultat visar på marginella skillnader jämfört med förra läsåret på merparten av resultatmätningarna. Andelen elever i åk 9 som var behöriga till gymnasieskolan är högre än 2016 men lägre än tidigare år. Åtgärder för att öka andelen behöriga elever behöver vidtas. Enkäterna till grundskolans elever i åk 2, 5 och 8 visar att det påbörjade främjande och förebyggande arbetet mot trakasserier och kränkande behandling ännu inte gett full effekt. Arbetet behöver fortsätta. Den genomsnittliga betygspoängen är något bättre än föregående år, för elever både på yrkes- och på högskoleförberedande program, men lägre än riket. Andelen elever som fullföljer utbildningen med examen inom tre år är fortsatt högre än i riket. Bedömningen är att målet delvis är uppnått. Resultatmätning Utfall Målvärde Periodicitet Kvalitetssäkrade rutiner för övergångar inom 0-19 årsperspektivet Hänsyn till varje barns förutsättningar och behov i förskolan Andel förskollärare på förskolan I stora drag Helt uppfyllt Brutet år Processmått - Självvärdering Utfall lå 15/16 = Delvis uppfyllt I stora drag Helt uppfyllt Brutet år Processmått - Självvärdering Utfall lå 15/16 = I stora drag uppfyllt 56% 66 % År Nio av 35 förskolor hade minst 66 procent förskollärare på förskolan den 15 oktober Fritidshemmets uppdrag Delvis I stora drag År Processmått - Självvärdering Nytt resultatmått Fritidshemmen skapar en miljö som präglas av läroplanens mål för normer och värden Genomsnittligt antal elever per fritidshemsavdelning Antal elever per årsarbetare på fritidshemmet Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning på fritidshem Andel elever i grundskolan åk 1 som når kunskapskraven i svenska Resultat (läsa faktatext) nationella prov årskurs 3 Genomsnittligt meritvärde åk 9 I stora drag Helt uppfyllt Brutet år Processmått - Självvärdering Utfall lå 15/16 = I stora drag uppfyllt 43 st År Ingen uppgift för 2017 ännu. Utfall lå 15/16 = 47,6 elever 25 st År Ingen uppgift för 2017 ännu. Utfall lå 15/16 = 26,2 elever 75 % År Ingen uppgift för 2017 ännu. Utfall lå 15/16 = 53 % 95 % 95 % År Lå 16/17 gick 534 elever i åk 1. Ny resultatmätning 94,3% Årliga förbättringar År Årliga förbättringar ej uppnått Utfall lå 15/16 = 94,4 % År Utfallet avser: Samtliga elever Riket samtliga huvudmän 2017 = 223,5 Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 6(27)

7 Resultatmätning Utfall Målvärde Periodicitet Andel elever som nått minst E i alla ämnen - slutbetyg åk 9 Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program Andel elever på grundskolan som har en frånvaro som riskerar inverka på elevens måluppfyllelse Total andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan Anpassning av undervisningen på grundsärskolan God miljö för utveckling och lärande på grundsärskolan Andel elever i åk 9 på grundsärskolan som uppnått minst E i samtliga ämnen Andel lärare på grundsärskolan med pedagogisk högskoleexamen Genomsnittlig betygspoäng för elever på högskoleförberedande program folkbokförda i Skövde Genomsnittlig betygspoäng för elever på yrkesprogram folkbokförda i Skövde Andel gymnasieelever som fullföljer utbildningen med examen inom tre år, folkbokförda Andel gymnasieelever med behörighet till högskola. God miljö för utveckling och lärande på introduktionsprogrammen Anpassning av undervisningen på introduktionsprogrammen Andel elever i huvudmannens skolor som byter från ett introduktionsprogram till ett nationellt program 73,9% 85 % År Utfallet avser: Samtliga elever Riket samtliga huvudmän 2017 = 74,1 83,3% Årliga förbättringar År Utfallet avser: Samtliga elever Riket samtliga huvudmän 2017 = 82,5 1,7% 0 % Brutet år 99 elever av elever = 1,7 % Utfall lå 15/16 = 1,7 % 87,4% 100 % År Riket lå 2016/2017 = 82,2 % Utfall Skövde lå 15/16 = 91,7 Helt Helt År Processmått - Självvärdering Ny resultatmätning I stora drag Helt År Processmått - Självvärdering Ny resultatmätning 98,4 % 100 % År Totalt 4 elever åk 9 lå 16/17 Utfall lå 15/16 = 93 % 100 % År Ingen uppgift för 2017 ännu Utfall lå 15/16 = 97 % 14,6 15 År Utfall lå 15/16 = 14,4 13,6 15 År Utfall lå 15/16 = 13,4 70% 85 % År Skolverket Jämförelsetal Riket 2017 = 66 % Årliga förbättringar År Ingen uppgift för 2017 ännu Årliga förbättringar Utfall lå 15/16 = 65 % Delvis Helt År Processmått - självvärdering Ny resultatmätning Delvis Helt År Processmått - Självvärdering Ny resultatmätning 40 % År Ingen uppgift för 2017 Utfall lå 15/16 = 42 % Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 7(27)

8 Resultatmätning Utfall Målvärde Periodicitet Andel folkbokförda elever som byter från introduktionsprogrammen till ett nationellt program Andel elever som går mer än ett år på IM Totalt antal medarbetare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasieskolan Barn och elevers ansvar, delaktighet och inflytande God miljö för utveckling och lärande på gymnasiesärskolan Anpassning av undervisningen på gymnasiesärskolan Andel elever som fullföljt ett fullständigt nationellt program på gymnasiesärskolan Andel elever på gymnasiesärskolan som arbetar eller studerar efter slutförd utbildning Andel lärare med pedagogisk högskolexamen på gymnasiesärskolan Skolan ger eleverna underlag för framtida studie- och yrkesval Andel inskrivna ungdomar inom Aktivitetsansvaret, exklusive IM, som är i sysselsättning 40 % År Ingen uppgift för 2017 Utfall lå 15/16 = 35 % 65% 40 % År 139 elever av 213 elever Utfall lå 15/16 = 53 % 85,9% 85 % År Riket lå 16/17 = 78,6 % Utfall Skövde lå 15/16 = 85,5 Delvis I stora drag uppfyllt Brutet år Processmått - självvärdering Utfall lå 15/16 = Delvis uppfyllt I stora drag Helt År Processmått - självvärdering Ny resultatmätning I stora drag Helt År Processmått - självvärdering Ny resultatmätning 56 % 90 % År Totalt 9 avgångselever, 5 elever uppnådde p, vt 2017 Ny resultatmätning 88,8% 100 % År Totalt antal elever 9 (8 av 9 elever var i arbete eller studier v. 35) Utfall 2016 = 75 % I stora drag 100 % År Ingen uppgift för 2017 ännu Utfall lå 15/16 = 86 % I stora drag uppfyllt År Processmått - självvärdering Ny resultatmätning 56 % 85 % År Den 31 december totalt 132 ungdomar (exkl. IM). I pågående åtgärd fanns 74 ungdomar = 56 %. Under jan-juni 2017 totalt 102 ungdomar (exkl. IM). I pågående åtgärd fanns 78 ungdomar = 76,4 %. Aktiviteter Startdatum Slutdatum Kompetensutveckla sektorns chefer i resultatförståelse och analys Skickliggöra våra enhetschefer att leda skolutveckling Kompetensutvecklingen av cheferna i resultatförståelse och analysförmåga har framförallt skett på vårens strategidagar. Enhetscheferna har bland annat läst, och i basgrupperna arbetat med, boken "Resultatanalys i skolan". I juni deltog alla chefer i en föreläsning om analys som följdes upp på respektive avdelning. Höstens första strategidag ska ha fokus på respektive chefs analys i SVEP Årsrapport och att cheferna delar analyserna med varandra. Fortsatta åtgärder sker på respektive avdelning med avdelningschef som ansvarig. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 8(27)

9 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Utredning anslagsfinansierade grupper på grundskolan Skapa likvärdiga förutsättningar att utvecklas och lära för elever i Skövde kommuns grundskolor Efter dialog med rektorer, elevhälsochef samt pedagog i språkklass fortgår arbetet med inriktning mot hur en central kompetensgrupp skulle kunna utformas i Skövde dvs. skapa en spetskompetens kring anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd som kan komma alla elever till del. Övergår i ny aktivitet: Utreda möjligheten att starta en central kompetensgrupp för barn i behov av särskilt stöd. Kartlägga nuläget kring organisation av barngrupperna på förskolan Få underlag för hur Skövde kommun ska förhålla sig till skolverkets riktlinjer ang. barngruppernas storlek. Vid omvärldsspaning framgår att även andra kommuner delar grupper i befintliga lokaler och med stöd av statsbidraget förstärker med personal för de yngsta barnen. Några kommuner har tydligt visat vilja att sänka sina barngruppsantal även om det varit en marginell sänkning med ett barn/förskola. Barnens vistelsetider på förskolan följs nu upp för att se förändringar över tid. Vid planeringen av ny förskola har ansvarig chef i uppdrag att organisera barn- och personal på nya sätt. De chefer som inte deltagit i programarbetet behöver få förståelse av det nya arbetssättet, dock påverkas förskolorna olika beroende på att andelen legitimerade förskollärare varierar. Formulera och fastställa förskollärares, fritidspedagogers och lärares ansvar i Skövde kommun Likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet i undervisningen för barn och elever Arbetet med att tydliggöra medarbetares olika roller har fortsatt under hösten genom implementeringen av kärnprocessen "Elevens väg mot utbildningens mål". Denna aktivitet avslutas nu för att övergå i en ny med fokus på införandet av ny lärplattform. I det arbetet kommer pedagogernas ansvar kring det formativa förhållningssättet, dokumentation kring elev och transparens mot vårdnadshavare att förtydligas. Övergår till ny aktivitet: Implementering av ny lärplattform. Utreda tillgång och omfattning av elevhälsa på sektorn Säkerställa att alla enheter i rätt omfattning har tillgång till elevhälsans kompetenser Utredningen av tillgång och omfattning av elevhälsa är genomförd och har redovisats för nämnden. Underlag för jämförelse med andra kommuner i Skaraborg har utgjort grunden för utredningen. Skövde har i relativ bemärkelse låg bemanning per elev av i stort alla elevhälsokompetenser. Frågan om tillgång är mer komplex än omfattningen och rör frågor som är kopplat till upplevelse av tillgång men också av faktiska behov. Tillgångsfrågan blir därför i delar kopplat till lokala förutsättningar, så som det är föreskrivet i skollagens förarbeten. Rektor bedömning av tillgången på respektive skolenhet är en mycket viktig faktor för huvudman att ta ställning till. Då huvudmannen inte kunnat täcka behoven anställer rektorerna, framförallt på skolor åk 7-9, beteendevetenskaplig kompetens själva och den situationen behöver vändas. Nämnden har gett chef för barn och elevhälsan i uppdrag att ta fram förslag på en organisation av barn- och elevhälsan som säkerställer likvärdig tillgång till alla kompetenser inom elevhälsan. Förslaget ska ge både kort- och långsiktiga perspektiv. En ny aktivitet har skapats. I Strategisk plan med budget för finns beslut om att ge tillskott i budget för ytterligare tre kuratorstjänster till barn och elevhälsan. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 9(27)

10 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Etablering av årskurs 7-9 i Ryd Säkerställa tillgång till elevplatser för elever i årskurs 7-9 Arbetet med etableringen av högstadiet på Ryd fortsätter. Fortfarande finns utmaningar kring enskilda elever men också kring grupprocessen i personalgruppen. Handlingsplaner utifrån trygghet och studiero samt för personalens arbetsmiljö är upprättade. Stort fokus ligger på att organisera på bästa sätt för eleverna. Elevernas val till högstadiet pågår och viss oro finns avseende att få tillräckligt antal elever i åk 7 och åk 8 för att kunna ha en ekonomi i balans. Ta fram rutiner för arbetet kring barn och elever som riskerar att inte nå målen Säkerställa att elever i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd får likvärdigt stöd utifrån sina behov Aktiviteten rör barn och elever som riskerar att inte nå målen men har utvecklats till att även omfatta arbetet kring ledning och stimulans. En processkartläggning av "Barn och elevers utveckling mot målen" är genomförd och ledningsgruppen har beslutat att gå vidare enligt förslag. Arbetsgrupper och referensgrupper är tillsatta. Arbetsgrupperna ska i dialog ta fram förslag på gemensamma rutiner, arbetssätt och blanketter. I delar behöver fundamentet för arbetet med uppföljning och dokumentation förändras. Grunden bör läggas i den digitala lärplattformen Fronter, inte bara individnivå, utan även grupp och organisationsnivå. Arbetet med processen har blivit mer omfattande och tidskrävande än beräknat. Implementeringen av nya rutiner startade i augusti med rektorer på grundskola och gymnasieskola. Varje rektor fick därefter redovisa vilket stöd hen behöver för att kunna genomföra förväntade förändringar på sin enhet. Utifrån denna redovisning ska riktat stöd ges till respektive enhet. Arbetet kräver en ökad dialog mellan enheter och sektorsledning. Det förändrade arbetssätt som förordas kommer omfattande fordra en lång implementeringstid och ett omfattande stöd till enheterna. Analysera sambandet mellan enheternas resultat och den ekonomiska resurstilldelningen Få underlag för en ev. förändring av nämndens resursfördelningsmodell för för- och grundskola Utredningen har resulterat i en revidering av resursfördelningsmodell avseende socialfaktor för grundskolan. Vid fördelningen av medel används från och med läsåret 18/19 det indexvärde som Skolverket har använt sig av vid fördelning av statsbidraget Ökad jämlikhet i grundskolan. Faktorerna som vägs in i indexet är: kön, tid i Sverige, föräldrars utbildningsnivå, elevernas födelseland och moder respektive faders födelseland. Ny aktivitet har formulerats för 2018: Utreda hur stor andel av nämndens budget som bör avsättas för socioekonomisk kompensation. Utreda möjligheten att bygga ut befintliga åk 7-9 skolor Ge underlag för beslut kring lokalinvestering avseende åk 7-9 skolor Utredningen är klar och redovisad för nämnd: - Helenaskolans fastighet bedöms delvis ha ett stort värde för etablering av annan gatunära bebyggelse (bostad/kontor/affär) vilket gör att en utbyggnad av skolan sannolikt inte är möjlig. - En utbyggnad av Vasaskolan ger en mycket liten friyta/elev m.h.t. tillkommande byggyta och utökat elevtal. Vidare bedöms skolan inte kunna ges tillstånd att byggas i fler plan. - Rydskolans befintliga lokalyta bör medge en ombyggnation/utökning inom befintlig byggnad som klarar ett högre elevtal. Dock bedöms skolans utemiljö som begränsande. Här ska även stadsdelsutvecklingen beaktas. För att få ytterligare ingångsvärden när Raoul Wallenbergskolans högstadium är etablerat övergår uppdraget i ny aktivitet: Utreda framtida 7-9 organisation. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 10(27)

11 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Utreda möjligheten att bygga ut i tätorten befintliga F-åk 6 skolor Ge underlag för beslut kring lokalinvestering avseende F- åk 6 skolor Utredningen är genomförd och redovisad för nämnd. Den enda F-åk 6 skolan i tätorten som bedöms vara möjlig att bygga ut till en treparallellig skola är Heneskolan. En utbyggnad är dock inte aktuellt i dagsläget men minimerar handläggningstiden om det blir aktuellt i framtiden. Utreda optimal förskole- och skolorganisationen avseende lokaler i Stöpen/Frösve Ge underlag för beslut kring lokalinvestering i Stöpen/Frösve Utredningen är genomförd och redovisad för nämnd. Nämnden har gett sektorschef ett nytt uppdrag att, utifrån tjänstemannaförslaget, göra en fördjupad utredning om en renovering/ombyggnad som även ger möjlighet att slå samman de båda förskoleavdelningarna Hästhoven och Grimman. Övergår till ny aktivitet: Fördjupad analys av en framtida flytt och ihopbyggnad av förskolorna Hästhoven och Grimman. Ta fram och implementera modell för kompetensutveckling för medarbetare på fritidshemmet Relevant kompetensutveckling för att utveckla professionen på fritidshemmet Lärmodulen för fritidshem är under implementering och utvecklas fortlöpande. En inspirationsföreläsning har genomförts för alla medarbetare och rektorer på fritidshemmen. Temat för föreläsningen var "Fritidshemmet - möjligheternas arena" men även forskning om lekens betydelse, togs upp. Förbättra huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Att huvudmannen följer upp, analyserar och utvecklar samtliga verksamheter på likartat sätt Barn och utbildningsnämndens styrkort har kompletterats med fler resultatmätningar för de skolformer (fritidshem, grund- och gymnasiesärskolan samt introduktionsprogrammen) som huvudmannen fått föreläggande från skolinspektionen kring. Inför analysen av läsåret 16/17 reviderades strukturen i SVEP Årsrapport, för avdelning och enhet, så att varje verksamhet/skolform fick en egen rubrik. Det innebär att alla verksamheter följs upp, analyseras och att adekvata utvecklingsåtgärder redovisas/dokumenteras separat. Införande av det nya beslutsstödsystemet där bl a betygsresultat kan följas från huvudmannanivå till enskild elev ger alla nivåer bättre underlag för uppföljning och analys av resultaten. Skolinspektionen har avslutat tillsynen för huvudmannens alla skolformer förutom gymnasieskolan. Arbete pågår på gymnasieskolan för att ta fram resultatmått för två av introduktionsprogrammen, Individuellt alternativ samt Språkintroduktion. Ta fram rutiner för registrering och uppföljning av studiehandledning på modersmålet Säkerställa att elever på grund- och gymnasieskolan i behov av studiehandledning på modersmål får det Beslutsstödsystemet ger ett bra stöd i planering av studiehandledning då uppföljningen av elevens kunskapsresultat är grund för samtal med rektor kring enskild elevs behov av studiehandledning. Systemen för registrering behöver dock utvecklas ytterligare. I dagsläget är det svårt att få kontroll på de elever som gått i svensk skola tidigare och flyttat till Skövde. Förslag på ny rutin finns och testas på grundskolan. På gymnasiet genomfördes under hösten en nulägesanalys över hur arbetet med nyanlända ser ut och utifrån det ska en handlingsplan upprättas. En rutin för studiehandledning som särskilt stöd behöver också utformas. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 11(27)

12 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Ta fram förslag på organisation av barn- och elevhälsan som säkerställer likvärdig tillgång Säkerställa likvärdig tillgång till barn- och elevhälsa Förslaget avseende omfattning och tillgång till elevhälsa i hela sektorn har antagits av nämnden. Kvar för nämnden att besluta om är hur en utökning av elevhälsan ska finansieras. Barn och utbildningsnämnden beslutar att en utökad ram om 2.1 mnkr tas med i budgetprocessen Mål: 3.2 Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling Kommer delvis uppfyllas/delvis uppfyllt Strategier för att nå målet * Inom för-, grund- och gymnasieskolan är utvecklingen inom ämnesområdena teknik, naturvetenskap och matematik särskilt prioriterade * Vi har en väl fungerande integration * I Skövde kommun finns det fler huvudmän inom förskolan * Vi har stärkt samverkan mellan skol och arbetsliv ytterligare * Vi har ett ökat entreprenörskap inom samtliga skolformer * Vi har utvecklade verktyg för att nå högre resultat och måluppfyllelse * Samtliga medarbetare arbetar aktivt med omvärldsbevakning och tar del av ny teknik och forskning * Vi har ett ökat internationellt engagemang Analys Implementeringsinsatser av modellen för planering och uppföljning av verksamheten, från enhets- till huvudmannanivå, är genomförd i hela organisationen. Skolinspektionens tillsyn visade dock på brister i huvudmannens uppföljning då samtliga skolformer inte synliggjorts och analyserats. Bristerna är i stora drag åtgärdade men en förbättrad uppföljning av två introduktionsprogram återstår. Förskolans arbete med att dokumentera, följa upp och analysera det enskilda barnets utveckling är på god väg. Olika modeller testas för att kunna jämföras i syfte att öka effektiviteten. Dokumentationen ska vara ett stöd i förskolornas analys av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Fortsatta åtgärder behövs. Barn och elevhälsan har haft fokus på att utveckla ett mer processorienterat och likvärdigt arbetssätt inom sektorn. Åtgärder behöver vidtas för att få en ökad samsyn inom sektorn kring vad elevhälsans och de olika professionernas uppdrag är. På grund- och gymnasieskola har ett behov av att systematisera uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling identifierats. Åtgärder för att stärka enhetscheferna i resultatförståelse och analysförmåga är påbörjade och det systematiska kvalitetsarbetet på lärar- och arbetslagsnivå behöver fortsatt utvecklas. I syfte att ta fram en utvecklingsplan har mottagnings- och modersmålsenheten genomfört en nulägesanalys på samtliga grundskolor avseende skolornas kompetens kring nyanlända elever. Bedömningen är att målet delvis är uppnått. Resultatmätning Utfall Målvärde Periodicitet Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i skolan I stora drag Helt uppfyllt Brutet år Processmått självvärdering Utfall lå 15/16 = I stora drag uppfyllt Delvis I stora drag uppfyllt Brutet år Processmått självvärdering Utfall lå 15/16 = Delvis uppfyllt Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 12(27)

13 Resultatmätning Utfall Målvärde Periodicitet Andel gymnasieelever, folkbokförda, som studerar med inriktning mot naturvetenskap, teknik och matematik. 13,3 % Årliga förbättringar År Årliga förbättringar ej uppnått Utfall lå 15/16 = 21 %. Lå 16/17 = 230 elever av elever (födda ) Antal UF-företag (ung företagsamhet) på gymnasiet 36 st Årlig ökning År Årliga förbättringar har uppnåtts. Utfall lå 15/16 = 30 st Aktiviteter Startdatum Slutdatum Utreda möjligheten att etablera ett Tekniskt och Naturvetenskapligt centrum inom Gymnasium Skövde Ett Teknisk och Naturvetenskapligt centrum ska öka möjligheterna för samverkan med berörda avnämare som arbetsliv, högskolor/universitet med flera, samt även med inom kommunen verksamma fristående gymnasieskolor. Centret ska även bli ett nav i utbildning inom teknik och naturvetenskap för Sektor Barn och utbildning utifrån ett 0-19 årsperspektiv genom att öppna upp för projekt, studiebesök m.m. tillsammans med för- och grundskolan samt Balthazar Science Center AB. Barn och utbildningsnämnden beslutade i oktober att utredningsuppdraget är avslutat och att redovisa tekniskt- och naturvetenskapligt centrum i nämndens investeringsbehov inför Strategisk plan med budget Genomföra och utvärdera pilotprojekt avseende programmering Stärka elevernas förmåga avseende problemformulering och lösning samt stimulera till kreativitet och logiskt tänkande. Två enheter valdes ut för att testa konceptet, Digipen. Dock visade sig Digipen vara på en nivå som i detta skedet inte passade för de som är nybörjare. Tillsammans med högskolan i Skövde gjordes därför ett arbete för att förändra/utveckla konceptet. När kunskapen ökar hos både våra elever och lärare så kommer konceptet vara lämplig för de äldre eleverna. En kompetenshöjning på basnivå kring vad programmering är behöver ske hos merparten av pedagogerna. För att genomföra uppdraget i läroplanen och kursplanerna behöver sektorn ta ett helhetsgrepp kring kompetensutveckling inom området. Kartlägga nuläget för det internationella engagemanget i sektorns verksamheter Att få ett nuläge för hur det internationella engagemanget ser ut i verksamheten En enkät har skickats ut till samtliga enheter i syfte att få ett nuläge av pågående aktiviteter. Förskolechefer/rektorer fick svara på frågan: "Genomför din enhet någon specifik aktivitet för att öka barnens/elevernas förståelse/kunskap avseende kulturell mångfald och den ökade internationaliseringen?" och 78 procent av enhetscheferna svarade att de arbetar aktivt med frågan. Aktiviteter som genomförs är bland annat elevutbyte med andra länder, fadderverksamhet, uppmärksamma FN-dagen samt genom en internationell kalender belysa andra traditioner. Det genomförs även ett antal projekt så som rättvisevecka, FN-rollspel mm. I de yngre åldrarna sker det till stor del naturligt utifrån det ökade antalet nyanlända och de samtal och den nyfikenhet det stimulerar till. De chefer som svarade nej på frågan hänvisade till att det inte ligger inom uppdraget eller att det sker naturligt men att fokus ligger på annat. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 13(27)

14 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Uppföljning av etablering av Mottagnings- och modersmålsenhet Mottagandet av nyanlända barn och elever är kvalitets- och rättssäkrat Arbetet har genomförts enligt plan. I nuläget är fokus på att kartlägga de elever som kommit till Skövde innan Mottagnings- och modersmålsenheten startades, bidra till att utveckla stödet för eleverna på skolorna samt att skapa en flexibel verksamhet på MME, framförallt vad gäller mottagningsdelen. Implementering av nationell It-strategi Alla barn och elever ska få en likvärdig möjlighet att utveckla digital kompetens Regeringens beslut om en nationell IT-strategi kom först i oktober 2017 vilket påverkat möjligheten till implementering. I den nationella strategin framgår att lokala strategier behöver tas fram vilket innebär att denna aktivitet övergår i en ny aktivitet 2018: Ta fram lokala strategier för digitalisering. Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 14(27)

15 4 Uppföljning av ekonomi 4.1 Ekonomisk utveckling Resultat bokslut (tkr) Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse Helårsprognos Utfall 2016 Intäkter Budgetanslag Kommunbidrag Försäljning av verksamhet Bidrag Övriga intäkter Kostnader Taxor och avgifter Personalkostnader Lämnade bidrag Lokalhyror och markhyror Köp av huvudverksamhet Kapitalkostnader RESULTAT Övriga kostnader Demografikompensation Resultat efter demografikompensation er till resultatet Nämndens resultat för 2017, inklusive demografikompensation, visar på ett underskott om 8,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgör 0,8 procent av nämndens kommunbidrag. Underskottet avser främst grundskolan och beror på att flera grundskolor haft högre personalkostnader än de haft ekonomiskt utrymmer för. Utfall jämfört med budget På intäktssidan är det försäljning av verksamhet och bidrag som står för de största avvikelserna jämfört med budget. Försäljning av verksamhet avser interkommunala intäkter och ökningen avser gymnasiet som har fler elever från andra kommuner än beräknat. Den ökade intäkten för posten bidrag avser statsbidrag från Skolverket som blev betydligt högre Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 15(27)

16 än budgeterat. Statsbidragen från Skolverket genererar motsvarande kostnadsökning för personal då huvuddelen av bidragen används till någon form av personalförstärkning eller rena lönetillägg. När det gäller bidrag från Migrationsverket, för schablonbidraget Barn och elever i förskola och skola, visar utfallet på ungefär samma nivå som Utöver schablonbidraget har nämnden för 2017 även fått 90 procent av ersättningen för etableringsinsatser avseende barn som Migrationsverket betalar ut till kommunen. På kostnadssidan är det personalkostnader, köp av huvudverksamhet och övriga kostnader som har störst avvikelser jämfört med budget. Personalkostnaderna avser dels ökade kostnader till följd av statsbidrag som nämns ovan, ca 23 miljoner kronor, dels högre personalkostnader än beräknat på grundskolan. Se även kommentarer under avsnitt 1.2 Resultat per verksamhet. När det gäller köp av huvudverksamhet är det bidrag till enskilda huvudmän som visar ett högre utfall än budgeterat, för samtliga skolformer. Ökningen för övriga kostnader avser kostnader för vikarier från bemanningsenheten. Denna kostnad har budgeterats som en personalkostnad av enheterna men hamnar i prognos och utfall under övriga kostnader som en intern tjänst. Detta betyder att avvikelsen avseende personalkostnader i realiteten är 12 miljoner kronor högre än resultaträkningen visar. Avvikelse mellan årets utfall och föregående års utfall På intäktssidan är det främst intäktsposten bidrag som avviker jämfört med föregående år. Bidrag från Skolverket är 12 miljoner kronor högre jämfört med 2016 och bidrag från Migrationsverket är 14 miljoner kronor högre. På kostnadssidan är det personalkostnader och köp av huvudverksamhet som är högre jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna är lägre jämfört med föregående år vilket beror på att internhyran sänktes 2017 på grund av sänkt internränta. Övriga kostnader är ca 17 miljoner kronor högre jämfört med utfall Ökningen beror främst på köpt tjänst från bemanningsenheten som får helårseffekt Bemanningsenheten startades hösten 2016 med förskolan och har under 2017 utökats till att även omfatta särskolan samt några grundskoleenheter. Avvikelse mellan prognos tertial 2 och utfall På intäktssidan är det försäljning av verksamhet och bidrag som står för de största avvikelserna jämfört med prognos i tertial 2. Försäljning av verksamhet avser interkommunala intäkter och ökningen avser gymnasiet som har fler elever från andra kommuner hösten 2017 än beräknat. Bidrag avser statsbidrag från Skolverket och Migrationsverket (se även kommentarer under ovanstående rubriker) vilka har varit svåra att prognostisera då besluten kommit sent och därför inte räknats med i prognosen. På kostnadssidan är det personalkostnader, köp av huvudverksamhet och övriga kostnader som har störst avvikelser jämfört med prognos (se även kommentarer under ovanstående rubriker). De högre personalkostnaderna beror på ökade statsbidrag som är direkt riktade att användas till ökade personalresurser. Flera nya statsbidrag och sena beslut gör att även personalkostnaderna varit svåra att prognostisera. Prognosen för köp av huvudverksamhet avviker från utfallet för samtliga skolformer. Avvikelsen beror på att det varit fler elever som valt att studera i andra kommuner eller friskolor under hösten än beräknat. Avvikelsen mellan prognos och utfall gällande övriga kostnader avser köpt tjänst från bemanningsenheten där utfallet varit svårt att prognostisera då vi inte har några erfarenhetsvärden att gå på från tidigare år. Utfall investeringar bokslut (tkr) Lokaler Infrastruktur Helårsprognos Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse mellan budget och utfall Inventarier Affärsverken Fastighetsförvärv Summa investeringar Samtliga avdelningar har beslutade investeringsplaner som följs upp i samband med prognos. Arbetet med mer långsiktiga investerings- och omsättningsplaner för respektive avdelning pågår men har en bit kvar främst när det gäller föroch grundskolan. Utfallet för 2017 visar på ett underutnyttjande av investeringsmedel på 6,3 miljoner kronor. Av underutnyttjandet avser 4,9 miljoner kronor planerade inköp som av olika anledningar har flyttats fram eller beställningar som är lagda men inte levererade. Nämnden avser att begära ombudgetering av dessa medel, 4,9 miljoner kronor, till Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 16(27)

17 4.2 Resultat per verksamhet Nämndens resultat för 2017, inklusive demografikompensation, visar på ett underskott om 8,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgör 0,8 procent av nämndens kommunbidrag. Underskottet avser främst grundskolan och beror på att flera grundskolor haft högre personalkostnader än de haft ekonomiskt utrymmer för. Intäkter På intäktssidan visar utfallet på 11,7 miljoner kronor högre intäkter än budgeterat. Den största avvikelse avser interkommunala intäkter för gymnasieskolan som blev 8,8 miljoner kronor högre än budgeterat. De ökade intäkterna beror på att det är fler elever från andra kommuner än beräknat som valt att genomföra sin utbildning på Gymnasium Skövde. Ökade intäkter av barnomsorgsavgifter avser främst förskolan. Kostnader Nämnden, gemensamma sektorskostnader och aktivitetsansvaret visar ett utfall för året som i stort sett, med några mindre avvikelse, följer budget. Studie och yrkesvägledningen har ett utfall för året på cirka 0,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på vakanser under året då det är svårt att rekrytera utbildade studie och yrkesvägledare. Mottagnings och modersmålsenhetens (MME) utfall jämfört med budget visar på ett överskott om 1 miljon kronor. Överskottet avser i sin helhet modersmålsundervisningen som har kunnat bedrivas effektivt och nya elever har gått in i befintliga grupper. Studiehandledningen övergick till MME i samband med läsårsstarten och har i uppstarten endast fördelats till nyanlända elever utifrån ett generellt behov, nästa steg blir att eventuellt utöka den där det finns individuella behov. Tilläggsbelopp för förskola, grundskola och gymnasium blev nästan 5 miljoner kronor högre än budgeterat. Kostnadsökningen avser främst förskolan. Av den totala kostnaden för tilläggsbelopp avser 4,1 miljoner kronor (11 %) tilläggsbelopp som betalats ut till enskilda huvudmän. Förskola inklusive vårdnadsbidrag Utfallet för den centrala resursfördelningen visar på ett överskott om drygt 5,5 miljoner kronor. Överskottet beror på att det har varit färre barn än planerat inskrivna på förskoleenheterna under hösten. Det har även varit lägre kostnader för måltider, lokaler och lokalvård samt något lägre kostnader för vårdnadsbidrag. Förskolans enheter uppvisar ett underskott på ca 0,4 miljoner kronor. Enheter med färre än fyra avdelningar lyfter fram att de har haft det svårt att få ihop sin ekonomi då få barn/avdelningar minskar möjligheten till en flexibel bemanning under dagen. Beviljat statsbidraget för minskade barngrupper i förskolan för 2017 blev 4,2 miljoner kronor vilket varit positivt för de förskolor som fått del av bidraget. Grundskola Utfallet för den centrala resursfördelningen visar på ett underskott om 4 miljoner kronor. Underskottet beror i huvudsak på att det varit fler elever inskrivna på våra skolor än beräknat. Störst avvikelse visar antal inskrivna på fritidshemmen där budgeten är lagd utifrån demografimodellen, 65 procent av eleverna i åldern 6-11 år, men utfallet är närmare 69 procent av eleverna för våren och 71 procent för hösten. Grundskolans enheter uppvisar ett nettounderskott på 14 miljoner kronor vilket är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med prognos (T2) och 10 miljoner kronor jämfört med Den främsta orsaken till underskottet är att enheterna har en högre bemanning än tilldelade medel medger. Flera enheter anger att ett ökat antal elever än tidigare har behov av assistenter och/eller särskilda insatser. Även de socioekonomiska aspekterna lyfts upp där några enheter har många elever med stora sociala och kognitiva utmaningar. Genomgående för flera enheter är att det haft svårigheter med att rekrytera behöriga lärare och när rekryteringen lyckats blev det ofta till en högre kostnad än vad det ekonomiska utrymmet medgivit. Det har handlat om både högre lön och högre tjänstgöringsgrad än planerat. Enligt statistik i sektorns personalredovisning för 2017 framkommer att löneglidningen för grundskollärare under året varit på nästan två procent vilket motsvarar mellan 3,5 och 4 miljoner kronor. Grundsärskolan uppvisar ett överskott jämfört med budget på 0,8 miljoner kronor. Överskottet avser lägre personalkostnader än budgeterat för året. Gymnasieskola inkl. busskort Utfallet för den centrala resursfördelningen och busskort visar på högre kostnader än budgeterat. Avvikelsen beror på något fler elever än beräknat under hösten samt högre kostnader för busskort. Gymnasiets enheter uppvisar ett underskott om 0,6 miljoner kronor. Underskottet avser kostnader för riksidrottsgymnasiet Motocross som övertagits från Tibro kommun hösten Barn och utbildningsnämnd, Verksamhetsberättelse 2017 (T3) 17(27)