1 Sammanfattning Nämndens ansvarsområde Analys Styrkort... 5

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens ansvarsområde Analys Styrkort Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling Internbudget Barn- och utbildningsnämndens internbudget Kommentar till budgeten Intern kontroll Sammanfattning internkontroll arbetet Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 Internbudget 2018 för Barn och utbildningsnämnden Bilaga 2: Bilaga 2 BUN intern kontrollplan för 2018 Bilaga 3: Bilaga 3 BUN risk- och väsentlighetsanalys 2018 Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

3 1 Sammanfattning Verksamheten för barn- och utbildningsnämnden pågår i stort enligt plan. Smärre justeringar har genomförts i organisationen, bland annat har en administrativ chef för förskolan rekryterats i syfte att få en bättre utväxling av det administrativa stödet till verksamhetens chefer. Utifrån barn och utbildningsnämndens målbild och beslutade fokusområden; ledarskap, rättssäkra processer samt barn och elevhälsa, har en kompetensutveckling kring analys och resultatförståelse genomförts för sektorns chefer. Syftet är att få större precision i bedömningar och analyser och därmed ge bättre beslutsunderlag på den strategiska nivån i sektorn. Kommunens nya beslutsstödsystem är ett viktigt verktyg som underlättar analysarbetet. Sektors kärnprocess Barn och elevers utveckling mot utbildningens mål är kartlagd och ett implementeringsarbete avseende arbetssätt och rutiner är påbörjat. Under våren fick barn och utbildningsnämnden beslut efter Skolinspektionens regelbundna tillsyn av samtliga skolformer. Utifrån besluten har ett antal åtgärder vidtagits för att säkerställa en rättssäker, kvalitativ och likvärdig utbildning. Två av Skolinspektionens tillsyner är i nuläget inte avslutade, en för huvudmannen och en för en grundskoleenhet. Utifrån tillsynen har barn och utbildningsnämnden ingått ett avtal med Skolverket kring konceptet Samverkan för bästa skola. Avtalet löper över tre år, med början hösten 2017, och fem grundskolor (nio enheter) deltar. Skolverkets uppdrag är att i dialog med huvudman identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten inom och mellan skolor. Det är fortfarande en stor utmaningen att försörja sektorns verksamheter med pedagogisk personal. Dock står Skövde kommun sig ganska väl i jämförelse med övriga kommuner i Skaraborg. Det finns vakanser men läget på enheterna är hanterbart. Ett viktigt steg för kompetensförsörjning togs under våren då högskolorna i Borås respektive Skövde beslutade att från och med våren 2018 förlägga lärarutbildning, förskollärare samt lärare i förskoleklass till årskurs tre, till Skövde. Mottagnings och modersmålsenheten (MME) har sedan årsskiftet varit operativ. Kartläggningen av de nyanlända elevernas kunskaper fortlöper enligt plan och enheten arbetar för att utveckla stödet till eleverna på skolorna. Inflödet av nyanlända har minskat under perioden men arbetet kring studiehandledning och modersmålsundervisning pågår. Under 2017 har Ekedals, Tidans samt Aspö förskolor tagits i bruk. Behovet av att identifiera och planera för kommande lokalbehov för förskolan kvarstår. Den av PwC genomförda utredningen kring skolorganisationen slutrapporterades under våren. Syftet med utredningen var att se över kommunens framtida skolstruktur och genom det identifiera möjliga effektiviseringar inom sektorn. Utifrån rekommendationer i rapporten har nämnden gett sektorchef utredningsuppdrag som redovisats under hösten. Dimensioneringen av sektorns grundskolor är dock fortsatt en stor utmaning. Friskolan Raoul Wallenberg har under hösten 2017 öppnat högstadium med en klass och planerar hösten 2018 för 3-4 klasser i åk 7. Nya Skolan fick under våren tillstånd från Skolinspektionen att hösten 2018 öppna i Skövde. Det är svårt att bedöma antalet sökande till de fristående skolorna vilket påverkar sektorns planering för grundskolan och ytterligare utredningar behöver genomföras. I augusti startade tre klasser i årskurs 7 på Rydskolans högstadium. Fortsatta insatser behövs för att öka kunskapen om Rydskolan, dess lärmiljöer och profiler i syfte att öka attraktiviteten för skolan. Byggnationen av Trädgårdsstadens skola samt utbyggnaden av Billingskolan fortgår. Under året har utredningen angående Tekniskt och naturvetenskapligt centrum på gymnasieskolan fortgått. Planen för Samverkan skola arbetsliv har reviderats och är beslutad av nämnden. Planen hanterar skolans studie och yrkesvägledande insatser på olika nivåer. Ett årshjul med tillhörande arbetsplan är framtagen för att stödja det praktiska arbetet på enheterna. 2 Nämndens ansvarsområde Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sjukhusskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt elevhälsa. Nämnden är även ansvarig vårdgivare för elevhälsans medicinska insatser för elever 6-20 år. Nämnden har det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar i åldrarna år, som har valt att inte studera på gymnasiet eller avbrutit sina gymnasiestudier. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt föreskrifter som finns i lag eller förordning samt enligt de styrdokument som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat, samt enligt bestämmelser i nämndens reglemente. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

4 Antalet barn inom förskoleverksamheten uppgår till och totalt inom fritidshem, förskoleklass samt grundskola finns elever. På grundsärskolan uppgår elevantalet till 55. Inom gymnasieskolan finns elever varav 40 procent kommer från annan kommun. Inom gymnasiesärskolan finns 80 elever varav 46 procent är från annan kommun. Antalet tillsvidareanställda medarbetare inom sektor barn och utbildning uppgår till Barn- och utbildningsnämnden utövar tillsyn över verksamhet på fristående förskolor och fristående fritidshem. 3 Analys Till grund för nämndens verksamhetsplan ligger en analys. Syftet med analysen är att identifiera skillnader mellan vad verksamheterna presterar idag jämfört med ett önskat läge. Med önskat läge förstås att de verksamheter som nämnden ansvarar för utförs i enlighet med den lagstiftning, föreskrifter och rekommendationer som finns för verksamheterna samt att målsättningarna i Vision Skövde 2025 och som förtydligats i Programförklaring för Skövde, Strategisk plan med budget och andra styrande politiska program och planer har infriats. Analysen visar att följande utvecklingsbehov är prioriterat: Ledarskap Barn och elevhälsoarbete Rättssäkerhet Utifrån Programförklaring för Skövde har barn och utbildningsnämnden tagit fram mål och strategier i syfte att nå önskat läge vid mandatperioden slut, Målbild Flera åtgärder är genomförda under 2017 men arbete återstår. För att nå målet att ge våra barn och elever bästa förutsättningar för utveckling och lärande är det viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet inom de identifierade områdena. Ledarskap För att barn/elever ska få bästa möjliga förutsättningar att lära och utvecklas behöver förskolan/skolan anpassa och utveckla utbildningen kontinuerligt. En viktig förutsättning för att detta sker är förskolechef/rektors ledarskap. I det pedagogiska ledarskapet ingår att skapa förutsättningar för elevernas trygghet och studiero, leda lärarnas kollegiala lärande och stärka lärarnas förmåga att leda och utveckla undervisningen. För att utveckla undervisningen behöver elevernas måluppfyllelse följas upp, utvärderas och dokumenteras. Barn och utbildningsnämnden har vidtagit åtgärder för att stärka förskolechef/rektors kompetens avseende att tolka förskolan/skolans resultat och att analysera dessa i syfte att vidta nödvändiga åtgärder. Under detta arbete har förskolechefer/rektorer uppmärksammat behovet av att bättre strukturera enheternas inre systematiska kvalitetsarbete för att säkerställa uppföljningen av barnen/elevernas måluppfyllelse. Arbetet med att utveckla utbildningen på individ-, process- och strukturnivå behöver fortsätta. Barn och utbildningsnämnden har ingått ett avtal med Skolverket kring konceptet Samverkan för bästa skola. Avtalet löper över tre år, med början hösten 2017, och fem grundskolor (nio enheter) deltar. Skolverkets uppdrag är att i dialog med huvudman identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullgör sina studier, och som har eller bedöms få svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Huvudmannens arbete med genomförandet av Samverkan för bästa skola behöver följas upp och konceptet för detta systematiska kvalitetsarbete behöver metodiskt spridas till samtliga enheter inom grundskolan. Barn och elevhälsoarbetet En av strategierna i barn och utbildningsnämndens målbild är att ha goda möjligheter att tidigt sätta in resurser. Att tidigt uppmärksamma ett barn/elevs behov av stöd och att utifrån det anpassa lärmiljöerna är av största vikt. Kartläggningen av kärnprocessen Barn och elevers utveckling mot utbildningens mål har tydliggjort behovet av ett ökat fokus på förskollärarens/lärarens anpassningar av lärmiljöerna i den ordinarie undervisningen, dvs främjande insatser för att stärka barnet/elevens förmågor. Barn och elevhälsan behöver, utifrån sin samlade och professionsspecifika kompetens, fortsätta stödja förskolan/skolans förmåga att utveckla tillgängliga lärmiljöer. I skollagens framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja barns och elevers utveckling och lärande samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Kartläggningen av processen Barn och elevers utveckling mot utbildningens mål stödjer arbetet med kunskapsuppdraget. Efter analys av förskolorna/skolornas värdegrundsarbete är bedömningen att även processen kring värdegrundsuppdraget behöver kartläggas för att säkerställa likvärdighet, rättssäkra rutiner och dokumentation i arbetet med trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. För de barn och elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd måste ett likvärdigt och professionellt stöd för alla garanteras. Nya rutiner och arbetssätt har tagits fram i syfte att utveckla och stödja det förebyggande och Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

5 åtgärdande arbetet i kärnprocessen Barn och elevers utveckling mot utbildningens mål. Implementering av de nya rutinerna och arbetssätten är påbörjad men ytterligare tid behöver avsättas för att säkerställa att dessa får genomslag i verksamheten. En annan viktig aspekt i implementeringsarbetet är att barn och elevhälsan ger enheterna det stöd de behöver för att lyckas med genomförandet. För att säkerställa likvärdig tillgång till barn och elevhälsans olika lagstadgade kompetenser, har en översyn av barn och elevhälsoorganisationen genomförts och 2018 har nämnden fått riktade medel för förstärkning av kuratorer på grundskolan. Åtgärder för att förtydliga elevhälsans samlade och professionsspecifika uppdrag inom sektorn har vidtagits. Utifrån dessa insatser finns nu en grund för att ta fram en sektorsövergripande Barn och elevhälsoplan. Syftet med planen är att tydligt beskriva barn och elevhälsans stödjande uppdrag och roll samt vara en grund för en adekvat organisation av barn och elevhälsan. Rättssäkerhet I nämndens målbild finns strategin att alla barn och ungdomar, när de lämnar de olika utbildningsnivåerna, ska ha tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa steg i utbildningskedjan. En framgångsfaktor för att stödja barnen/elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv, är ett aktivt arbete för att skapa samsyn och förtroendefullt samarbete inom och mellan skolformerna. Att förskolan/skolan delger och tillvaratar den information som finns om barnen/eleverna och att relevant information når alla undervisande lärare vid övergångar mellan skolformerna är mycket viktigt. För att kvalitetssäkra informationsflödet inom sektor barn och utbildning finns digitala systemstöd. Under året har ett behov av ett IT-stöd som i högre utsträckning effektiviserar och förenklar dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling, extra anpassningar och särskilt stöd, tydliggjorts inom sektorn. Upphandling av ett systemstöd pågår och beräknas var klart under tidig vår Det är av störst vikt att säkerställa implementeringen av det nya systemet så att samtliga pedagoger inom sektor barn och utbildning använder det för den pedagogiska processen och dokumentation av barnens förändrade kunnande/elevernas kunskapsutveckling. Att hantera integritetskänslig information om barn/elever kräver kunskap och säkerställda rutiner för att garantera rättssäkerhet och likvärdighet. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa enheternas löpande arbete kring diarieföring. Effekten av åtgärderna behöver följas upp och utvärderas för att tydliggöra vilka ytterligare åtgärder som behöver genomföras. För att nå målen att Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling är det viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet inom identifierat område. Digitalisering Utbildningsdepartementet har beslutat om en Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet och den 1 juli 2018 träder förändringar i styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan i kraft. Förändringarna i läro-, kursoch ämnesplaner ska bidra till att eleverna utvecklar kunskap och förmåga att verka i ett digitaliserat samhälle. Under 2017 beslutade barn och utbildningsnämnden om en införandeplan för utbyggnad av IT-hårdvara på enhetsnivå. Planen anger önskad utbyggnadstakt kring likvärdig tillgång till digitala verktyg. För att säkerställa även andra nödvändiga förutsättningar för digitalisering inom samtliga skolformer, behöver lokala strategier som knyter an till nationella strategier och mål tas fram. I syfte att ge förskolechef/rektor verktyg för att utveckla digitaliseringen på enhetsnivå behöver en gemensam kompetensutveckling genomföras med stöd av Skolverkets modul Leda digitalisering. 4 Styrkort Kommunfullmäktige har beslutat om mål för mandatperioden, KF:s strategiska mål. Se Strategisk plan med budget Utifrån dessa mål har nämnden beslutat om egna nämndsmål. Målen avser oftast att gälla för hela mandatperioden. Om kortare period avses finns kommentar nedan. Resultatmätningar anger på vilket sätt måluppfyllelse ska mätas. Målvärdet avser mandatperiodens slut om inget annat anges. Till varje mål finns också ett antal aktiviteter. Aktiviteter är konkreta uppgifter eller åtgärder som ska genomföras i syfte att nå målen. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

6 Kommentar KF:s strategiska mål Mål Strategier för att nå målet Skövde har en andel högskoleutbildade som ökat snabbare än genomsnittet för riket under perioden Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling * Alla barn och ungdomar ska när de lämnar de olika utbildningsnivåerna ha tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa steg i utbildningskedjan * Vi har goda möjligheter att tidigt sätta in resurser där det behövs * Vi har en väl fungerande integration * Vi har etablerat ett förstärkt samarbete med ideella organisationer via volontärtorget och de etablerade föreningar som finns * Utökat samarbete mellan berörda nämnder för att förebygga behov av insatser eller för att nödvändiga insatser görs i ett tidigt skede * Inom för-, grund- och gymnasieskolan är utvecklingen inom ämnesområdena teknik, naturvetenskap och matematik särskilt prioriterade * Vi har en väl fungerande integration * I Skövde kommun finns det fler huvudmän inom förskolan * Vi har stärkt samverkan mellan skol och arbetsliv ytterligare * Vi har ett ökat entreprenörskap inom samtliga skolformer * Vi har utvecklade verktyg för att nå högre resultat och måluppfyllelse * Samtliga medarbetare arbetar aktivt med omvärldsbevakning och tar del av ny teknik och forskning * Vi har ett ökat internationellt engagemang Mål: 4.1 Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande Resultatmätning Målvärde Kvalitetssäkrade rutiner för övergångar inom 0-19 årsperspektivet uppfyllt Hänsyn till varje barns förutsättningar och behov i förskolan uppfyllt Andel förskollärare på förskolan 66 % Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmen skapar en miljö som präglas av läroplanens mål för normer och värden uppfyllt Genomsnittligt antal elever per fritidshemsavdelning 43 st Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

7 Resultatmätning Antal elever per årsarbetare på fritidshemmet Målvärde Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning på fritidshem 75 % Andel elever i grundskolan åk 1 som når kunskapskraven i svenska 100 % Resultat (läsa faktatext) nationella prov årskurs 3 Andel elever i åk 6 uppnått betyg A-E i alla ämnen 90 % Genomsnittligt meritvärde åk Andel elever som nått minst E i alla ämnen - slutbetyg åk 9 85 % Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program Andel elever på grundskolan som har en frånvaro som riskerar inverka på elevens måluppfyllelse Total andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan 100 % Anpassning av undervisningen på grundsärskolan God miljö för utveckling och lärande på grundsärskolan Andel elever i åk 9 på grundsärskolan som uppnått minst E i samtliga ämnen 100 % Andel lärare på grundsärskolan med pedagogisk högskoleexamen 100 % Genomsnittlig betygspoäng för elever på högskoleförberedande program folkbokförda i Skövde Genomsnittlig betygspoäng för elever på yrkesprogram folkbokförda i Skövde 15 Andel gymnasieelever som fullföljer utbildningen med examen inom tre år, folkbokförda 85 % Andel gymnasieelever med behörighet till högskola. God miljö för utveckling och lärande på introduktionsprogrammen Anpassning av undervisningen på introduktionsprogrammen Andel elever i huvudmannens skolor som byter från ett introduktionsprogram till ett nationellt program 25 st Årliga förbättringar Årliga förbättringar 0 % 15 Årliga förbättringar 45 % Andel elever som går mer än ett år på IM 40 % Totalt antal medarbetare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasieskolan 85 % Barn och elevers ansvar, delaktighet och inflytande God miljö för utveckling och lärande på gymnasiesärskolan Anpassning av undervisningen på gymnasiesärskolan Andel elever som fullföljt ett fullständigt nationellt program på gymnasiesärskolan 90 % Andel elever på gymnasiesärskolan som arbetar eller studerar efter slutförd utbildning 100 % Andel lärare med pedagogisk högskolexamen på gymnasiesärskolan 100 % Skolan ger eleverna underlag för framtida studie- och yrkesval Andel inskrivna ungdomar inom Aktivitetsansvaret, exklusive IM, som är i sysselsättning 85 % I stora drag uppfyllt uppfyllt Aktiviteter Startdatum Slutdatum Kartlägga processen kring förskolans/skolans värdegrundsuppdrag I skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Utbildningen ska främja barns och elevers utveckling och lärande samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

8 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Kartläggningen av processen Barn och elevers utveckling mot utbildningens mål stödjer arbetet med kunskapsuppdraget. Vid analys av förskolorna/skolornas arbete med värdegrundsuppdraget är bedömningen att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa likvärdighet, rättssäkra rutiner och dokumentation. Fortbildningsinsatsen Fullföljda studier - genom trygghet och studiero, där nyckelpersoner från samtliga förskolor/skolor samt barn och elevhälsans kuratorer utbildats, är en viktig grund. För att konceptet Fullföljda studier ska få genomslag samt säkerställa arbetssätt och rutiner i förskolornas/skolornas arbete med normer och värden, är det viktigt att kartlägga processen för värdegrundsarbetet. Säkerställa likvärdighet, rättssäkra rutiner och dokumentation i arbetet med trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. Ta fram och implementera modell för kompetensutveckling för medarbetare på fritidshemmet Vid skolinspektionens regelbundna tillsyn fick huvudmannen föreläggande avseende att personal på fritidshemmet inte getts möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. För att åtgärda detta har en modell/modul för kompetensutveckling tagits fram som bygger på att deltagarna genom kollegialt lärande med stöd av handledare tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken. Relevant kompetensutveckling för att utveckla professionen på fritidshemmet Implementering av ny lärplattform För att kvalitetssäkra informationsflödet inom sektor barn och utbildning finns digitala systemstöd exempelvis Fronter och Public 360. Under året har ett behov av ett IT-stöd som i högre utsträckning effektiviserar och förenklar dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling, extra anpassningar och särskilt stöd, tydliggjorts inom sektorn. Upphandling av en ny lärplattform pågår och beräknas var klar under tidig vår Det är viktigt att säkerställa implementeringen av det nya systemet så att samtliga pedagoger inom sektor barn och utbildning använder det för den pedagogiska processen dvs. planering, genomförande, uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. En rättssäker dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, extra anpassningar och särskilt stöd Ta fram en sektorsövergripande Barn och elevhälsoplan En översyn av barn och elevhälsoorganisationen genomfördes under 2017 och för 2018 har nämnden fått riktade medel för att förstärka med tre kuratorer på grundskolan. Åtgärder har även vidtagits för att förtydliga elevhälsans samlade och professionsspecifika uppdrag inom sektorn. Utifrån dessa insatser finns nu en grund för att ta fram en sektorsövergripande Barn och elevhälsoplan för att säkerställa likvärdig till gång till barn och elevhälsans olika lagstadgade kompetenser. Att tydligt beskriva barn och elevhälsans stödjande uppdrag och roll samt vara en grund för en adekvat organisation av barn och elevhälsan Utreda möjligheten att starta en central kompetensgrupp för barn i behov av särskilt stöd I skollagen framgår att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsvariationer har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsvariationer konsekvenser. Inom sektor barn och utbildning finns ett behov av att stärka kompetensen kring barn i behov av särskilt stöd. Huvudmannen behöver säkerställa att alla barn har likvärdig tillgång till spetskompetens för varje enskilt barns behov. I nuläget är det inte är möjligt att tillhandahålla detta på varje skola. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

9 Aktiviteter Startdatum Slutdatum En utredning behöver genomföras för att få underlag att skapa en organisation som säkerställer tillgången av spetskompetens kring varje elev. Utredningen ska även omfatta ett förslag på finansiering av organisationen. Säkerställa att alla barn och elever i Skövde kommun får en likvärdig utbildning i tillgängliga lärmiljöer Ta fram rutiner för registrering och uppföljning av studiehandledning på modersmålet Vid skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 fick huvudmannen föreläggande för att huvudmannen inte säkerställt att elever i behov av studiehandledning på modersmål fick det. En rutin för grundskolan är framtagen och testas under hösten På gymnasiet genomförs under hösten en nulägesanalys och därefter ska en handlingsplan upprättas. Säkerställa att elever på grund- och gymnasieskolan i behov av studiehandledning på modersmål får det Utreda hur stor andel av nämndens budget som bör avsättas för socioekonomisk kompensation Under 2017 har sambandet mellan grundskoleenheternas resultat och den ekonomiska resurstilldelningen analyserats. Analysen resulterade i en förändring av nämndens resursfördelningsmodell avseende socioekonomisk kompensation. Förändringen avsåg vilka socioekonomiska faktorer som ska vara grund för den ekonomiska tilldelningen till enheterna. Nästa steg är att utreda hur stor andel av nämndens budget för för- och grundskolan som ska avsättas för socioekonomisk kompensation. I nuläget har nämnden en relativt låg andel avsatt för socioekonomisk kompensation jämfört med andra kommuner. Ökad likvärdighet inom och mellan skolor Etablering av årskurs 7-9 i Ryd Barn och utbildningsnämnden fattade 2016 beslut om att utöka Rydskolan med årskurserna 7-9. Hösten 2017 togs de första eleverna i årskurs 7 emot. Nämnden har under 2017 och 2018 tilldelats extra medel för uppstartskostnader av kommunfullmäktige. Säkerställa tillgång till elevplatser för elever i årskurs 7-9 Utreda framtida årskurs 7-9 organisation Barn och utbildningsnämnden beslutade att utifrån genomförd skolutredning (PwC) ge sektorschef i uppdrag att utreda möjligheten att bygga ut befintliga högstadieskolor i syfte att senarelägga byggnation av ny högstadieskola. Utredningen slutredovisas till nämnden Utifrån slutredovisningen fick sektorschef ytterligare uppdrag att utreda framtida årskurs 7-9 organisation. En effektiv och ändamålsenlig organisation för årskurs 7-9 Fördjupad analys av en framtida flytt och ihop byggnad av förskolorna Hästhoven och Grimman Barn och utbildningsnämnden beslutade att utifrån genomförd skolutredning (PwC) ge sektorschef i uppdrag att utreda framtida och mest optimala skol- och förskoleorganisation i Stöpen/Frösve avseende lokaler utifrån att samma utbud som idag, F-9 ska erbjudas. Utredningen slutredovisas till nämnden Utifrån slutredovisningen fick sektorschef ytterligare uppdrag att göra en fördjupad analys för att möjliggöra en framtida flytt och ihop byggnad av förskolorna Hästhoven och Grimman. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

10 Aktiviteter Startdatum Slutdatum En effektiv och lokaloptimerad förskoleorganisation i området Stöpen/Frösve Mål: 4.2 Skövde ska utvecklas mot att vara en ledande kommun i skolutveckling Resultatmätning Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i skolan Andel gymnasieelever, folkbokförda, som studerar med inriktning mot naturvetenskap, teknik och matematik. Antal UF-företag (ung företagsamhet) på gymnasiet Målvärde uppfyllt I stora drag uppfyllt Årliga förbättringar Årlig ökning Aktiviteter Startdatum Slutdatum Följa upp arbetet kring Samverkan för bästa skola Utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn har Skövde kommun erbjudits att delta i Samverkan för bästa skola. Skolverkets uppdrag är att i dialog med huvudman identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullgör sina studier och som har eller bedöms får svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. I Skövde deltar fem grundskolor (nio enheter), Stöpenskolan, Tidanskolan, Helenaskolan, Ryd och på avdelningschefs initiativ även Eriksdalskolan. Dessa enheter får stöd av Skolverket att arbeta med att analysera resultat och verksamhet för att få en nulägesanalys. Målet är att komma fram till vilka insatser som bäst bidrar till att förbättra elevernas resultat. Med stöd av Skolverket och ett lärosäte planerar huvudmannen därefter vilka insatser som behövs. Huvudmannen redovisar till Skolverket hur arbetet fortlöper samt gör en slutredovisning kring arbetet med insatserna. Skolverket följer upp och utvärderar om de berörda har stärkt sin förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen för att förbättra elevernas resultat och ökat måluppfyllelsen. Huvudmannens avtal med Skolverket löper över tre år, med början hösten 2017, och arbetet med genomförandet av Samverkan för bästa skola behöver följas upp. Utveckla utbildningen för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor Överspridning av resultat och lärdomar från Samverkan för bästa skola Utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn har Skövde kommun erbjudits att delta i Samverkan för bästa skola. Skolverkets uppdrag är att i dialog med huvudman identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullgör sina studier och som har eller bedöms får svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. I Skövde deltar Stöpenskolan, Tidanskolan, Helenaskolan, Ryd och på avdelningschefs initiativ även Eriksdalskolan. Dessa enheter får stöd av Skolverket att arbeta med att analysera resultaten och verksamheten för att få en nulägesanalys. Målet är att komma fram till vilka insatser som bäst bidrar till att förbättra elevernas resultat. Med stöd av Skolverket och ett lärosäte planerar huvudmannen vilka insatser som behövs. Huvudmannen redovisar till Skolverket hur arbetet fortlöper samt gör en slutredovisning kring arbetet med insatserna. Skolverket följer upp och utvärderar om de berörda har stärkt sin förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen för att förbättra elevernas resultat och ökat måluppfyllelsen. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

11 Aktiviteter Startdatum Slutdatum Då insatserna primärt riktar sig till enskilda skolor men också mot huvudman behöver huvudman säkerställa att resultat, lärdomar, analyser och utvärderingar kommer alla avdelningens alla rektorer/skolor tillgodo men även hela sektorn där så är lämpligt. Stärka rektorernas och huvudmannens förmåga att utveckla utbildningen för att förbättra elevernas kunskapsresultat samt öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Ta fram lokala strategier för digitalisering Utbildningsdepartementet har beslutat om en Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Strategin fokuserar på tre områden Digital kompetens för alla inom skolväsendet, Likvärdig tillgång och användning samt Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Den 1 juli 2018 träder även förändringar i styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan i kraft. Förändringarna i läro-, kurs- och ämnesplaner ska bidra till att barn och elever utvecklar kunskap och förmåga att verka i ett digitaliserat samhälle. Under 2017 beslutade barn och utbildningsnämnden om en införandeplan för utbyggnad av IT-hårdvara på enhetsnivå. Planen anger önskad utbyggnadstakt kring likvärdig tillgång till digitala verktyg. Parallellt pågår ett arbete kring sektorns kapacitet för infrastruktur avseende fiberanslutning samt trådlösa nätverk. För att säkerställa även andra nödvändiga förutsättningar (likvärdig tillgång, infrastruktur, kompetensutveckling samt systemstöd) för en digitalisering inom samtliga skolformer, behöver lokala strategier tas fram. Barn och elever ges goda förutsättningar att utveckla digital kompetens Kompetensutveckla förskolechefer/rektorer i att leda digitalisering Utbildningsdepartementet har beslutat om en Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet och den 1 juli 2018 träder förändringar i styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan i kraft. Förändringarna i läro-, kurs- och ämnesplaner ska bidra till att barn och elever utvecklar kunskap och förmåga att verka i ett digitaliserat samhälle. Samtliga enheter har med stöd av SKL:s verktyg LIKA genomfört en självskattning av förskolan/skolans nuläge i arbetet med digitalisering. Utifrån självskattningen ger verktyget förskolechef/rektor förslag på en handlingsplan för enheten. Dessa handlingsplaner utgör en grund för sektorns analys av kompetensutvecklingsbehov. I syfte att ge förskolechef/rektor verktyg för att utveckla digitaliseringen på enhetsnivå behöver en gemensam kompetensutveckling genomföras med stöd av Skolverkets modul Leda digitalisering. Säkerställa att barn och elever ges goda förutsättningar att utveckla digital kompetens Utreda spetsutbildningen i matematik Hösten 2013 ansökte tidigare skolnämnden till Skolverket om att delta i försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildning i matematik, biologi, fysik samt kemi på Helenaskolan. Skolverket beviljade ansökan för dessa fyra ämnen med antagning till åk 7 under fem läsår, med början lå 2014/2015. Varje årskurs får ha 30 elever. Nämnden gav den 27 oktober tf sektorschef i uppdrag att genomföra en utvädring avseende i vilken mån spetsutbildningen bidragit till att fler elever söker till naturvetenskapliga och tekniska program samt gymnasieskolans möjlighet att anpassa utbildningen. Utredningen ska även omfatta eventuella merkostnader som spetsutbildningen medför för grund- och gymnasieskolan. Få underlag till beslut om fortsatt spetsutbildning Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)

12 5 Internbudget 5.1 Barn- och utbildningsnämndens internbudget mnkr Verksamhet Intäkt 2018 Kostnad 2018 Nettobudget 2018 Förskola -25,9 358,9 333 Grundskola inkl. förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Gymnasium inkl. gymnasiesärskola Intern styrning och stöd, samt gemensamma verksamheter -19,9 567,2 547, ,5 89,6 32,1 Summa -220,3 1323,7 1103,4 5.2 Kommentar till budgeten Kommentarer till de olika budgetposterna finns i bilaga 1. 6 Intern kontroll 6.1 Sammanfattning internkontroll arbetet Barn och utbildningsnämndens arbete med intern kontroll har de senaste två åren fokuserat på kartläggning av sektorns viktigaste processer. När processer kartlagts ska eventuella risker identifieras, värderas och prioriteras. Utifrån prioriterade risker ska löpande kontroller byggas in i rutinen och dokumenteras. Även under 2018 kommer kartläggning av processer vara prioriterat. Den interna kontrollplanen innehåller åtgärder som syftar till att lägga in löpande kontroller i befintliga rutiner för att minimera prioriterade risker eller att ta fram rutiner där det saknas. I planen för året ingår även två granskningar som syftar till att kontrollera att löpande kontroller genomförs enligt dokumenterad rutin. Nämndens interna kontrollplan finns i bilaga 2 och risk- och väsentlighetsanalys i bilaga 3. Barn och utbildningsnämnd, Nämndens verksamhetsplan (12)